Att förändra sig själv

Transkript

1 C-UPPSATS 2005:076 Att förändra sig själv LINDA WANHANIEMI PSYKOLOGI C Luleå tekniska universitet Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Teknisk psykologi 2005:076 ISSN: ISRN: LTU - CUPP / SE

2 Att förändra sig själv Linda Wanhaniemi P S Y K O L O G I C L u l e å T e k n i s k a U n i v e r s i t e t I n s t i t u t i o n e n f ö r a r b e t s v e t e n s k a p A v d e l n i n g e n f ö r t e k n i s k p s y k o l o g i V e t e n s k a p l i g h a n d l e d a r e : A n i t a G ä r l i n g

3 Abstract T h e p u r p o s e o f t h i s l i t e r a t u r e s u r v e y i s t o e x a m i n e w h i c h i n t r i n s i c f a c t o r s i n f l u e n c e t h e p r o c e s s o f a p e r s o n s c h a n g e o f t h e e g o. T h e q u e s t i o n s t h i s s t u d y p u r p o r t s t o a n s w e r a r e : W h i c h f a c t o r s i n f l u e n c e a n i n d i v i d u a l s c a p a c i t y t o c h a n g e h i m / h e r s e l f w i t h r e g a r d t o t h e p e r s o n s d e v e l o p m e n t a n d p e r s o n a l i t y? a n d H o w d o e s a p e r s o n c h a n g e s o m e t h i n g, b y h i m / h e r s e l f, i n h i s / h e r p e r s o n a l i t y o r b e h a v i o u r?. P e r s o n a l d e v e l o p m e n t i s a b o u t d e a l i n g w i t h n e w s i t u a t i o n s. I t h a p p e n s t h r o u g h a c t i v i t y, i. e. a p e r s o n a c t s a n d b y w a t c h i n g t h e r e s u l t o f t h e a c t i o n, h e o r s h e o b t a i n s n e w k n o w l e d g e t o u s e i n n e w s i t u a t i o n s. T h e d e v e l o p m e n t, b o t h a m o n g a d u l t s a n d c h i l d r e n, i s a b o u t t h e i n t e r a c t i o n s a n d c o n c l u s i o n s m a d e f r o m t h e r e s u l t o f t h e a c t i o n s. T h e f a c t o r s t h a t i n f l u e n c e t h e a b i l i t y o f a p e r s o n t o c h a n g e h i m o r h e r s e l f a r e f o r i n s t a n c e s e l f r e g u l a t i o n, s e l f -e f f i c a c y a n d l o c u s o f c o n t r o l. I n o r d e r t o c h a n g e t h e e g o, t h e i n d i v i d u a l n e e d s k n o w l e d g e a b o u t t h e p r o c e s s o f c h a n g e. D u e t o t h e f a c t t h a t h u m a n s h a v e d i f f e r e n t q u a l i f i c a t i o n s a n d d o t h i n g s i n t h e i r o w n w a y, t h e p e r s o n a l s o n e e d s t o f o r m a n i n d i v i d u a l p l a n o f a c t i o n. K e y W o r d s : c h a n g e, a t t i t u d e, b e h a v i o u r, p r o c e s s o f c h a n g e, s e l f -r e g u l a t i o n, s e l f -e f f i c a c y

4 Sammanfattning S y f t e t m e d d e n h ä r l i t t e r a t u r s t u d i e n ä r a t t u n d e r s ö k a v i l k a i n r e f a k t o r e r s o m p å v e r k a r o c h s ö k a p r e s e n t e r a e n t e o r e t i s k m o d e l l a v f ö r ä n d r i n g a v j a g e t. D e f r å g e s t ä l l n i n g a r s o m b e s v a r a s ä r V i l k a f a k t o r e r p å v e r k a r e n i n d i v i d s f ö r m å g a a t t f ö r ä n d r a s i g s j ä l v m e d h ä n s y n t i l l u t v e c k l i n g o c h p e r s o n l i g h e t? o c h H u r g å r e n i n d i v i d t i l l v ä g a f ö r a t t, p å e g e n h a n d, f ö r ä n d r a j a g e t?. A t t u t v e c k l a s i n n e b ä r a t t k l a r a a v n y a s i t u a t i o n e r, ä v e n o m d e t i n t e ä r s j ä l v k l a r t v i l k a s i t u a t i o n e r i n d i v i d e n s t ä l l s i n f ö r. U t v e c k l i n g s k e r g e n o m a k t i v i t e t, e n i n d i v i d g ö r n å g o t o c h g e n o m a t t s e r e s u l t a t e t a v h a n d l i n g e n s k a f f a r s i g h a n e l l e r h o n n y a k u n s k a p e r s o m i n d i v i d e n s e d a n k a n a n v ä n d a i n y a s i t u a t i o n e r. U t v e c k l i n g e n h a n d l a r s a m s p e l e t m e l l a n a t t h a n d l a o c h d r a s l u t s a t s e r o m r e s u l t a t e t a v h a n d l i n g a r n a. D e f a k t o r e r s o m p å v e r k a r e n i n d i v i d s f ö r m å g a a t t f ö r ä n d r a s i g s j ä l v ä r b l a n d a n d r a f ö r m å g a n t i l l s j ä l v r e g l e r i n g, i n d i v i d e n s s j ä l v f ö r m å g a o c h k o n t r o l l o k u s. F ö r a t t f ö r ä n d r a s i g s j ä l v b e h ö v e r i n d i v i d e n k u n s k a p e r o m h u r s j ä l v a f ö r ä n d r i n g s p r o c e s s e n g å r t i l l. I n d i v i d e n b ö r o c k s å u t v e c k l a s i n e g e n h a n d l i n g s p l a n e f t e r s o m v a r j e p e r s o n h a r s i n a e g n a f ö r u t s ä t t n i n g a r o c h b ö r d ä r f ö r h a e t t e g e t s ä t t a t t u t f ö r a f ö r ä n d r i n g e n p å.

5 Innehållsförteckning INLEDNING...1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR...1 AVGRÄNSNINGAR...1 TEORETISKA PERSPEKTIV...1 INLÄRNINGSPERSPEKTIV...1 KOGNITIVT PERSPEKTIV...2 INTERAKTIONISTISKT PERSPEKTIV...2 PSYKODYNAMISKT PERSPEKTIV...3 UTVECKLINGSTEORETISKT PERSPEKTIV...3 SOCIALPSYKOLOGISKT PERSPEKTIV...5 FÖRÄNDRINGSPROCESSEN...14 MODELL FÖR FÖRÄNDRING AV JAGET - ETT FÖRSÖK TILL SYNTES...17 AVLUTANDE KOMMENTARER...20 KÄLLKRITISKA ÖVERVÄGANDEN...21 KÄLLFÖRTECKNING...22

6 Inled ning Perso ner i o m g iv ning en h ar sag t att d e g ä rna v ill lä sa d enna und ersö k ning nä r d e h ar h ö rt v ad d en h and lar o m. A nd ra und rar v arfö r nå g o n sk ulle v ilj a ä nd ra nå g o t h o s sig sj ä lv. O rsak en till att litteraturstud ien h and lar o m fö rä nd ring av j ag et ä r upptä c k ten av h ur m å ng a d et ä r so m tä nk er j ag b o rd e g ö ra så i stä llet o c h h ur d e k ansk e fö rsö k er, m en sed an å terv ä nd er till sina g am la v ano r. N y fik enh eten på fö rä nd ring spro c essen o c h v ad so m på v erk ar ind iv id en g j o rd e att d enna litteraturstud ie h and lar o m att fö rä nd ra sig sj ä lv. S y m d h ä ä k v m v o c h k m o d j g m b ä V v å g ä m h ä k o c h h g å ä g h g o h o ä? Syfte och frågeställningar ftet ed en r litteraturstud ien r att und ersö a ilk a inre fak to rer so på erk ar sö a presentera en teo retisk ell av fö rä nd ring av ag et. Frå estä llning arna so sk a esv aras r fö lj and e: ilk a fak to rer på erk ar en ind iv id s fö rm a att fö rä nd ra sig sj lv ed nsy n till utv ec ling perso nlig et? Hur r en ind iv id tillv a fö r att, på eg en and, fö rä nd ra nå t s sig sj lv A v b m o c h m c k o g o c h d o m d N ä d g ä g o m o c h m ö k h ä m ö m m d m d ä d ä d v ä d h ä m ä k m o d b ä o c h d h o m D h k g m o m d gränsningar Uppsatsen eh and lar frä st teo rier fo rsk ning ino so ialpsy lo in ess ang rä nsand e rå en. r et ller frå an arv ilj fo useras r på ilj n ed an arv end ast nä ns i e sam anh ang r et r nö nd ig t. I et r sam anh ang et r en fö rä nd ring en utv ec ling t et ttre et and lar en ak tiv fö rä nd ring. en tar inte upp ur ind iv id en an fö rä nd ra sig eno lik a terapeutisk a eto er. T eo retiska p ersp ektiv Ino m psy k o lo g in finns d et flera o lik a teo retisk a perspek tiv. E tt perspek tiv k an sä llan g e h ela sv aret på v arfö r nå g o nting ä r so m d et ä r, b eh ö v er v i flera perspek tiv fö r att k unna fö rk lara, fö rstå o c h å tg ä rd a nå g o t so m h ar m ed utv ec k ling o c h anpassning att g ö ra. Perspek tiv so m b eh and las h ä r ä r inlä rning, k o g nitiv a perspek tiv et, psy k o d y nam isk a perspek tiv et, interak tio nistisk a perspek tiv et o c h d et so c ialpsy k o lo g isk a perspek tiv et. T y ng d punk ten lig g er på d e so c ialpsy k o lo g isk a teo rierna, m en and ra perspek tiv tas upp h ä r fö r att g e b ä ttre fö rstå else fö r uppsatsens resultat o c h d isk ussio n. Inlärningsp ersp ek tiv Inlä rning sperspek tiv et utg å r ifrå n att m ä nnisk ans b eteend e b ero r på m ilj ö n. E nlig t inlä rning sperspek tiv et fö rk laras ind iv id en b eteend e g eno m att g ö ra k o ppling ar m ellan stim ulus o c h respo ns. Fö r att sö k a fö rk laring en till ett b eteend e enlig t d etta perspek tiv fo k useras frä m st på o m ed elb ara o rsak er till ett b eteend e, på v ilk a k o nsek v enser d et fö r m ed sig o c h på v ilk a fak to rer i m ilj ö n so m fung erar fö rstä rk and e på j ust d etta b eteend e. Hä r anses att liv et ä r en inlä rning spro c ess so m på g å r h ela tid en o c h so m till stö rsta d el sk er g eno m att b eteend en k o pplas till o lik a stim uli, d v s. b eting ning (Hw ang & N ilsso n, ). D et finns tv å v arianter av b eting ning, k lassisk (sig nalinlä rning ) o c h instrum entell. K lassisk b eting ning (Pav lo v, 1927) k an till ex em pel v ara h ur T V -rek lam få r m ä nnisk an att k o ppla ih o p ett v arum ä rk e m ed en v iss k ä nsla so m få r o ss att v ilj a k ö pa v aran. Instrum entell b eting ning (S k inner, 1953) inneb ä r att ind iv id en h ar lä rt sig att ett v isst b eteend e led er till en v iss respo ns. O m respo nsen ä r nå g o t ind iv id en ty c k er ä r b ra, tend erar h an eller h o n att utfö ra b eteend et fö r att få j ust d en respo nsen frå n o m g iv ning en. Po sitiv fö rstä rk ning ä r d et so m g ö r att ett v isst b eteend e b lir m er sanno lik t o c h d et k an till ex em pel v ar en ly c k o k ä nsla. N ä r sanno lik h eten m insk ar fö r att ett v isst 1

7 b g m k o v b g o o b g o b o ä d ä m y c k ä b m b o b v k o c k b d c k d O m b h b k o m m d ä v o m b k o m m m b k b v k c k & N 0 E m ä c g m o b d o c h v b m k v v g h b g ä b g D k k o b o c h d k v b å d o c h E o b ä m o d d ä g m ä m m o d E x o c h k d m d d b o c h d j o b v m ö Ä v o m m ö b h o c h h å k d ä å g m o m g & N 0 eteend e sk a upprepas eno att nsek ensen lir nå t eh ag lig t eller att nå t tas rt r et neg ativ fö rstä rk ning. Belö ning r et effek tiv are n estraffning efterso estraffning en fta ara erk ar på rt sik t. Bestraffning slä er inte ut ett eteend e, utan et und ertry er et. ett eteend e ar liv it inlä rt er et att upprepas en elö ning arna slutar att a, en få r ind iv id en ald rig elö ning ar an eteend et fö rsv inna, ilk et allas utslä ning (Hw ang ilsso n, 20 3). nlig t sam a fo rsk are inneb r so ial inlä rning att ind iv id en lä r sig eno att serv era and ra utan irek t fö rstä rk ning Band ura (1977) isad e att arn so fic se ux na ara ag ressiv a ad e stark enä enh et fö r att sj lv ete sig ag ressiv t. etta allas till sin arak tä r serv atio nsinlä rning en an ara e po sitiv neg ativ. n annan so rts serv atio nsinlä rning r ellinlä rning r ind iv id en lä r sig eno att anv nd a sig av and ra perso ner so eller. em pelv is tend erar en lä rares lug n av spä nd a rö st att speg la sig i lassen. Mo erna inlä rning steo rier anser att ed fö a eteend e upt inro tad e em tio nella pro lem på erk as av ilj n. en ilj n inte fö rk larar pro lem en elt llet, an et nd ib land lind ras eno en fö rä nd ring av iv ning en (Hw ang ilsso n, 20 3). K ognitiv t p ersp ek tiv D et k o g nitiv a perspek tiv et b eh and lar h ur m ä nnisk an tar em o t, lag rar, b earb etar o c h anv ä nd er info rm atio n. E nlig t d etta perspek tiv und ersö k er m an h ur tank ar o c h attity d er fo rm as o c h utv ec k las, o c h h ur tank arna sed an på v erk ar b eteend et. Mä nnisk an anses h a av sik ter m ed sitt b eteend e o c h h o n anses ä v en v ara en ak tiv v arelse (Hw ang & N ilsso n, ). G eo rg e K elly s (1955) teo ri b esk riv er h ur ind iv id en tä nk er o c h fattar b eslut. K elly b esk riv er m ä nnisk an so m en v etensk apsm an so m fö rsö k er k o m m a fram till allt b ä ttre fung erand e teo rier o m sin o m v ä rld. K elly s teo ri h and lar o m k o nstruk tio ner so m inneb ä r en k v alitet, eller en eg ensk ap, so m sk ilj er v issa o b j ek t frå n and ra o b j ek t. E tt ex em pel ä r j ä m fö relsen m ellan tre perso ner. T v å anses v ara g lad a m ed an d en tred j e ä r arg. Utifrå n d enna uppfattning analy seras en ind iv id s reso nem ang o m m ä nnisk o r o c h v ilk a perso nlig h etsd rag so m på v erk ar ind iv id ens reak tio ner på d essa tre perso ner. Hä r b lir d et k o nstruk tio nen g lad -arg so m anv ä nd s. K o nstruk tio ner h ar tv å po ler o c h ä r så led es d ik o to m a. A lla k o nstruk tio ner m ä nnisk an h ar b ild ar ett sy stem av k o nstruk tio ner o c h m ä nnisk o r sk ilj er sig frå n v arand ra g eno m att alla h ar o lik a k o nstruk tio ner o c h d essa ä r o rg aniserad e på o lik a sä tt. O m en ind iv id ä r m ed o m en h ä nd else anv ä nd er ind iv id en sina k o nstruk tio ner so m h ar m ed h ä nd elsen att g ö ra o c h b y g g er på så v is upp h ä nd elsen. Mä nnisk an anv ä nd er sitt k o nstruk tio nssy stem fö r att fö rsö k a fö rutsä g a v ad so m k o m m er att h ä nd a h ä rnä st. Må ng a m ä nnisk o r anv ä nd er sig m er av en av po lerna o c h d et b ero r till sto r d el på perso nlig a eg ensk aper. E n perso n so m tro r g o tt o m and ra m ä nnisk o r ser ex em pelv is and ra o ftare so m g o d a ä n so m o nd a. Mä nnisk ans sy stem av k o nstruk tio ner k an v ara ink o nsek v ent i v issa fall. E x em pelv is o m v i v ak nar o c h k ä nner o ss d eprim erad e så lä g g er v i v å r o ptim istisk a v ä rld ssy n å t sid an, m en v ak nar v i o c h k ä nner o ss g lad a få r i stä llet v å r pessim istisk a liv ssy n v ila. E n d el m ä nnisk o r lå ta en v iss uppsä ttning k o nstruk tio ner v ila m er eller m ind re perm anent o c h d et k an k rä v as psy k o terapi fö r att få d essa k o nstruk tio ner tillb ak a i funk tio n ig en. Interak tionistisk t p ersp ek tiv D et interak tio nistisk a perspek tiv et, so m o c k så k allas sy m b o lisk interak tio nism, anser att k o m m unik atio n o c h relatio ner m ellan m ä nnisk o r ä r d et v ik tig aste. Hä r stud erar m an b land annat h ur m ä nnisk o r på v erk as av and ras uppfattning ar o m d em sj ä lv a o c h h ur d eras j ag b ild o c h sj ä lv k ä nsla på v erk as. D en sy m b o lisk a interak tio nism en anser att d et v ik tig aste h o s m ä nnisk an ä r att to lk a b ud sk ap, relatio ner o c h situatio ner o c h fö r att m ä nnisk an sk a 2

8 m k unna g ö r d et k rä v s sam spel. Interak tio nister anser att d et inte finns nå g o n m o tsä ttning m ellan ind iv id o c h sam h ä lle. D e anser o c k så att ind iv id en ä r en fö rutsä ttning fö r sam h ä llet o c h att sam h ä llet ä r en fö rutsä ttning fö r ind iv id en. Mä nnisk an sty rs inte av inre d riv k rafter utan av sam spelet m ed and ra (Hw ang & N ilsso n, ). p D k o d y h k m ä k o m g g g b o v o c h k o m v ä o c h d d k o o m v å m 0 0 D k o d y m ä b g m k m v m d d b o m v b o c h Psyk od ynam isk t ersp ek tiv en psy nam isk a sy nv ink eln antar att perso nlig eten utv ec las ur nnisk ans nflik ter ellan rund lä and e eh rav en frå n rld en, att e flesta av essa nflik ter uppstå r på en ed eten niv (Bernstein.fl., 20 ). et psy nam isk a perspek tiv et fö rk larar nnisk ans eteend e eno rafter so erk ar ino en ensk ild a ind iv id en. Hä r anses att upplev elser i en tid ig a arnd en på erk ar eteend en upplev elser senare i liv et. E n psy k o analy tisk perso nlig h etsteo ri g rund ad på b eh o v o c h m o tiv v ar Freud s (1933). Freud sk ilj d e m ellan tre ty per av b eh o v o c h ö nsk ning ar, nä m lig en d etet, j ag et o c h ö v erj ag et. D etet h and lar o m b eh o v o c h ö nsk ning ar ind iv id en h ad e so m b arn, so m h an eller h o n fö rb j ö d s att tillfred stä lla d irek t o c h nu h ar v ä x t ifrå n. Ä v en o m d riften finns k v ar i v ux en å ld er h ar d et inte rik tig t sam m a inneh å ll so m h o s b arnet. Ö v erj ag ets b eh o v h and lar o m m o ral, h ur m ä nnisk an b o rd e b ete sig v ad sam h ä llet, fö rä ld rar o c h and ra fö reb ild er sä g er o m till ex em pel renlig h et, relig io n o c h g o d h et. J ag ets b eh o v ä r d en m o g na o c h ratio nella v ux na ind iv id ens b eh o v o c h k an b etrak tas so m en k o m pro m iss ellan d etet o c h ö v erj ag ets b eh o v. Freud h ad e ett g rund lä g g and e antag and e i sin teo ri nä m lig en att b eteend e tillfred sstä ller b eh o v, eller ö nsk ning ar, v ilk et m ed fac k term er k allas psy k isk d eterm inism. D etta inneb ä r att ind iv id en b ara b eter sig på ett v isst sä tt o m h an/ h o n få r nå g o n slag s b elö ning fö r b eteend et. Med b elö ning m enas h ä r tillfred sstä llelsen av b eh o v eller ö nsk ning ar. E tt b eteend e analy seras g eno m fo k usering, o fta på ett eller tv å b eh o v. D et ä r v ik tig t att ta i b eak tning att d et alltid ä r flera d rifter inb land ad e. E nlig t E g id ius (1997) ä r en d rift ett b eh o v s so m h ar sam b and k ro ppslig a pro c esser. E x em pelv is g er h ung ern d riften att sö k a fö d a. Freud anto g o c k så att v issa d riv and e k rafter so m sty r m ä nnisk ans h and ling ar inte lig g er i d en m ed v etna niv å n o c h så ä r d et fö r att m ä nnisk an inte k an h and sk as m ed så d ana b eg ä r. D et finns tek nik er fö r att stud era o m ed v etna k rafter. E tt sä tt ä r att ind iv id en frå g ar sig sj ä lv o m h an/ h o n ä r arg på nå g o n nä r h an/ h o n k ä nner sig led sen eller ned stä m d, slå på en k ud d e eller nå g o t annat so m sy m b o liserar perso nen o c h b ero d d e ned stä m d h eten på ilsk an k an d en fö rsv inna efter d etta. E g entlig en ä r d et inte v ik tig t v ad ind iv id en g ö r, utan att m ed v etet v ä lj a b eteend e. U tv eck lingsteoretisk t p ersp ek tiv Utv ec k ling spsy k o lo g i h and lar o m fö rä nd ring ar i b eteend en, reak tio nsm ö nster, psy k isk a eg ensk aper o sv. und er en ind iv id s liv slo pp eller und er arternas utv ec k ling (E g id ius, 1997). E nlig t N o rd sted ts sv ensk a o rd b o k ä r utv ec k ling en pro c ess so m led er till att nå g o t fö rä nd ras o c h o fta b lir m er k o m plic erat eller v ä rd efullt. Utv ec k ling sk er h o s b å d e b arn o c h v ux na, o c h led er till att ind iv id en få r m er k o ntro ll ö v er sitt liv g eno m att h an eller h o n k larar av ny a situatio ner. Utv ec k ling sk er i ett v ä x elspel m ellan ind iv id o c h o m g iv ning. L ad b erg (1990 ) m enar att utv ec k ling inte g å r av sig sj ä lv, utan d et k rä v er att ind iv id en ansträ ng er sig, arb etar o c h strä v ar fram å t. Utv ec k ling h ar o c k så m ed k ä nslo r att g ö ra, ex em pelv is k an ind iv id en k ä nna sig o sä k er infö r att prö v a nå g o t ny tt sam tid ig t so m d et ä r spä nnand e o c h ro lig t m ed nå g o t h an eller h o n inte h ar g j o rt innan. D et ä r v ik tig t att få m ä nsk lig nä rh et o c h stö d fö r att utv ec k ling en sk a b li po sitiv. Utv ec k ling en sk er inte 3

9 lug nt o c h j ä m t, utan stö tv is, v ilk en k an und erlä ttas g eno m att g ö ra ö v erg å ng en m ellan lug na o c h ak tiv a perio d en m ind re d ram atisk. D et ä r v ik tig t att ta h ä nsy n till att v illk o ren fö r utv ec k ling k an v ara o lik a red an frå n b ö rj an. Barn k an v ara o lik a på m å ng a sä tt, en d el lä r sig g å tid ig t o c h and ra lä r sig g å sent, en d el lä r sig ä ta ny m at snab b t o c h fö r and ra tar d et lä ng re tid o c h o lik a b arn reag erar o lik a på frä m ling ar. Ino m utv ec k ling spsy k o lo g in ä r v ilk et so m ä r v ik tig ast arv eller m ilj ö - en stä nd ig t å terk o m m and e frå g a so m d isk uteras. Id ag anser m å ng a att d et ä r sam spelet m ellan arv o c h m ilj ö so m fo rm ar en ind iv id. T id ig are h ar utv ec k ling spsy k o lo g er h ä v d at att h em m ilj ö n ä r spec iellt v ik tig nä r d et g ä ller att fo rm a perso nlig h eten, m en senare und ersö k ning ar v isar att h em m ilj ö n inte nö d v ä nd ig tv is b eh ö v er på v erk a perso nlig h eten i nå g o n stö rre o m fattning. D e flesta utv ec k ling spsy k o lo g er anser att b arn fö d s utan sj ä lv b ild o c h att d e steg fö r steg b ö rj ar k unna ursk ilj a sig sj ä lv a frå n sin o m g iv ning (L ad b erg, 1990 ). N ä r b arnet ä r o m k ring 18 m å nad er g am m alt b ö rj ar h an eller h o n b li m ed v eten o m sitt eg et o c h and ras j ag. D et ä r fö rst nä r b arnet ä r 5 eller 6 å r so m sj ä lv b ild en b lir så perm anent att d e ser sig sj ä lv a so m en perso n so m i g rund en k o m m er att v ara d ensam m a liv et ut, o c h d ä rm ed h ar en eg entlig sj ä lv b ild utv ec k lats. I 8-å rså ld ern m ä rk er b arnen att d e k larar sak er b ä ttre eller sä m re ä n and ra, sj ä lv b ild en b ö rj ar alltså inneh å lla b å d e po sitiv a o c h neg ativ a aspek ter (Hw ang & N ilsso n, ). N ä r sm å b arn h am nar i o tä c k a situatio ner fö rlitar d e sig på att d e v ux na sk y d d ar o c h trö star. D et ä r g rund en till em o tio nell sj ä lv reg lering so m ä r ett sä tt att h and sk as m ed k ä nslo r eller anpassa d em till en lag o m niv å. V y g o tsk ij (1962) sk rev o m pro x im al utv ec k ling so m inneb ä r att d e v ux na sk a lå ta b arnet få spä nna b å g en o c h prö v a sin fö rm å g a, en utv ec k ling so m lig g er steg et fö re m en inte alltfö r lå ng t fö re b arnets nuv arand e punk t i utv ec k ling en. N ä r b arnen b lir lite stö rre ä r d et v ik tig t att d e v ux na lä r d em h ur d e k an d istrah era sig sj ä lv frå n o b eh ag g eno m en slag s g uid ad instruk tio n. D etta k an g ö ras g eno m att d en v ux ne ex em pelv is pratar o m en fä rg g lad plansc h so m sitter på v ä g g en nä r b arnet sk a få en spruta. D et ä r v ik tig t att anpassa sä ttet att h j ä lpa d et lilla b arnet b ero end e på b arnets perso nlig h et. O m b arnet sä llan b lir rä d d eller led set b eh ö v er d en v ux ne inte stö tta lik a m y c k et, utan k an h å lla sig m er i b ak g rund en, m en ä nd å finnas d ä r (V y g o tsk ij, 1962). E nlig t d en psy k o sex uella teo rin (Freud, 1933) av g ö rs ett b arns eg ensk aper av h ur fö rä ld rarna h anterar b arnets instink tiv a im pulser, v ilk et inneb ä r att em o tio nell sj ä lv reg lering ä r ett ex em pel på en ny ttig o c h anv ä nd b ar eg ensk ap so m fö rä ld rar k an lä ra sina b arn g eno m att g uid a d em rä tt i o lik a situatio ner. o c h v k å g m b g o d v h k D v k h ö g å m d k o m m ä m m å o c h d k b y g g d m d v h A k ä k ä v o m d ä ä k v k g m g ö g o o c h g m h h h o k m k ä k h o v h m h o b o m v ä x m h o c h d o m h D h o c k o m h d v ä x k o m m o c h v m c g d v h k o m o c h ä v o c h b o v g ö g o m ä ä h Barns ux nas utv ec ling sk ilj er sig t eno att arnet trä nar på nå t en ux ne fö r lä ng e sed an ar larat av. e ux nas utv ec ling sk er på en re niv efterso eras unik atio n r er ng sid ig eras utv ec ling er på så ant so e ux na red an ar lä rt sig. tt utv ec las inneb r att lara av ny a situatio ner, en et inte r sj lv lart ilk a situatio ner ind iv id en stä lls infö r. Utv ec ling sk er eno ak tiv itet, en ind iv id r nå t eno att se resultatet av and ling en sk affar sig an eller n ny a unsk aper so sed an an anv nd as i ny a situatio ner. Utv ec ling en s ux na and lar, lik so s arnen, elv erk an ellan att and la ra slutsatser resultatet av and ling arna. et and lar så ur etta elspel sk er i unik atio n sam erk an ino en so ial em ensk ap. Fö r en ux ne and lar utv ec ling ansv aret fö r sitt eg et senare en fö r sin fam ilj s liv eh et av att ra nå t so fler n ind iv id en sj lv ar ny tta av. Orsa k e r t i l l b e t e e n d e Mä nnisk an sam spelar m ed sin m ilj ö på en g rund lä g g and e niv å d els g eno m b eh o v et att k o ntro llera sin o m g iv ning o c h d els g eno m att sk apa ö v erlev nad sm ö j lig h et (W h ite, 1959). D etta k an led a till k o nflik ter ino m ind iv id en o m b å d a sä tten att sam spela ä r ak tiv a sam tid ig t. Mä nnisk an h ar d o c k ing et v al efterso m nerv sy stem et ä r g j o rt fö r att se till att 4

10 h an/ h o n ö v erlev er, d etta g eno m att d en d el av h j ä rnan so m h ar h and o m m ä nnisk ans ö v erlev nad få r m ed d eland et fö rst (L ed o ux, 1992). E fterso m ö v erlev nad ssy stem et ä r k ä nslig t o c h reag erar snab b t k an d et h a fel o c h led a till att m ä nnisk an reag erar em o tio nellt tro ts att d et inte ä r nö d v ä nd ig t. Psy k o lo g er h ar upptä c k t att m ä nnisk ans nerv sy stem reag erar so m o m h ennes/ h ans ö v erlev nad v ar h o tat ä v en i d et d ag lig a liv et o c h d ä rfö r ä r d et v ik tig t fö r ind iv id en att v eta h ur h an/ h o n av b ry ter d enna reak tio n. D et so m h ar sto r b ety d else fö r h ur rik tning en b lir på b eteend et ä r tid ig are inlä rning o c h ind iv id ens k o g nitio n, d v s. h ur m ä nnisk an tä nk er o m sak er o c h ting (Frank en, ). K leing inna & K leing inna (1981) h ar v isat att fö ruto m tid ig are inlä rning o c h k o g nitio n, så o rsak as b eteend en ä v en av b io lo g isk a pro c esser. E nlig t teo rin o m m å l (L o c k e & L ath am, 1990 ) led er m å l till h and ling ens rik tning o c h energ i fö r h and ling en, o c h d etta på g rund av d en spä nning m å let sk apar. D et m å l so m i slutä nd an m o tiv erar ind iv id en att utfö ra en h and ling ä r en k o m b inatio n av d ess b io lo g i, inlä rning o c h k o g nitio n (Frank en, ). E d m k o v é m k o g ä m ä h v v ä h o h k ö d D ä k o v ä d ä h o h ä c k o c h v m y k D k o g d o c k m ä k g ö d b ä h o c h å g o m h o h h k h g m o m o c h ö v 0 n av e er ntro ersiella id erna ino psy lo in r att nnisk an ar eg en ilj a, ilk et inneb r att n/ an an sk apa sitt eg et e. et inneb r att ind iv id en ak tiv t sk a nstruera en rld r n/ an ser sig sj lv ly as prestera, i stä llet fö r att ara en passiv perso n so reag erar på ttre rafter. e flesta psy lo er anser att nnisk an an lä ra sig att ra et sta av fä rd ig eter fö rm r so n/ an red an ar eller lä ra sig att utv ec la ny a fä rd ig eter eno so rg sfull tank e ning (Frank en, 20 2). Socialp syk ologisk t p ersp ek tiv P e rso n l i g h e t Perso nlig h et inneb ä r att attity d er, m å l o c h till v iss d el v å ra h and ling ar ä r ung efä r d ensam m a und er en lä ng re tid sperio d. D etta fö rh å lland e k an h a sin g rund i att psy k o lo g isk a sk eend en o c h struk turer ä r stab ila ö v er tid. S j ä l v sc h e m a n G eno m so c ial j ä m fö relse o c h id entifiering fo rm as så k allad e sj ä lv sc h em an v ilk a ä r m entala representatio ner av o m h ur v i uppfattar o ss sj ä lv a. S j ä lv sc h em an fo rm as g eno m utv ec k land et av so c ial id entitet. Mä nnisk o r ä r o lik a m ed h ä nsy n till h ur k o m plex a d eras sj ä lv sc h em an ä r (L inv ille & C arsto n, 1994). Ind iv id er so m tä nk er att d e sj ä lv a h ar i sto rt sett sam m a eg ensk aper i alla situatio ner o c h i alla ro ller h ar ett enh etlig t sj ä lv sc h em a. Perso ner so m i stä llet tä nk er att d e h ar o lik a eg ensk aper i o lik a ro ller eller situatio ner h ar ett d ifferentierat sj ä lv sc h em a. Hur m ä nnisk o r tä nk er o m sig sj ä lv a h ar sto r b ety d else fö r d eras upplev else av em o tio ner (C lark, 1994). Ind iv id er m ed d ifferentierat sj ä lv sc h em a v erk ar b ä ttre på att sk ilj a på m issly c k and e ino m ett o m rå d e i liv et frå n d eras to tala v ä rd e so m m ä nnisk o r (S m ith & C o h en, 1993). S j ä lv sc h em at inneh å ller info rm atio n o m sj ä lv b ild en, so m i sin tur ä r d en fö restä llning en ind iv id h ar o m sig sj ä lv, d v s. ind iv id ens unik a k o m b inatio n av attrib ut. S j ä l v b i l d S j ä lv b ild en utg ö rs av ind iv id ens uppfattning o m sig sj ä lv o c h d en b estå r av d et v erk lig a j ag et, d et id eala j ag et o c h d et m o ralisk a j ag et. D et v erk lig a j ag et h and lar o m h ur ind iv id en ä r. D et m o ralisk a j ag et h and lar o m v ad d en m o ralisk a trä ning en sä g er att ind iv id en b o rd e v ara eller b ild en av h ur ind iv id en ty c k er att m ä nnisk o r b o rd e v ara. D et id eala j ag et ä r en fö restä llning so m finns i perso nlig h eten o c h ä r en k raft so m på v erk ar h ur ind iv id en v ill v ara. D essa fö restä llning ar o m m ä nnisk an b ö r v ara h ar ind iv id en h ar tag it till sig, frå n sin o m g iv and e m ilj ö, so m sina eg na o c h d ä rfö r strä v ar efter att 5

11 m fö rv erk lig a (Bernstein m.fl., ). N ä r d et v erk lig a j ag et o c h d et id eala j ag et inte ö v erensstä m m er led er d et till k ä nslo r av so rg senh et, b esv ik else o c h o tillfred sstä llelse (Hig g ins, V o o k les, & T y k o c insk i, 1992). K ä nslo r av m issly c k and e o c h sk am k an uppstå o m sk illnad en m ellan d et v erk lig a j ag et o c h d et id eala j ag et ä r sto r. S c o tt & O Hara (1993) h ar stud erat k ly ftan m ellan d et v erk lig a j ag et o c h d et id eala j ag et h o s stud enter ed å ng est eller d epressio n fö r att ta red a på h ur v ik tig sk illnad en ä r fö r att k unna fö rk lara psy k isk sj uk d o m o c h resultatet v ar att k linisk d epressio n v ar fö rk nippad m ed ett stö rre av stå nd m ellan j ag et o c h id ealj ag et. D e h ad e d o c k ing en g rund fö r att sam m a sak g ä lld e å ng est. Mä nnisk an so m v ux en b estå r av ett pub lik t sj ä lv so m and ra ser o c h ett priv at so m and ra inte k an se o c h so m b land annat b estå r av inre tä nk and e. S j ä l v g l e n g g 0 E 0 h ä o m ä ö o c h m ä v ä g o m k h j ä ä E 0 h o v S k h j ä h j ä S k h h o V v g ö v h b d k o v v m ä o k k o ö v g m ä & h å g j k o v v k o h v m g ä d v d h o m m ä ä k o 0 ö v ä x v o c k h b h o h b j b o c h d h v b m h v ä x o m g m v d m j b b ä j k o ä b & h v o c k å g j k o ä v o c h g å k g ö m m ö j g ö v m k b ä m å 0 re ri Förändring och utveckling av eget beteende och egna egenskaper utan styrning av föräldrar, lärare, institutioner och terapeuter (E id ius, 20 2 sid. 494). nlig t Frank en (20 2) and lar sj lv reg lering att nd ra tank em nster fö rä nd ring en startar ed att ind iv id en iak ttar sig sj lv, ilk et r nå t so an lpa till att nd ra felak tig t tä nk and e. nlig t Frank en (20 2) stä lls ind iv id en ela tid en infö r lik a al. a en ind iv id fö lj a sitt rta eller sin rna? a ind iv id en tä nk a på sin fram tid eller sk a an/ n nj uta av liv et nu? arj e al ind iv id en r i ard ag en ar ety elsefulla nsek enser. Fo rsk ning isar på att nnisk r an lä ra sig att ta ntro ll er sina liv eno ak tiv sj lv reg lering (Metc alfe Misc el, 1999). Fö rm an att sk uta upp tillfred sstä llelsen på rt sik t erk ar ara pplad till en perso nlig etsk alitet so i rund en r ett arv, s. et and lar er n sj lv ntro ll (Frank en, 20 2). Milj n ind iv id en er upp i på erk ar så ur ra n eller an lir på att sk uta upp elö ning et ar isat sig att arn so ar t upp i en iv ning so isar att et finns fö rd elar ed att sk uta upp tillfred sstä llelsen lir ttre på att sk uta upp rttid stillfred sstä llelsen n and ra arn (Band ura Misc el, 1965). Fo rsk ning isar så att fö rm an att sk uta upp rttid stillfred sstä llelse r ik tig t fö r prestatio n fram ng. Mä nnisk an an alltså lä ra sig att ra sak er so lig r issa fö rä nd ring ar senare i liv et, so till ex em pel att fo usera ttre eller att sä tta upp l (Frank en, 20 2). S j ä l v f ö e n d e ä ä m m ä ä k ä ä k ä o c h å y m b o k 0 0 S j ä ä m m ä o c h ä d g D ä k ä m ä k o m ä m b o c h ä ä o o O m ä o h o ä o c h k ä ä v ä ä g o d m c k m c k m c k o o c h & y E o c h k ä g ö o c h h ä m m ä & W h o E b ä h h m ä m b ä v g h ä m d o c h g å D v k ä m m å v b ä o c h h m m o m m d å ä ä m ä d d g ä o c h m b g m c k w E g g ö ä k ä h g ö v m m m b h m ä o o c h b ä h h o v E E g ä ä k ä ä o c h ä k D ä g ö ä v ä v d d rt ro Beg reppet sj lv fö rtro end e r sy no ny t ed sj lv tillit, sj lv nsla, sj lv fö rtrö stan, arak tä rssty rk a, tro på sig sj lv fram tand a (N a sto ra sy no ny -o rd en, 20 ). lv fö rtro end e r sam a sak so sj lv tillit inneb r tillit till en eg na perso nen (E id ius, 1997). et r en nslo ssig po nent av sj lv et so estå r av en perso ns po sitiv a neg ativ a sj lv utv rd ering ar (C persm ith, 1967). lik a nnisk r ar lik a stark t sj lv fö rtro end e nslan av ett sj lv rd e r inte nå t perm anent, utan et fö rä nd ras nä r an ly as eller issly as ed so iala ntak ter and ra erfarenh eter i liv et (Heath erto n Po liv, 1991). tt stab ilt sä ert sj lv fö rtro end e r att ind iv id en inte reag erar lik a stark t på po sitiv a neg ativ a nd elser so en ind iv id ed ett instab ilt, fö rä nd erlig t sj lv fö rtro end e (K ernis asc ll, 1995). tt ra sj lv fö rtro end e ar sto r inv erk an på ur nnisk ans liv ser ut. Perso ner ed ra sj lv fö rtro end e tend erar att ara lad a, lso sam a, pro uk tiv a fram ng srik a. e erk ar pa lä ng re ed sv ra uppg ifter, so er ttre ar ag så r i ind re fattning. Perso ner ed lig t sj lv fö rtro end e r er ng slig a, eprim erad e, pessim istisk a nä r et ller fram tid en er enä na att issly as (Bro n, 1991). nlig t Hig ins (1989) av rs sj lv nslan i ur sto r rad av erensstä elsen ellan ild en av ur and ra nnisk r ser på ind iv id en ild en av sig sj lv an/ n ill se sig. nlig t id ius (1997) inneb r sj lv nsla en upplev else av sj lv fö rtro end e sj lv sä erh et. rm ed av rs en sj lv fö rtro end e till iss el av etta. 6

12 O S j ä l v f ö å g a S j ä å g y ä å g k o o c h h ä g ä d ä ä å g ä d m o k v E ä ä å g v d å g h o v h E ä ä å g k ä v k o m o c h S j ä å g ä m m ä E x k m o k ä h ö g ä å g m h g ä rm lv fö rm a (eng. self-effic ac ) r en ind iv id s tro på sin eg en fö rm a att lara av lik a situatio ner nd elser (E id ius, 1997). Beg reppet r spec ifik t fö r situatio ner rfö r att en ind iv id s sj lv fö rm a inte r ensam a i lik a situatio ner, utan an ariera. nlig t (Band ura, 1986) r sj lv fö rm an en ik tig el i ind iv id ens fö rm a att antera lik a situatio ner i erk lig eten. nlig t My ers (1999) r sj lv fö rm a en ind iv id s nsla av att ara petent effek tiv t. lv fö rm a r inte sam a sak so sj lv fö rtro end e. em pelv is an en perso n so utfö r lik a attentat nna sj lv fö rm a, en sam tid ig t a lå t sj lv fö rtro end e. T e m p e m e n t T h o m v ä o c h h h h o ä ä v m ö m k o m g o b A h & E v 0 0 D ä ä v m m ä b g v v g g ra em peram ent and lar ind iv id ens sä tt att reag era på rld en ur an/ n sj lv reg lerar sig sj lv id te ed sä rsk ild a rav frå n iv ning en (R th art, ad e, ans, 20 ). et inneb r en en er eller ind re rftlig enä enh et att reag era på issa sä tt, ex em pelv is att ara lad ly nt eller eftertä nk sam (E id ius, 1997). P l a t s f ö r k o n t ro l l / K o n t ro l l o k u s I R o tter s (1966) teo ri o m g enerella fö rv ä ntning ar på stå r h an att m ä nnisk an b aserar sina fö rv ä ntning ar på v ad so m k o m m er att h ä nd a i en ny situatio n på sin g enerella tro o m sin fö rm å g a att på v erk a h ä nd elser. A tt rent g enerellt fö rv ä nta sig att m ä nnisk an k an på v erk a d et so m h ä nd er d em o c h att b ra o c h d å lig a h ä nd elser i liv et i allm ä nh et b ero r på d e v al ind iv id en sj ä lv h ar g j o rt i liv et k allas fö r inre plats fö r k o ntro ll. N ä r perso ner tro r att d et so m h ä nd er m ä nnisk an inte ä r nå g o t m an sj ä lv k an på v erk a eller k o ntro llera k allas d et y ttre plats fö r k o ntro ll. Bero end e på v art en perso n h am nar på sk alan m ellan d essa tv å d im ensio ner, k an fo rsk are fö rutsä g a en sto r m ä ng d b eteend en, till ex em pel h ur d et k o m m er att g å i sk o lan o c h h ur snab b t d e å terh ä m tar sig frå n nä sta sj uk d o m (Frank en, 1999). Fo rsk are h ar o c k så sett sam b and m ellan k ä nslan av att inte h a k o ntro ll o c h m å ng a sj uk d o m ar so m stress, d epressio n, å ng est, d ro g b ero end e o c h ä tstö rning ar (S h apiro et al., 1996). Beh o v et av att h a k o ntro ll spelar en v ik tig ro ll nä r d et g ä ller att fö rutsä g a sak er so m o m en ind iv id k o m m er att starta ny a b eteend en eller inte. D et ä r o c k så ett av d e k ansk e m est g rund lä g g and e m ä nsk lig a b eh o v en (S h apiro, S c h w arz, & A stin, 1996). Perso ner m ed y ttre k o ntro llo k us v isar b rister på ö v erensstä m m else m ellan sitt v erk lig a o c h id eala j ag, o c h upplev er inre k o ntro ll so m sitt id eal. Fo rsk arna fann o c k så att ind iv id er m ed y ttre k o ntro llo k us v isad e på m ind re ac c eptans av j ag et ä n ind iv id er m ed inre k o ntro llo k us (L o m b ard o, S av erio and S o lh eim, 1975). V ik tig t att b eto na ä r att b ara fö r att perso ner tro r att d e h ar k o ntro ll ö v er v ad so m h ä nd er d em, b eh ö v er d e inte anv ä nd a sig av att utö v a k o ntro ll (Frank en, 1999). Utan k ä nslan av att h a k o ntro ll fö rlo rar perso ner fö rm å g an att h and sk as effek tiv t m ed ä v en sm å pro b lem (Frank en, ). Fö r att k unna fö rä nd ra nå g o t h o s sig sj ä lv b eh ö v er ind iv id en en v iss k o ntro ll ö v er sitt b eteend e. O m ind iv id en d å h ar en y ttre plats fö r k o ntro ll k an d et b li sv å rt att fö rä nd ra sig (Burg er, 1997). I n l ä rd h j ä l p l ö sh e t O m en ind iv id g å r ig eno m flera d å lig a h ä nd elser so m h an eller h o n inte upplev er sig h a k o ntro ll ö v er, lä r ind iv id en sig att d et ä r h o pplö st o c h k ä nner sig uppg iv en. A tt ind iv id en lä r sig h o pplö sh et o c h uppg iv enh et k allas inlä rd h j ä lplö sh et (se fig ur 1). k o ntro llerb ara d å lig a h ä nd elser Upplev d b rist på k o ntro ll Fig ur 1. Mo d ell ö v er inlä rd h j ä lplö sh et. (My ers, 1999). Inlärd h j ä lplö sh et 7

13 M o t i v a t i o n E nlig t E g id ius (1997) ä r m o tiv atio n anting en tillstå nd av reak tio nsb enä g enh et v ilk et k an led a till h and ling av nå g o t slag, en b ety d else so m sv arar m o t b ety d else av b eg reppet m o tiv eller en m ed v eten eller o m ed v eten inrik tning h o s en perso n att v ilj a utfö ra v issa h and ling ar. (s. 357). D et finns o lik a o rsak er till att m ä nnisk o r g ö r på ett v isst sä tt o c h o rsak erna d elas upp i nä rm and e o c h und v ik and e. Und v ik and e ä r nä r en ind iv id b eter sig på ett v isst sä tt fö r att und v ik a nå g o t m ed an nä rm and e h and lar o m att en perso n g ö r nå g o t fö r att h an eller h o n v ill, ö nsk ar eller b eh ö v er g ö ra d et. T eo rier i m o tiv atio nspsy k o lo g i h ar ett g rund lä g g and e antag and e o m att d et finns en o rsak till v arj e b eteend e o c h m å let ä r att h itta d essa o rsak er, d v s. v ad d et ä r so m sä tter ig å ng ett b eteend e. N utid a m o tiv atio nsteo rier anser att allt b eteend e ä r ett fö rsö k att anpassa sig till o m g iv ning en (Frank en, ). Utan att nå g o t sty r b eteend ets rik tning sk ulle m ä nnisk an inte k unna ö v erlev a att sk affa m at ä r ett b eteend e so m k rä v er att ind iv id en eng ag erar sig i m å linrik tat b eteend e (Frank en, ). E tt g rund lä g g and e antag and e h o s affek tio nsteo rierna ä r att m ä nnisk o r nä rm ar sig o b j ek t fö r att upplev a po sitiv a k ä nslo r, sam t und v ik er o c h sk y d d ar sig m o t att upplev a neg ativ a k ä nslo r, d v s. m o tiv atio n att nä rm a sig respek tiv e m o tiv atio n att und v ik a nå g o t (Frank en, ). A k tuell fo rsk ning v isar att k ä nslo r ä r rik tig a, inte inb illad e, o c h d et b ero r på att k ä nslo r ä r k em isk a reak tio ner i m ä nnisk ans k ro pp (Z uc k erm an, 1994). E nlig t L ed o ux (1992) finns teo rier o m att ind iv id en sk a ö v erv ak a sina k ä nslo r fö r att k unna v ä g led a h and ling arna efterso m d ess k ä nslo r ä r nä rm are k o pplad e till ö v erlev nad ä n till d en ratio nella tank en. D et v ik tig a h ä r ä r att neg ativ a k ä nslo r k an o c h o fta fö rstö r m å linrik tad b eteend e, m ed an po sitiv a k ä nslo r stö d j er d et m å linrik tad e b eteend et (Frank en, ). E nlig t S elig m an (1990 ) ä r uth å llig h et en av d e h uv ud sak lig a fak to rerna fö r att fö rutsä g a fram g å ng. Ä v en o m d et v erk ar lo g isk t att sluta nä r nå g o t få r en att m å d å lig t, så finns d et m ä nnisk o r so m fo rtsä tter att k ä m pa. D et finns o lik a teo rier o m v ad so m g ö r att en ind iv id ä r uth å llig, b land annat k o g nitiv a o c h m o tiv atio nsteo rier, m en d e k an inte fö rk lara uth å llig h eten h elt o c h h å llet. Fö r att nå fram g å ng m å ste m ä nnisk an lä ra sig att v ara uth å llig v id m issly c k and en o c h m o tg å ng ar (Frank en, ). E llio t o c h Harac k iew ic z (1996) d elad e upp prestatio nsm o tiv atio n i tre inrik tning ar. D en fö rsta ä r att b eh ä rsk a so m inneb ä r att ind iv id en fo k userar på utv ec k ling en av k o m petens o c h att b eh ä rsk a en uppg ift. D en and ra ä r prestatio nsinrik tad d ä r ind iv id en fo k userar på uppnå end et av fö rd elak tig a b ed ö m ning ar o c h k o m petens. D en tred j e o c h sista inrik tning en inneb ä r prestatio nsund v ik and e d ä r ind iv id en fo k userar på att und v ik a o fö rd elak tig a b ed ö m ning ar av k o m petens. T eo rin innefattar id é n att perso ner k an reg lera sig sj ä lv a, d v s. sj ä lv reg lering, o c h att d e ä r b enä g na att b ete sig på ett sä tt so m stä m m er ö v erens m ed sin inrik tning. E llio t & Harac k iew ic z (1996) k o m fram till att, att b eh ä rsk a o c h att v ara prestatio nsinrik tad g er inre m o tiv atio n, m ed an prestatio nsund v ik and e g ö r att d en inre m o tiv atio nen m insk ar. E n h e t / sv a l t e o ri o m f ö rd rö j n i n g a v b e h o v st i l l f re d sst ä l l e l se D enna teo ri h and lar uppsk j utning av b eh o v stillfred sstä llelse o c h o m att ind iv id en b eh ö v er lä ra sig att g ö ra planer fö r h ur ind iv id en sk a h and sk as m ed frestelser h an/ h o n utsä tts fö r. E nlig t h eta/ sv ala m o d ellen (Metc alfe & Misc h el, 1999) ä r d et tv å und erlig g and e sy stem so m k o ntro llerar b eteend et. D et h eta em o tio nella sy stem et sv arar fö r snab b k ä nslo m ä ssig respo ns på b eting ad e eller ic k e-b eting ad e utlö sand e o b j ek t. D et ä r b aserat på k ä nslo r o c h ä r till sto r d el und er k o ntro ll av stim uli. D et h eta sy stem et sä tts ig å ng nä r m ä nnisk an tä nk er på nå g o t h an/ h o n g illar o c h ä r red an ig å ng o m perso nen trä ffar på nå g o t so m lo v ar en b elö ning, m ed and ra o rd så sä g er sy stem et å t ind iv id en att 8

14 g ö ra d et. D et sv ala sy stem et stå r fö r k o m plex representatio n o c h k o m plex a tank ar. D et ä r å tsk ilj t frå n em o tio ner, m en k an representera k ä nslo r o c h sä tta in d em i på g å end e h ä nd elser so m tar h ä nsy n till em o tio ner. D et sv ala sy stem et ä r ett lå ng sam t sy stem so m utv ec k las sent o c h b eh ö v er stä rk as g eno m ö v ning, v ilk et inneb ä r att ind iv id en fak tisk t k an fö rä nd ra d et. E tt g rund lä g g and e antag and e nä r d et g ä ller d et sv ala sy stem et ä r att o m m an anv ä nd er d et sy stem et upprepad e g å ng er led er d et till att d et sv ala sy stem et b lir d et so m anv ä nd s m est v id b eteend e. D en h ä r teo rin tar h ä nsy n till att m ä nnisk an o fta m issly c k as m ed sina fö rsö k på g rund av att v ilj esty rk an ä r fö r sv ag o c h m ed and ra o rd faller fö r frestelser. E n ind iv id so m v ill fö rä nd ra ett b eteend e o c h d ä rm ed v ill und v ik a att falla fö r frestelser b ö r fo rm a m er g eno m tä nk ta k o g nitio ner so m tillå ter h o no m / h enne att fö rd rö j a tillfred sstä llelsen nä r d e m ö ter på ett stark t stim ulus. E nlig t d en h eta/ sv ala teo rin ä r d et felak tig t tä nk and e so m lå ter d et h eta sy stem et ta ö v er, d v s. ind iv id en h ar m issly c k ats m ed att utv ec k la en plan fö r d et so m k an tä nk as inträ ffa. E n k ä rnid é i d en h ä r teo rin ä r att m ä nnisk an m å ste lä ra sig att planera v ad h an/ h o n sk a g ö ra fö r att k unna tä nk a o m nä r h an/ h o n stå r infö r frestelsen o c h g eno m d etta utv ec k las d et so m k allas v ilj esty rk a. T eo rin sä g er o c k så att stress tend erar att ä nd ra sy stem frå n d et sv ala till d et h eta sy stem et o c h d et inneb ä r att stress ö k ar risk en fö r att g e efter fö r frestelser. På g rund av stressens på v erk an rek o m m end eras ind iv id er so m fö rsö k er att fö rv erk lig a ett b eteend e, att g ö ra d et nä r stressniv å n ä r lå g efterso m sanno lik h eten att ly c k as annars m insk ar. V ä rd e sy st e m Und er utv ec k ling en lä r m ä nnisk an sig m å ng a av sina ö v erty g elser attity d er o c h v ä rd ering ar frå n sina fö rä ld rar (S e fig ur 2). Må ng a av d essa ä r d o c k g rund ad e på m ä nnisk ans eg na erfarenh eter o c h ö nsk ning ar. Ing a attity d er m o t ensk ild a attity d o b j ek t ä r av sk ild a frå n and ra attity d er o c h v ä rd ering ar, utan v arj e attity d h ar relatio ner till and ra attity d er i ind iv id ens v ä rd esy stem (L ind é n, 1994). G eno m att ä nd ra v ä rd ering ar h o ppas ind iv id en på att uppnå ny a m å l. V issa ö v erty g elser, attity d er o c h v ä rd ering ar k o m m er frå n inlä rning m ed an and ra ä r ett resultat frå n k o g nitiv a pro c esser g eno m ak tiv k o nstruk tio n. Fö r att ä nd ra ett b eteend e b eh ö v er ind iv id en o fta ä nd ra ö v erty g elser, attity d er o c h v ä rd ering ar. Värdesystem Utå trik tad e v ä rd en Inå trik tad e v ä rd en V ä rd e ri n g a r Materiella E stetisk a E tisk a Metafy sisk a A t t i t y d e r Intresse S m ak Princ iper Ö v erty g elser H a n d l i n g sn i v å K o nsum tio n S til Mo ralisk a Ö v erty g else L iv sstil Fig ur 2. V ä rd en, attity d o c h h and ling. (Bearb etning efter L ind é n, 1994). 9

15 V E g ö d L ä v m ä v v g ö g g o D ä v g å b m m g ö g o h o h h g o m d g o h h o k g ö V ä g o m o m m g m g o v tt sä tt att ra et enlig t ang er (1989) r ara er uppm rk sam på arfö r i r eller sä er nå t. et inneb r att arj e ng ind iv id en estä er sig fö r att ra nå t, sk a n eller an frå a et finns nå t annat an/ n sk ulle unna ra i stä llet. ano r r nå t so uppk er eno repetitio n av nå n respo ns eller av sek enser av respo nser. ä e n g a V ä g ä g g g d m ä b d k ä o c h h ä o c h h W h ä v ä m b b v ä g v ä v m ä v h m b V ä d å m o c h m h m m å d ä d d m h ä v ä g g g v ä o c h b ö m v m ä v V ä h h h v o o m d ä m v o m v D d å h o v v m ä h v ä m k o m v o c h k v m m D ä v m k v ä h o v ä b h v d ä v ä v ä m h v ä x k o g o c h d ä m y c k k D d o c h v ä m k m o v b y g g k o g k o m m k k ä o c h h é rd ri r rd ering (E id ius, 1997) r ett rund lä and e stä llning stag and e till så ant so r av ety else fö r en perso ns nslo reak tio ner, liv s- sam llsuppfattning ar and ling ar. rig tsm an (1994) anv nd er rd ering so ett eg repp fö r stand ard en fö r eslutsfattand e, en led ning fö r att lj a ad so r ik tig t eller ur an sk a ete sig. ux entid en r en perio på 50 r eller er efterso en ind iv id inner ed ng a erfarenh eter und er en tid en, r et fö rstå elig t att et so nd er fö rä nd rar ind iv id ens rld ssy n, rund lä and e rd ering ar ind iv id ens ed ning av ad so r ik tig t i liv et. rd ering arna en ind iv id ar reflek teras i ans eller ennes al, av sett e r ed etna eller ed etna. et ag lig a liv et inneh ller und ratals utfo rsk ad e al ilk et pek ar på att nnisk an ar flera rd ering ar so nk urrerar ed arand ra rä er sitt utry e. etta r ad so allas rd ering ssy stem, en ierark isk rang rd ning av rd ering ar ero end e av ur ik tig a e r fö r ind iv id en. Mo ralisk a rd ering ar reflek terar en ty p av rd ering ar so ar t fram ur psy lo isk a fö restä llning ar essa r et utv ec ling sinrik tad e. e attity er rd ering ar so ind iv id er utv ec lar t fö reteelser i ard ag sliv et er på tre nitiv a po nenter, nä lig en unsk ap, nsla and ling sb ered sk ap (L ind n, 1994). L ä ä D ä o c k m ä h ä o c h o m g d v o c h v ä m m g E k k v ä o c h h ö m g o c h m v ä D m ö g h h o c h h b m m o S m m h m v ä o c h h k b m v ä v h ä d o b m å ö v g h g d ä o g m D g å m d o c h d o m m h o c h h ö D ä d h ö m h v g m m d ä d h ö m g m O k d k o d h é iv sstil inneb r en ind iv id s allm nna sä tt att lev a. et r så nnisk ans unik a sä tt att reag era, and la, upplev a sig sj lv sin iv ning, ess ano r rd ering ar (E id ius 1997). nsk ild a ind iv id er an utv ec la rd ering ar and ling sm nster so rund as på etisk a, relig iö sa, estetisk a ateriella rd en (se fig ur 2). essa tillsam ans utg r en rund fö r ur perso nlig et and ling ar ring as i sam stä ig rd ning. am stä ig et ellan rd ering ar and ling ar an etrak tas so ett eftersträ ansv rt id eal. I ard ag sliv et nd er et em ellertid fta att ett prio riterat eteend e ste erg es på rund av ett ind er eller på rund av att et r prak tisk t eno fö rb art. et r att sk ilj a ellan en id eala liv sstilen en fö rv erk lig ad e liv sstilen an ser till and ling ar and ling sm nster. en id eala liv sstilen r e and ling sm nster an elst sk ulle ilj a eno fö ra, ed an en fö rv erk lig ad e liv sstilen r e and ling sm nster an fak tisk t eno fö r. fta an et nstateras att en id eala and ling en inte utfö rs (L ind n, 1994). Ind iv id ens ensk ild a h and ling ar o c h h ela h and ling sm ö nster fo rm as av d en k unsk ap perso nen h ar o m en fö reteelse. D enna k unsk ap v ä rd eras av d en ensk ild a ind iv id en efter en sk ala frå n g illand e till o g illand e. Ind iv id ens v ilj a till h and ling o c h h and ling sb ered sk ap v ä g s sam m an av k unsk ap o c h v ä rd ering ar till ett stö d j and e, neutralt eller av stå nd stag and e fö rh å llning ssä tt. V ad so m fak tisk t g eno m fö rs sty rs b land annat av g rad en av ö v erensstä m m else m ed and ra v ä rd ering ar o c h h and ling sm ö nster, lik so m d e m ateriella resurser eller and ra b eg rä nsning ar ind iv id en lev er m ed i sitt liv. S k illnad en m ellan d en id eala o c h d en v erk lig a liv sstil k an b ero på att ind iv id en inte h ar tillrä c k lig eller rä tt k unsk ap (L ind é n, 1994). 10

16 A t t i t y d o c h b e t e e n d e Må ng a o lik a pro c esser b id rar till att attity d er fo rm as o c h fö rä nd ras. E nlig t Bo h ner & W ä nk e (20 0 2) finns en d el b ev is so m pek ar m o t att attity d er d elv is ä r g enetisk t b eting ad e. A ttity d er k an o c k så v ara fö rv ä rv ad e, v ilk et inneb ä r att b å d e arv o c h m ilj ö d elv is k an fö rk lara en d el av o lik h eter i attity d er. D et ä r inte h eller sä k ert att arv o c h m ilj ö ä r tv å fak to rer so m ä r o b ero end e av v arand ra, d et v ill sä g a d e k an sam spela m ed v arand ra. D et h ä nd er att fo rsk are sk ilj er på h ur attity d er b ild as o c h h ur attity d er ä nd ras, m en enlig t Bo h ner & W ä nk e (20 0 2) ä r d essa tv å pro c esser o fta ö v erlappand e o c h d ä rfö r sv å ra att å tsk ilj a. N ä r en ind iv id sk apar en attity d g entem o t ett o b j ek t k an d enna ny a attity d m ed v erk a till att fö rä nd ra attity d er so m red an finns h o s ind iv id en. D et g ä ller o c k så å t m o tsatt h å ll, d et v ill sä g a att pro c essen so m anv ä nd s fö r att fö rä nd ra attity d er o c k så ä r tillä m pb ara på pro c essen fö r att sk apa ny a attity d er. D et finns d et tv å h uv ud sak lig a funk tio ner fö r attity d er. D en ena funk tio nen ä r till fö r att m ä nnisk an sk a k unna o rg anisera sin k unsk ap o c h v ara en v ä g led ning fö r nä rm and e o c h und v ik and e i d en o fta m å ng ty d ig a o m g iv ning en. I d en m ening en ä r attity d er ett k o g nitiv t sc h em a. A ttity d ers and ra funk tio n ä r att h j ä lpa till m ed h ö g re psy k o lo g isk a b eh o v ex em pelv is g eno m att attity d o b j ek tet h ar en sy m b o lisk funk tio n so m av ind iv id en asso c ieras po sitiv t eller neg ativ t. D en sy m b o lisk a funk tio nen k an v ara att k ä nna ig en ansik ten eller strateg ier fö r att h and sk as m ed rä d sla (Bo h ner & W ä nk e, ). A d h o v b m å h ö o c h k S h g o o b d å d d v ä b h d m å D m m å ä ö v ä m d m h m å ä ö v ä h & W ä 0 C L & S c h m o m å ä m k o d g å b m h h o h ä o g å b ä h v ä D g ä m å m ä j d å E k m ä h m d o b j o c h h o h ä b h ö ä d å h ö E d ä d ä m g j o j g d k b ä b g j v b h ö o c k b ä c k o m o b j o m h o h v g ö d g å d b m m o c k å m o h å A d v m m å h ö o c h k o c h d k m m d m b b m ä j d å o c h m k o v d ä d o y o m h h & W ä 0 ttity er s en ind iv id på erk as av land annat ind iv id ens l, um r ro ppslig a status. tim uli ar inte nå t inneb end e ra eller lig t i sig, utan e få r en rd ering en ero end e på ur e relaterar till en ind iv id s l. et so led er ind iv id en nä rm are sitt l r nsk rt, ed an et so ind rar ind iv id en frå n att nå sitt l inte r nsk rt (Bo ner nk e, 20 2). arv er, aw renc e neid er (1996) på stå r att fö rlo ppet t let r relativ t efterso en ind iv id an upplev a neg ativ a em tio ner fö r att et inte r så snab t so an eller n ad e fö rv ntat sig eller po sitiv a em tio ner fö r att fö rlo ppet r snab are n ind iv id en ad e ntat sig. etta ller end ast l so r ak tuella ust. nlig t und ersö ning ar tend erar nnisk an att a en er po sitiv attity till ek t perso ner nä r n/ an r på ra um r, n på lig t um r (Baro n, 1993). tt ex em pel på et r ett ex perim ent r en perso n so rd e anstä llning sinterv uer av e sö and e ttre ety nä r interv uaren ar på ra um r (Baro n, 1993). Fo rsk ning pek ar så på att ind iv id en ttre ty er ett ek t n eller an ler, ilk et r att et r att ra slutsatsen att sam and et ellan ansik tsm usk lernas sam and rag ning ar så fung erar t tsatt ll. ttity er på erk as so sag t av l, um r ro ppslig status et an sum eras ed att attity er so ild as aseras på info rm atio n so finns tillg ng lig ust so nsek ens av etta r attity er ffer fö r ttre stä nd ig eter (Bo ner nk e, 20 2). E nlig t My ers (1999) fram k alla h and ling ar (b eteend en) o c h attity d er v arand ra, prec is so m h ö nan g er ä g g et o c h tv ä rt o m (Fig ur 3). A ttity d Hand ling Fig ur 3. A ttity d er o c h h and ling. 11

17 E n attity d inneb ä r en ind iv id s instä llning till nå g o t enlig t d en m o d erna psy k o lo g ins sy n (E g id ius, 1997) o c h attity d er k o m m er o fta frå n ind iv id ens v ä rd ering ar. Trekomponentsteorin E nlig t trek o m po nentsteo rin (Brec k ler, 1984) innefattar attity d er tre o lik a aspek ter, m en d essa b eh ö v er inte v ara å tsk ilj d a frå n v arand ra o c h b eh ö v er inte nö d v ä nd ig tv is representera tre o b ero end e fak to rer (Bo h ner & W ä nk e, ). A ttity d er b eh ö v er inte h eller inneh å lla alla tre aspek ter, utan k an end ast b estå av en eller tv å aspek ter (Bo h ner & W ä nk e, ). D en fö rsta aspek ten ä r affek tiv t g rund ad v ilk et inneb ä ra att en attity d ä r en po sitiv, neg ativ eller b land ad reak tio n på en perso n, ett o b j ek t eller en id é. D en and ra ä r d en k o nativ a aspek ten so m g ä ller strä v an eller h and ling sinrik tning, m ed and ra o rd en b eteend em ä ssig tend ens att ag era på ett sä rsk ilt sä tt m o t ett o b j ek t. D en tred j e o c h sista aspek ten ä r k o g nitiv t b aserat o c h inneb ä r att en attity d ä r en k o g nitiv reak tio n efterso m ind iv id ens utv ä rd ering av o b j ek tet g rund ar sig på ind iv id en tro, b ild er o c h m innen d et v ill sä g a h ur ind iv id en uppfattar ett attity d o b j ek t (E ag ly & C h aik en, 1978). A tt sä g a att en attity d b ero r på ett v isst b eteend e, d en k o nativ a aspek ten, k an lå ta und erlig t, m en enlig t D ary l Bem s (1972) sj ä lv perc eptio nsteo ri v et ind iv id en, und er v issa o m stä nd ig h eter, inte h ur d e k ä nner fö rrä n ind iv id en ser h ur h an eller h o n b eter sig. ttity ers sty rka Bo ning er (1995) ar faststä llt tre psy lo isk a fak to rer so eno end e sk ilj er ellan ind iv id ens stark aste sv ag aste attity er. tark a attity er antas ra allt et attity er ar so uppg ift ttre n sv ag a attity er. Mä nnisk an ller fast id attity er so irek t på erk ar eras eg en utg ng eg na intressen, attity er so relaterar till upa filo so fisk a, po litisk a eller relig iö sa rd ering ar attity er so ar ety else fö r perso nens nä ra nner, fam ilj en so iala in-g ruppen. ttity ernas sty rk a reflek terar er eller ind re ur intensiv t ind iv id en nner fö r eller tro r på nå t (Bo ner nk e). n av fak to rerna so isar på attity ers sty rk a ess ppling till eteend e r att ind iv id er tend erar att lla fast id sina attity er nä r e l ar få tt rd entlig t ed info rm atio n (D av id so n et al 1985). en and ra fak to rn so r attity er er stab ila fö rutsä ara r ur info rm atio nen ar tats r ar et isat sig att info rm atio n so fo rm ats eno eg en perso nlig erfarenh et r stark are (Faz io anna, 1981). en tred e sista fak to rn r att stark a attity er r snab a lä tta att innas (Faz io, 1990 ). Y v a d A d k o c k g ö m g m o m g h D d ä d m m b ä ö v m b ä E x b m ä k g m ä b o k h ö o m g & C d g g å w & E d m g m d g å o c k m m v o & O m ä o o b j g ö d h m d v h ä m d ä o c h b ä d D v ä g å ä d ä g m ö v k o m m m m D k ä b g d k m h o m d o b j g o c h v ä h m é 0 Ö v k b h & W ä 0 N å g o m h k d o c h b ä ttre på erka n på ttity er ttity er an så ra sig på ind a eno fak to rer i iv ning en (Barg et al., 1992). et finns situatio ner r attity er stä er ttre erens ed eteend e n and ra. em pelv is nä r ind iv id er lir er sj lv fo userad e eno att titta sig sj lv i speg eln (G ib ns, 1978), nä r ind iv id er rå ar ra and ra prata sak en i frå a (Bo rg id a am pb ell, 1982) eller nä r e utfrå as upprepad e ng er (Po ell Faz io, 1984). n attity so ak tiv eras eno att perso ner få r upprepa en flera ng er upplev s så so er perso nlig t ik tig (R ese lso n, 1994). Hur nnisk r upplev er ett ek t av r inte alltid eras and ling ar efterso et finns and ra ariab ler att ta nsy n till, en nä r attity er r stark a spec ifik a fö r ett eteend e r effek ten ty lig. et anlig aste tillv ag ng ssä ttet fö r att nd ra attity er r eno ertaland e unik atio n so till ex em pel rek lam eller sk rä selpro pag and a. e nslo r ett ud sk ap er eller en unsk ap an ar ett attity ek t er en inrik tning rd ering av ur ind iv id en ser på ett feno en (L ind n, 20 4). ertalning an i slutä nd an led a till en fö rä nd ring i eteend e (Bo ner nk e, 20 2). t so ar en raftfull effek t på attity er eteend e r 12

18 ro llspel efterso m d et tv ing ar m ä nnisk o r att lä ra sig b ud sk apet (J anis, 1968). R o llspel inneb ä r att m an g ö r nå g o t so m inte stä m m er m ed ens inre ö v erty g else. D et ä r v anlig t att m ä nnisk o r g ö r sak er so m inte stä m m er ö v erens m ed d eras attity d er i j o b b et eller fö r att v ara and ra till lag s. N ä r ind iv id er utsä tts upprepad e g å ng er ett stim uli b ö rj ar d e ty c k a m er o m d etta stim uli, v ilk et k allas ex po nering seffek ten (Bo h ner & W ä nk e, ). A ttity d fö rä nd ring ar h å ller i sig lä ng re nä r d e b ero r på ind iv id en eg et b eteend e ä n o m d et b ero r på nå g o t m an h ar utsatts fö r passiv t eller g eno m ö v ertalning frå n and ra (J anis, 1968). K o nsek v enta k o g nitio ner (A b elso n et al., 1968) ä r ett sinnestillstå nd d ä r ind iv id ens ö v erty g elser, attity d er o c h b eteend en stä m m er ö v erens m ed v arand ra. K a d K o g d m v m o b m ä v h ä d ä d b h m d d E o m k o g d o o v k o g h ö j d k o g m m ä ä m o m D ä å k d o c h b ö v m m O m d d h o v h ä m k o d é o v k o c h d h h o h g j o b m N ä g ö g o m m m ö v m h h d k k o g d k o m m k o m ä m o m b m m ö v m d o c h h h o ä å b m m b v D v ä g g å m d k o g g g b o k o g h & W ä 0 o c h o ä d ä d d m m ö v m b D ä v d ä d d k m k k o é D d b ä y d d ä k ä m d h j ä h o m h h å k v ä b D k o g d m ä o m v m m ä ä m o h o h g ö 0 og nitiv issona nsteorin nitiv a teo rier ser attity fö rä nd ring ar so en ik tig strateg i fö r att insk a stress. Festing er (1957) serv erad e att nnisk an i ard ag en ittar sig sj lv a i situatio ner r e inte eter sig i enlig et ed eras attity er. nlig t teo rin nitiv isso nans (Festing er, 1957) rsak ar ink nsek enta nitio ner psy lo isk spä nning so nnisk an r tiv erad att insk a. et inneb r att Festing er utg r frå n antag and et att perso ner fö rsö er se till att attity er eteend e erensstä er. et rå er arm ni und ik er ind iv id en nd elser so sk ulle unna rsak a isso nans (L ind n, 1994). Med and ra rd und ik er ind iv id en att se ritisk t neg ativ t på et an eller n ar rt, estä t eller tro r stark t på. r en ind iv id r nå t so inte stä er erens ed ans/ ennes attity er an nitiv isso nans uppstå, ind iv id en er i nflik t ed sig sj lv, en sä rsk ilt ind iv id en fö rstå r att eteend et inte stä er erens ed attity en an/ n nd estä er sig fö r att ete sig på ett isst sä tt. et finns flera ar att fö r att insk a en psy lo isk a spä nning en lä a till, ta rt eller ersä tta nitio ner (Bo ner nk e, 20 2) - fta r et lä ttaste alternativ et att nd ra sin attity fö r att en sk a stä a erens ed eteend et. et inneb r att arj e tillstå nd r et finns isso nans led er till att ind iv id en sö er efter info rm atio n so an led a till nso nans (L ind n, 1994). et isso nansm insk and e eteend et r ett sä tt att sk a sj lv nslan fö r ind iv id en efterso et lper no eller enne att lla ar en po sitiv sj lv ild. en nitiv a isso nansteo rin ser nnisk r so ratio nella arelser efterso nnisk an r tiv erad att tro att n eller an r rä tt (Frank en, 20 2). T e o ri n o m p sy k o l o g i sk re a k t a n s E nlig t Breh m s (1972) teo ri o m psy k o lo g isk reak tans k an en ind iv id so m b eg rä nsas i sin frih et att v ä lj a b land flera alternativ b li m o tiv erad att å terstä lla sin frih et o c h att v ä rd era uteslutna alternativ en m er po sitiv t. D et inneb ä r att fö rb ud av o lik a slag, till ex em pel rö k ning, k an g e o av sik tlig a effek ter so m att ind iv id en v ä rd esä tter rö k ning en eller d et ak tuella b eteend et ä nnu m er ä n h o n/ h an g j o rd e innan fö rb ud et så lä ng e restrik tio nen finns k v ar. F a l sk t sj ä l v b e t e e n d e Falsk t sj ä lv b eteend e inneb ä r att b ete sig på ett sä tt so m inte speg lar sitt sanna sj ä lv, v ilk et k an led a till k o g nitiv d isso nans. Harter m ed k o lleg o r (1996) h ar v isat att ind iv id er so m o ftast uppv isar falsk t sj ä lv b eteend e, ä r d e so m ä r m est o sä k ra på v em d e v erk lig en ä r. S am m a fo rsk are stud erad e ung d o m ar o c h fann att d e so m v ar m est upprö rd a ö v er ink o nsek v ent i fram stä llning av sig sj ä lv a, o c k så v ar d e so m satte på sig falsk a m ask er fö r att fö rb ä ttra sin im ag e eller få g o d k ä nnand e av fö rä ld rar eller v ä nner. A tt b ild en av ind iv id en inte stä m m er ö v erens ä r m ind re stö rand e fö r ä ld re efterso m d e d elar so m initialt inte v erk ar h ö ra till h ar k o pplats ih o p m ed perso nen till en m er sam m anh ä ng and e b ild. S j ä lv b ild en utv ec k las o c h b lir alltm er psy k o lo g isk, ab strak t o c h sam m anh ä ng and e und er b arnd o m s- o c h to nå ren. 13

19 m T e o ri n o m p l a n e ra t b e t e e n d e E nlig t teo rin o m planerat b eteend e (A j z en, 1991) ä r d e b ä sta fak to rerna fö r att fö rutsä g a en ind iv id s planerad e, av sik tlig a b eteend en attity d en m o t d et spec ifik a b eteend et, sub j ek tiv a no rm er o c h upplev d b eteend ek o ntro ll. Beteend e på v erk as av attity d er g eno m d en m ed v etna pro c essen att b esluta. A ttity d er m ed v erk ar, tillsam m ans m ed sub j ek tiv a no rm er o c h upplev d k o ntro ll, till att fo rm a en av sik t att b ete sig på ett v isst sä tt. A tt ä nnisk o r inte fullfö lj er eller inte k an fullfö lj a sina av sik ter h ä nd er o fta. S pec ifik a attity d er o c h so c iala fak to rer sk apar tillsam m ans ett b eteend e. O m ett b eteend e uppstå r på g rund av en attity d ä r d et b ero end e av h ur stark attity d en ä r. E n stark attity d fasth å lls h å rt av ind iv id en o c h ä r sv å r att ä nd ra på (Petty & K o ro snic k, 1995). B e t i n g n i n g ä v m k o m b g v h m v o v v g m v g K b ä g m m o d v o c h o b j m k d v h & W ä 0 K b ä v å m h j ä m h g j o d h å g N ä o b j o c h h o ä d c k v m d b b k h å b h o m ä k v g m ä v g h h o d c m A b ä h b k d c k h h d d b ö v o k o c k ä d g m m ä o d d v c J m m o c h j m h h o v g d m v d h & W ä 0 Beting ning inneb r att ind iv id en lä r in en iss reak tio n so sv ar på ett stim ulus eller inatio n av stim uli. Beg reppet sä er att en iss reak tio n ar so illk r en iss ty p av på erk an på sinneso rg anen eno issa stim uli (E id ius, 1997). lassisk eting ning eller sig nalinlä rning inneb r att eno att sam ank ppla, s. nä ra i tid rum, ett ek t ed ett po sitiv t eller neg ativ t stim uli an en ind iv id s attity på erk as (Bo ner nk e, 20 2). lassisk eting ning r nä r en iss funk tio n sä tts ig ng ed lp av ett ny tt stim ulus so inte ar rt att enna funk tio n ar satt ig ng tid ig are (E id ius, 1997). r ett ek t ett stim ulus ar parats ih p r et inte lä tt att slä a ut, ilk et ed fö r att et eting ad e eteend et an lla i sig. Instrum entell eting ning and lar att anv nd a sig av po sitiv fö rstä rk ning an fung era till en iss rad efterso utv rd erand e respo nser isar på iltig eten s ind iv id ens attity i ett so ialt sam anh ang. uk to ritä r eting ning r nä r ind iv id er ser ur and ra eter sig an et rä a fö r att fö rä nd ra ans/ ennes attity, utan att et eh s po sitiv fö rstä rk ning. Mä nnisk r an så fö rv rv a ny a attity er eno att im itera and ra nnisk rs, fö reb ild ers, attity er, s. so ial inlä rning. u er perso nen id entifierar sig ed fö reb ild en u er an eller n ill passa in i en spec iell rupp, esto er på erk ar attity erna ind iv id en (Bo ner nk e, 20 2). K o rre l a t i o n e n m e l l a n a t t i t y d e r o c h b e t e e n d e Må ng a tid ig a stud ier h ar inte ly c k ats b ev isa att d et finns nå g o n stark lä nk m ellan b eteend e o c h attity d er, m en relatio nen m ellan d essa tv å antas v ara h ö g fö rutsatt att b å d a m ä ts m ed sam m a niv å av spec ific itet. D et inneb ä r att attity d en o c h b eteend et so m m ä ts m å ste m o tsv ara v arand ra. G enerella attity d er fö rutspå r ensk ild a b eteend en v ä ld ig t d å lig t. R elatio nen m ellan attity d o c h b eteend e ä r stark are o m lik nand e d elar av ett attity d o b j ek t ä r stark t fram trä d and e nä r attity d en uttry c k s o c h nä r b eteend et utfö rs eller o m attity d en ä r stark o c h lä ttå tk o m lig. R elatio nen ä r o c k så stark are fö r m ä nnisk o r so m h ar h ö g t b eh o v av k o g nitio n en tend ens att v ilj a tä nk a efter no g g rant, fö r m ä nnisk o r so m h ar h ö g sj ä lv m ed v etenh et o c h fö r ind iv id er so m h ar lå g sj ä lv o b serv atio n. D et ä r v ik tig t att ta h ä nsy n till att en h ö g k o rrelatio n m ellan attity d er o c h b eteend e inte nö d v ä nd ig tv is m å ste inneb ä ra att attity d er o rsak ar b eteend en (Bo h ner & W ä nk e, ). F örä nd ringsp ro cessen Fö rä nd ring inneb ä r att nå g o t b lir anno rlund a i ett eller flera av seend en m en ä nd å b ev arar sin id entitet. Ind iv id en, situatio nen, g ruppen få r h elt eller d elv is ny a eg ensk aper m en ä r ä nd å sam m a ind iv id, situatio n, g rupp o sv. (E g id ius, ). E n annan d efinitio n ä r att Å stadkom m a andra egenskaper hos företeelse (N o rsted ts sv ensk a o rd b o k, s.30 9). Id ag anser d e flesta att m ä nnisk an k an lä ra sig att g ö ra d et b ä sta av fä rd ig h eter o c h fö rm å g o r so m 14

20 D h o n/ h an red an h ar eller lä ra sig att utv ec k la ny a fä rd ig h eter g eno m o m so rg sfull tank e o c h ö v ning (Frank en, ). D etta inneb ä r att en ind iv id k an fö rä nd ras så lä ng e so m h an eller h o n inte h ar nå tt g rä nsen fö r sina b io lo g isk a fö rutsä ttning ar. Fö rä nd ring ar i attity d er o c h v ä rd ering ar k an v ara nå g o t so m på g å r fo rtlö pand e eller sk er ry c k v is, m en o ftast tar d et lå ng tid. D et tar v id are lä ng re tid att fö rä nd ra g rund lä g g and e v ä rd ering ar eller ett h elt sy stem av v ä rd ering ar, ä n att fö rä nd ra ett av g rä nsat attity d o b j ek t (L ind é n, 1994). A tt fö rä nd ra nå g o t so m h ar b liv it en v ana ä r inte lä tt o c h d et k rä v s tid, m en d et g å r. D et ä r o c k så av sto r b ety d else att d et ä r ind iv id en sj ä lv so m v ill utfö ra fö rä nd ring en. A tt frå g a sig sj ä lv v arfö r d enna fö rä nd ring b eh ö v er g ö ras ä r en b ä ttre id é, ä n att sö k a fö rä nd ra sig sj ä lv på en d irek t fö rfrå g an av nå g o n annan. D et g å r d o c k inte att fö rnek a att v arj e ind iv id på v erk as av d e v ä rd ering ar so m rå d er i sam h ä llet und er d en tid m an lev er (L ind é n, 1994). Mä nnisk an m å ste v ä lj a h ela tid en, o c h att inte v ä lj a ä r o c k så ett v al. V alen so m g ö rs k an h a b ety d elsefulla k o nsek v enser. Fö rm å g an att sk j uta upp k o rttid stillfred sstä llelsen ä r en v ik tig d el fö r att prestatio n o c h resultat. Fo rsk ning ty d er på att d et so m på v erk ar o m ind iv id en b lir b ra på att sk j uta upp tillfred sstä llelse ä r g enerna, uppv ä x tm ilj ö n o c h v ilj esty rk a (Frank en, ). Mä nnisk o r k an ak tiv t lä ra sig att ta k o ntro ll ö v er d eras liv g eno m att lä ra sig sj ä lv reg lering, so m innefattar att ä nd ra tank em ö nster (Band ura & Misc h el, 1965; Metc alfe & Misc h el, 1999). N ä r en ind iv id g ö r nå g o t h o n eller h an ty c k er o m, utan b elö ning eller tv å ng, b lir d et ak tiv iteten so m ind iv id en g er ansv aret fö r g illand et. Y ttre b elö ning fö rsä m rar d en inre m o tiv atio nen efterso m ind iv id en d å g er b elö ning en ansv aret fö r g illand et. E x em pelv is o m en ind iv id anser att o rsak en till att h an eller h o n j o b b ar ä r fö r att lö nen k o m m er i slutet av m å nad en (Frank en, ). Fö r att k o m m a frå n d et nuv arand e tillstå nd et o c h till ö nsk at tillstå nd, d v s. att fö rä nd ra sig sj ä lv eller nå g o t annat, k rä v s k unsk aper o m m ed let fö r att nå m å let. A tt b eh ä rsk a nå g o t inneb ä r att ta in k unsk ap o c h utv ec k la sk ic k lig h et, att lä ra sig allt so m g å r att lä ra sig o m j ust d et o m rå d et. Prestatio n inneb ä r d ä rem o t att uppnå ett m å l, m en nä r en ind iv id k o m m er upp till h ö g a m å l k an d et o c k så h and la o m att b eh ä rsk a nå g o t (Frank en, ). E nlig t Band ura (1989, 1997) h ar perso ner so m rik tar in sig på att prestera o c h b eh ä rsk a en k ä nsla fö r v erk an, v ilk et inneb ä r att d essa perso ner g ö r nå g o t fö r att se till att nå d it d e v ill. D etta h ar att g ö ra m ed en instrum entell perso nlig h et, en perso n so m ser till att sak er h ä nd er, att sä tta m å l o c h planera fö r att nå d essa m å l. N ä r en instrum entell perso n inte uppnå r sitt m å l fö rsta g å ng en g er h an eller h o n inte upp, utan j usterar sin plan eller g ö r en ny plan. i n a n k a d a t t i t y d f ö n d n g E h & W ä 0 ä d m m å d d h o d ä m å k o v b m å b m å k ä o b o c h g g o d b m ä ö v m m m d sso so rsa rä ri nlig t Bo ner nk e (20 2) r e tre tillstå nd so ste uppstå innan attity isk repanta and ling ar rsak ar attity fö rä nd ring r: Perso nen ste upplev a neg ativ a nsek enser av eteend et. Ind iv id en ste ta perso nlig t ansv ar fö r eteend et. Perso nen ste nna eh ag lig upph etsning lä a rsak en till upph etsning en på et eteend e so ej r errensstä and e ed attity en. B e t e e n d e o rsa k a d a t t i t y d f ö rä n d ri n g T eo rin o m b eteend eo rsak ad attity d fö rä nd ring (Bo h ner & W ä nk e, ) sä g er att ind iv id en inte ansträ ng er sig m er ä n v ad so m b eh ö v s, o c h d et inneb ä r att o m ing a v ik tig a m å l eller attity d er so m ä r v ik tig a fö r j ag et stå r på spel, k o m m er ind iv id en att v ä lj a m ind re ansträ ng and e b eteend en. Ä r ind iv id ens integ ritet h o tad eller o m en attity d h ar v ik tig a k o nsek v enser ansträ ng er h an eller h o n sig ä nnu h å rd are fö r att lö sa pro b lem et. 15