Forslag til grenseoverskridende regionalt samarbeidsprogram - Interreg Sverige-Norge

Transkript

1 Saknr. 13/ Saksbehandler: Bjørn Terje Andersen Forslag til grenseoverskridende regionalt samarbeidsprogram - Interreg Sverige-Norge Innstilling til vedtak: ::: Sett inn innstillingen under denne linja Hedmark fylkeskommune godkjenner forslag til et grenseoverskridende samarbeidsprogram Interreg Sverige-Norge , der det forutsettes at det arbeides videre med programmet og at momenter som er gitt i brev av 11. november d.å. ivaretas i prosessen fram til komplett program foreligger. Hedmark fylkeskommune legger til grunn Region Värmlands forslag til privat medfinansiering som indikativt kan utgjøre 5% i innsatsområde 1 og 2, og 1,5% i øvrige innsatsområder og at den private medfinansieringen utgjøres av kontanter. ::: Sett inn innstillingen over denne linja... Sett inn saksutredningen under denne linja Vedlegg: - Brev datert til Region Värmland Hamar, Per-Gunnar Sveen fylkesrådsleder Dette dokumentet er elektronisk godkjent.

2 Saksutredning Forslag til grenseoverskridende regionalt samarbeidsprogram - Interreg Sverige- Norge Hjemmel/referanse for saken Fylkesrådets vedtakskompetanse er hjemlet i FT-sak 95/11. Sammendrag Forslag til grenseoverskridende regionalt samarbeidsprogram Interreg Sverige-Norge foreligger nå for godkjenning. Forut for forslaget har det pågått en lengre prosess i dialog mellom EU kommisjonen, svensk-/norske regjering, berørte fylkeskommuner om utvikling av det nye programmet for perioden Hedmark fylkeskommune har deltatt i denne programutviklingen på politisk nivå ved fylkesrådet og administrativt nivå fra enhet for internasjonalt samarbeid i Hedmark fylkeskommune. Programforslaget skal innen 13. desember oversendes respektiv lands regjeringer for godkjenning før programforslaget sendes til EU kommisjonen. Programforslaget som nå foreligger har kun fokus på programmets tematiske innhold. Senere vil programforslaget også beskrive selve gjennomføringsorganisasjonen og hvilke finansielle ressurser som stilles til rådighet fra EU og Stortinget. I partnerskapet er det en ulik oppfatning mht privat medfinansiering av programmet. Region Värmland som samordner programprosessen har presentert forslag til et kompromiss der dette innebærer at privat medfinansiering indikativt kan utgjøre 5% for innsatsområde 1 og 2 og 1,5% for de øvrige innsatsområder. Fylkesrådet støtter dette forslaget. Innledning og bakgrunn Kommunal- og regionaldepartementet har anmodet fylkeskommunene om å fremme forslag til nytt program for Europeisk territorielt samarbeid Interreg Sverige-Norge med utgangspunkt i ansvarsreformen. Forslag til program skal forankres i Lisboa traktatens art 174 der denne beskriver: «For å fremme en harmonisk utvikling av Unionen som helhet skal Unionen utvikle og videreføre sine tiltak for å styrke den økonomiske, sosiale og territoriale utjevning. Unionen skal særlig søke å minske ulikhetene mellom utviklingsnivåene i de forskjellige områder og bedre situasjonen i de minst begunstigede områder.

3 Blant de berørte regionene skal særlig oppmerksomhet rettes mot landdistrikter, områder som berøres av industriell strukturendring, og regioner som lider under alvorlige og varige naturlige eller demografiske ulemper, som de nordligste regionene med svært lav befolkningstetthet samt øyområder, regioner som strekker seg over landegrensene/grenseregioner, og fjellområder.» Forslag til program skal gi et bidrag til EUs Europa 2020 strategi for smart, inkluderende og bærekraftig vekst, og i forhold til EUs forskrifter for Europeisk territorielt samarbeid bidra politisk til territoriell sammenveving. Det er viktig å presisere at de grenseoverskridende Interreg programmene ikke er «nok et» regionalt utviklingsprogram, men et spesifikt grenseoverskridende program, som skal komplettere øvrig regional- og distriktspolitikk ved: utnytte og forsterke grenseregionenes samlede ressurser redusere grensens barriereeffekter utøve felles politisk lederskap, fremme bærekraft og kople sammen små- og mellomstore byer over grensen (polysentric development ref. ESDP European spatial development perspective; utgitt EC 1999) Saksopplysninger fakta Forslag til program bygger på et partnerskap av uavhengige parter som har uttrykt en felles interesse for å inngå en kontrakt om et nytt program for perioden Forslag til program skjer ved å følge den politikken som utformes både i EU, Sverige, og på norsk side i forhold til nasjonale og regionale føringer for regionalpolitikken. Gjennomføringen skjer i en nettverksstyring mellom berørte parter fra EU, norske/svenske regjering og fylkeskommuner/regioner som inngår i programområdet. Programmets tematiske grunnlag følger av Europa 2020 strategien og de valg som kan gjøres her. På bakgrunn av grenseregionale analyser/indeks, SWOT analyse og Europa 2020 strategien ble det inngått et kompromiss i den politiske styringsgruppa om valg av temaer. Dette innebærer at programmet har fokus på følgende temaer fra Europa 2020 strategien: Tematiskt mål 1: Styrke forskning, teknisk utvikling og innovasjon Tematiskt mål 3: Fremme små- og mellomstore bedrifters konkurrenskraft Tematiskt mål 6: Bevare miljøet og fremme bærekraftig utvikling av ressurser Tematiskt mål 7: Infrastruktur fjerne flaskehalser i viktig infrastruktur Tematiskt mål 8: Fremme sysselsetting, arbeidskraftens mobilitet og kompetanse Den politiske styringsgruppa har fordelt programmets ressurser på ovennevnte temaer slik. Til hvert tema mål skal det knyttes spesifikke investeringsprioriteringer.

4 Tematiskt mål Investeringsprioritering Motiv till val Tematiskt mål 1: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Investeringsprioritering: Främja företagsinvesteringar inom innovation och forskning och utveckling av förbindelser och synergier mellan företag, FoU-centrum och högre utbildning, särskilt produkt- och tjänste-utveckling, tekniköverföring, social innovation, ekoinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion särskilt inom viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål. En utmaning är företagens låga investeringar i forskning och innovation i kombination med svårigheter att omsätta forskningsresultat i praktiken. En relativt liten andel av arbetskraften har forskarkompetens, och små- och medelstora företag har generellt sett lite samverkan med, och få kontaktytor mot, utbildnings- och institutssektorn. En styrka som har identifierats är gränsregionens regionala innovations- och forskningscentra, som bl.a. har bidragit till utvecklingen av intressanta kluster och kärnor i anslutning till regionens specialiseringar. Tematiskt mål 3: Att främja små- och medelstora företags konkurrenskraft Investeringsprioritering: Stödja kapaciteten för SMF att växa på regionala, nationella och internationella marknader samt delta i innovationsprocesser En identifierad svaghet i programområdet är att SMF har små marginaler, lite resurser till internationalisering som skapar en ensidig näringslivsstruktur. För att bättre kunna utnyttja tillväxtpotentialen i gränsregionen måste insatser för kunskapsproduktion och innovation balanseras mot insatser som utvecklar SMF och ta ny kunskap och innovationer till marknaden. Tematiskt mål 6 Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser Investeringsprioritering 1: Bevara, skydda, främja och utveckla natur- och kulturarvet I gränsregionen finns ett gemensamt natur- och kulturarv med ett delat ansvar att bevara, främja och utveckla dessa för kommande generationer. Natur- och kulturarven är av grundläggande betydelse för en attraktiv livsmiljö och utvecklingen av ett hållbart näringsliv och främjandet av kreativitet. Insatser som är kopplade till ett hållbart tillgängliggörande av natur- och kulturarven och värdefulla naturområden som en resurs för samhällsutveckling genomförs inom denna investeringsprioritering. Investeringsprioritering 2: Skydda och återställa den biologiska mångfalden, markskydd samt främja Klimatförändringar och andra typer av miljöförstöring kan på sikt hota den biologiska mångfalden som finns i våra gemensamma naturtillgångar. Mycket av det praktiska klimatanpassningsarbetet sker på lokal nivå, där

5 ekosystemtjänster, inklusive Natura 2000, och miljövänlig infrastruktur olika intressen riskerar att ställas mot varandra och som kräver ett långsiktigt perspektiv. Miljön och naturen är gränsöverskridande. Därför bör investeringar i form av främjande, skyddande och återupprättande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i gränsregionen ske gränsöverskridande för att bästa möjliga långsiktiga resultat ska uppnås. Tematiskt mål 7: Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur Investeringsprioritering 1: Främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T infrastruktur inklusive multimodala noder Kommunikationsmöjligheterna är en avgörande faktor för utvecklingen i gränsregionen, liksom för den ekonomiska och sociala strukturen, men de medverkar också till en miljöbelastning. De gränsöverskridande kommunikationerna pekas ut som en av gränsregionens stora svagheter, inte minst den gränsöverskridande kollektivtrafiken. Detta påverkar både rörligheten och miljön negativt. Det finns därför en stor potential i att arbeta med detta område inom ramen för programmet. Investeringsprioritering 2: Utveckla och förbättra miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem och främja hållbar stadstrafik, inklusive flod- och sjötransporter, hamnar och multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal rörlighet En stor del av både person- och godstransporter i gränsregionen sker idag på väg med fordon som är starkt beroende av fossil energi. Genom att samordna transportslag, underlätta kollektivt resande över gränsen och hitta lösningar som kan bidra till att både person- och godstrafiken blir mindre beroende av fossila bränslen, kan vi hejda den negativa miljöpåverkan. Det finns också goda möjligheter att öka produktionen av förnybar energi i programområdet, vilket ger en unik möjlighet att minska beroendet av fossila bränslen. Tematiskt mål 8: Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet Investeringsprioritering: Integrering av arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande sysselsättningsinitiativ och gemensam utbildning Rörlighet över gränsen är ett av programmets styrkeområden. För arbetstagare, företag och gränsregionen spelar dags- och veckopendling en viktig roll. En utmaning är den relativt låga utbildningsnivån i flera delar av programområdet. I kombination med att de utbildningar som finns inte alltid matchar behovet av kompetensförsörjning i programområdet kan utvecklingen bromsas upp.

6 I programforslaget ligger det på bakgrunn av ovennevnte tematiske mål og investeringsprioriteringer, kobling til grenseindeksen beskrivelse av innsatsområdene sammenfattet slik: Tematisk mål Styrke forskning, teknisk utvikling og innovasjon Fremme små- og mellomstore bedrifters konkurrenskraft Bevare miljøet og fremme bærekraftig utvikling av ressurser Innsatsområde i programforslaget Innovativa miljöer Små- och medelstora företag Natur- och kulturarv Målbeskrivelse i programforslaget Att antalet efterfrågestyrda forsknings- och innovationssatsningar ska ha ökat genom samarbete över gränsen. Ökad konkurrenskraft i näringslivet genom ett ökat handelsutbyte och internationellt samarbete Att natur- och kulturarven ska ha utvecklats på ett hållbart sätt i gränsregionen för naturens egenvärde, invånare och besökare. %- vis andel av ressurser 30% 35% 10% Att samordna bevarandet av hotade och hänsynskrävande arter och naturmiljöer över gränsen. Infrastruktur fjerne flaskehalser i viktig infrastruktur Transporter 1. Underlätta och/eller tidigarelägga infrastruktursatsningar över, eller i anslutning till riksgränsen, genom framtagande av relevant kunskapsunderlag. 2. Ökat resande med gränsöverskridande kollektivtrafik. 3. En ökad andel gods- och persontrafik som utförs med koldioxidsnåla transportsystem för att minska de samlade CO2 utsläppen i programområdet. 10% Fremme sysselsetting, arbeidskraftens mobilitet og kompetanse Sysselsättning Att ha skapat en mer integrerad arbetsmarknad i gränsregionen. 15% Vurderinger Hedmark fylkeskommune har i brev av 11. november oversendt en foreløpig godkjenning av programforslaget. I prosessen skal godkjenningen av programforslaget formelt vedtas i respektive fylkeskommune, fylkesting eller fylkesråd. Hedmark fylkeskommune vil nå for vår del ha en sak opp til drøfting og vedtak i fylkesrådet for å forankre dette arbeidet. I svarbrevet til Region Värmland, som leder prosessen, ble følgende momenter framført:

7 «Hedmark fylkeskommune vil takke Region Värmland for å ha ledet programprosessen på en utmerket måte. Fra tidligere utvikling av grenseoverskridende program vet vi at dette er en krevende oppgave der mange ulike interesser skal forenes. Innenfor begrepet partnerskap skal ulike interesser finne fram en felles vilje og ønske om å inngå en ny kontakt om gjennomføring av et nytt program innenfor Europeisk territorielt samarbeid grenseoverskridende samarbeid , Interreg Sverige-Norge. Programmets utgangspunkt og rasjonale må forankres i Lisboatraktaten (spesielt art. 174 om grenseregionenes spesielle rolle) og forordninger fra EU som påpeker at Europeisk territorielt samarbeid har fokus på territoriell sammenveving. Derav følger at kjernen i programmet er å bidra til en balansert europeisk territoriell utvikling, redusere grenseregionens barriereeffekter, utnytte forsterke grenseregionens samlede ressurser, koble sammen små- og mellomstore byer over grensen (ESDP-perspektivet). Vi registrerer at målformuleringen i programforslaget nå til dels tar opp ovennevnte forutsetninger, og anbefaler at det også gjøres en direkte henvisning til art. 174 i Lisboa-traktaten, for å framheve at territoriell sammenveving er blitt et overordnet mål i unionen på linje med økonomisk og sosial utjevning. Under de respektive innsatsområder i programforslaget inngår aktivitet- og resultatindikatorer. Disse er ikke drøftet med norske partnere, men er et forslag fra Länsstyrelsen I Jämtland som forvaltende myndighet. På møte 11. oktober d.å. i styringsgruppa ble den finansielle fordelingen mellom innsatsområdene fastlagt. Vi står ved denne avtalen. Det ble gitt oppdrag til administrative programgruppe å foreslå en andel indikativ privat finansiering. Vi støtter forslag om inntil 5% indikativ privat finansiering og at denne er i kontanter. Vi vi også framføre at Interreg Sverige-Norge programmet er et program mellom et medlemsland i EU og et ikke-medlemsland. Dette innebærer også at programforslaget må ta hensyn til nasjonalregionale føringen gjennom vedtak i Stortinget, herunder føringer for forvaltningen og gjennomføring i tråd med ansvarsreformen. Selv om spørsmålet om gjennomføringsorganisasjonen skal drøftes på et senere tidspunkt vil vi påminne om vårt synspunkt om 3 separate styringskomiteer med hver sine sekretariat. Hedmark fylkeskommune godkjenner forslag til et grenseoverskridende samarbeidsprogram Interreg Sverige-Norge , der det forutsettes at det arbeides videre med programmet og at momenter som er gitt i brev av 11. november d.å. ivartas i prosessen fram til komplett program foreligger.» Pr dato foreligger det ikke forslag til gjennomføringsorganisasjon for Interreg Sverige-Norge. Det er gitt tydelige signaler både fra norske fylkeskommuner og svenske regioner om 3 delområder og 3 selvstendig styringskomiteer med tilhørende sekretariat. Vi avventer nå innspill på forslag til gjennomføringsorganisasjonen og forventer at Kommunal- og regionaldepartementet konsulterer fylkeskommunene om dette spørsmålet.

8 Videre så foreligger det ikke forslag til budsjett verken fra EU eller norske regjerningen. I mars 2012 ble det vedtatt et felles posisjonsdokument for grenseregionen Indre Skandinavia der Hedmark fylkeskommune sammen med Akershus- og Østfold fylkeskommune, Region Värmland og region Dalarna legger felles føringer for det nye programmet med fokus på: Samarbetet och samfinansieringen i Sverige-Norge programmet er et effektivt instrument som bidrar til løsninger på grenseregionale spørsmål og behov, eksempelvis har programmet bidratt til å redusere grensehinder innen regionen. Grenseregionene i Indre Skandinavia anser at delområdet også i fortsettelsen skal bestå av Dalarnas län, Värmlands län, Hedmark fylke, Øvre- og Nedre Romerike i Akershus og Indre Østfold-kommunene da dette samarbeidet over år har vist seg å være en effektiv størrelse på geografi og partnerskap for grenseregional utvikling. I løpet av programperioden har grenseregionene i Indre Skandinavia investert 463 millioner kroner i et stort antall projekter. Dette finansieres slik på norsk side statlige IR midler 74 millioner kroner og 103 millioner i regionale andeler. På svensk side EU 145 millioner kroner og 141 millioner i regionale andeler. Viljen i grenseregionen til fortsatte investeringer og delfinansiering er sterk. Utgangspunktet for den kommende programperioden bør være at Norges statlige finansiering øker for å nå samme totale nivå som fra EU. Til neste programperiode ønskes en forenklet beslutsningsstruktur. Sverige-Norge programmet bør bestå av selvstendiga delområder med egne budsjetter, eget sekretariat og egne styringskommittéer der vedtak om EU- og IR-finansiering fattes på ett og samme beslutningspunkt. Fylkesrådet er av den oppfatning at ovennevnte så langt er dekkende for vår deltakelse. Vi avventer nå også forslag fra Regjeringen om nivået på de statlige IR-midlene, og forslag til gjennomføringsorganisasjon. Konklusjon Fylkesrådet følger prosessen nøye og kommer tilbake når ovennevnte er klarlagt.... Sett inn saksutredningen over denne linja