Nordens Välfärdscenter Politikk og innsatser ungdom og arbeid Faktainformasjon fra de nordiske land

Størrelse: px
Begynne med side:

Download "Nordens Välfärdscenter Politikk og innsatser ungdom og arbeid Faktainformasjon fra de nordiske land"

Transkript

1 Nordens Välfärdscenter Politikk og innsatser ungdom og arbeid Faktainformasjon fra de nordiske land Dette er en sammenstilling av fakta opplysninger basert på en kartlegging av politikk og innsatser for å inkludere unge mennesker i arbeid i de nordiske land. Kartleggingen er gjennomført via hhv Arbeids(markeds)departementer, Undervisningsdepartementer og Socialdepartementer og eventuelt departementer for barn, ungdom og oppvekstpolitikk i hvert av de nordiske landene. Materialet er innhentet av Nordens Velferdscenter (NVC) som ledd i et prosjekt om Arbeidsinkluderingspolitikken i de nordiske land med bakgrunn i den globale. finans og økonomikrisen som satte inn høsten Arbeidsinkluderingsprosjektet er et av syv prosjekter under Nordisk Ministerråds Globaliseringsinitiativ for Velferd og Helse. Materialet er innsamlet og bearbeidet høsten 2010 / vinteren Materialet brukes som underlag for politikkdelen av NVC`s delrapport om utsatte ungdommer i overgangen gjennom utdanning mot fotfeste i arbeidslivet. Vi tenker at disse faktaopplysningene også kan ha en bredere informasjonsverdi, og har derfor samlet dem i dette heftet. Det er tilgjengelig på NVC`s hjemmesider: En referansegruppe for prosjektet har bistått med opplegg for og gjennomføring av kartleggingen. Uten deres hjelp hadde dette neppe latt seg gjøre. Referansegruppen består av: Adam Ægidius, Socialdepartementet, Danmark Kirsi Marja Lehtela / Matilda Wrede Jantti, NVC Finland Sigridur Jonsdottir, Ministeriet for Välfärd, Island Øystein Haram, Arbeidsdepartementet, Norge Eva Franzèn, Socialdepartementet, Sverige Dan Grannas, Arbetsmarknadsdepartementet, Sverige 1 Izabella Butenko Olesen, Nordisk Ministerråds sekretariat Innhold: Side Danmark 2 Finland 14 Island 27 Norge 33 Sverige 48 Kartleggingsformulär fra NVC 62 Stockholm 8. Juli 2011 Tone Mørk, Direktør NVC Bjørn Halvorsen, Prosjektleder, NVC 1 Og Nordisk Embedsmannskomitè for Arbeidsmarkedsspørsmål, EK-A

2 DANMARK Innsatser under Arbeidsdepartementet En styrket beskæftigelsesindsats for unge under 30 år Aftale fra 2009 vedr. initiativerne på Beskæftigelsesministeriets område Initiativer målrettet årige Styrket samarbejde mellem Ungdommens Uddannelsesvejledning (UU), uddannelsesinstitutioner og jobcentrene om årige UU har hovedansvaret for indsatsen for unge under 18 år. Der ændres ikke ved UU ernes ansvar og kompetence i henhold til gældende lovgivning med nedenstå-ende initiativer. Samtidig er indsatsen for unge årige præget af, at mange aktører skal samarbejde, hvis flere unge skal i uddannelse og job. Det er vigtigt at styrke samspillet mellem UU, uddannelsesinstitutionerne og jobcentrene, hvis flere årige unge skal påbegynde og fuldføre en kompetencegivende uddannelse. Der er derfor oprettet en pulje, som støtter forsøg, der fremmer forskellige former for styrket samarbejde mellem UU, uddannelsesinstitutioner og jobcentrene. Puljen administreres af Den National Ungeenhed. Bedre datagrundlag for indsatsen Det er vigtigt, at kommunen, UU og jobcentrene har fuldt overblik over de åriges uddannelse og beskæftigelse, så de efter behov kan sætte hurtigt og aktivt ind over for de unge. Der er derfor et behov for at etablere et fælles datagrundlag og for bedre dataudveksling på tværs af myndigheder og institutioner. Det vil samtidig kunne sikre fuld koordination mellem UU og jobcentres opgavevaretagelse. Bedre overblik over praktikpladser Der skal ske en forbedring af den digitale understøttelse af elev- og praktikpladser bl.a. på jobnet.dk. Det vil gøre det nemmere for unge, virksomheder og jobcentermedarbejdere at søge og finde information om praktikpladser. Websitet er under udvikling. Aktiv indsats til unge årige Det er vigtigt, at unge mellem 15 og 17 år, der hverken i uddannelse eller job får en aktiv indsats, så de ikke ender på kontanthjælp, når de fylder 18 år. En del af disse unge har brug for at komme ud i det virkelige liv og lære, hvad det vil sige at være på en rigtig arbejdsplads for derigennem at blive klar til at tage en uddannelse og få en varig tilknytning til arbejdsmarkedet. Befordringsgodtgørelse mv. til de årige årige, der får tilbud, kan få en godtgørelse på op til kr. om måneden til anslåede udgifter, fx befordringsgodtgørel-se, ved deltagelse i tilbuddet. Dermed sikres, at fx udgifter til transport ikke udgør en hindring for, at de unge kan deltage i tilbud. Initiativer målrettet unge mellem 18 og 30 år Strakstilbud til årige Forsøg med en tidlig indsats for ledige - Hurtigt i gang - viser, at en indsats for nyledige, der kombinerer intensiv kontakt i form af individuelle samtaler og afklaring, efterfulgt af tidlig aktivering kan forkorte den enkeltes ledighed markant. Unge årige kontanthjælpsmodtagere og dagpengemodtagere skal derfor have en individuel, meget tidlig og aktiv indsats, som lægger sig op ad de gode erfarin-ger fra de gennemførte forsøg og består af en samtale allerede inden for en uge efterfulgt af et afklaringsforløb, hyppige individuelle samtaler og en fremrykket aktiveringsindsats. Jobcentre, der fra 1. maj 2010 og frem til udgangen af 2

3 2011, satser ekstra på en tidlig indsats for de årige, får flere penge, hvis de opfylder de fastsatte mål for indsatsen. Ny chance til unge Allerede i dag yder jobcentrene en aktiv indsats for unge. Unge under 30 år, der hænger fast i offentlig forsørgelse, har imidlertid brug for en særlig indsats for at komme i uddannelse eller job. De skal have den aktive indsats, der virker bedst, og skal derfor så vidt muligt have aktive tilbud på rigtige arbejdspladser. Et aktivt til-bud på en rigtig arbejdsplads vil således ofte være forudsætningen for, at denne gruppe af unge bliver motiveret og klar til at gennemføre en uddannelse. Det kræver en betydelig opsøgende indsats i jobcentrene at sikre aktive tilbud for langtidsledige unge på virksomhederne. Der gives derfor et særligt tilskud til jobcentre, som gør en ekstra indsats og får flere unge under 30 år med mere end 12 måneders sammenhængende offentlig forsørgelse i virksomhedsrettede aktive til-bud (løntilskud eller virksomhedspraktik). Læse- og skrivetest samt opkvalificerende læse-, skrive- og regnekurser Læse- og skriveproblemer må ikke være en barriere for job og uddannelse. Job-centret kan i dag give læse-, skrive- og regnekurser, men gør det kun i begrænset omfang. Derfor er der enighed om, at alle unge under 30 år, der henvender sig i jobcentret, og som ikke har en ungdomsuddannelse, skal læseog skrivetestes, hvis de har behov for det. Hvis læse- og skrivetesten viser, at den unge har behov for at forbedre sine læse- og skrivekundskaber, skal jobcentrene sikres gode rammer for at tilbyde den unge et læse- og skrivekursus, der kan opkvalificere den unge til at starte på en ordinær uddannelse. Jobcentrene skal ligeledes have gode muligheder for at tilbyde unge et opkvalificerende regnekursus. Der er derfor afsat ekstra midler til finansiering af læse-, skrive- og regnekurser. Forbedring af muligheden for at deltage i jobrotation For at forbedre muligheden for, at flere ledige kan deltage i jobrotationsordninger som vikarer, er kravet til vikarens forudgående ledighed nedsat fra 6 til 3 måneder. Dermed bliver ordningen også målrettet ledige med kortere ledighed bag sig. Forbedring for unge ledige af forsøgsordningen med opkvalificering ved ordinær ansættelse I aftalen om målretning af aktiveringsindsatsen fra 24. februar 2009 indgår det, at der skal iværksættes forsøg med uddannelse i forbindelse med ansættelse i ordinært arbejde. Siden 1. august 2009 har alle jobcentre derfor kunnet gennemføre forsøg med tilskud til opkvalificering i op til 6 uger af personer, der ansættes ordinært, og som har en forudgående ledighed på mindst 3 måneder. Der er enighed om at udvide dette forsøg, således at kravet til forudgående ledig-hed nedsættes til 1 måned, når der er tale om unge ledige under 30 år i målgruppen. Mentorstøtte Nogle unge har brug for mentorstøtte for at kunne gennemføre en ordinær uddan-nelse. Jobcentrene har derfor fået adgang til at yde mentorstøtte i tilknytning til unges overgang til ordinær uddannelse, hvis jobcentret i kontakten med den unge fx vur-derer, at den unge har brug for ekstra støtte for at få en god start på og undgå fra-fald fra uddannelsen. Oprettelse af en National Unge-enhed For at styrke jobcentermedarbejdernes viden om unge ledige, er der etableret en national Unge-enhed i regi af beskæftigelsessystemet. Unge-enheden skal understøtte jobcentrenes tilrettelæggelse af ungeindsatsen, så den enkelte unge kan få en målrettet og sammenhængende indsats, der så vidt muligt er rettet mod uddannelse. Den nationale ungeenhed har lanceret en ny web-stite (www.bmunge.dk], hvor der er samlet en række gode eksempler på, hvordan kommuner hjælper unge i job eller i gang med en uddannelse. Målet er at formidle de gode eksempler videre, så andre kommuner og jobcentre kan blive inspireret til at udvikle ungeindsatsen. 3

4 Nye initiativer over for nyuddannede akademikere Med henblik på at sikre, at nyuddannede akademikere ikke ender i langtidsledig-hed, iværksættes en særlig indsats over for nyuddannede akademikere. Der er igangsættes et initiativ, der skal skaffe nyuddannede akademikere i arbejde in-den for områder med gode beskæftigelsesmuligheder. Initiativet varetages af AC og indebærer bl.a. en indsats over for relevante virksomheder med henblik på at skabe jobåbninger til nyuddannede akademikere Regeringen har derudover iværksat en fremrykket indsats, hvor jobcentrene efter senest seks uger henviser alle unge akademikere under 30 år uden job til en specia-liseret anden aktør. Her får ledige akademikere en målrettet indsats, som hurtigst muligt kan hjælpe dem i job. Den fremrykkede indsats vil i første omgang gælde i 3 år. Fritidsjobinitiativ Arbejdsmarkedsstyrelsens undersøgelse Fra fritid til job viser, at unge med fritidsjob har større sandsynlighed for at gennemføre en uddannelse og få et job sene-re i deres liv. Der er derfor enighed om at gennemføre et særligt initiativ, der skal få flere unge i fritidsjob. Udslusning fra fængsler Det er vigtigt, at unge efter endt afsoning ikke falder tilbage til kriminalitet. De un-ge skal hjælpes tilbage i uddannelse eller job fra første dag efter endt afsoning. Projekt High Five er derfor blevet forlænget i en 2-årig periode. Projektet hjælper tidligere indsatte, kriminelle og kriminalitetstruede unge i job. Projekt Unge godt i gang For at generere mere viden om, hvad der bedst hjælper unge i job, gennemfører Beskæftigelsesministeriet et projekt Unge godt i gang i udvalgte jobcentre. I projektet får jobcentrene mulighed for at afprøve effekten af en meget tidlig og aktiv indsats. Et vigtigt element i forsøget er, at sagsbehandlere, der gennemfører intensive sam-taler, får en særlig målrettet opkvalificering. Resultaterne for projektet forventes offentliggjort medio Innsatser under Undervisningsdepartementet Uddannelsesgarantien Målgruppe: Unge der er i gang og unge der skal i gang med en erhvervsuddannelse. Ansvarlig instans: Overholdelse af uddannelsesgarantien i forbindelse med organisering af erhvervsuddannelserne påhvilker Undervisningsministeren. Indført: Senest ændret med virkning fra 2008 Hovedinnhold (hvad går tiltaget i korthet ud på): Uddannelsesgarantien betyder, at en elev har garanti for at kunne gennemføre en af de uddannelser, der er i den indgang, eleven er begyndt på. Udgangspunktet er, at eleven - med bistand fra skolen - finder en praktikplads inden for den uddannelse, eleven gerne vil gennemføre. Hvis dette ikke kan lade sig gøre, skal eleven igen med bistand fra skolen søge og acceptere praktikpladser inden for de øvrige uddannelser i indgangen. Skolen tilbyder om nødvendigt supplerende grundforløbsundervisning for at styrke elevens muligheder for at afslutte en uddannelse og eleven har efter omstændighederne pligt til at tage imod tilbuddet. Først når dette heller ikke resulterer i en uddannelsesaftale, skal eleven tilbydes at blive optaget i skolepraktik i en uddannelse i indgangen, således at eleven gennemføre praktikdelen på skolen i stedet 4

5 for i en praktikvirksomhed. Hvis der i indgangen er en uddannelse, som udbydes uden praktik i en virksomhed, vil uddannelsesgarantien også kunne opfyldes ved, at eleven tilbydes en plads inden for denne uddannelse. Omfang (hvor mange modtagere / deltagere): Uddannelsesgarantien gælder for alle elever, der påbegynder en erhvervsuddannelse. Evaluering (gjennomført eller satt igang): Der foretages en løbende overvågning og udvikling af erhvervsuddannelserne, herunder af uddannelsesgarantien. Kilde / henvisning: Praktikpladsskabelse Målgruppe: Unge der er i gang og unge der skal i gang med en erhvervsuddannelse. Ansvarlig instans: De faglige udvalg, de lokale uddannelsesudvalg og erhvervsskolerne, skal sammen med andre relevante parter virke for, at der tilvejebringes det antal praktikpladser, som der er behov for. For at understøtte arbejdet har Folketinget vedtaget fire praktikpladspakker i for at hjælpe med skabelsen af praktikpladser. Indført: 1991 Hovedinnhold (hvad går tiltaget i korthet ud på): En erhvervsuddannelse beståt af en skoledel og en praktikdel. Praktikdelen skal foregå på en praktikvirksomhed gennem en uddannelsesaftale. Antallet af elever, der kan gennemføre en erhvervsuddannelse, afhænger derfor af antallet af praktikpladser, som igen afhænger af konjunturerne. Den senest tids udsving i konjunturerne har medført et fald i antal indgået uddannelsesaftaler. Folketinget vedtog i 2009 bl.a. at indføre en økonomisk præmie til virksomheder, der indgår uddannelsesaftale med erhvervsuddannelseselever. Denne præmie er efterfølgende forlænget og forøget, således at en virksomhed i dag kan få op til kr. pr. uddannelsesaftale. I 2009 blev der endvidere indført forskellige mulighed for hjælpe til elever, der uforskyldt mistet en uddannelsesaftale, fx pga. virksomhedens konkurs. Disse elever kan udløse et løntilskud til praktikvirksomhederne og eleverne har mulighed for optagelse til skoleundervisning uden uddannelsesaftale. Omfang (hvor mange modtagere / deltagere): I princippet kommer inititativet alle erhvervsuddannelseselever til gode. Evaluering (gjennomført eller satt igang): Praktikpladsudviklingen følges løbende og initiativerne i den seneste politiske aftale evalueres efter 1. halvår Kilde / henvisning: 5

6 Ungdomsuddannelse for unge med særlige behov Målgruppe: Ungdomsuddannelsen for unge med særlige behov retter sig udelukkende mod unge, der ikke har mulighed for at gennemføre en anden ungdomsuddannelse. Ansvarlig instans: Ungdomsuddannelsen for unge med særlige behov er et kommunalt ansvarsområde. Hver kommune har tilknyttet en Ungdommens Uddannelsesvejledning, der blandt andet skal udarbejde uddannelsesplanerne i et samarbejde med den unge/forældrene. Indført: 1. august 2007 Hovedinnhold (hvad går tiltaget i korthet ud på): Formålet er, at unge udviklingshæmmede og andre unge med særlige behov opnår personlige, sociale og faglige kompetencer til en så selvstændig og aktiv deltagelse i voksenlivet som muligt og eventuelt til videre uddannelse og beskæftigelse. Unge i målgruppen har et retskrav på et 3- årigt uddannelsesforløb under denne lov om ungdomsuddannelse for unge med særlige behov. Der er tale om individuelle uddannelsesforløb, der tilrettelægges under hensyntagen til den enkelte unges kvalifikationer, modenhed og interesser. Omfang (hvor mange modtagere / deltagere): Der forventes en tilgang på unge pr. årgang, svarende til 2,3 pct. af en ungdomsårgang. Evaluering (gjennomført eller satt igang): Der foretages en løbende evaluering af ungdomsuddannelsen, idet loven skal tages op til revision i 2011/12. Kilde / henvisning: Innsatser under Socialdepartementet Handlingsplan for Psykiatri: Fastholdelse af sindslidende i uddannelse og job initiativ 21 Målgruppe: Der er to målgrupper for projektet: 1) Sindslidende, som i periode af deres liv har brug for en rolig periode med støtte, som på sigt kan gøre dem i stand til at tage en uddannelse eller få et job. 2) Sindslidende, som har brug for støtte i et konkret uddannelsesforløb, eller som har brug for støtte til at få et job eller bevare sin tilknytning til arbejdsmarkedet. Ansvarlig instans: Socialministeriet. Indført: Forventes udmøntet i 2011 Hovedindhold: Det overordnede formål med initiativet er at forebygge eller bryde isolationen for mennesker med sindslidelse ved at styrke den sociale inklusion i samfundet. Projektet skal køre i tre parallelle spor: 6

7 1) Styrkelse og udvikling af egne kompetencer for mennesker med sindslidelse, med henblik på at opnå og styrke muligheden for job og uddannelse. 2) Bedre sammenhæng mellem socialpsykiatrien og indsatsen i jobcentrene samt brobygning til uddannelsessteder og arbejdspladser. 3) Oplysning til uddannelsessteder og arbejdspladser. Omfang: Projektet udmøntes som et centralt initiativ, hvor 2-3 kommuner inviteres til at iværksætte nogle målrettede forsøg med udvikling af metoder til at støtte mennesker med sindslidelse i forhold til uddannelse og job gennem implementering af Fountain House klubhusmodellen i socialpsykiatrien. Sideløbende iværksættes en informationskampagne, dels til støtte for de lokale projekter og dels som et supplement til kampagnen for afstigmatisering (initiativ nr. 27 i handlingsplanen for psykiatri). Udgifter og finansiering: Satspuljepartierne har ved forhandlingerne for afsat 43 mio. kr. til projektet. Resultater: Det forventes at, projektet vil bidrage til, at flere personer med sindslidelse vil påbegynde enten et uddannelsesforløb eller få et arbejde, der kan styrke deres sociale inklusion i samfundet. Evaluering: De metoder/tilbud, som udvikles i projekterne skal evalueres, så det er muligt at vurdere resultaterne. Der opstilles indikatorer for projekterne, som gør det muligt at måle virkningen. Evalueringen skal skabe den nødvendige viden om organisering, indhold og virkning af indsatsen, således at andre kommuner kan vurdere relevansen af at iværksætte lignende initiativer. De deltagende projektkommuner forpligter sig til at indgå i evalueringen. Kilde: En styrket indsats for sindslidende - handlingsplan for psykiatri (2009) Netværk og samtalegrupper for udsatte børn og unge under handlingsprogrammet Lige Muligheder. Målgruppe: Udsatte og sårbare børn og unge Ansvarlig instans: Servicestyrelsen Tidspunkt for indførelse: Projekterne blev igangsat i 2009 og løber frem til udgangen af Hovedindhold: Der er midler til etablering af en pulje til understøttelse af netværksinitiativer og samtalegruppe for sårbare børn og unge. Målgruppen er børn, der lever i familier med store sociale problemer f.eks. alkohol- eller stofmisbrug, psykisk sygdom eller vold i familien, anbragte eller tidligere anbragte børn og unge samt ensomme unge. Midlerne kunne søges af private foreninger og organisationer samt kommuner. 12 projekter er i gang. 7 projekter har anbragte og tidligere anbragte unge som målgruppe. 3 projekter har ensomme unge som målgruppe. 2 projekter har udelukkende børn af psykisk syge forældre som målgruppe. De fleste projekter har etableret netværksskabende aktiviteter og/eller samtalegrupper for flere af puljens målgrupper samtidigt. Der er således flere af projekterne der ligeledes har etableret aktiviteter for børn og unge fra familier præget af misbrug og vold. Netværk og samtalegrupper kan give disse børn og unge meningsfulde fællesskaber med ligesindede. 7

8 Ydelser/støtte: Formålet med netværkene og samtalegrupperne er at skabe meningsfulde fællesskaber for udsatte og sårbare børn og unge. Fællesskaber mellem unge ligesindede, der kan mindske oplevelsen af her og nu at være alene i deres særlige situation. På langt sigt skal netværksfællesskaberne og samtalegrupperne bidrage til, at de unge kan fastholdes i positive livsforløb. At unge eksempelvis ikke oplever at være boligløse, springer fra uddannelser, ikke opnår kontakt til arbejdsmarkedet herunder fritidsjob osv. på grund af manglende netværk. Omfang: Det er forskelligt, hvor intensive forløb, der er i projekterne og dette spænder fra at børnene og de unge mødes fra en gang om ungen til en gang om måneden. Udgifter og finansiering: I forbindelse med satspuljeforhandlingerne for blev der afsat i alt 600 mio. kr. fra satspuljen til handlingsprogrammet Lige muligheder. Der er ud af disse midler afsat 32 mio. kr. til Projekt Netværk og samtalegrupper for udsatte børn og unge. Resultater: På kort sigt er formålet, at mindske de udsatte og sårbare børn og unges oplevelse af at være alene i deres særlige situation. På langt sigt kan netværk og samtalegrupper bidrage til at, de unge kan fastholdes i positive livsforløb herunder uddannelse, bolig og arbejde. Evaluering: Projekt Netværk og samtalegrupper for udsatte børn og unge indgår i den tværgående effektevaluering af fem projekter i handlingsprogrammet Lige Muligheder, som SFI står for. Evalueringen har fokus på job, bolig og uddannelse og den foreligger ved udgangen af Kilde/henvisning: Målrettet indsats over for unge, sårbare mødre. Målgruppe: Unge, sårbare mødre. Ansvarlig instans: Socialministeriet. Indført: Forventes igangsat i Hovedindhold: Det overordnede formål med indsatsen er at nedbringe andelen af unge, sårbare mødre ved at øge deres personlige, sociale og faglige ressourcer og give dem bedre muligheder for, at de selv og deres børn kan opnå samme muligheder for personlig udfoldelse, trivsel og sundhed som andre mødre og børn. Initiativerne vil konkret have fokus på, at unge, sårbare mødre gennemfører en uddannelse, kommer i beskæftigelse, øger deres forældrekompetencer og etablerer ressourcestærke netværk. Omfang: Den målrettede indsats overfor unge, sårbare mødre iværksættes som et centralt initiativ, hvor 6 kommuner, evt. i samarbejde med private eller frivillige foreninger, udvikler og afprøver relevante velbeskrevne metoder og indsatser. Kommunerne har frihed til at afprøve relevante metoder. Initiativet består af to sammenhængende dele. Der gives dels midler til at udvikle og afprøve relevante og velbeskrevne metoder for målgruppen i kommunerne, dels gives der midler til at etablere kollegier for målgruppen. 8

9 Udgifter og finansiering: Satspuljepartierne har ved forhandlingerne for afsat i alt 78 mio. kr. til en målrettet indsats overfor unge, sårbare mødre. Heraf afsættes 30 mio. kr. til etablering af kollegier for unge, sårbare mødre. Resultater: Det forventes, at de unge, sårbare mødre, der modtager en målrettet indsats, påbegynder og gennemfører en kompetencegivende uddannelse, får stabil tilknytning til arbejdsmarkedet, bliver selvforsørgende, udvikler og fastholder stabile sociale netværk, udvikler og fastholder gode forældrekompetencer, opnår stabile boligforhold samt oplever øget trivsel. Evaluering: Der er afsat midler til videnopsamlingen, som bl.a. vil følge op på, om indsatserne gør en forskel for de involverede unge, sårbare mødre. Udgangspunktet for videnopsamlingen vil være en kvalitativ analyse kombineret med en række kvantitative målinger, som skal give indblik i, om de ønskede resultater opnås. Kilde: Satspuljeforhandlingerne for , bilag 15a. Projekt 24-timers kontaktgaranti under handlingsprogrammet Lige Muligheder. Målgruppe: Unge, der har sociale problemer eller udsættes for pludselige sociale begivenheder, som truer med at vælte den unges hverdag, herunder i forhold til uddannelse. Ansvarlig instans: Servicestyrelsen Tidspunkt for indførelse: Projekterne blev igangsat i 2009 og løber frem til udgangen af Hovedindhold: Formålet med forsøgsprojektet er at bidrage til, at unge, der har behov for hjælp til at tackle sociale problemer, har mulighed for at få den fornødne hjælp, mens motivationen er til stede. En forudsætning herfor er, at der hurtigt og effektivt skabes kontakt mellem den unge og de relevante instanser og aktører, der skal forestå hjælpen til den unge. Der er oprettet 7 projekter i landets kommuner og typisk er projekterne placeret i lokaler tæt på uddannelsesinstitutionerne i kommunen. De unge eller deres forældre kan kontakte projekter per telefon eller komme ind fra gaden. Når projektet har fået en henvendelse skal projektets medarbejdere vende tilbage inden for 24-timer. Ydelser/støtte: Rådgivning og vejledning af de unge eller deres forældre af projektets medarbejdere, som typisk er socialrådgivere eller psykologer. Omfang: Afhænger af behov og problemstilling dog maks. op til 6 gange inden den unge eller forældrene visiteres videre til specialsystemet i kommunen. Udgifter og finansiering: 9

10 I forbindelse med satspuljeforhandlingerne for blev der afsat i alt 600 mio. kr. fra satspuljen til det samlet initiativ Lige muligheder. Der er ud af disse midler afsat 40 mio. kr. til Projekt 24-timers kontaktgaranti. Resultater: Det forventes at færre unge falder fra uddannelsessystemet, mister egen bolig og arbejdsmarkedstilknytning. Evaluering: Projekt 24-timers kontaktgaranti indgår i den tværgående effektevaluering af fem projekter i handlingsprogrammet Lige Muligheder som SFI står for. Evalueringen har fokus på job, bolig og uddannelse, og den foreligger ved udgangen af Kilde: Det Fælles Ansvar II Målgruppe: Socialt udsatte borgere over 18 år. Ansvarlig instans: Socialministeriet. Indført: Projektet afsluttes ved udgangen af 2011 med en evaluering. Hovedindhold: Det overordnede formål er at støtte de socialt udsatte grupper i at tage de nødvendige skridt hen imod en form for beskæftigelse, men også at styrke den enkeltes livskvalitet og personlige kompetencer. Målet er ikke alene at skabe bedre muligheder for selvforsørgelse, men også at skabe bedre muligheder for at kunne indgå i et større fællesskab, der skaber struktur på hverdagen, udbygger det sociale netværk, giver mulighed for samvær og fører til øget værdighed og selvrespekt hos den enkelte. Omfang: Det Fælles Ansvar II omfatter i alt 12 initiativer, der på forskellig vis skal styrke indsatsen over for samfundets mest udsatte borgere. Projekterne omfatter bl.a. flere aktivitetstilbud på væresteder, flere døgnåbne væresteder, oprettelse af partnerskaber mellem lokale interessenter og kommunerne, oprettelsen af særlige tværfaglige udsatte-teams samt satellitkontorer, flere alternative plejehjemspladser, samt projekterne Fra Udsat Til Ansat og Next Stop Job. Fra Udsat til Ansat er et projekt, som har til formål at klæde virksomheder på til at modtage socialt udsatte ledige. Dette gøres gennem virksomhedskurser, hvor der formidles gratis viden omkring rummelighed samt gives forskellige værkstøjer til, hvordan man som arbejdsplads kan rumme de svageste ledige. Next Stop Job er et fire måneders kursusforløb for udsatte. Projektet har fokus på at bringe deltagerne i arbejde gennem praktikforløb og undervisning. Udgifter og finansiering: Den samlede bevilling til udmøntning af Det Fælles Ansvar II er på omkring 620 mio. kr. Resultater: Analyser peger overordnet på, at deltagerne oplever en del op- og nedture målt på fx indikatorer som misbrug, fysisk og psykisk sundhed, socialt netværk mv. som samlet set har betydning af øget livskvalitet. Der kan endvidere på nuværende tidspunkt heller ikke udledes en markant ændring af 10

11 deltagernes tilnærmelse til arbejdsmarkedet. Analysen indikerer også, at det lange seje træk ser ud til at virke. Og med hensyn til tilnærmelse til arbejdsmarkedet er det de projekter, der har et klart beskæftigelsessigte, hvor der kan påvises positive resultater. Evaluering: Konsulentfirmaet Rambøll Management varetager den løbende monitorering af projekterne og udgiver bl.a. årlige status rapporter. I den samlede evaluering af Det Fælles Ansvar II er der en række kvalitative elementer i form af 32 casestudier af projekterne og interviews med over 100 deltagere i projekterne. Kilde: Socialministeriets støtte af forældreprogrammer Målgruppe: Familier med udadreagerende børn i forskellige aldre, der udviser adfærdsproblemer i forskellig grad, og som nemt kommer i konflikt med deres omverden, har problemer i skolen og når det gælder ungegruppen kan have erfaringer med kriminalitet, stoffer mv. Formål: Et centralt element i programmerne er at styrke forældrenes ansvar for deres børns adfærd og at øge forældrenes kompetencer til at varetage dette ansvar. Ansvar: Socialministeriet finansierer udvikling og implementering af programmerne via Servicestyrelsen, som siden 2003 har understøttet kommunernes arbejde med programmerne. Dette omfatter tilbud om indføring i programmet for medarbejdere og ledere, implementeringsstøtte, kvalitetssikring og økonomisk støtte. Samlet set anslås det, at op imod 30 danske kommuner på nuværende tidspunkt anvender et eller flere forældreprogrammer. Programmerne indgår i kommunernes tilbudsvifte som supplement til kommunens øvrige indsatser for familier, der har brug for særlig støtte. Indført: Siden 2003 Indhold: Forældreprogrammer er en samlet betegnelse for en række forskellige, men systematiske og evidensbaserede metoder, hvor der i faste forløb fokuseres på forældrenes evne til at udfylde forældrerollen. Metoderne anvendes i forhold til familier med udadreagerende børn i forskellige aldre, der udviser adfærdsproblemer i forskellig grad, og som nemt kommer i konflikt med deres omverden, har problemer i skolen og når det gælder ungegruppen kan have erfaringer med kriminalitet, stoffer mv. Forældreprogrammer arbejde med stramt strukturerede indsatser, der øger forældrenes kompetencer til at indgå i et positivt samspil med deres børn og dermed medvirker til at ændre en negativ udvikling og livsbane. Et centralt element i programmerne er at styrke forældrenes ansvar for deres børns adfærd og at øge forældrenes kompetencer til at varetage dette ansvar. Konkret består forældreprogrammer i Danmark fem evidensbaserede programmer, som omfatter: 1. MST (Multisystemisk Terapi), 2. PMT-O (Parent Management Training, Oregon-modellen), 3. DUÅ (De Utrolige År) og 4. MTFC (Multidimensional Treatment Foster Care). 5. MultifunC (dögnbehandling til de mest udsatte unge med store adferdsvansker og deres familier) 11

12 Finansiering og evaluering: Der er i alt afsat 96 mio. kr. på Finansloven til forældreprogrammerne (inkl. ovenstående 40 mio. kr.) siden Senest er der i 2009 afsat 40 mio. kr. over fire år til Øget anvendelse af forældreprogrammer. Bevillingen indgår som en del af indsatsen for øget tryghed og sikkerhed, herunder en skærpet indsats mod uacceptabel adfærd blandt unge. Med bevillingen skal fire forældreprogrammer MST, PMT, De Utrolige År og MTFC konsolideres og udbredes yderligere. Endvidere er der afsat i alt 56 mio. kr. over en fireårig periode til medfinansiering af forsøg med MultifunC samt til efteruddannelse af personale, supervision og effektevaluering mv. Kilde: En bedre overgang til voksenlivet en styrkelse af efterværnsindsatsen Målgruppe: Anbragte og tidligere anbragte unge i alderen år Formål: At forbedre tidligere anbragte unges overgang til voksenlivet, herunder at de får den nødvendige og relevante støtte så de får fodfæste i uddannelse eller job og i øvrigt får kontrol over deres dagligdag og livssituation. Målet er at hjælpe de unge til et godt voksenliv på lige fod med andre unge. Ansvar: Initiativerne udmøntes af Servicestyrelsen (under Socialministeriet), men implementeringen af initiativerne (primært puljer mv.) er overvejende lagt i kommuner, hos private organisationer og anbringelsessteder. Indført: Det samlede initiativ er en del af satspuljeaftalen for 2011 indgået mellem regeringen (Venstre og Konservative) og Dansk Folkeparti, Socialdemokratiet, Radikale Venstre, Socialistisk Folkeparti, Kristendemokraterne og Liberal Alliance Indhold: Pakken indeholder en lang række initiativer, herunder blandt andet et særtog mod uddannelse og beskæftigelse, hvor de deltagende kommuner forpligtes til, at der i forhold til den enkelte anbragte unge nedsættes en tværfaglig gruppe (bl.a. med deltagelse af anbringelsessteder, ungdommens uddannelsesvejledning, uddannelsessteder, socialforvaltning og beskæftigelsesforvaltning) som skal indgå i et tæt og forpligtende samarbejde fra den unge er fyldt 16 år. Der fastlægges i den forbindelse en række uddannelses- og jobmål i samarbejde med den unge, som løbende justeres i forhold til den unges situation. Gruppens ansvar og indsats bortfalder ikke, når den unge bliver myndig, men skal, når det er nødvendigt, fortsætte frem til den unge fylder 23 år eller inden da, hvis det eller de opstillede mål er nået. Omfang: Endnu ukendt. Udgifter og Finansiering: Der er afsat i alt 90 mio. kr. (DK) i årene , heraf er 43,5 mio. kr. til projektet særtog til uddannelse og beskæftigelse. Evaluering: Udviklingsinitiativerne herunder særtoget evalueres midtvejs (årsskiftet 2012/2013), ligesom der gennemføres en afsluttende evaluering, som ventes færdig med udgangen af

13 Projekt forsøg med efterværn under handlingsprogrammet Lige Muligheder Målgruppe: Tidligere anbragte unge på 17 ½ år Ansvarlig instans: Servicestyrelsen Tidspunkt for indførelse: Igangsat i 2009 og løber frem til udgangen af Hovedindhold: Formålet med initiativet er at give tidligere anbragte unge de samme muligheder for personlig udfoldelse, udvikling og sundhed som deres jævnaldrende, på trods af deres individuelle vanskeligheder. Projekterne i forsøg med efterværn er overordnet rettet mod 1) at give en ret til efterværn til alle unge og 2) udvikle nye metoder til efterværn. Nogle projekter har begge fokusområder. Ydelser/støtte: Nogle projekter arbejder med kontaktpersonsordninger til de tidligere anbragte unge, mens andre har oprettet mødesteder for de unge, hvor de kan snakke med hinanden og projektets ansatte. Omfang: Det er forskelligt fra projekt til projekt og afhænger af de unges behov. Udgifter og finansiering: I forbindelse med satspuljeforhandlingerne for blev der afsat i alt 600 mio. kr. fra satspuljen til et samlet initiativ: Lige muligheder. Ud af disse midler er der afsat 56 mio. kr. til projekt forsøg med efterværn. Resultater: At de tidligere anbragte får en bedre overgang til voksenlivet og tiden efter anbringelse og at de støttes til at få positive livsforløb herunder uddannelse, bolig og arbejde. Evaluering: Projekt forsøg med efterværn indgår i den tværgående effektevaluering af fem projekter i handlingsprogrammet Lige Muligheder som SFI står for. Evalueringen har fokus på job, bolig og uddannelse og den foreligger ved udgangen af Kilde/henvisning: 13

14 FINLAND Tjänster och åtgärder för unga arbetslösa - Arbets- och näringsministeriet SAMHÄLLSGARANTIN FÖR UNGA Målgruppe Samhällsgarantin för unga gäller alla arbetslösa ungdomar under 25 år som är arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån. Samhällsgarantin omfattar både unga som saknar yrkesutbildning och unga som har genomgått yrkesutbildning. Ansvarig instans Hela landet: Arbets- och näringsministeriet Regionalt: Närings-, trafik- och miljöcentralernas ansvarsområde för näring, arbetskraft, kompetensoch kultur Lokalt: Arbets- och näringsbyrån Innfört når (omtrent): Fr.o.m år 2005, förnyades år 2010 Hovedinnhold Samhällsgarantin för unga innebär att man under de tre första arbetslöshetsmånaderna aktivt erbjuder unga arbetssökande tjänster för att förbättra deras arbetsmarknadskompetens. Om arbetslösheten drar ut på tiden, erbjuds tjänster aktivt under hela arbetslöshetsperioden. En sysselsättningsplan utarbetas i samband med den första intervjun inom två veckor från jobbsökningens början. Sysselsättningsplanen för unga ses över inom cirka en månad från den första intervjun. För unga personer under 25 år som är arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån innebär samhällsgarantin att arbets- och näringsbyrån tillsammans med den arbetslösa ungdomen utarbetar inom tre månader en sysselsättningsplan där det ingår sysselsättningsfrämjande tjänster/åtgärder. Med åtgärd avses i detta sammanhang till exempel jobbsökarträning, förberedande eller yrkesinriktad arbetskraftsutbildning, arbetsprövning, arbetspraktik, arbetslivsträning, startpeng eller lönesubventionerat arbete. Omfang Under år 2008 hade sysselsättningsplaner med erbjudna åtgärder uppgjorts för 80,5 % av unga personer som varit arbetslösa över 3 månader. Under år 2009 hade planer uppgjorts endast för 74 %. I januari-augusti 2010 hade planer uppgjorts till 77,2 %. Utgifter og finansiering Trots att ungdomsgarantin inte är en stödåtgärd som sådant utan ett sätt att arbeta kräver genomförandet både personal- och ekonomiska resurser för genomförandet av åtgärderna. Arbets- och näringsministeriet (ANM) samt undervisnings- och kulturministeriet (UKM) fick tillsammans ca 50 miljoner euro mer för unga personer för år För ANM reserverades sammanlagt ca 33 milj euro. som inriktades på: - förstärkning i väglednings- och rådgivningstjänster för unga (50 årsverken) - förberedande arbetskraftspolitisk utbildning för unga (4,6 milj ) - yrkesinriktad arbetskraftspolitisk utbildning för unga (8,8 milj ) - uppsökningstjänster för att finna läroavtalsplatser och ställen där man kan lära sig yrket på arbetsplatsen (1,25 milj ) - för sysselsättning av unga arbetslösa vid verkstäder (5,5 milj ) - Nya karriärer -modellen ska utvecklas och utvidgas - mera utbildning för invandrare 14

15 I regeringen första tilläggsbudget den reserverades 77 milj. euro mer för att minska på arbetslösheten bland unga personer. ANM erhöll över 30 milj. euro av vilka en del för att förstärka servicemodellen för unga arbetslösa utan yrkesexamen. För dessa medel anställdes flera yrkesvalspsykologer (1,7 milj euro) och 40 visstidsanställda tjänstemän. Resultater Arbetslöshetsperioderna för unga personer ska vara så korta som möjligt. Som mätare används: Tillströmningen till över 3 månaders arbetslöshet/under 25 år. Ett nytt riksomfattande resultatmål för 2011 är att tillströmningen av unga arbetslösa över 3 månaders arbetslöshet inte får överstiga 17 %. Tillströmningen har ökat från genomsnittet på 14,5 % år 2008 till ett genomsnitt på 23,2 % år Januari-november 2010: i genomsnitt 20,8 % (statistiksystemet har också förnyats). Evaluering Evalueringen gjordes Kilde FINLEX: Anvisning om samhällsgarantin för unga H%C3%84LLSGARANTIN+F%C3%96R+UNGA+&search%5Btype%5D=pika SANSSI-KORTET Målgruppe: Nyutexaminerade unga under 30 år Ansvarig instans: Arbets- och näringsministeriet Innfört når (omtrent): Mai 2010 Hovedinnhold Målet är att stödja unga personer med att aktivt söka arbete och få arbetsgivare att rekrytera unga arbetstagare. Lindringar i lagen om offentig arbetskraftsservice under tiden innebar att nyutexaminerade personer under 25 år fick ett Sanssi-kort för lönesubvention till tillfälliga jobb genast efter att de anmält sig som arbetssökande. Under år 2011 kan endast de som redan varit 3 månader utan jobb få ett Sanssi-kort. Under 2010 kunde och 2011 kan de som är i åldern år får ett Sanssikort efter 6 månaders arbetslöshet. Sanssi-kortet visar till arbetsgivaren att arbetsgivaren kan få lönesubventioner. Ytelser Arbetsgivaren kan få 550 /månad, under högst 10 månader för att betala lön till nyexaminerade unga. Omfang Arbets- och näringsbyråerna i hela landet delar ut Sanssi-kort till nyutexaminerade. Utgifter og finansiering I första tilläggsbudgetet i mars 2010 reserverades 77 milj. euro för att minska på arbetslösheten bland unga personer. ANM erhöll över 30 milj. euro för lönesubventionssedeln för nyutexaminerade och andra sysselsättningsfrämjande åtgärder. En marknadsföringskampanj för Sanssi-kortet inleddes i slutet av maj På våren 2011 effektiviseras marknadsföringen till företagarna. 15

16 Resultater Till mitten av januari 2011 hade sammanlagt arbetslösa nyexaminerade arbetslösa fått ett Sanssi-kort. Av dessa blev (nästan var sjätte) sysselsatta. Cirka 60 % av dem som fick kortet och blev sysselsatta var män och ca 40 % kvinnor. Evaluering Ingen evaluering ännu. Åtgärden uppföljs statistiskt i arbets- och näringsministeriet. Kilde: Politikk, innsatser og prosjekter under Undervisnings- og kulturministeriet 1. Projekt/program inom den allmänbildande utbildningen Programmet KivaSkola Programmet KiVa Skola finansieras av undervisningsministeriet och genomförs av Åbo universitet. Det tar fram nya sätt och åtgärder för att förebygga och minska mobbning i skolorna. Programmet är starkt förankrat i vetenskaplig forskning och är ett exempel på social innovation i Finland. Skolpersonalen får information om mobbning och får lära sig hur man ingriper mot mobbning. Hela skolan ska engageras i arbetet mot mobbning. Det är avsett för skolor som ger grundläggande utbildning. Insatserna riktas in dels på enskilda elever, dels på hela klasser och skolor också föräldrarna uppmärksammas. Utvecklingsarbetet fortskrider gradvis och det kommer att finnas olika versioner för årskurserna 1 3, 4 6 och 7 9 både på svenska och på finska. Drygt elever från olika delar av landet deltar i arbetet. Skolorna kommer att ha tillgång till KiVa Skola i hela landet Tanken är att skapa ett modernt, attraktivt och internationellt högkvalitativt interventionsprogram mot mobbning. Ända från början ska man dessutom undersöka vilka resultat insatserna ger. Också i ett internationellt perspektiv är forskningsprojektet ett unikt program för att undersöka effekten insatser mot mobbning och förklarande faktorer. De första uppgifterna och resultaten av effekterna i årsklasserna 4 6 är utmärkta. Omkring 5 10 procent av eleverna i vår grundskola utsätts fortlöpande för mobbning, visar studier. Siffran har inte minskat de tio senaste åren. Flexibel grundläggande utbildning JOPO Projektet JOPO (Joustava perusopetus - flexibel grundläggande utbildning) startade i januari 2006 då undervisningsministeriet beviljade anslag till kommunerna för att utveckla verksamhet som siktar på att motverka skolavbrott i den grundläggande utbildningen och vid övergången till andra stadiet. Målet är att utveckla och sprida verksamhetsformer för att förhindra att ungdomar hoppar av grundskolan och blir utan avgångsbetyg. Med hjälp av verksamhetsmodellen vill man utveckla personliga undervisningsmetoder inom den grundläggande undervisningen som tar den enskilda eleven i beaktande. Projektet betonar funktionalitet, användning av olika inlärningsmiljöer och inlärning i arbetslivet fanns det totalt cirka 100 grupper för flexibel grundläggande utbildning med totalt 953 elever. I verksamheten effektiviseras det yrkesövergripande samarbetet mellan olika organisationer. Medverkande är grundskolor, kommunernas ungdoms-, social- och hälsovårdssektor samt yrkesläroanstalter, gymnasier och eventuella ungdomsverkstäder. Till stöd för verksamheten ordnas 16

17 regional och riksomfattande utbildning. Undervisningen ordnas i smågrupper med ca 10 elever. För verksamheten i skolorna svarar ett team, som består av en lärare och en ungdomsarbetare/socialarbetare eller motsvarande. Undervisningen följer den grundläggande utbildningens läroplan. I projektet, som riktar sig till ungdomar på grundskolans årskurserna 7 9, utvecklas undervisningsarrangemang som utgår från elevens individuella livssituation, praktiskt inriktade och arbetsinriktade undervisnings- och arbetsformer, riktade stöd- och rådgivningstjänster samt samarbete med den unga och hans eller hennes familj. Åren 2007 och 2009 publicerades Mera flexibilitet i den grundläggande utbildningen - att inleda JOPO-verksamhet och att få den att rota sig. Som ett led i projektet startade undervisningsministeriet i april 2006 en uppföljnings- och utvärderingsundersökning. Undersökningen resultrerade en slutrapport i augusti Lag om grundläggande utbildning 5 Kommunen kan ordna förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen, påbyggnadsundervisning och, i den omfattning kommunen beslutar, flexibel grundläggande utbildning för årskurserna 7 9. Kommunen beslutar också om ordnande av grundläggande utbildning för andra än läropliktiga. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om ordnandet av flexibel grundläggande utbildning. Förordning om grundläggande utbildning 9 a Syftet med flexibel grundläggande utbildning är att minska avbrotten i den grundläggande utbildningen och att förebygga utslagning. Med flexibel grundläggande utbildning avses undervisning, inlärning och stöd för utveckling som ordnas i enlighet med läroplanen inom den grundläggande utbildningen. Undervisningen ordnas i små grupper i skolan, på arbetsplater och i andra inlärningsmiljöer med hjälp av sektorövergripande samarbete samt med hjälp av stöd- och rådgivningstjänster. Förordning om grundläggande utbildning 9 b En elev på årskurs 7 9 i grundläggande utbildning kan antas till flexibel grundläggande utbildning. I undantagsfall kan också en elev som får sådan specialundervisning som avses i 17 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning antas till flexibel grundläggande utbildning om eleven kan följa den läroplan som följs i den flexibla grundläggande utbildningen och om arrangemanget som helhet kan anses vara till fördel för eleven. En elev väljs till flexibel grundläggande utbildning utgående från en ansökan som eleven eller vårdnadshavaren har gjort. Utbildningsanordnaren beslutar om grunderna för antagningen av elever och om antagningsförfarandet. När elever antas till flexibel grundläggande utbildning ska man tillämpa likvärdiga antagningsgrunder. Servicestrukturen inom elevvården Undervisningsministeriet har gett kommunerna statens specialstöd till att utveckla kvaliteten och servicestrukturen inom elevvården i förskolan och den grundläggande utbildningen. Utvecklingsarbetet kan gälla en enskild kommun eller vara regionalt samarbete mellan fler kommuner inom ramen för kommun- och servicestrukturreformen. Verksamheten startade i hundra kommuner runtom i landet hösten Åren utsträcks verksamheten också till gymnasieutbildningen. 17

18 Syftet är att tillgången till elevvård ska bli bättre i hela landet när de kommunala resurserna slås ihop. Det brister i skolhälsovården och psykosocial elevvård i hela landet, visar studier. I synnerhet tillgången till skolpsykolog och kurator är för liten i relation till behoven bland eleverna. Utvecklingsverksamheten främjar förebyggande arbetsmetoder och stärker samarbetet mellan förvaltningarna för att barnen och unga ska må bättre. Utvecklingsverksamheten stöttas av rikstäckande och regional utbildning som samordnas av Utbildningsstyrelsen. Den vänder sig till kommunala aktörer inom elev- och studerandevård. Dessutom kommer det att ingå ett bedömningssystem som är tänkt att ge information om bl.a. nuläget inom servicestrukturen inom elevvården i de kommuner som deltar i utvecklingsverksamheten. Föreningen för mental hälsa i Finland genomför åren projektet Grusndskoleelevernas kunskaper i mental hälsa, som finansieras Undervisnings- och kulturministeriet. Projektets mål är att nationellt stödja och öka den yrkesmässiga kunskapen i mental hälsa och undervisningen hos de lärare som lär ut hälsokunskap. Över 700 lärare får inom ramen för projektet konkreta redskap för att undervisa hälsokunskap som stöder de ungas mentala hälsa och en trygg uppväxt. Projektet riktar sig till elever i de högre klasserna inom den grundläggande utbildningen. Intensifierat och särskilt stöd Åtgärderna för att förbättra undervisningen och stödåtgärderna för elever som behöver intensifierat och särskilt stöd riktas in på att förbättra utbildningen för elever i förskolan och den grundläggande utbildningen, ta fram undervisningsmetoder, samordna kommunernas administrativa rutiner och intensifiera samarbetet mellan förvaltningsområdena. Ambitionen är att undervisningen för elever i förskolan och den grundläggande utbildningen som behöver särskilt stöd ska integreras i den grundläggande utbildningen så att fokus allt tydligare sätts på förebyggande stöd i ett så tidigt stadium som möjligt. Tanken är att den grundläggande utbildningen ska få arbetsformer som ger skolorna bättre möjligheter att möta de elever som behöver stöd. Målet är att ordna med adekvata stödåtgärder i ett så tidigt stadium som möjligt i den skola där utbildningen ordnas utan att det behövs något beslut om specialundervisning. Det allmänna stöd som ska ges varje elev är en del av all fostran och undervisning. Dess uppgift är att stödja eleven att uppnå målen för undervisningen. Detta förutsätter att läraren utvärderar elevens utveckling och behov av stöd, samt planerar verksamheten och den respons som eleven ska få i enlighet med utvärderingen. Till grund för detta ligger utnyttjandet av resursen som hela undervisningsgruppen utgör och interaktionen mellan eleverna. Om behovet av stöd tilltar ska eleven få intensifierat stöd. Det intensifierade stödet är ett med kontinuerligt, omfattande och individuellt stöd för elevens lärande och skolgång. Eleven kan då behöva flera former av stöd. Det intensifierade stödet bygger på en gemensam bedömning av lärarna, elevens vårdnadshavare och elevvårdspersonalen av elevens situation och en plan för den. Utgående från en pedagogisk bedömning behandlas inledandet av det intensifierade stödet i elevvårdsarbetet. Det intensifierade stödet ska ges eleven i enlighet med en plan som ska göras upp för elevens lärande. Samarbete och planenlighet är en förutsättning för genomförandet av det intensifierade stödet. Om det intensifierade stödet inte utgör ett tillräckligt stöd för eleven att prestera i skolgången ska ett förvaltningsbeslut om särskilt stöd fattas för honom eller henne. En individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) ska göras upp för eleven. Ur planen ska framgå hur undervisningen och det övriga stödet enligt beslutet om särskilt stöd ska ordnas för eleven. Utöver specialundervisning kan eleven behöva till exempel omfattande elevvårdsstöd, habilitering eller annat individuellt stöd. 18

19 Syftet med handledningen och stödet som ska ges eleven är att stödja hans eller hennes lärande och sunda tillväxt och utveckling så att fullgörandet av den grundläggande utbildningens lärokurs är möjlig för eleven. Utvecklingsprojekt för studiehandledning i gymnasieutbildningen Utvecklingsprojektet betonar utvecklandet av den individuella handledningen. Man betonar behovet av individuell handledning för gymnasieelever. De största bristerna inom studiehandledningen i gymnasierna hänför sig till skillnader mellan skolorna, individualiseringen av handledningen och handledning till fortsatta studier. Varje gymnasieelev får en individuell plan för fortsatta studier. Målet är att under pilotprojektet utveckla en fungerande handledningsmodell mellan gymnasier, högskolor, arbetskraftsmyndigheter och arbetslivet.utvecklingsprojektet grundar sig på de förslag som i mars lades fram av en arbetsgrupp som dryftat frågan om påbörjande av studier och avläggande av examen och hur ungas övergång från andra stadiet till högskolestudier kan ske snabbare. Med hjälp av pilotprojektet strävar man efter att skapa permanenta verksamhetsmodeller för gymnasier, universitet, yrkeshögskolor samt mellan områdets arbetskraftsmyndigheter och arbetsliv. Statsunderstödet får användas för utveckling och etablering av kvaliteten på de nödvändiga samarbetsstrukturerna inom studiehandledningen i gymnasiet samt kostnader som detta föranleder. Ytterligare kan statsunderstödet användas för kostnader som föranleds av anställningen av behövlig projektpersonal, såsom en studiehandledare/koordinator som styr och organiserar verksamheten. Finansiering beviljades till Tavastehus stad, Juuka kommun, Jyväskylä utbildningssamkommun, Träskända stad, Kaustby kommun, Kemijärvi stad, Kyrkslätt kommun, Korsholms kommun, Villmanstrand kommun, Mäntsälä kommun, samt Rovaniemi stad. Vanda stad koordinerar Helsingfors, Esbos och Vandas gemensamma projekt. Knappt 60 ansökningar hade skickats in. 2. Politik, projekt etc inom den grundläggande yrkesutbildningen Förnyandet av de yrkesinriktade grundexamina De nationella examensgrunderna för den grundläggande yrkesutbildningen har förnyats från och med Genom uppdateringen har examina utvecklas så att de ännu mera än tidigare grundar sig på verksamhetshelheterna och kompetensbehoven inom arbetslivet. Dessutom har man skapat mångsidigare möjligheter för att avlägga en examen,bland annat genom delexamen som ger en viss yrkeskompetens eller genom att avlägga delar från en annan yrkesexamen. Dessa möjligheter stöder speciellt sådana elever som inte är tillräckligt målinriktade eller motiverade att avlägga hela examen på en gång. I examensgrunderna ges även bestämmelser gällande studentvården. Utbildningsanordnaren ska utarbeta de delar av läroplanen som gäller studentvården tillsammans med de myndigheter som ansvarar för förverkligande av social- och hälsovården i den kommun eller de kommuner som läroinrättningen är belägen. Samtidigt bör man avtala om verksamhet som hindrar utslagning och anordnande av sakkunnigtjänster inom studenthälsovården och det psykosociala stödet. Försök gällande utvidgad inlärning i arbetet Försöket gällande utvidgad inlärning i arbetet, som igångsattes 2007 utvecklar nya modeller för inlärning i arbete samt uppmuntrar arbetsgivaren att i större omfattning delta i undervisningen som sker på arbetsplatsen. Med hjälp av försöket ska man speciellt stöda sådana elever som är praktiskt orienterade eller sådana som har haft olika problem i samband med studierna. Dessutom ska man genom försöket minska avbrott under studierna och sätta fokus på slutförande av examina i stället för övergångar till arbetslivet mitt i en utbildning. Försöket gällande utvidgad inlärning i arbete är en naturlig fortsättning för studenten som via yrksestarten har flyttat över till den grundläggande yrkesutbildningen. 19

20 Yrkesprov i praktiska arbetsuppgifter I yrkesprov visar den studerande i praktiska arbetsuppgifter hur väl han eller hon har uppnått det yrkeskunnande som arbetslivet förutsätter. Målen och bedömningsgrunderna för yrkesproven fastställs i läroplansgrunder. Över avlagt yrkesprov får man förutom examensbetyg också ett särskilt betyg. Proven har planerats i samarbete med näringslivet och det övriga arbetslivet och de införs i den utbildning som inleds hösten Programmet för effektivisering av genomströmningen inom yrkesutbildning Den av undervisnings- och kulturministeriet tillsatta arbetsgruppen med uppdrag att överväga hur ungdomarnas övergångar från utbildning till arbetslivet kan påskyndas förslog i sin promemoria (2010:11) ett omfattande åtgärdsprogram för att påskynda studierna inom yrkesutbildning och effektivisera genomströmningen. Regeringen beslöt i samband med budgetförhandlingarna sommaren 2010 att igångsätta ett fyraårigt program för att effektivisera genomströmningen inom yrkesutbildningen. Enligt planerna ska totalt 16 miljoner euro riktas till programmet under åren I statsbudgeten för år 2011 har 4 miljoner reserverats för detta ändamål. Yrkesstart, orienterande och förberedande utbildning inom den grundläggande yrkesutbildningen Hösten 2006 startar ett försök med orienterande och förberedande utbildning inför den grundläggande yrkesutbildningen. Yrkesstartutbildningen inleds i permanent form Syftet med utbildningen, som genomförs åren , är att underlätta övergången från den grundläggande utbildningen till den grundläggande yrkesutbildningen och minska avbrotten i början av yrkesutbildningen. Den orienterande och förberedande utbildningen riktar sig till unga som avslutat sin grundläggande utbildning och som inte ännu har en klar uppfattning om yrkesval eller som inte har tillräckliga färdigheter för att söka sig till en yrkesutbildning eller för att klara av studier. Dessa unga blir lätt utan utbildning och marginaliseras. Utbildningens omfattning är, beroende på den studerandes behov, studieveckor. En studerande kan, efter att ha genomgått den orienterande och förberedande utbildningen inom den grundläggande yrkesutbildningen, söka eller smidigt övergå till examensinriktad utbildning då det bäst passar den studerande. 3. Ungdomsarbete Uppsökande ungdomsverksamhet Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat totalt ca 8 millioner euro i statsunderstöd till uppsökande ungdomsarbete. Meningen med understöden är att anställa över 273 personer för uppsökande ungdomsarbete på olika håll i Finland, i totalt 223 kommuner. Antalet kommuner som får understöd har vuxit med 31 jämfört med förra året. Det uppsökande ungdomsarbetet har snabbt ökat till att omfatta 70 % av vårt lands kommuner bekräftar att det finns behov av det här arbetet. Verksamheten strävar efter att hjälpa de ungdomar under 29 år som håller på att bli utan utbildning, hamna utanför arbetslivet eller andra offentliga tjänster och på så sätt riskerar att marginaliseras. Det uppsökande ungdomsarbetet stärker utbudet av tidigt stöd till ungdomar. Arbetet hjälper till att hitta de tjänster som den offentliga sektorn erbjuder. Ungas inställning till uppsökande ungdomsarbete har varit positiv. Det är även framöver viktigt att trygga och utvidga verksamheten inom ungdomsverkstäderna i hela landet som en allmännyttig offentlig tjänst. På så sätt kan vi stöda allt fler ungas uppväxt, hur de klarar sig i vardagen och deras arbetsmarknadsberedskap. Myrskylä har i sin utredning (Arbets- och näringsministeriet 12/2011) konstaterar att unga saknar utbildning och arbete. År 2010 nådde det uppsökande ungdomsarbetet totalt ca unga. Ca. halvparten av dessa var kunder under en längre tid, och av dessa var 33 % kvinnor och 67 % män. Arbetet nådde främst unga i åldern 16-20, den näst största gruppen bestod av personer i åldern Nästan en fjärdedel (1 385 personer) nåddes via den ungas föräldrar, vänner eller så att den unga själv tog kontakt. Flest 20

21 myndighetsförfrågningar om uppsökande ungdomsarbete i syfte att nå unga kom från läroanstalter på andra stadiet. På det här sättet fick man 881 unga med i verksamheten. Ca- 500 av de unga som omfattas av verksamheten var grundskoleelever. Ca av de unga hade inte inlett fortsatta studier efter grundskolan och ca hade avbrutit sina studier på andra stadiet. Ca1.250 unga meddelade att de är arbetslösa, men de hade inte anmält sig som arbetslösa arbetssökande. Ändringen i ungdomslagen som gäller det uppsökande ungdomsarbetet trädde i kraft Enligt lagen har det uppsökande ungdomsarbetet som uppgift att nå unga som är i behov av stöd och att hjälpa dem att anlita sådana tjänster och övrigt stöd som främjar deras tillväxt och självständighetsprocess och som bidrar till deras möjligheter till utbildning och till inträde på arbetsmarknaden. Politik, innsatser og prosjekter under Social- och häsovårdsministeriet Social- och Häsovårdsministeriets Promemoria med oppdatering I Finland svarar kommunen för ordnandet av såväl social- och hälsovårdstjänster som många andra tjänster som avsevärt påverkar barnens, ungdomarnas och familjernas levnadsmiljö samt för annan utveckling av levnads- och uppväxtmiljöer i syfte att främja befolkningens välbefinnande och hälsa. I Finland har man (också) under de senaste åren aktivt både legislativt och på annat sätt genom att utveckla verksamhetspraxisen på lokal nivå strävat efter att effektivare svara på de olika klientgruppernas servicebehov med stöd av förbättrat samarbete med de olika förvaltningsområdena och den så kallade tredje sektorn (exempelvis organisationer). Finlands grundlag (731/1999) och den kompletterande nationella lagstiftningen bildar en grund för åtgärderna att trygga människornas välbefinnande. Av stadgandena om de grundläggande rättigheterna i grundlagen är 19 1 mom. om rätt till social trygghet central: Alla som inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv har rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. WEB -linken till grundlagen: Kortfattat om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte o.d. för svårsysselsatta personer ur arbetskraftsförvaltningens och socialvårdens perspektiv I lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001) finns särskilt strikta stadganden om socialväsendets och arbets- och näringsväsendets samarbetsskyldighet. I den aktuella lagen stadgas om åtgärder för att förbättra förutsättningarna för sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden för en person som får arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd till följd av långvarig arbetslöshet samt för att främja personens möjligheter att delta i utbildning eller andra sysselsättningsfrämjande åtgärder som tillhandahålls av arbetsförvaltningen. I lagen stadgas också om vilka rättigheter och skyldigheter en person som deltar i åtgärderna har. De åtgärder som avses i lagen har således fast anknytning förutom till åtgärderna i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2009) som kontrolleras av social- och hälsovårdsministeriet också till åtgärderna i lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) som kontrolleras av arbets- och näringsministeriet. Web -linken till lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte: Den så kallade SATA-kommittén (SHM, Utredningar 2009:62) som beredde reformen av socialskyddet har i sitt utkast till reform av socialskyddet föreslagit ändringar i bland annat lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och i lagstiftning som tangerar denna. Syftet med ändringsförslagen är, i tillägg till annat, att allt tidigare integrera en ung eller annan svårsysselsatt 21

22 person som behöver stöd i tjänster och stödåtgärder som också är mer passande för honom eller henne. Ett annat syfte med förslagen är skapa incitament för en person som deltar i annan arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller arbetskraftspolitiska åtgärder. Den fortsatta bearbetningen av SATA-kommitténs förslag dyker upp som ett centralt tema också i det nya regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering Regeringsprogrammet innehåller flera punkter i syfte att öka rehabilitering och deltagandet i arbetslivet för personer med svag ställning på arbetsmarknaden. Web -linken till regeringsprogrammet: Social- och hälsovårdsministeriet, Arbets- och näringsministeriet samt Finlands Kommunförbund tillsatte dessutom en expertgrupp som skulle utreda långtidsarbetslösa, svårsysselsatta och utslagningshotade samt handikappade personers rehabilitering, aktiva deltagande i arbetslivet samt delaktighet som främjar välbefinnandet. Resultatet av gruppens arbete har publicerats i rapporten Ökat deltagande i arbetslivet är en gemensam sak. Expertgruppens förslag till att öka deltagandet i arbetslivet för personer med svag ställning på arbetsmarknaden. (SHM, Rapporter 2011:4). Web -linken till raporten (raporten finns bara på finska): Social- och hälsovårdsministeriet har genom förhandlingar med arbets- och näringsministeriet och utifrån dessa med hjälp av kommunstyrning aktivt strävat efter att förtydliga i synnerhet arbetskraftsförvaltningens och social- och hälsoväsendets skyldigheter/roll i fråga om de åtgärder i aktiveringsplanen för tjänster och andra stödåtgärder som ordnas för en person som avses i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. I första hand bör man med hjälp av arbetskraftsförvaltningens åtgärder sträva efter att förbättra en persons sysselsättningsmöjligheter. Social- och hälsovårdens tjänster kompletterar arbetskraftsförvaltningens åtgärder eller är sekundära i förhållande till dessa. Ett av social- och hälsovårdsministeriets centrala mål har redan länge varit att genom styrning som riktar sig till kommunerna och vid behov legislativt förtydliga förhållandet mellan arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och verksamhet i sysselsättningssyfte för handikappade (27 d ) samt arbetsverksamhet för handikappade (27 c ) enligt socialvårdslagen (710/1982). I samtliga ovan nämnda serviceformer är det fråga om socialvård enligt socialvårdslagen och i denna om socialtjänster. Målet med all lagstiftning bör vara att ingen, och i detta fall en handikappad person, på grund av oklarheter och mångtydigheter i lagstiftningen blir utan de tjänster som han eller hon behöver eller inte får i den form eller den omfattning som han eller hon enligt lagen har rätt till. Den aktuella frågan behandlas också i regeringsprogrammet och också som en del av den pågående totala reformen av socialvårdslagstiftningen i Finland. Web -linken till såcialvårdslagen: En total reform av socialvårdslagstiftningen har aktualiserats Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte en arbetsgrupp som ska bereda en total reform av socialvårdslagstiftningen. Arbetsgruppens uppgift är att utreda socialvårdslagarnas (socialvårdslagen och ett flertal kompletterande speciallagar) totala struktur, tillämpningsområde samt behovet av att förnya innehållet och utifrån detta, i form av en mellanrapport, bereda förslag till centrala riktlinjer för reformen av socialvårdslagstiftningen. Arbetsgruppen lämnade sin mellanrapport till social- och hälsovårdsministeriet (SHM, Utredningar 2010:19). Ministeriet begärde utlåtanden om utredningen från totalt 97 parter. Ett 22

23 utlåtande gavs av 73 parter. En sammanfattning av utlåtandena har gjorts (STM037:00/2009). WEB -linken till mellanrapporten (finns bara på finska): Hur kan ungdomar med hjälp och stöd bättre få foten in och orka i arbetslivet? Denna fråga har nära anknytning till frågan om hur man på bästa sätt kan stöda och styra barns och ungdomars uppväxt och å andra sidan föräldrar som bär det primära fostringsansvaret i de olika skedena av barnens och ungdomarnas utveckling, och därmed samtidigt förebygga att utslagning utvecklas på grund av olika orsaker. Parallellt med förskolepedagogiken (barndagvård och den förskoleundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning som föregår den grundläggande utbildningen) och den grundläggande utbildningen samt social- och hälsovårdstjänsterna behöver barn och ungdomar en sund, trygg och trivsam levnadsmiljö (boende- och utvecklingsmiljöer, motion, natur). Alla barn och ungdomar ska bemötas individuellt, alla barn och ungdomar är olika, oavsett skillnader i språk, kultur, etnisk bakgrund eller funktionsförmåga. I detta avseende och för att faktiskt möjliggöra stödet samarbetar social- och hälsovårdsministeriet fortlöpande inom området för barns och ungdomars välbefinnande exempelvis med ovan nämnda myndigheter och andra parter. Hälso- och sjukvårdslagen Den nya hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) som reglerar innehållet i hälsovården trädde i kraft I den nya lagen stadgas om hälsovårdsfunktionerna och -uppgifterna samt innehållet i hälsovårdstjänsterna. Ett centralt mål i lagen är, i tillägg till annat, att stärka primärvården och främja välfärden och hälsan samt att främja tillgången till och en effektiv produktion av hälsovårdstjänsterna. Genom lagen vill man också säkra ett nära samarbete och kundorientering inom primärvården och den specialiserade sjukvården. Lagen innehåller också ett flertal förpliktande bestämmelser om social- och hälsovårdens samarbete i anslutning till verkställigheten av lagen. Web -linken till hälso- och sjukvårdslagen: Social- och hälsovårdens strukturreformer Lagen om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007) trädde i kraft i februari Syftet med denna så kallade PARAS-reform och lagen om denna är att utifrån utgångspunkterna för den kommunala demokratin stärka kommun- och servicestrukturen, utveckla produktionssätten för och organiseringen av tjänsterna, förnya kommunernas finansierings- och statsandelssystem samt att granska uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna så att ordnandet och produktionen av de tjänster som kommunerna ansvarar för samt kommunutvecklingen har en stark strukturell och ekonomisk grund. Lagen är till sin karaktär en tidsbegränsad ramlag. Denna omfattande projekthelhet fick en central ställnig också i det nya regeringsprogrammet. Skolans betydelse i förebyggandet av utslagning Det finska skolsystemet och den nära anknytande elevvården har också central betydelse för ett barns uppväxt, utveckling och lärande, och samtidigt för förebyggandet av utslagning. 23

24 Operativt sett har skolans undervisnings- och elevvårdsverksamhet särskilt fast anknytning också till verksamheten inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde genom sin målgrupp, barnen. I praktiken sammanstrålar skolsystemet, i allmänhet förskoleundervisningen som inleds i 6-årsåldern och den grundläggande utbildningen som inleds i 7-årsåldern, på ett övergripande sätt med hela barnbefolkningen upp till 16-årsåldern. Därmed har skolan stora möjligheter att i sin tur påverka barnets och den unga personens liv och framtid under barnets känsliga uppväxt- och läroår. Lagen om grundläggande utbildning som hör till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och de kompletterande rikstäckande och lokala grunderna för läroplanen samt den grundläggande utbildningens rikstäckande mål och timfördelning betonar bland annat det samarbete mellan hem och skola under barnets förskoleundervisning och grundläggande utbildning som också social- och hälsovårdsministeriet anser vara mycket viktigt. På lokal nivå effektiviseras samarbetet mellan hem och skola bland annat genom läroplanerna på lokal nivå. Dessa planer ska enligt lagen om grundläggande utbildning utarbetas i samarbete med det kommunala social- och hälsovårdsväsendet. Övergångsstödet då den grundläggande utbildningen avslutas Elevhandledarens betydelse betonas vidare i synnerhet vid övergångsfasen då läroplikten och därmed också den grundläggande utbildningen upphör. Då är det särskilt viktigt att på alla sätt försöka säkra att den unga personen efter den grundläggande utbildningen övergår till vidareutbildningen, eller ibland till arbetslivet, eller av särskilt skäl till en annan plats som ger en fortsatt plan för hans eller hennes liv, exempelvis till att hålla ett planmässigt mellanår. I samma syfte har man i de ändringar i ungdomslagen som trädde i kraft (693/2010) inkluderades bestämmelser om uppsökande ungdomsarbete samt utlämnande av uppgifter i anslutning till detta samt om ett koordinerande nätverk för det sektorövergripande samarbetet mellan lokala myndigheter. Syftet med det uppsökande ungdomsarbetet är att nå en ung person som är i behov av stöd och hjälpa honom eller henne att få tjänster och annat stöd som främjar hans eller hennes uppväxt och självständighetsprocess samt inträde i studielivet eller på arbetsmarknaden. Web -linken till ungdomslagen: Framstår arbetslivet som motiverande och något att sträva efter för en ung person Skol- och studietiden och -världen är inte en ensam/isolerad ö i ett barns/en ung persons utveckling mot vuxenlivet. Förskolepedagogiken (dagvård, förskoleundervisning), den grundläggande utbildningen och de olika stödtjänsterna har parallellt med föräldrarnas fostringsambitioner strävat efter att skapa en god grund för den unga personens världsbild. Under hela sin uppväxtutveckling har den unga personen ändå utsatts också för oavsiktliga influenser: från sin familj, närkrets och sina olika verksamhetsmiljöer. Det finns också många ungdomar som omges av arbetslöshet bland de vuxna, utan möjligheter till deltagande. Man talar om så kallad andra generationens utslagning. De problem som den strukturella arbetslösheten ger upphov till försvårar också ungdomars förmåga att se sina möjligheter i arbetslivet. Målet med en yrkesexamen och arbetslivet kan vara oväsentligt i en ung persons ibland begränsade föreställningsvärld. Ändå är en yrkesutbildning med tanke på den unga personens framtid av väsentlig betydelse. Det finns också ungdomar som ser sina föräldrar utmattade av kraven i arbetslivet eller i en så kallad karriärspiral och som i sin vardag upplever att arbetslivet för med sig sådana val för familjen att det finns beklagligt lite tid för familjen, om någon alls. Kanske ungdomarna också dels på grund av detta gör värderingsval där bundenheten till arbetslivet inte längre har en så central ställning i livet. I form 24

25 av värderingsval gynnas i ungdomarnas inställning till arbetslivet obundenhet och prioritering av att förverkliga egna planer som ibland är kortsiktiga. Ungdomarnas inträde i arbetslivet kräver sektorövergripande samarbete I praktiken har det visat sig vara en samhälleligt utmanande uppgift som kräver sektorövergripande samarbete att få ungdomarna in i arbetslivet. För en del ungdomar räcker det studiehandledningsstöd som getts under den grundläggande utbildningen, men en allt större grupp ungdomar behöver yrkesmässigt mer sektorövergripande stöd för denna övergångsfas. Enligt en uppskattning står cirka ungdomar utanför studie- och arbetslivet i Finland (Statistikcentralens arbetskraftsundersökning, december 2009). De sysselsättningsfrämjande tjänsterna för ungdomar och utvecklingen av dessa styrs av flera förvaltningsområden (arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet samt socialoch hälsovårdsministeriet), och också på kommunnivå bedrivs verksamheten inom förvaltningsnämnderna. I utvecklingen av tjänsterna förutsätts beredning i samarbete både på lagstiftningsnivå och inom den praktiska verksamheten. Tjänsterna ska planeras och ordnas så att de inte enbart blir en metod för att avbryta en ung persons arbetslöshet, utan att man genom dessa på ett permanent sätt medverkar till att uppnå de mål som antecknats i planen för den unga personen (arbetsförvaltningens sysselsättningsplan eller exempelvis den aktiveringsplan som ska utarbetas enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte). De centrala samarbetspartnerna på lokal nivå omfattar kommunens social- och hälsovårdsväsende samt ungdoms- och undervisningsväsende, i synnerhet skolornas studiehandledare och personerna inom det uppsökande ungdomsarbetet samt exempelvis verkstäderna och Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsexperter. Några specialprojekt för främjandet av välfärden bland barn och ungdomar och förebyggandet av utslagning inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde Time Out! Verksamhetsmodellen Livet på rätt spår Projektet som finansieras av social- och hälsovårdsministeriet utvecklades och genomfördes Inom projektet utvecklades mellan kommunerna, försvarsmakten och civiltjänstcentralen en unik samarbetsmodell och stödtjänst som i kommunerna förverkligas av för uppgiften utbildade handledare som en del av deras eget grundarbete. Målgrupperna omfattade i synnerhet unga män som fallit utanför bevärings- och civiltjänsten. Ett särskilt syfte med verksamhetsmodellen är att stödja välfärden och förebygga utvecklingen av utslagning bland unga män. Modellen möjliggör en aktiv kontakt med unga män som behöver stöd vid uppbådet och då bevärings- eller civiltjänsten avbryts. Inom stödtjänsten får den unga personen en egen utsedd handledare (proffs inom den kommunala social- och hälsovården eller ungdomsarbetet), stöd vid utredningen av livssituationen, hjälp med att finna de bästa lösningarna samt information om och hänvisning till tjänsterna. Idag tillämpas verksamhetsmodellen i cirka 150 kommuner mellan huvudstadsregionen och nordligaste Lappland. Vid uppbådet hösten 2010 erbjöds stödprogrammet för mer än unga män (mer än 60 procent av åldersklassen). Det finns cirka 400 utbildade Time Out-handledare och 25 regionala/lokala coachar och/eller utbildare. Institutet för hälsa och välfärd ansvarar för den rikstäckande samordningen av verksamheten. Spridningen av verksamhetsmodellen fortsätter. 25

26 Utvärderingsundersökningen i anslutning till projektet visade att stödtjänsten nådde i synnerhet unga män som hade psykiska symptom och en mängd olika problem, och att stödtjänsten hade inverkan på männens psykosociala välbefinnande. Den psykiska belastningen bland männen som hörde till interventionsgruppen minskade mer än bland männen i kontrollgruppen. Tillfredsställelsen med människorelationerna höll sig på samma nivå som tidigare, medan den i kontrollgruppen försämrades under uppföljningstiden. Social- och hälsovårdens KASTE-program Statsrådet fastställer vart fjärde år ett nationellt utvecklingsprogram för social- och hälsovården (lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården, 733/1992). Planen för fastställdes Programmet fick namnet KASTE-programmet (SHM, Publikationer 2008:6). Förbederelsen av det så kallade KASTE II -programmet är redan i gång i social- och hälsovårdsministeriet tillsammans med olika parter. Också det här projektet har en central ställning i regeringsprogrammet. I KASTE-programmet fastställs utvecklingsmålen för social- och hälsovården under de närmaste åren samt de mest centrala åtgärderna för att uppnå dessa. Programmet ger en helhetsbild av den handledning som riktas till kommunerna under programperioden och tar upp de mest centrala åtgärder för vilka man allokerar resurser från de olika verken inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Det aktuella programmets huvudsakliga mål grundar sig på förvaltningsområdets centrala långsiktiga strategiska mål. Målet är att kommuninvånarnas 1) delaktighet ökar och utslagningen minskar, 2) välfärden och hälsan förbättras och välfärds- och hälsoskillnaderna reduceras, samt 3) att tjänsternas kvalitet, genomslagskraft och tillgänglighet förbättras och att de regionala skillnaderna minskar. Som ett delprojekt i Kaste-programmet kan Kaste-projektet för barn nämnas. Den centrala bärande idén i projektet är att tjänsterna för barnfamiljer bildar en helhet där barn och ungdomar primärt får stöd i sina egna utvecklingsmiljöer i hemmet, dagvården, skolan och fritidsmiljöerna. Samtidigt innebär detta att de vuxna som i dessa miljöer ansvarar för barnen och ungdomarna i deras vardag ska stödjas. Också då problem eller störningar uppstår ska barnen och ungdomarna få hjälp och stöd så långt det är möjligt i deras naturliga utvecklingsmiljöer, människorelationer och vardagssituationer. Målet med Kaste-projektet för barn är att öka välfärden bland barn och familjer och att så sällan som möjligt bli tvungen att gripa till anstaltsvård eller annan placering utanför familjen. Web -linken till KASTE -publikationen: Statsrådets principbeslut om riktlinjer för politiken avseende romer Statsrådet fattade ett principbeslut om riktlinjer för politiken avseende romer (SHM, Publikationer 2010:16). Principbeslutet innehåller statsrådets centrala handlingsriktlinjer för att främja politiken avseende romer. Ministerierna verkställer inom sina förvaltningsområden de åtgärder i det nationella politiska programmet avseende romer som fallställts som deras ansvar. Statsrådet beslutar att inleda följande 6 nya tväradministrativa åtgärder senast Genom åtgärderna stärks den romska befolkningens delaktighet och lokala samarbetsstrukturer (1), åtgärder för att uppliva det romska språket och dess ställning främjas (2), möjligheterna för romska barn och unga till delaktighet och hobbyn främjas, (3) den romska befolkningens boendesituation utreds, (4) en internationell strategi för att påverka politiken avseende romer utarbetas, (5) och verkställigheten och uppföljningen av det politiska programmet avseende romer körs igång (6). 26

27 Principbeslutet grundar sig på det första programmet för romsk politik i Finland (SHM, Utredningar 2009:48). Syftet med programmet för romsk politik är att främja romernas delaktighet och likabehandling på olika delområden i livet genom att integrera främjandet av likabehandling och ickediskriminering som en del av de samhälleliga funktionerna. Ett annat syfte är att Finland ska vara en föregångare i främjandet av romernas delaktighet i Europa. Web -linken till riktlinjerna: Web -linken till utredningen: Finlands handikappolitiska program I Finlands handikappolitiska program (SHM, Publikationer 2010:4) ges riktlinjer för de konkreta handikappolitiska åtgärderna under de närmaste åren. Likaså ges riktlinjer för de samhälleliga utvecklingskostnaderna för vilka en hållbar och ansvarsfull handikappolitik eftersträvas. Programåtgärderna bildar en helhet där alla politiska sektorer utvecklas utifrån handikappade personers rättigheter, friheter och jämlika möjligheter. Kärnan i programmet utgörs av åtgärder för att säkerställa följande mål: 1) bereda och verkställa de lagstiftningsändringar som en ratificering av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kräver, 2) förbättra den socioekonomiska ställningen för personer med funktionsnedsättning och förebygga fattigdom, 3) säkerställa tillgången och kvaliteten på särskilda tjänster och stödåtgärder på olika håll i landet, 4) förstärka och öka tillgänglighet i samhället, 5) förstärka handikappforskningen, öka kunskapsbasen samt utveckla mångsidiga och högklassiga metoder som stöd för genomförandet och uppföljningen av handikappolitiken. Web -linken till programmet: De båda ovan nämnda programmen skall vidare främjas också enligt regeringsprogrammet. ISLAND Innledning Finanskrisen, ifölge kollapsen av banker og finansfirmaer hösten 2008 i Island har hatt enorme konsekvenser og satt sitt spor på alle områder. Arbeidsledighet har f.eks. aldrig vært høyere på Island siden man begynte å måled den. Den var omkring 2% i Island i de siste ti årene för kollapsen, alt fra å være mindre en 1% og opp til 4%. Men arbeidsledigheten økte kraftigt etter finanskrisen, fra 1,6% i 2008 til ca. 8% i 2009 og Ungdomsarbejdslösheten vokste kraftigt och var 16% i år Regeringen satte derför in insatser för att motverka ungdomsarbetslösheten. Initiativet kom ifrån Social og trygdedepartamentet som iværksatte en speciell styregruppe för att komma med förslag för att motverka ungdomsarbeislösheten. Ett specielt projektet for unga år utan för arbeidsmarked och skola, UNGA I AKTIVITET (UFA) blev satt opp för hela landet i Januar Styregruppen gjorde an kartlægning av situationen i landet med hensyn til unga arbetslösa, bl. a. med att se på erfaringer i andre land, s.s. Finland under liknande omstændigheter. Styregruppen brukte fokusgruppemetoden hvor unga människor utanför arbeidsmarked och skola deltok. Resultaterne viste at en stor del av unge utanför arbeidsmarkedet och skola havde negativa förväntningar til livet, var pessimistiska och utan håp för framtiden. 27

28 Unga I Aktivitet sem Arbeidsdirektoratet driver, har opsat många olika tiltak og har tilknytning til tiltak som kommunerne i landet driver. Der kan der nævnes tiltak ifrån Reykjavik kommun, VITAMIN och det bör også nævnes att Socialtjenesten í Reykjavik kommune har gjort en kontrakt með Arbeidsdirektoratet om att unge som får bistand hos kommun kan delta i tiltak hos UNGA I AKTIVITET, selv om de ikke har rettigheter til arbejdslöshetsdagpenger. I tillægg finnes der exempell om projekter som er speciellt opsatte som samarbeidsprogram imellom Arbetsmarknadsdirektoratet och Utdanningsdepartementet, hvor der bygges en bro imellan skolen och UNGA I AKTIVITET. De projekter som er blevet nævt her er kun exempler om projekter som drives og har tilknytning til UNGE I ARBEID. Aktivering av unge mennesker, 24 år og yngre, har vært et prioritetsprosjekt hos Arbeidsformidlingen i tillegg til aktiveringsprogrammer for alle aldersgrupper, dersom deres andel i arbejdslösheten har vært så stor. Unga i aktivitet - Unga År utan för arbeidsmarked och skola i Island. Navn/ betegnelse: UNGA I AKTIVITET (Ungt folk at Athafna) Målgruppe: Alla arbetslösa ungdomar år gamla, som står utanför arbetskraften och er inte i skole. Bland arbetslösa ungdomar i Island har 75% ändast avsluttat grundskolautbildning och i projektet är denna målgrupp prioriterat. Formål: Att aktivera ungdomar som hamnar i arbetslöshet med en gång (innan tre månader) genom intensiv vägledning och motivering. Målet är att stärka dom via aktivering i form av studier och arbete och undgå att de förlorar sitt självförtroenda och blir passiviserade. De åtgerder som erbjuds genomförs i samverkan mellan staten, utbildningsområdet, civila samhället och arbetsmarknadsområdet. Ansvar: Arbetsmarknadsdirektoratet är ansvarig för inledning och genomförande av projektet, som drives av Arbetsförmedlingen - de lokale kontorer i hela landet. Innført: Regeringens insats för at motverka ungdomsarbetslösheten. Initiativet kom ifrån Social og trygde departamentet som lanserade projektet den första january 2010 för hela landet. Innhold: En ung person som anmälar sig som arbetslös skal erbjudas stöd inom tre månader och hänvisas till Arbetsförmedlingen/Unga i aktivitet. I projektet Unga i Aktivitet föreslås arbetslösa ungdomar en rad olika insatsatser och er målet att erbjuda aktiviteter som stämmer väl överends med individuella behov, slik at det skal bidra til / öka sannsynligheten for övergang til arbete eller utbildning och til slut varig fotfeste i arbetslivet. Tillsammans med en vägledare tas beslut om vilka specifica aktiviteter passar den enskilda bäst. För att få bibehålla en arbetslöshetsersätning är deltagande obligatorisk. Aktiviteter som kan inngå i programmet vil være et bredt spekter av arbeidsmarkedstiltak, utdanningstiltak, arbeidstreningstiltak och motivasjons- og mestringstiltak. Arbetsmarknadsorienterade aktiviteter erbjudes í samarbete med arbetsmarknadsområdet i form av träningsplatser/jobbträning och sommarjobb och i samarbete med det civila samhället erbjudes praktikplatser i form av frivilligarbete(röda korset och idrottsföreningar, m.fl.). Tiltak for å øke arbeidsdeltagelse blant unge sommeren 2010 ble opprettet og satt i gang på grunn av forutsigbar arbeidsledighet, alt i alt blev 850 sommerstillinger for studenter sat opp för at nævne ett exempell. Dessutom erbjudes unga arbetslösa att delta i Produktionsskola/Fjölsmiðjan som har som mål att ge 28

29 unga som inte vet vad de önsker att göra i sina liv möjlighet att prova på olika arbetsuppgifter och läroämnen. Syftet är att motivera och engagera de arbetslösa till att aktivera sig vidare efter avslutat deltagande. Utbildningsorienterade aktiviteter erbjudes i samarbete med landets gymnasieskolor i form av att ett antal platser finansieras av projektet/staten för arbetslösa ungdomar. I samarbetet lägges väkt på utväklingsprojekt som syftar till att utforma nya gymnasiekurser för personer mellan år (dropouts). Tanken er att utveckla nya metoder och inläringsformer som förhindrar att ungdomar avslutar gymnasiet i förtid. I centrumen för livslångt lärande pågår också utveclingsarbete som har som syfte att erbjuda unga arbetslösa personer ett brett utbud av kurser av olika karakter bl.a. yrkesinriktade utbildningar men också praktiskt orienterede kurser med teoretiska inslag som ger poäng inom ramen för den reguljära gymnasieskolan. Detta gör det möjligt för unga arbetslösa att påbörja kortare studier för att sedan kunna tilgodogöra sig dessa inom ramen för gymnasieskolan. Stønad: Deltagarna får betalt ifrån A-kassan beroenda på deras rätt till arbetslöshetsersätning (ca is. kr för 100% belöp) I tillegg kan man få et barnetillegg per forsørget barn. Stønaden skattlegges som arbeidsinntekt. Omfang: 2010: ca søkere og ca vedtak om program Utgifter og finansiering: ca 596 milloner ISK i 2010 og ca 550 mill. ISK 2011 Finansiert ved direkte statstilskudd/a-kassan i 2010 Resultater: Omkring 40% av deltagarna började i arbete, utbildning, andre arbetsorienterede aktiviteter, eller slutade utan förklaring i A kassan etter att ha deltatt í aktiviteter i Evaluering: Projektet evalueres av The Social Science Research Institute Kilde / henvisning: Arbetsmarknadsdirektorated Web: Arbeids-kraft Navn/ betegnelse: Arbeids-Kraft Målgruppe: Ungdom i alderen år, som ikke har begynt på gymnaset eller sluttet uten videra og har ikke job. Ungdommerne har fleste dårlig erfaring fra skolen og har lite selvtillit. Foreldrene har i noen tilfeller sosalhjelp og ungdommerne er kjent i sosial- og skolevesenet. Formål: Målet med prosjektet er at hjelpe unge mennesker å finne retning i sitt liv með arbeidstrening og selvforstyrkende program, konsultasjon og undervisning om arbeidsmarkedet og skoletilbud. Prosjektet er blanding av job og undervisning. Ansvar: Dette er et samareidsprosjekt í Reykjavík kommune, det er Velferdskontoret i samarbeid med Voksenopplæringen i Reykjavík. Det er tjenestesentrene í distriktene og undervisnings- og arbeidskonsulenter som henviser ungdommen. Innført: Först 2009, nå avholdes prosjektet for femte gang 29

30 Innhold: Prosjektet varer i 15 uker og det er plass til 15 ungdommer ad gangen. Först får de undervisning om formiddagen i 3 uker, senere jobber de 3 dager (6 timer hver dag) i uke og får undervisning to ½ dager i uken. För de går på jobben, leter man etter hvor interessen ligger, det er avdelingen for Velferdskontorer som betaler ungdommens lönn. Alle ungdommerne som blir henvist i programmet har kontakt með rådgiver på tjenestesentret og söker stötte forstatt i mane tilfeller. Stønad, finansiering: Lönnen til gruppelederen (lærerne) betales av Voksenopplæringen som söker stötte til dett til Undervisningdepartementer, men Velferdskontoret betaler lönn til ungdommen opp til 2,5 mkr.isl., til hver gruppe og man regner með to grupper i året Resultater: Noen av ungdommen fikk job videre hos arbeidsgiveren, noen har begynt på skolen igjen, men enkelte hadde fremdeles behov for stötte. Evaluering: Prosjektet blir vurdert av Velferdskontoret. Aktiviseringsbruen Navn/ betegnelse: Akviviseringsbruen Målgruppe: Unge i alderen år, som er arbeidsledige og har ikke oppnådd rettighet til dagpenger, men får ökonomisk sosialhjelp. Pröver å få dem på kurs så fort som mulig etter at de får först sosialhjelp. Formål: Å motviere til deltagelse i forskjellige tilbud som finns for unge mennesker. Bygge bru fra passivitet til aktivitet og bryte isolasjon. Ansvar: Velferdskontoret i Reykjavik har hovedansvar, det er aktivitetskonslulenter i tjenestesentrene i distriktene i kommunen som utförer kurset. Innført: Först 2010, det ble gjennomför 5 kurser og planlagt 5 dette året også. Innhold: Det er et kort kurs, som varer i 3 uker, 2 og ½ time hver gang, 3 ganger i uken. Det er gruppearbeid, undervisning av rettigheter og plikter, forskjellige övelser, presentasjoner og besök av forskjellige tilbud, knytning til undervisnings og arbeidskonsulenter m.m. Deltagerne har også individuell kontakt með gruppelederne under programmet og fremdeles etter behov. Stønad: Deltagere har alle ökonomisk sosialhjelp Omfang: Året 2010 var runt 80 pers. Som hadde meldt seg, men rund 50% som har fullfört. Utgifter og finansiering: Hver kurs koster opp til kr.isl. det er mesteparten fast ansatte gruppeledere som avholder kurset, men man får også utenforstående i enkelte deler. Resultater: En del av de som fullförte programmet forsatte videre i andre programmer, de mente fleste at det hjalp dem å komme seg i gang og mente de hadde nytte av kurset. Evaluering: Deltagere laver evalueringskjema 30

31 Unge mennesker og arbejdsmarkeden Service Central i Árbæ og Grafarholti: Arbejdstræning for arbejdsløse unge mennesker (18 24 år) Projected startede i oktober Tiltaged handler om at give arbejdsløse unge mennesker mulighed for at bruge sin arbejdsløshed (arbejdsløsheds perioden) inden for en virksomhed som lærling eller arbejdselev i 1 til 3 måneder. Målsætningen er at opfordre de arbejdsløse unge mennesker for at være aktiv i sit daglige liv på den samme tidspunkt som de arbejder for anerkendt anbefaling i arbejdsløsheds perioden. De unge og project lederen vælger et tiltrækkende virksomhed med hensyn af deres erfaring og interesse. Arbejdstræningen gør de unge mere kompetent og mere bevidst om sin rettinghed og pligter inden for arbejdsmarkeden. Lige nu er det omkring 16 arbejdsløse unge mennesker som er active deltagerer i Unge mennesker og arbejdsmarked i Arbaer og Grafarholti. Planlægningen er at ekspandere projected til andre kvartere i Reykjavik i Resultatet har været framragende, specielt helsemæssig for ungdomen. Det er Reykjaviks Velfærd afdeling som finanserer projectet og project leder er Tryggvi Haraldsson og har han ansvaret med evaluringen og udbredelsen af resultaterne. Vítamín Navn/ betegnelse: Vítamín Målgrupp: Unga arbetslösa mellan 18 och 25 år Syfte: Att väcka, stärka och aktivera ungdomar som söker arbete. Deltagarna måste vara registrerade hos arbetsförmedlingen (Vinnumálastofnun) och ha rätt till arbetslöshetsersättning. Deltagarna kan också få delta i kursen med stöd från socialkontoret (Velferðasvið Reykjavíkurborgar). Ansvar: Hitt Huset- ungdomshus/idrott- och fritidsförvaltningen i Reykjavik Innført: oktober 2009 Innhold: 1. fas. Beredning (5 veckor) Arbetat med att stärka individens identitet och främja gruppanda, individuell målsättning, etik, projektledning, rättig- och skyldigheter på arbetsmarknaden, CV och hur man aktivt söker arbete, möjligheter på arbetsmarknaden inom- och utomlands och alternativ träning. 2. fas. Erfarenhet (2 veckor): i denna fas får den arbetssökande möglighet till arbetspraktik hos företag eller organisationer, arbeta på sina egna projekt eller som volontär hos föreningar. 3. fas. Uppföljning / nästa steg (1 vecka): i denna fas är betoningen på individuell framtidsvision, deltagarna får information om möjligheter till fortsatt verksamhet och individuell rådgivning. Stønad: Deltagarna får arbetslöshetsersättning Omfang: 2010: 8 kurser och 170 inbjudna deltagare, ca 130 ungdomar har slutfört kursen Utgifter og finansiering: ca 17miljoner ISKR 2010 var av 58% från arbetsförmedling (Vinnumálastofnun) och 42% från Reykjavik kommun Resultater: 31

32 Cirka 20% av deltagarna i varje kurs få ett jobb genom andra fasen (erfarenhet). Enligt arbetsförmedlingen (Vinnumálastofnun) ökar andelen personer som går i arbete eller studier efter kursen slutar. Evaluering: Det finns inga publicerade teoretisk utvärdering av projektet, men under våren genomfördes en studie av Íslands universitet (ej publicerad). Praktikant sponsrad av Innovationcenter (Nýsköpunarmiðstöð) och Reykjavík kommun gjorde en studie som hade till syftet att utforma instrument för att utvärdera självkännla, psykiskt välbefinnande och stöd från omgivningen och ungdomarnas attityder. KVINDESMEDJEN Navn/ betegnelse: Kvindesmedjen Målgruppe: Langtidsarbjdsledige enlige mödre (20-45 år) uden uddannelse, som er præget av av fattigdom og svagt netværk. Mödrene er langvarige kontanthjælpsmodtagere ofte undervejs til förtidspension. De var isolerede og tit med mange börn. Formål: Foröge kvindernes (og börnenes) livskvalitet og forbedre muligheden af deltagelse på arbejdsmarkedet og/eller i uddannelse. At forhindre unödvendig ökonomisk afhængighed og fattigdom og öge livskvalitiet. Desuden at öge nytænkning og udvikling af social revalidering. Ansvar: Ligger hos stat og kommune, Socialtjenesten i Reykjavik kommune og Statens Forsikringskontor. Begge parter danner tværfaglig styregruppe og vælger deltagerne. Socialtjenesten er ansvarlig og for den daglige rådgivning til deltagerne. Innført: Tiltaket startede i år 2001 og har pågået uavbrudt siden. Mangfoldigt grundlag lå til opsættelse av tiltaket. Samtale og uformelt samarbejde mellem Socialtjenesten i Reykjavik og Statens Forsikringskontor viste at samfundssystemerne behöver at spille sammen for at reslultater kan opnås og der var en fælles forståelse af at dette var vigtigt. Statistikk i denna tidsperiode viste endvidere et voksende antal förtidspensionister i ung alder, især blandt kvinder. Resultater av en studie blant langtidskontanthjælpsmodtagere viste at utdanning var det som deltagerne sagde at ville være den störste hjælp i deres livssituation, især enlige mödre uden uddannelse og beskæftigelse på arbejdsmarkedet. Innhold: 18 måneders utdanning/revalidering for 16 kvinder ad gangen. Indholdet skal være selvstyrkende praktiskt- skabende. Kurser i sprog, matematik, husholdning, ökonomi, bogholderi, computers, madlavning, håndarbejde. En viktig del av kurset er at kvinderne får introduktion og tilknytning til arbejdslivet. Målet er at de bliver selvforsørgende, udvikler og fastholder stabile sociale netværk, udvikler og fastholder gode forældrekompetencer og oplever øget trivsel. Gruppedynamik og selvstyrkelse var vigtig som en del i evnen til livsudfoldelse. En del av uddannelsen giver punkter til videregåaende udannelse. Sommerkursus, hvor samvær med barn/börnene var i centrum. Mödepligt er 90% ellers er der frafald. Stønad: Socialtjenesten betaler kostnader vedrörende selve utdanningen/skolekostnader. Forsikringskontoret betaler revalideringspension til deltagerne under perioden og der betales barnetillegg per forsørget barn. Revalideringspensionen skattlegges som arbeidsinntekt men barnetillegget ikke. Omfang: 32

33 Tiltaket har pågået fra På denne tidspunkt er der 26 kvinder som deltar, men 126 kvinner har fullfört 18 mnd. I hver gruppe går man utfra kvinder ad gangen. Gruppe 14 starterde nu i jan Næste Kvindesmedje starter i jan Utgifter og finansiering: Reykjavik kommune betaler skolekostnaderne for 18 måneder, omtrent 16 m. isl. kr. til hver kvindesmedje. Trygdekontoret betaler rehabiliteringspensjon til kvinderne omtrent... m. isl. kr. til hver kvindesmedje. Resultater: Omtrent 60% av deltagerne som starter kursen fuldförer den. De som fuldförer kursen siger att revalideringen har haft en positiv effekt, 92% av alle kvinderne siger att deres livskvalitet har öget og 94% att deres selvtillid har öget. En majoritet av kvinderne er enten på arbejdsmarkedet eller i skolen, eller 71%. En fjerdedel går over til invalideringspensjon og resultater viser at en del av kvinderne behöver mere opfölgning efter avslutning av kursen. Kvindernes syn på sin livskvalitet er uafhængig av stællning på arbejdsmarkedet. Men den langt störste del av dem ser sit liv som et liv med ökt livskvalitet efter deltakelse i Kvindesmedjen. Kvindernes selvtillid og mod på livet blevet bedre i overvejende grad, deres ökonomi er blevet bedre og deres målsætninger, forvæntninger og krav om kvalitet og respekt har foröget, de har bedre kontakt med familien og specielt bedre med sine börn og opplever sig som bedre forebilder. Resultaterne er bra for dem som fuldförer kursen, men frafaldet viser i sammenhæng med resultater om kvindernes opvækst og sociale situation att tidigare inngrep behövs og intergrering og ko-ordinering af systemerne, social-, skole og helsetjenesten er det som er behov for. Evaluering: Socialtjenestens forsknings- og udviklingssektion har fulgt projektet og undersökninger er blevet gjort inom universitetsområdet, både kvantitativa og kvalitativa studier. Kilde / henvisning: Kristín Lilja Diðriksdóttir, Kvindesmedjen, vejen til ökt livskvalitet. Effekten af revalidering på livet hos ensamstående mödre med langvarige problemer. Kristín Lilja Diðriksdóttir, Kvennasmiðjan. Leið til aukinna lífsgæða. Áhrif endurhæfingar á einstæðar mæður með langvarandi félagslegan vanda. Web: 33

34 NORGE Innsatser under Arbeidsdepartementet OPPFØLGINGSGARANTIEN FOR UNGDOM ÅR Målgruppe I 2007 ble det innført en oppfølgingsgaranti for unge arbeidssøkere i alderen år. Garantien skal sikre at ungdom som har vært helt ledige de siste tre månedene eller lenger får oppfølging fra NAV. Formål Forebygge langvarig ledighet blant unge, og fremme raskest mulig overgang til arbeid eller utdanning. Innhold Hovedfokus skal være aktiv jobbsøking, egenaktivitet og motivasjon. Oppfølgingen skal tilpasses den enkeltes forutsetninger og behov, med sikte på raskest mulig overgang til arbeid eller utdanning. TILTAKSGARANTIEN FOR UNGE OG LANGTIDSLEDIGE Målgruppe I 2009 ble det innfört en tiltaksgaranti for unge langtidsledige i alderen år. Med langtidsledighet menes at man har värt sammenhengende helt ledig i 6 måneder eller lengre. En tilsvarende garantiordning ble innført i 2008 for langtidsledige uavhengig av alder. Her var målgruppen opprinnelig avgrenset til personer som hadde värt sammenhengende ledige i to år eller lengre. I 2010 ble denne garantien utvidet til personer som har vært arbeidssøkere i to år, og har hatt en sammenhengende periode som helt ledig de siste 6 måneder. Formål Formålet er å öke muligheten for overgang til lönnet arbeid. Innhold Garantien innbärer tilbud om deltagelse på arbeidsmarkedstiltak. Alle de arbeidsmarkedspolitiske tiltakene benyttes. Deltakere på arbeidsmarkedstiltak som ikke har rett til dagpenger, mottar individstønad ved deltaking på tiltak. Ca 2/3 av antall personer som omfattes av tiltaksgarantien år har ikke fullfört videregående skole, ¾ var norske, ca 15 % fra land utenom OECD og ca 10% hadde ukjent opprinnelse. 9 av 10 personer var omfattet av tiltaksgarantien(20-24 år) hadde kontakt med NAV to eller flere ganger i löpet av 2009 Omfang I gjennomsnitt var 21 pst. (ca 2700) av de ledige i alderen år på arbeidsmarkedstiltak i Utgifter og finansiering Utgiftene finansieres gjennom den generelle statlige bevilgningen til arbeidsmarkedstiltak. Resultater Dröyt halvparten (54%) av personene som var omfattet av tiltaksgarantien (20-24 år) fikk tilbud om arbeidsrettede tiltak i AMO-kurs og jobbklubb er de hyppigste formene for tiltak som ble tilbudt. 6 av 10 av de unge med tiltaksgaranti takket ja til tilbud om tiltak. Av de som takket nei, oppga 40% at tiltaket ikke virket nyttig, mens 22% svarte at de var kommet i arbeid. 2/3 av de unge tiltaksdeltakerene (20-24 år) fullförte det tiltaket de takket ja til Ca 1 av 10 unge tiltaksdeltakere (20-24 år) kom i lönnet arbeid etter at tiltaket var avsluttet. 34

35 Ca halvparten (52%) gikk tilbake til ledighet, og mange fortsatte på tiltak (2009). Kilder: Heidi Vannevjen: Hvordan fungerer tiltaksgarantien for unge og langtidsledige? NAV Arbeid og Velferd nr 4/ Arbeidsevnevurdering og deltakelse i arbeidsrettede tiltak Arbeidsmarkedstiltakene har til hensikt å bedre muligheten for arbeidssøkere og personer med nedsatt arbeidsevn til å komme i arbeid gjennom virkemidler som bl.a. oppfølging, kvalifisering og arbeidstrening. Disse tiltakene forvaltes av Arbeids- og velferdsetaten, NAV. Arbeidsevnevurdering Fra 1. februar var det innført en lovfestet rett til å få vurdert behovet for bistand for å beholde eller skaffe seg arbeid. Personer som har behov for en mer omfattende vurdering, får rett til en arbeidsevnevurdering. Formålet med vurderingen skal være å kartlegge den enkeltes ressurser og barrierer for å komme i arbeid og å avklare bistandsbehov og rett til livsoppholdsytelse. Vurderingen skal munne ut i et skriftlig vedtak om hvilken type oppfølging som kan forventes fra arbeids- og velferdsforvaltningen. Personer med bistandsbehov skal delta i utformingen av en konkret plan (aktivitetsplan) for å komme i arbeid. Deltakelse i arbeidsrettede tiltak Arbeidssøkere og mottakere av ulike helserelaterte ytelser kan delta i arbeidsrettede tiltak. Som nevnt tilbys det et spekter av tiltak som avklaring, oppfølging, skole og opplæring, lønnstilskudd arbeidspraksis, tilrettelagt arbeid etc. Det er om lag deltakere i arbeidsrettede tiltak for personer med nedsatt arbeidsevne. Det er om lag deltakere under 30 år og blant disse om lag deltakere under 25 år, herav ca personer som deltar i Kvalifiseringsprogrammet, se egen omtale nedenfor. Arbeidsavklaringspenger Fra 1. mars 2010 er det innført en ny stønad som erstatter attføringspenger, rehabiliteringspenger og tidsbegrenset uførestønad. Den nye stønaden kalles arbeidsavklaringspenger. Arbeidsavklaringspenger skal sikre alle mellom 18 til 67 år inntekt i en overgangsperiode hvor man på grunn av sykdom eller skade har behov for arbeidsrettede tiltak, medisinsk behandling eller annen oppfølging fra NAV for å komme i arbeid. Vilkåret for ytelsen er at man har fått arbeidsevnen sin nedsatt med minst halvparten på grunn av sykdom, skade eller lyte. Det sentrale er ikke hvor mye helsen i seg selv er svekket, men i hvilken grad det påvirker mulighetene til å være i inntektsgivende arbeid. Arbeidsavklaringspengene utgjør 66 prosent av inntektsgrunnlaget og minsteytelsen i 2010 er to ganger grunnbeløpet i folketrygden ( kroner). I tillegg ytes det barnetillegg dersom man har barn. Personer som gjennomfører arbeidsrettede tiltak eller er under utredning kan søke om tilleggsstønader til dekning av bøker, reiser, barnetilsyn etc. Per april 2011 var det ca personer som mottok arbeidsavklaringspenger, hvorav ca personer var under 30 år og ca personer under 25 år. Kvalifiseringsprogrammet Målgruppe: Personer med vesentlig nedsatt arbeidsevne og inntektsevne, og ingen eller svært begrensede ytelser til livsopphold etter folketrygden. 35

36 Det dreier seg mest om personer som ikke har opparbeidet rettigheter gjennom folketrygden, og som uten Kvalifiseringsprogrammet og tilhørende kvalifiseringsstønad ville vært langtidsmottakere av økonomisk sosialhjelp. Mange deltakere har liten eller ingen arbeidserfaring. Formål: Bidra til at flere kvalifiserer seg for arbeid og kommer i arbeid. Tilbudet skal gis til personer som selv ønsker å komme i lønnet arbeid og som vurderes å ha en mulighet for å komme i arbeid gjennom egeninnsats og tett og forpliktende bistand og oppfølging, også dersom om veien fram til lønnet arbeid kan synes lang og vanskelig Ansvar: KVP er et lovpålagt ansvar for kommunene, og forvaltes av de lokale NAV-kontor. Innført: Fra 2007 etter hvert som NAV-kontor ble etablert i kommunene, og landsdekkende fra Innhold: KVP er et fulltidsprogram, og skal være individuelt tilpasset og arbeidsrettet, slik at det skal bidra til / øke sannsynligheten for overgang til arbeid og varig fotfeste i arbeidslivet. Kvalifiseringsprogram skal inneholde arbeidsrettede tiltak og arbeidssøking. I tillegg kan programmet inneholde andre tiltak som kan være med på å støtte opp under og forberede overgang til arbeid, som for eksempel opplæringstiltak, motivasjonstrening, mestringstrening og lignende. Programmet kan kombineres med helsehjelp, - for eksempel behandling for psykiske lidelser og rusmiddelavhengighet. Stønad: Deltakerene har rett til en kvalifiseringsstønad lik 2 ganger folketrygdens grunnbeløp per år (ca NOK i 2010). Personer under 25 år får 2/3 av dette ( NOK i 2010). I tillegg kan man få et barnetillegg per forsørget barn. Stønaden skattlegges som arbeidsinntekt. Omfang: I årene var det i alt ca sökere og ca vedtak om programdeltagelse. Per bvar det ca deltakere. Utgifter og finansiering: ca 530 milloner NOK i 2009 og ca 770 millioner i 2010, ca 835 mill. NOK 2011 Finansiert ved direkte statstilskudd i , inn i generelt blokkstilskudd til kommenene fra 2011 Resultater: Om lag halvparten av deltakerne som hadde gjennomfört programmet ved utgangen av 2009, gikk videre til ordinärt arbeid, utdanning eller andre arbeidsrettede tiltak. For som gjennomförte i löpet av 2010 var andelen noe lavere. For perioden under ett gikk 44 prosent av deltakerne videre til ordinärt arbeid, utdanning eller arbeidsrettede tiltak. Evaluering: ordningen evalueres av Arbeidsforskningsinstituttet og Frisch-senteret Kilde / henvisning: Statsbudsjettet for 2011: prop 1 S Arbeidsdepartementet, kapittel 621 post 62. Web: Nasjonal strategi for arbeid og psykisk helse ( ) Målgruppe Regjeringen lanserte høsten 2007 Nasjonal strategiplan for arbeid og psykisk helse. Hovedmålgruppen for denne satsingen er unge personer med psykiske lidelser eller problemer under 35 år, også de som i tillegg har rusmiddelproblemer eller andre utfordringer. Strategien skal støtte opp under arbeids- og velferdsforvaltningens arbeid overfor personer med psykiske lidelser og innsatsen for et mer inkluderende arbeidsliv (IA- avtalen). 36

37 Formål En viktig hensikt med strategien er å sikre en helhetlig offentlig innsats og se arbeidet for personer med psykiske lidelser og problemer i sammenheng med NAV- reformens muligheter for samarbeid og i sammenheng med de arbeidsrettede tjenester og tiltak som denne reformen kan gi. Ambisjonen med strategien er at mennesker med psykiske lidelser i størst mulig grad skal få bruke sine ressurser i arbeidslivet, og at tjenester og tiltak skal legge til rette for dette. Gjennom denne strategien ønsker Regjeringen å bygge en bro mellom arbeids- og velferdsforvaltningen og helsesektoren for denne gruppen. Innhold Samarbeid og samordnet bistand er et viktig element i strategien. Erfaringer fra tidligere prosjekter har vist at det er et behov for et kontinuerlig veilednings- og oppfølgingstilbud til personer med psykiske problemer og lidelser. Det er derfor opprettet egne veilednings- og oppfølgingsloser for denne gruppen. Losen skal veilede ogfölge opp den enkelte person og bistå arbeidsgivere og andre som samhandler med personer med psykiske lidelser. Det er opprettet fylkeskoordinatorer i hvert fylke. Formålet er å implementere kunnskap og metoder om arbeid og psykiske lidelser i Arbeids- og velferdsetaten, gjennom nettverksbygging, kompetanseheving og metodeutvikling. Studier med Støtte MS) er et oppfølgingsprogram for personer med psykiske lidelser som ønsker å ta høyere utdanning. Forsøk med arbeidsgiverlos ble etablert i Ni loser er ansatt ved sju av landets NAV Arbeidslivssentre. Deres oppgave er å støtte arbeidsgivere som møter utfordringer med personer med psykiske lidelser, samt å være fagstøtte for ansatte på Arbeidslivssentrene. Det er også utarbeidet en kompetansepakke for arbeidslivet. Gjennom NAV Arbeidslivssentre kan bedrifter delta på ulike kurs. Målet med disse kursene er å skape gode og inkluderende arbeidsmiljø og bidra til økt kunnskap om psykisk helse på arbeidsplassen. Fagutviklingsprogrammet Mestringsveier til arbeid rus og psykisk helse skal gjennom ulike piloter i syv deltakende fylker prøve ut mulige mestringsveier mot jobb for personer med dobbeltdiagnose rusog psykisk lidelse, primært i aldersgruppen år. Omfang NAV har ved utgangen av veilednings- og oppfølgingsloser fordelt på 15 fylker, og er i gang med kompetanseheving og forankring av en felles metodikk for målgruppen. 11 av disse er spesifikt rettet mot brukere med utfordringer knyttet til psykisk helse og rus. Alle fylker har en eller to fylkeskoordinatorer. Alle fylker har etablert lavterskeltilbud, der det fokuseres på individuelle behov, tett oppfølging, spesiell kompetanse hos tiltaksarrangør og tett samarbeid med helsesektoren. På landsbasis har over 100 rådgivere ved Arbeidslivssentrene gjennomført kurslederopplæring. Rundt 60 av disse er nå kursledere. Utgifter og finansiering Nasjonal strategiplan for arbeid og psykisk helse er finansiert over opptrappingsplanen for psykisk helse. Det er satt av om lag 1100 arbeidsmarkeds-tiltaksplasser som er øremerket personer med psykiske lidelser eller problemer. Resultater Ordningen med Oppfølgings- og veiledningsloser skal evalueres i løpet av Ordningen med fylkeskoordinatorer har blitt evaluert En hovedkonklusjon er at koordinatorenes pådriverrolle er viktige for å spre nye tiltak og arbeidsmåter i NAV. Forsøk med tiltaket jobbmestrende oppfølging er evaluert. De foreløpige resultatene indikerer at brukerne som deltar i tiltaket opplever en sterkere reduksjon i symptomer på en rekke psykiske plager enn personer med samme problematikk som ikke mottar dette tilbudet. Uni helse har fått i oppdrag å effektevaluere tiltaket. Resultatene vil foreligge i

38 Arbeidsforskningsinstituttet (AFI) foretar følgeevaluering av forsøk med arbeidsgiverlos ut Erfaringer viser at arbeidsgivere som har fått bistand fra arbeidsgivelos er svært fornøyde med den faglige støtte og kompetanseheving som blir gitt både i vanskelige enkeltsaker og på systemnivå. Evalueringen viser imidlertid at det er stor variasjon i hvilken form for bistand arbeidsgiverlosene har gitt til arbeidsgivere. Arbeidsgiverlosen representerer en type kompetanse som er etterspurt fordi den ofte ikke finnes på arbeidsplassen. Erfaring fra feltet arbeid og psykisk helse viser at det er behov for bred og langsiktig satsing på kunnskapsoppbygging på dette feltet. Det finnes en del kunnskap, men det er fortsatt behov for å styrke kunnskapen og forskningen på dette feltet. Programmet Mestringsveier til arbeid rus og psykisk helse evalueres av SINTEFF helse. Sluttrapport skal foreligge innen utgangen av I følge Nordlandsforskning har tematikken omkring ungdom og psykiske helseproblemer mange eiere. Det betyr at man nødt til å se det som en utfordring som går på tvers av sektorpolitiske forvaltningsnivå.på bakgrunn av denne anbefalingen er det i regi av strategien plukket ut noen pilotfylker som skal ha et særlig fokus på ungdom og samhandling på tvers av nivå og etater. En særlig innsats er i 2011 rettet mot ungdom som har deltatt i krigshandlinger for Norge og som ofte kommer tilbake med betydelige psykiske helseproblemer. Det utarbeides også et ressurshefte og et tipshefte til NAV kontorene som gir tips og råd om hvordan man best kan jobbe med denne målgruppen, og hvordan tiltaksplasser kan skreddersys for at ungdom skal komme videre i livene sine. Her skal ungdommens selv uttale seg om hva som virker. Kilder Mykletun et. al.: "Psykiske lidelser i Norge: Et folkehelseperspektiv". Rapport 2009:8. Folkehelseinstituttet. Geir Møller:"YRKESHEMMEDE MED PSYKISKE LIDELSER. Tiltaksbruk og effekter". Telemarksforsking. Rapport nr Geir Møller, Bent Aslak Brandtzæg og Joar Sannes: "Evaluering av fylkesvise koordinatorstillinger i NAV og bruk av øremerkede tiltaksmidler". Telemarksforskning. Rapport Rambøll: "Kartlegging av ungdomstiltak". Rambøll rapport Rambøll: "Evaluering av oppstartsfasen for Oppfølgings- og veiledningsloser". Rambøll rapport Angelika Schafft og Øystein Spjelkavik: "Arbeidsgiverlos - evaluering av pilotprosjekt". Underveisrapport. AFI notat nr Sissel Steihaug og Trond Harsvik: "Evaluering av Jobbmestrende oppfølgning i Østfold og Oslo. Sluttrapport. SINTEF Helse Kunnskapsstatus: Arbeid, psykisk helse og rus SINTEF Helse, juni Ingen kan alt, alle kan noe inspirasjonshefte for de som arbeider med ungdom som faller utenfor Rambøll 2009 Nordlandsforskning: De trodde jeg var en skulker, men jeg var egentlig syk ungdom med psykiske helseplager med svak tilknytning til skole og arbeidsliv NF-notat nr 10001/

39 Innsatser under Kunnskapsdepartementet NY GIV Partnerskap for ökt gjennomföring i videregående oppläring Satsingen/partnerskapet Ny GIV ble lansert høsten 2010 for å öke gjennomföringen i videregående skole / oppläringi Norge. Mer konkret og detaljert informasjon finnes via lenkene nedenfor. Om målsettinger med NY GIV: mal for bedregjennomforing.html?id= Om hovedprosjektene i Ny GIV (se også omtale nedenfor): giv partnerskap forgjennomforing.html?id= Tidlig innsats: Forsterket opplæring i grunnleggende ferdigheter på 1.-4 trinn. Økt timetall i fagene norsk, matematikk og engelsk. Gratis leksehjelp for alle elever på trinn fra høsten Oppfølging av nasjonale prøver (8.trinn) gjennom kompetansemidler og veilederkorps, spesielt rettet mot skoler/skoleeiere med faglig svake resultater. Arbeidslivsfag utprøving av nytt fag på ungdomstrinnet: Forsøk fra skoleåret 2009/2010. Skal gi elever som ønsker det, større mulighet til å arbeide praktisk og prøve ut sine interesser for yrkesfaglig opplæring. Faget er et alternativ til annet fremmedspråk eller språklig fordypning. Utdanningsvalg: Nytt obligatorisk fag fra høsten Faget skal knytte grunnskole og videregående opplæring bedre sammen og gi elevene kunnskap om de muligheter som ligger i videregående opplæring. Elevene skal prøve ut deler av det faglige innholdet i (minst to) ulike utdanningsprogram i videregående opplæring tilpasset ungdomstrinnets nivå. Mer fleksibel opplæring: Veiledningsmateriell med eksempler på hvordan omdisponering av inntil 25 prosent av timene i enkeltfag kan skje. Formålet er å sikre fleksibilitet slik at opplæringen kan tilpasses elevenes behov. Muligheten for omdisponering brukes i liten grad i dag. Fravær fra grunnskole føres på vitnemål f.o.m. 8. trinn og etablering av gode systemer for overføring av relevant informasjon om elevene mellom grunnskolen og videregående Obligatoriske kartleggingsprøver på 1. trinn i videregående opplæring. Skolen og lærerne skal få oversikt over hvilke elever som har svake ferdigheter og trenger ekstra oppfølging. Prøvene i regning er innført fra skoleåret 2009/2010. Prøver i lesing innføres høsten

40 Tettere oppfølging av den enkelte elev og lærling: Fylkeskommunene får tilskudd for å ha tettere oppfølging av elever som sliter med grunnleggende ferdigheter og skårer lavt på kartleggingsprøver. 35 millioner kroner er avsatt i Profesjonalisering av rådgivingsfunksjonen. Feilvalg er årsaken til at mange elever faller fra. Fylkeskommunene har fått økt sitt rammetilskudd med 27,5 millioner kroner til styrket rådgivning fra Mer relevant og praksisnær fag- og yrkesopplæring: Praksisveien som et løp mot full fagutdanning og videreutvikling av praksisbrevet. Gjennomgang av læreplanene i fellesfagene med sikte på at kompetansemålene i størst mulig grad skal egne seg for yrkesretting. Utrede rett til læreplass og/eller fireårig opplæring/forsterket opplæring i skole. Økt tilskudd til lærebedrifter: Kom først i den midlertidige tiltakspakken, men ble videreført med 190 mill. kroner gjennom rammeoverføringene til fylkeskommunen i Flere læreplasser: Tett dialog med partene i arbeidslivet for å skaffe flere læreplasser. Se også: redaksjonelle-art/ny-giv-tiltak-for-bedre-gjennomforing-i-.html?id= KD la våren 2011fram en stortingsmelding om en mer praksisorientert ungdomsskole. <henvisning> Innsatser under Barne- likestillings og inkluderingsdepartementet (BLD) LOS- prosjektet Målgruppe Sårbar ungdom i alderen år som er i risikosonen for å falle utenfor skole og arbeid. Målgruppen er avgrenset til ungdom med sammensatte behov; det vil si ungdom som har behov for oppfølging fra flere tjenester og aktører. Det fokuseres spesielt på 2 grupper: 1) Ungdom i ungdomsskolealder som man har grunn til å være bekymret for (for eksempel ungdom med økende skolefravær, manglende motivasjon/trivsel og svake/svekkede skoleprestasjoner). 2) Ungdom som har avbrutt videregående opplæring og som står uten jobb. Ansvarlig instans (for utförelse / gjennomfäring ) Barne- likestillings- og inkluderingsdepartementet i samarbeid med utvalgte kommuner i 6 fylker (Finnmark, Hordaland, Aust- Agder, Hedmark, Telemark, Oslo). Innsatsen ses i sammenheng med tilgrensende prosjekter i regi av Kunnskapsdepartementet og Arbeidsdepartementet. Innført når: Prosjektet vil starte opp for fullt fra og med januar Hovedinnhold 40

41 Losprosjektet er et 3-årig forsøksarbeid der et utvalg av kommuner skal styrke oppfølgingen av ungdom i målgruppen gjennom ansettelse av egne oppfølgere/loser. Losene vil ha ansvar for å gi ungdommene oppfølging, hjelpe ungdommene i kontakt med andre hjelpetjenester og legge til rette for at de bedre kan nyttiggjøre seg av tilbud som gis i skolen eller av andre tjenester. Utgifter og finansiering Deltakende kommuner mottar stimuleringstilskudd fra Barne-, likestillings- og inkluderingsdepartementet. Resultater ( eventuelt forventede resultater) Formålet med prosjektet er å styrke tilknytning til skole og arbeid blant ungdom i målgruppen. Vi har tidligere hatt gode erfaringer med lignende prosjekter. Evaluering (gjennomført eller satt i gang) Arbeidet skal evalueres gjennom følgeforskning. Settes i gang våren Kilde / henvisning LOS- prosjektet bygger på 2 tidligere prosjekter i regi av Barne-, likestillings- og inkluderingsdepartementet kalt Utsatte unge og Unge utenfor. Gjennom disse prosjektene har risikoutsatt ungdom i til sammen 16 kommuner fått tett individuell oppfølging og tilbud om alternativ kvalifisering. Disse prosjektene er beskrevet og evaluert gjennom i følgende publikasjoner: Barne-, likestillings- og inkluderingsdepartementet (2010): Eksempelsamling Q1167 Veier tilbake til skole og jobb eksempler fra arbeid med ungdom i 8 kommuner og bydeler Lyng, Legard, Bergene, Anker, Jessen og Reichborn-Kjennerud (2010): Tilbake til framtiden? En studie av alternative kvalifiseringstiltak for ungdom utenfor skole og arbeidsliv. AFI Kristiansen, Skårberg (2010): Sluttevaluering av utviklingsarbeidet Utsatte unge år i overgangsfase, NOVA Barne- og ungdomstiltak i større bysamfunn Målgruppe Tilskuddsordningen omfatter 23 byer og 7 prioriterte bydeler i Oslo. Ordningen er todelt: En fattigdomssatsing som blir fordelt på tre områder: (a) Tilskudd til tiltak som bidrar til arbeidsmarkedstilknytning for unge med liten eller mangelfull utdannelse. (b) Tilskudd til ferie- og fritidsaktiviteter rettet mot barn, unge og familier berørt av fattigdomsproblemer. (c) Langsiktige og samordnende tiltak som motvirker marginalisering av barn og unge berørt av fattigdomsproblemer. Ordningen består også av en satsing rettet mot ungdom (ungdomstiltak) hvor målgruppen er ungdom i alderen år med spesielle behov og utsatte ungdomsgrupper og -miljøer. Ansvarlig instans (for utförelse / gjennomfäring ) Departementet forvalter midlene. Kommunale innstanser og frivillige organisasjoner står for gjennomføring av tiltakene. Innført når Fattigdomssatsingen har eksistert siden Hovedinnhold Private og offentlige instanser søker departementet om tilskudd til tiltak som bl.a. har som målsetting å bidra til kvalifisering og inkludering av ungdom gjennom etablering av alternative mestringsarenaer. Det er et bredt spekter av ulike arbeidsmarkedstiltak i ordningen. Disse baseres i hovedsak på 41

42 arbeidstrening/praksis og veiledning av ungdom som har falt fra eller står i fare for å falle fra videregående opplæring. Omfang Totalt ble det i 2010 tildelt midler til ca 300 tiltak gjennom tilskuddsordningen. Utgifter og finansiering Tilskuddsordningen forvaltet i 2010 ca 50 millioner kroner hvorav 31,5 mill var øremerket fattigdomssatsingen. Resultater Rapportering viser at enkelttiltakene hjelper ungdom som har havnet utenfor arbeid og utdanning. En evaluering viser at satsingen har ført til en økt bevissthet og økt kunnskap om årsaker til og konsekvenser av økonomisk fattigdom, blant ansatte i kommunene. Evaluering Fattigdomssatsingen i tilskuddsordningen ble i 2009/10 evaluert av Fafo. Kilde / henvisning Statsbudsjettet 2011: Prop. 1S Barne-, likestillings- og inkluderingsdepartementet, Kap. 857 post 60 Nuland, Reegård og Sandlie (2010) Tiltak for fattige barn og unge: evaluering av fattigdomstiltakene innenfor tilskuddsordningen Barne- og ungdomstiltak i større bysamfunn, FAFO-rapport 19:2010 Innsats knyttet til samarbeid barnevern og skole Målgruppe Barn som får hjelp av barnevernet, barneverntjenester, barneverninstitusjoner, skole og foreldre/fosterforeldre. Ansvarlig instans (for utförelse / gjennomfäring ) Barne-, likestillings- og inkluderingsdepartementet i samarbeid med Kunnskapsdepartementet. Innført når (omtrent) Arbeidet starter opp våren Hovedinnhold ( hva går tiltaket i korthet ut på) Hovedmålsetningen er å styrke barnevernbarns tilknytning til skolen og deres skoleprestasjoner. Viktige innsatsområder vil være å styrke vektleggingen av skole innenfor barnevernet generelt, og styrke samarbeid mellom barnevern og skole. Kilde / henvisning Innsatsen bygger på kunnskap om barnevernbarns gjennomføring av skolegangen, om hvordan kommunene sørger for oppfølging av ungdom i skolealder med behov for samordnede tjenester, og om betydningen av utdanning for ungdom i risiko for marginalisering. Følgende publikasjoner er sentrale: Clausen, Sten-Erik og Lars B. Kristofersen (2008): Barnevernsklienter i Norge , NOVA rapport nr 03/ Statens helsetilsyn (2009): Utsatte barn og unge behov for bedre samarbeid. Oppsummering av landsomfattende tilsyn i 2008 med kommunale helse-, sosial- og barneverntjenester til utsatte barn. Rapport fra Helsetilsynet 5/2009, Frønes, Ivar og Halvor Strømme (2010): Risiko og marginalisering. Norske barns levekår i kunnskapssamfunnet, Oslo: Gyldendal forlag 42

43 Lorentzen, Thomas og Roy A. Nielsen (2009): Går fattigdom i arv? i Fløtten (red.)(2009): Barnefattigdom, Oslo: Gyldendal forlag, ss Innsatser rettet mot ungdom med atferdsvansker Behandlingstilbud til ungdom med alvorlig atferdsproblemer Multisystemisk terapi (MST) og Multifunksjonell behandling i institusjon og nærmiljø (MultifunC) Målgruppe Familier med ungdom mellom 12 og 18 år som har alvorlige atferdsvansker. Innsats rettes inn mot familien og de systemer barnet beveger seg i. MultifunC er et institusjonsopphold for ungdom i alderen år som trenger dette før de kan dra nytte av hjemmebaserte tiltak. Ansvarlig instans Behandlingstilbudet drives i dag av Barne-, ungdoms- og familieetaten (Bufetat). Atferdssenteret (Norsk senter for studier av problematferd og innovativ praksis AS) har ansvar for opplæring av MSTteam og kvalitetssikring av arbeidet. Innført når Departementets satsing på barn og unge med alvorlige atferdsvansker startet i 1997 med en ekspertkonferanse. En ekspertgruppe oppnevnt av Norges Forskningsråd ga sine anbefalinger for videre satsing på området. En av hovedkonklusjonene var å satse på tiltak der hjelpeapparatet samarbeidet tett med familien og andre deler av nærmiljøet. Dette ble fulgt opp og en rekke forskningsbaserte metoder er innført. Hovedinnhold MST: Innsatsen er tverrsektoriell og skal slik hjelpe barn/unge til å endre atferd. For de som får MST har alternativet før vært institusjonsbehandling. Behandlingen tar ca 6 mnd og er en langt billigere metode enn institusjonsbehandling. Et av hovedmålene er å få ungdom til å fullføre skolegang, stoppe en negativ rusutvikling i tillegg til atferdsproblemene. Også ungdom med rus- og atferdsvansker får behandling med MST med gode resultater. MultifunC: Behandlingen består av et relativt kort opphold på institusjon (om lag 6 måneder) fulgt av tett hjemmebasert oppfølging etter utflytting fra institusjon. Det etableres samarbeid med skoler i nærmiljøet, og kontakt med positive ungdomsmiljøer og fritidsaktiviteter utenfor institusjonen Ytelser/stønad Tiltaket er gratis for familien og tilbyr ingen økonomisk stønad. Kommunen betaler en egenandel. Resultater /Evaluering Resultater fra evalueringen viser at MST gir bedre resultater enn vanlige tjenester (som regel institusjon) når det gjelder; å redusere ungdommens atferdsproblemer og rusproblemer forebygge plasseringer utenfor hjemmet styrket ungdommenes sosiale kompetanse gjennomføre skoleløpet tilfredshet hos familiene som fikk behandling Alle MST-terapeuter og ansatte i MultifunC-insitusjonene får grundig opplæring og får jevnlig veiledning. Studier viser at MST-behandling og behandlingskomponentene i MultifunC gir god hjelp til familier og ungdom med alvorlige atferdsvansker, og at endringene opprettholdes over tid. En effektstudie av MultifunC påstartet i

44 Kilde/henvisning Prosjekt: Ungdom i svevet Målgruppe: Ungdom i alderen år som har droppet ut, eller er på drift bort fra skole, jobb, ordinære fritidstilbud, lokalmiljø, familie og venner Formål: Kartlegge, prøve ut, dokumentere og formidle kunnskap om virksomme tilnærmingsmåter, metoder og samarbeidsformer. Nasjonalt kunnskapsprosjekt, initiert av daværende Sosial- og helsedirektorat i samarbeid med Barne-, ungdoms- og familiedirektoratet. Fagmiljøet i Nordland ble invitert til å utforme prosjektet. Prosjekteier: Fylkesmannen i Nordland, i samarbeid med Høyskolen i Bodø. Tidsperiode: Treårig prosjekt fra 2007 til Sluttrapport i Direktoratene i prosjektets styringsgruppe skal nå ta stilling til hvordan forskningsresultatene skal følges opp, dvs. hvilke konsekvenser resultatene skal få. På kommunalt nivå har det i hele prosjektperioden blitt arbeidet systematisk med forankring av arbeidet hos kommunenes politiske og administrative ledelse. Flere kommuner har tatt beslutninger om hvordan prosjekterfaringene og de nye arbeidsmåtene skal videreføres. Organisering: Kommunale delprosjekt 15 prosjekt i ni kommuner. Den enkelte kommune har selv definert sine utfordringer og utformet sine ønskede tiltak. Tiltak spenner fra treffsted med hele ungdomskull som målgruppe, til hybel- og arbeidstrening for enkeltungdommer. Videre fra ungdom som såvidt begynner å glippe til unge voksne med behov for langvarige og sammensatte tjenester. Sammenbinde prosjekt Det sammenbindende FOU arbeidet har hatt som viktigste oppgave å følge og støtte hvert enkelt delog fokusprosjekt, og å vise sammenhenger mellom dem i forhold til hele prosjektets mål: Å utvikle og dokumentere virksomme arbeidsmåter overfor ungdom i alderen 15 til 25 år, som har droppet ut, eller er på drift bort fra skole, jobb, ordinære fritidstilbud, lokalmiljø, familie og venner. Arbeidet er nedfelt i en FOU plan, hvor det er tatt utgangspunkt i at det sammenbindende prosjektet skal støtte delprosjektene på tre måter: 1) Drive og initiere forskning og dokumentasjon av virksomheten i delprosjektene. 2) Bistå delprosjektene med fagutviklingstiltak. Tiltakene vil bla omfatte deltakelse i nettverk, kunnskapsformidling gjennom kurs/ seminar, veiledning, prosjektstøtte og kompetanseutvikling i forhold til dokumentasjon og medforskning 3) Støtte delprosjektene gjennom informasjonsformidling ved felles presentasjon av prosjektene og hovedprosjektet på eget nettsted, administrativ og organisatorisk støtte og formidling av kontakter og ressurser for delprosjektene både nasjonalt og internasjonalt. Fokusprosjekt Forskere ved Fakultet for Samfunnsvitenskap ved Høyskolen i Bodø har utarbeidet tre tematiske fordypninger eller fokusprosjekt. Tema for disse er: Ungdom og medvirkning Kompetanseutvikling i sosialt arbeid 44

45 Utvikling av veldferdstjenester i små kommuner med fokus på NAV. Phd-prosjekt Brukermedvirkning i skjæringspunktet mellom individ, profesjon og lokalsamfunn Penger som sosialt fenomen Utgifter og finansiering De kommunale delprosjektene er finansiert gjennom tilskuddsmidler fra hhv Helsedirektoratet: Tilskudd til rusforebyggend arbeid STYRK Arbeids- og veldferdsdirektoratet: Tilskudd til boligsosialt arbeid og tilskudd til bekjempelse av barnefattigdom. Det sammenbindende prosjektet har hatt en kostnadsramme på ca. 12 millioner, fordelt på tre direktorater. Resultater Hvert delprosjekt har sine resultater. F.eks har Rognan ungdomsskole i Saltdal et prosjekt hvor de har utviklet alternative læringsarenaer for elever med spesielle opplæringsbehov. Prosjektets sluttrapport kommer i Flere av prosjektene har vist hva som skal til i prosessen mot utdanning og arbeid, dvs. den første spede begynnelse til endring. Det sammenbindende prosjektet peker også på nye måter å måle endringsarbeid på, på veien til utdanning og arbeid. Et av prosjektets hovedresultat er at ungdommene i lokalsamfunnene har gått fra et definert utenforskap til å være en positiv del av merkevaren Ungdom i svevet, dvs. et inkluderende ressursfokus. Det er til nå publisert to artikler: Reidun Follesø (2010). Ungdom, risiko og anerkjennelse. Hvordan støtte vilje til endring? Tidsskrift for Ungdomsforskning , og Kate Mevik m.fl. (2009)I lag med ungdommer - Profesjonell og nær i praktisk sosialt arbeid og forskning. Fontene forskning Flere bokprosjekter er underveis. Forskningsleder har på oppdrag fra Barne-, familie- og likestillingsdepartementet utarbeidet veilederen Det magiske øyeblikket Hvordan komme i kontakt med ungdom som sliter og en DVD med samme navn. Disse bygger på prosjektets erfaringer. Evaluering Forsknings- og utviklingsprosjektet har vært et fellesprosjekt mellom Fylkesmannen, Høyskolen, praktikere og ungdommene selv. Det er kommet forslag om denne forsknings- og fagutviklingsformen blir bli gjenstand for evaluering. For ytterligere opplysninger se prosjekets hjemmeside eller kontakt Hanne Ingerslev i Bufdir. Direktoratenes trainee-program Høsten 2007 utfordret Helsedirektoratet landets 57 direktorater og tilsyn til å delta i Direktoratenes trainee-porgam for personer med nedsatt funksjonsevne og høyere utdanning. 23 direktorater og tilsyn meldte seg på med totalt 27 stillinger. Målet for programmet: Tilby personer med høyere utdanning og nedsatt funksjonsevne ett års arbeidserfaring og på denne måten bedre muligheten for fremtidig arbeid. 45

46 Skape oppmerksomhet om personer med nedsatt funksjonsevne som arbeidskraftressurs. Fjerne barrierer som hindrer inkludering av personer med nedsatt funksjonsevne i arbeidslivet. Tilføre sentralforvaltningen erfaringer med å ha ansatte med ulike former for nedsatt funksjonsevne. Programtilbudet: Ett-års verdifull arbeidserfaring i staten Individuell tilpassing av arbeidsplass og oppgaver Personlig mentor og samtalepartner Fire trainee-samlinger der faglig og personlig utvikling sto i fokus Karriereveiledning og jobbsøkerkurs Deltakelse Programmet mobiliserte en del personer som ellers ikke søker jobb, da det var målrettet mot personer med nedsatt funksjonsevne. 186 søkere meldte sin interesse til stillingene som ble kunngjort felles. Manglende match mellom søkers kvalifikasjoner og arbeidsgivers kompetansebehov for å fylle stillingen resulterte i at vi endte opp med 20 trainee-er i 15 direktorater. Helsedirektoratet hadde mottorrollen i oppstart og utforming av programmet fikk Direktoratet for forvaltning og IKT (DIFI) oppdraget med gjennomføringen. Evaluering av programmet Fafos sluttevaluering av programmet viste: God måloppnåelsen på individ- og virksomhetsnivå. Programmet har vært viktig som døråpner. Deltakerne har styrket sine muligheter på arbeidsmarkedet. De har fått relevant arbeidserfaring, viktig referanse og flere har fått jobb. Deltakende virksomheter har fått erfaring med å ha personer med nedsatt funksjonsevne ansatt. Læringsutbyttet av deltakelse i programmet var dels betinget av hvilken type funksjonsnedsettelse trainee-en hadde. DIFI og FAD har fått nyttig erfaring. Målet om å skape mer oppmerksomhet i statsforvaltningen om personer med nedsatt funksjonsevne som arbeidskraftressurs ble ikke nådd like godt. Programmet har bidratt til noe mer fokus og oppmerksomhet i direktorat som deltok. Men læringseffekten ble i liten grad spredd utenfor de deltakende virksomheter. Det var ingen initiativ eller tiltak for å spre mer informasjon om høyt kvalifiserte personer med nedsatt funksjonsevne som arbeidskraftressurs verken i eller utenfor statsforvaltningen. Nasjonal satsing på tidlig intervensjon (på rusområdet) Satsingens forløp : 1. kunnskapsoppsummering på tidlig intervensjon på rusområdet 2. IS-1455 om Tidlig intervensjon på rusområdet, sentrale perspektiver, arenaer og målgrupper. 3. Veilederen Fra bekymring til handling Implementering av veilederen Fra bekymring til handling I 2009 gav Helsedirektoratet sammen med Barne-, ungdoms- og familiedirektoratet, Politidirektoratet og Utdanningsdirektoratet ut veilederen Fra bekymring til handling. En veileder om tidlig intervensjon på rusområdet 2. Noe av bakgrunnen for veilederen er erkjennelsen av at vi venter for lenge 2 Helsedirektoratet (2009), IS-1742, 46

47 Med å erkjenne at et barn, en ungdom eller voksne har problemer Med å ta opp bekymringen vår med den det gjelder Før vi kontakter instanser som har ansvar for eller kompetanse på å hjelpe Veilederen retter seg mot ledere og ansatte både i det offentlige og i andre virksomheter som er i posisjon til å oppdage barn, ungdom, voksne, gravide og eldre som enten selv har et begynnende rusproblem, eller som blir påvirket negativt av andres rusproblem. Målet er å avdekke problemer og hjelpe personer med symptomer på mulig problemutvikling på et tidligere tidspunkt enn i dag. Veilederen er et ledd i en langsiktig nasjonal satsing. Formålet med denne er å bidra til økt kunnskap om hva man skal se etter for å oppdage et mulig begynnende rusproblem hos barn, unge eller voksne, samt å gi kunnskap og ferdigheter om hva som kan og skal gjøres. Veilederen og anbefalingene som gis er basert på dokumentert kunnskap, og målet er endret praksis og økt bruk av metoder som enten har god teoretisk forankring og dermed sannsynlig effekt, eller metoder som en har kunnet dokumentere effekt av gjennom forskning. Veilederen gjøres kjent i (mange) alle kommuner i løpet av Anbefalingene i veilederen følges opp med kompetansehevingstilbud til kommunene i regi av de regionale kompetansesentrene. Kompetanseheving er et annet ledd målet er å endre og forbedre praksis. I tillegg til dette forsøker Helsedirektoratet i samarbeid med de regionale kompetansesentrene å bidra til kompetanseheving i kommunene og spesialisthelsetjenesten i metodikken tidlig intervensjon. Økt bruk av kartleggingsverktøy med oppfølgingssamtale. Opplæringsprogram fra bekymring til handling opplæring i kartleggingsverktøy samtalemetodikk i møte med gravide og småbarnsforeldre. I 2010 har Helsedir og Bufdir utviklet et nasjonalt opplæringsprogram fra bekymring til handling som gir opplæring i kartleggingsverktøy 3 kartleggingsverktøy. Det er valgt 3 kartleggingsverktøy:, TWEAK, EPDS og Abuse Assessment Screen. Kartleggingsverktøyene er alle godt validerte internasjonalt. Opplæringen skal være gratis for kommunene og gjennomføres av de beste kompetansemiljøene på feltet på temaområdene psykisk helse, rus og vold i nære relasjoner. Opplæringsprogrammet prøves ut i 5 kommuner (1 kommune i hver region Nord, midt, øst, sør og vest) starter i oktober 2010 og evalueres av SIRUS (Statens inst. for rusmiddelforskning). Evalueringsrapporten skal være klar i midten av Opplæringen gis til relevante ansatte/tjenester (barnehage/skole/ NAV/leger/jordmødre og helsesøstre/ og tannleger og politi bør også tenkes inn her, men det er primært leger, jordmødre og helsesøstre som skal benytte kartleggingsinstrumentene. Opplæringsprogrammet favner ikke direkte målgruppen ungdom, men gravide og småbarnsforeldre det jobbes med kan ha større barn /ungdom som vil dra nyttet av en intervensjon om foreldre har problemer knyttet til psykiske helse, rus eller vold i nære relasjoner. Nettside om kartleggingsverktøy og screening- rus og psykisk helse Helsebiblioteket drifter en nettside på vegne av Helsedirektoratet og Barne, ungdoms- og familiedirektoratet. - Screening- og kartleggingsverktøy- til bruk i arbeid med foreldre, gravide og barn av foreldre med psykiske vansker og/eller rusproblemer. - Nettsiden utvides med kartleggingsverktøy til bruk i arbeid med barn og unge (6-18 år), ungdom. Metodeutviklende prosjekter i regi av kompetansesentrene på rusfeltet Kunnskapsoppsummeringen om tidlig intervensjon på rusområdet utført av IRIS (International Research of Stavanger) pekte på at vi mangler tidlig intervensjonsmetoder spesielt imålgruppen år. Mange av prosjektene til kompetansesentrene rus har derfor ungdom som målgruppe for sine 47

48 prosjekter. Det er ca 30 pågående metodeutviklende tidlig intervensjonsprosjekter i regi av kompetansesentrene som er videreført i (målgruppene er barn som pårørende, sårbar ungdom, gravide, skolen som arena) Nettside: Det vil bli lansert en nettside om tidlig intervensjon i løpet av Nettsidens målgruppe er tjenesteansatte som lurer på alt om tidlig intervensjon fra gjeldende kunnskapsgrunnlag, styringsdokumenter, relevante prosjekter, artikler. (spredning av gode kunnskapsbaserte modeller og prosjekter) Tidlig intervensjon er en tenkning/holdning, en satsing og en metodikk. Det vil bli en nettside som gjenspeiler veilederen og som samtidig ønskes å bli interaktiv etter hvert. En bekymret helsesøster for et barn eller ungdom, eller lærer skal kunne klikke seg inn på målgruppen barn og så få konkret hjelp til hvordan de skal gå fram. Mini-intervensjoner MI motiverende samtale. De regionale kompetansesentrene er et viktig virkemiddel i arbeidet med tidlig intervensjon. Alle kompetansesentre på rus har MI instruktører fra og med MI, motivational interviewing er en evidensbasert metode. De regionale kompetansesentrene på rus bidrar til kompetanseheving i kommunene som arbeider spesielt med tidlig intervensjon. Samtalemetoden MI passer i mange sammenhenger når man vil stimulere en annen person til å endre adferd og passer svært godt for samtale om livsstilsendringer innenfor eksempel friskvern og helse- og pleiesektoren. Metoden oppmuntrer pasienten/barn/ungdom/gravid/voksen/eldre til å løse problemer i eget liv. Det viktigste for rådgiveren er å lytte helt og fullt for å forsøke å forstå pasientens synspunkter,vise at hun tror på pasientens evne til ta de riktige valgene i eget liv samt stimulere og forsterke steg i positiv retning. Samtidig må rådgiveren vise en absolutt respekt for pasientens selvbestemmelsesrett. Motiverende intervju er en samtalemetode som egner seg godt til bruk i ungdomsarbeid, og det er dokumentert gode erfaringer Annet Tilskuddsordningen kommunalt rusarbeid som forvaltes av fylkesmennene har i 2010 finansiert tidlig intervensjonstiltak i kommunene som utgjør 16% av alle tiltakene på ordningen. (divisjon for primærhelsetj.) (49 millioner kroner går til tidlig intervensjon på indikativt nivå Hjelp til ungdommer med etablert rusproblematikk) Tilskuddsordningen til barn som pårørende barn av foreldre med psykiske problemer, rusmiddelavhengighet eller foreldre som er somatisk syke og eller skadde. Midler tildeles frivillig organiasjoner som har tilbud til barn og ungdom i målgruppen. Helsedirektoratet og det kriminalitetsforebyggende råd (KRÅD) samarbeider om en tilskuddsordning som primært går tilskudd til lokalt samarbeid om rus- og kriminalitetsforebyggende arbeid i Formålet med tilskuddsordningen er å stimulere til etablering av kommunale rus- og kriminalitetsforebyggingskoordinatorer i tråd med SLT-modellen for å oppnå en bedre samordning av ressursene lokalt. 48

49 SVERIGE Insatser för arbetssökande Namn: JOBBGARANTIN FÖR UNGDOMAR Jobbgarantin för ungdomar Målgrupp: Ungdomar som har fyllt 16 år men inte är 25 år, och under en period om tre sammanhängande månader varit arbetslösa och anmälda som arbetssökande hos den offentliga Arbetsförmedlingen. Ungdomar som arbetar mindre än sitt arbetsutbud, till exempel har tim- eller deltidsarbete kan även anvisas till jobbgarantin, men en förutsättning är då att man är berättigad till arbetslöshetsersättning. De som på deltid studerar svenska för invandrare (SFI) eller de som fyllt 20 år och studerar på kommunal vuxenutbildning kan även anvisas till programmet, men då finns inget krav på att du är berättigad till arbetslöshetsersättning. Detsamma gäller om anvisning sker på deltid och beror på sjukdom eller funktionsnedsättning, föräldraledighet eller annat hinder som godkänts av oss på Arbetsförmedlingen. Syfte: Syftet med jobbgarantin för ungdomar är att erbjuda ungdomar särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser på ett tidigt stadium för att de så snabbt som möjligt ska få arbete motsvarande hela sitt arbetsutbud eller påbörja eller återgå till en utbildning som inte berättigar till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Ansvar: Arbetsförmedlingen anvisar ungdomar till programmet och har även ansvaret för aktiviteterna. Arbetsförmedlingen tar omedelbart tillbaka en anvisning till programmet om den arbetssökande 1. avvisar någon aktivitet inom garantin eller någon annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd, avvisar ett erbjudande om lämpligt arbete utan godtagbara skäl eller inte redovisar dina jobbsökaraktiviteter, 2. missköter dig eller stör verksamheten, eller 3. uppfyller ett nytt arbetsvillkor. En anvisning till programmet tas också tillbaka om det i övrigt finns särskilda skäl att ta tillbaka anvisningen. Infört: Jobbgaranti för unga infördes och ersatte då ungdomsgarantin och Kommunala ungdomsprogrammet. Innehåll: Inledningsvis, i normalfallet minst tre månader, ska aktiviteterna täcka den arbetssökandes arbetsutbud inom garantin och omfatta: - fördjupad kartläggning, - studie- och yrkesvägledning, och - jobbsökaraktiviteter med coachning. Därefter bör aktiviteterna ovan kombineras med - arbetspraktik, även i form av praktisk kompetensutveckling - utbildning - stöd till näringsverksamhet eller - arbetslivsinriktad rehabilitering Jobbsökaraktiviteter ska under arbetspraktik och utbildning motsvara minst fyra timmar per vecka och regelbundet redovisas till och följas upp av Arbetsförmedlingen. Arbetspraktik innebär praktik på en arbetsplats som anordnas av den som Arbetsförmedlingen ingår överenskommelse med. Arbetspraktik får pågå under längst tre månader. 49

50 Utbildning kan erbjudas som kortare yrkesinriktad utbildning för att förbättra möjligheten till en anställning. Utbildning kan också erbjudas som kortare teoretisk utbildning som kan underlätta för dig att påbörja eller återgå till utbildning. Den arbetssökande får ta del av aktiviteterna inom garantin till dess de 1. påbörjar en anställning med eller utan statligt stöd 2. påbörjar en utbildning som inte berättigar till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning 3. påbörjar en frånvaroperiod med föräldrapenningförmån enligt socialförsäkringsbalken (2010:110) eller 4. påbörjar en period med sjukfrånvaro på heltid eller 5. har deltagit i garantin under sammanlagt 15 månader. Den påbörjade anställningen, utbildningen, frånvaroperioden med föräldrapenningförmån eller sjukfrånvaro på heltid måste pågå i mer än en månad för att du inte längre ska få delta i garantin. Ersättning: När den arbetssökande anvisas till jobbgarantin för ungdomar får han/hon ersättning i form av aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättning, dock lägst 320 kr per dag eller en utvecklingsersättning. Två nivåer utgår vid utvecklingsersättning: ett belopp för den som är under 20 år som saknar slutbetyg från gymnasieskolan eller motsvarande och ett belopp för den som är under 25 år. Ungdomar under 18 år får försörjas av föräldrarna. Omfattning: 2009: I genomsnitt var det kvarstående i programmet varke månad ( kvinnor, män) 2010 (januari-november): I genomsnitt var det kvarstående i programmet varje månad ( kvinnor, män) Andelen utrikes födda uppgick 2009 till 28,1 procent och andelen funktionshindrade uppgick till 4,6 procent Utgifter og finansiering: För 2008 och 2009 uppgick den totala kostnaden för jobbgarantin för ungdomar till 525 mnkr respektive mnkr. Siffrorna inkluderar såväl aktivitetsstöd som programkostnaden. Resultat: Andelen i arbete 30 dagar efter avslutad jobbgarantin uppgick 2009 till 50 procent, 44 procent efter 90 dagar och 40 procent efter 180 dagar. Utvärdering: IFAU 2010:22 Vad gör de i jobbgarantin för ungdomar?, IFAU 2011 Arbetsmarknadseffekter av jobbgarantin för ungdomar Källor / hänvisningar: Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Web: Arbetssokande.html 50

51 NYSTARTSJOBB Detta är inte ett program som särskilt vänder sig till ungdomar, men andelen ungdomar som deltog uppgick till 13,3 procent 2009 Namn: Nystartsjobb Målgrupp: Nystartsjobb riktar sig till dem som stått utanför arbetsmarknaden under längre tid och är en möjlighet för arbetsgivare att snabbt få tag på kompetens och samtidigt slippa en kostnad motsvarande arbetsgivaravgiften. Syfte: Syftet med nystartsjobb är att stimulera till anställning av personer som har svårigheter att få ett reguljärt arbete. Infört: Innehåll: Nystartsjobb är ingen arbetsmarknadspolitisk åtgärd där behovet prövas av Arbetsförmedlingen utan uppfylls kriterierna för nystartsjobb har var och en rätt till detta. Nystartsjobbs ekonomiska ersättning omfattar alla sorters anställning, tillsvidare-, prov- eller visstidsanställning. Nystartsjobbet behöver inte vara förmedlat via Arbetsförmedlingen dock skall nyrekryteringen godkännas Arbetsförmedlingen. Stöd i form av nystartsjobb lämnas som återbetalning i form av skattekreditering till arbetsgivaren av ett belopp som motsvarar arbetsgivaravgiften och den allmänna löneavgiften för den anställde. Ersättning: Stöd lämnas till en arbetsgivare för anställning av en person som fyll 20 år om han eller hon: Sedan minst ett år på heltid varit arbetslös och anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen eller deltagit i arbetsmarknadspolitiskt program Sedan minst ett år på heltid haft skyddat arbete vid Samhall AB samt är anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen Sedan minst ett år på heltid varit arbetslös och fått ekonomiskt bistånd enligt 4. kap 1 socialtjänstlagen (2001:453) samt är anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen Sedan minst ett år på heltid fått sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- eller aktivitetsersättning samt är anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen Sedan minst ett år på heltid omfattas av en kombination av sådana förhållanden som avses ovan samt är arbetslös och anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen Är högst 24 år och på heltid sedan minst sex månader omfattas av sådana förhållanden som avses ovan eller en kombination av sådana förhållanden samt är arbetslös och anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen Inom de tre senaste åren beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1, 2, 3, 3a, 4 eller 6 utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser samt är arbetslös och anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen. Är inskriven i jobb- och utvecklingsgarantin och inte uppfyller övriga villkor ovan Stöd till en arbetsgivare som den arbetssökande är eller har varit anställd hos lämnas endast om den arbetssökande, sedan den första anställningen uppfyller villkor för nystartsjobb. Stöd enligt nystartsjobb får endast lämnas under förutsättning att arbetsgivaren intygar att lön lämnas enligt kollektivavtal eller att de är likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal i branschen. Stöd får inte beviljas om arbetsgivaren har näringsförbud, skatteskulder som lämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning eller betalningsanmärkning som inte är obetydlig. Förordning (2007:1366) Stöd lämnas för såväl tillsvidare anställningar som tidsbegränsade anställningar och provanställningar. 51

52 Stöd för nystartsjobb lämnas under lika lång tid som den som anställts har varit frånvarande från arbetslivet eller haft skyddat arbete dock längst fem år För den som fyllt 55 år lämnas stöd under dubbelt så lång tid som personen varit frånvarande från arbetslivet eller haft skyddat arbete dock längst tio år eller till den första dagen i månaden då han eller hon fyller 65 år För den som fyll 20 men inte 25 år lämnas stödet under max ett år om inte personen sedan minst ett år på heltid fått sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- eller aktivitetsersättning samt är anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen. För utrikesfödda som fyllt 20 år lämnas stöd under tre år från första tidpunkten för beslut om uppehållstillstånd dock längst till den första dagen i månaden då han eller hon fyller 65 år För den som är inskriven i jobb- och utvecklingsgarantin och inte uppfyller övriga villkor ovan eller är deltidsarbetande lämnas stöd under längst ett år För den som dömts till fängelse och beviljats vistelse utanför anstalt eller villkorlig frigivning kan få nystartsjobb, mellan 1 5 år motsvarande strafftidens längd. Stödets storlek Stöd lämnas med ett belopp som motsvarar arbetsgivaravgiften och den allmänna löneavgiften för den anställde som arbetsgivaren skall betala enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Beloppet skall motsvara de fulla avgifterna utan reducering. Omfattning: 2009: Antalet deltagare per månad var i genomsnitt under Andelen ungdomar under 25 år som påbörjade ett Nystartsjobb uppgick till 13,3 procent. Utgifter og finansiering: Arbetsförmedlingen har endast administrativa kostnader för nystartsjobb, dessa särredovisas inte. Resultat: Närmare 46 procent av de personer som lämnade ett Nystartsjobb 2009 hade arbete 90 dagar senare, varav merparten hade ett arbete utan stöd. Utvärdering: IFAU 2008:9 Arbetsförmedlingens arbete med nystartsjobben, Pågående forskning IFAU: Nystartsjobb en väg tillbaka till arbetsmarknaden? Källor / hänvisningar: Förordning (2006:1481) om nystartsjobb AMS föreskrifter (AMSFS 2006:30) om stöd för nystartsjobb AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2006:31) om handläggning av ärenden om stöd för nystartsjobb AMS allmänna råd (AMSFS 2006:32) för tillämpning av förordningen (2006:1481) om stöd för nystartsjobbärenden om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Web: Arbetssokande.html 52

53 INSTEGSJOBB Detta är inte ett program som särskilt vänder sig till ungdomar, men andelen ungdomar som deltog uppgick till 19,6 procent 2009 Målgrupp: Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb kan ges till dem som inom de senaste 36 månaderna har beviljats uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov. Man ska ha fyllt 20 år och vara anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Detsamma gäller om man har uppehållskort i egenskap av familjemedlem till en EU/EES-medborgare. EU/EES-medborgare kan inte få instegsjobb. En förutsättning för att få instegsjobb är att man studerar Svenska för invandrare (sfi) samtidigt som man arbetar. Syfte: En anställning med instegsjobb ger en nyanländ invandrare möjlighet att få erfarenhet från den svenska arbetsmarknaden samtidigt som de läser svenska. Infört: Innehåll: Arbetsgivare ansvarar för att göra en planering för vilken handledning och vilket stöd som ska ges till den arbetssökande och i vilken utsträckning arbetet ska kombineras med studier inom svenska för invandrare (sfi). Arbetsförmedlingen ska samråda med branschens arbetstagarorganisation innan beslut beviljas. Stöd får lämnas endast under förutsättning att arbetsgivaren intygar att lön och andra anställningsförmåner lämnas enligt kollektivavtal eller att de är likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal i branschen. Arbetsförmedlingen är även skyldig att inhämta information för att säkerställa att arbetsgivaren inte har näringsförbud, skatteskulder eller betalningsanmärkningar som inte är obetydliga. Om sådant förhållande föreligger kan stödet inte ges. LAS, Lagen om anställningsskydd, gäller inte för den som är anställd med särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb. Ersättning: Arbetsgivaren får ett bidrag på 75 procent av lönekostnaden, dock högst 750 kr dagen. Arbetsförmedlingen beslutar om stödets storlek och stödperiodens längd. Beslutet ska vara beviljat innan anställningen tillträds. Stödet lämnas för 6 månader i taget. Om anställningen avser mer än 50 procent kan stödet lämnas under högst 6 månader. En anställning på mindre än 51 procent kan däremot beviljas så länge uppehållstillståndet medger, dock högst 24 månader. Anställningen kan vara på del eller heltid och vara en tillsvidare- prov- eller visstidsanställning. Omfattning: 2009: Antalet kvarstående deltagare i instegsjobb uppgick i genomsnitt till per månad under verksamhetsåret 2009, vilket var en ökning med deltagare jämfört med år Andelen ungdomar under 25 år uppgick till drygt 19,6 procent. Utgifter og finansiering: För 2008 och 2009 uppgick den totala kostnaden för instegsjobb till 141 mnkr respektive 325 mnkr. Resultat: Andelen i arbete 30 dagar efter avslutat program uppgick till 40 procent, 46 procent efter 90 dagar och 47 procent efter 180 dagar. Källor / hänvisningar: Web: Arbetssokande.html 53

54 UTVECKLINGSANSTÄLLNING Detta är inte ett program som särskilt vänder sig till ungdomar, men andelen ungdomar som deltog uppgick till 16,3 procent 2009 Namn: Utvecklingsanställning Målgrupp: Arbetslösa personer som har ett funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och som behöver en tillrättalagd arbetssituation för att utveckla sin arbetsförmåga och öka möjligheter till framtida arbete. Syfte: Utvecklingsanställningen ska ge sökande med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och som står långt från arbetsmarknaden möjlighet att genom arbete, i kombination med andra insatser, öka sin arbetsförmåga och anställbarhet. Det ekonomiska stödet till utvecklingsanställning är tidsbegränsat till ett år. Ekonomiskt stöd enligt samma regler som för lönebidrag samt ett anordnarbidrag som avser de särskilda kostnaderna för utvecklingsinsatser. Infört: Innehåll: Arbetsförmedlingen kan förmedla arbete hos en arbetsgivare som har arbetsuppgifter som passar och som också kan erbjuda en bra arbetsledning och en anpassad arbetssituation. Under den tid personen är anställd kan Arbetsförmedlingen medverka till att personen får vägledning, prova ut arbetshjälpmedel om det behövs, utbildningsinsatser och hjälp med att finna ett lämpligt arbete efter tiden i utvecklingsanställning. Vad innebär en utvecklingsanställning? En utvecklingsanställning är anpassat arbete hos en offentlig eller privat arbetsgivare under längst 12 månader. Anställningen kan förlängas om det finns särskilda skäl. Den som anvisats en utvecklingsanställning är undantagen från tillämpningen av lagen (1982:80) om anställningsskydd. De utvecklande insatser som ska ske parallellt med arbetet ska dokumenteras i en särskild plan. En anvisning till utvecklingsanställning får ske om arbetet är lämpligt utformat efter den sökandes behov och kan bidra till att den anställde utvecklas och förbättrar sin arbetsförmåga, arbetsmiljön är tillfredställande och uppfyller de krav som ställs enligt arbetsmiljölagen (1977:1160), och lön och andra anställningsförmåner följer av kollektivavtal eller är likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal i branschen. Före anvisning till lönebidrag ska berörd arbetstagarorganisation få tillfälle att yttra sig. Ersättning: Ekonomiskt stöd lämnas till arbetsgivaren på samma sätt som lönebidrag enligt 27 och 28. Arbetsgivaren kan därtill få ersättning för särskilda kostnader (anordnarbidrag) med högst 130 kronor per dag och person. Omfattning: 2009: Under 2009 påbörjade personer en utvecklingsanställning. Andelen ungdomar under 25 år uppgick till 16,3 procent. 27 procent av personer som under 2009 påbörjade i utvecklingsanställningen hade psykiska funktionshinder, 25 procent rörelsehinder och 16 procent p.g.a. socialmedicinska orsaker. Utgifter og finansiering: För 2008 och 2009 uppgick den totala kostnaden för programmet till 454 mnkr respektive 340 mnkr. Resultat: Drygt 60 procent av de personer som lämnade en utvecklingsanställning 2009 hade arbete 90 dagar senare, varav 7,3 procent hade arbete utan stöd, 50,6 procent ett arbete med stöd och 2,1 procent var placerade i nystartsjobb. 26,0 procent blev arbetslösa.. 54

55 Utvärdering: Källor / hänvisningar: Förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. AMS föreskrifter (AMSFS 2000:6) om tillämpningen av förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. AMS allmänna råd (AMSFS 2001:20) om tillämpningen av förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga AMS administrativa föreskrifter för handläggningen av ärenden om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Web: Arbetssokande.html SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD Detta är inte ett program som särskilt vänder sig till ungdomar, men andelen ungdomar som deltog uppgick till 33,6 procent 2009 Namn: Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd, SIUS Målgrupp: Arbetssökande med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och som bedöms ha behov av ett särskilt stöd inför en anställning Syfte: SIUS syftar till att ge ett särskilt stöd vid introduktionen inför en anställning. Stödet ges om den arbetssökande har stort behov av individuellt stöd för att träna arbetsuppgifter och annat som krävs i arbetssituationen. Infört: Innehåll: Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd - SIUS, är ett individuellt stöd till en arbetssökande med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga inför en anställning. Det särskilda stödet ges till den arbetssökande och även till arbetsplatsen av en SIUS- konsulent som har särskild kompetens i introduktionsmetodik. Inför en anställning av en arbetssökande med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga kan SIUS- konsulenten ge ett särskilt stöd vid introduktionen. SIUSkonsulenten samverkar med arbetsplatsen om uppläggning av introduktionen och svarar för att ge det individuella stödet till den arbetssökande enligt en introduktionsplan. Det kan ibland innebära att SIUS- konsulenten arbetar sida vid sida med den arbetssökande i de aktuella arbetsuppgifterna under en tid. Stödet trappas ned successivt under stödperioden för att helt upphöra när den arbetssökande kan utföra planerade uppgifter självständigt. Stöd genom en SIUS- konsulent förutsätts inte pågå längre tid än sex månader. Uppföljningsstöd lämnas upp till ett år från anställningens början. Under introduktionstiden föreligger inget anställningsförhållande men i likhet med arbetspraktik likställs den arbetssökande med arbetstagare vad gäller vissa bestämmelser i arbetsmiljölagen. Det innebär bl.a. att arbetsgivaren ansvarar för att arbetet bedrivs på ett säkert sätt och att personlig skyddsutrustning tillhandahålls när så erfordras. SIUS medför i övrigt ingen kostnad för arbetsgivaren. Ersättning: - Stödets storlek Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) får anvisas arbetslösa arbetssökande med funktionshinder som bedöms ha behov av ett särskilt stöd inför en anställning. SIUS lämnas i högst sex månader under introduktion samt under uppföljning av anställningen. Under introduktionstiden (arbetspraktik) får den arbetssökande aktivitetsstöd. Den som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 320 kronor per dag vid heltid. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa, får aktivitetsstöd med 223 kronor per dag. Stödet betalas ut av Försäkringskassan under förutsättning att 55

56 deltagaren har lämnat en närvarorapport. Aktivitetsstödet betalas för fem dagar i veckan och kan reduceras med andra inkomster för samma tid, t.ex. lön, avgångsersättning och vissa pensioner. Om verksamheten inte pågår på heltid, ska aktivitetsstödet minskas i motsvarande utsträckning om det inte finns särskilda skäl mot det. Stödet är skattepliktigt och pensionsgrundande. Omfattning: 2009: Totalt under 2009 påbörjade personer en period i denna insats. Andelen ungdomar under 25 år uppgick till 33,6 procent. 23 procent av deltagarna under 2009 hade ett psykiskt funktionshinder och 22 procent ett intellektuellt funktionshinder. Dyslexi och specifika inlärningssvårigheter noterades hos 20 procent av deltagarna. Utgifter och finansiering: Den totala kostnaden för SIUS omfattar i första hand lönekostnader för SIUS- konsulenterna (särskilda stödpersoner). Lönekostnaderna för konsulenternas insats uppgick till 202 miljoner kronor under år Deltagarna i SIUS får aktivitetsstöd endast under tiden de deltar i program som t.ex. arbetspraktik eller arbetslivsinriktad rehabilitering. Denna del av kostnaden kan dock inte särredovisas från totalkostnaden för dessa program. Resultat: Under 2009 var det 53,2 procent av deltagarna som fick arbete, varav 48,7 arbete med stöd och 3,2 procent arbete utan stöd 90 dagar efter avslut. Utvärdering: Källor / hänvisningar: Förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder Förordning om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (2000:628) AMS föreskrifter (AMSFS 2000:6) för tillämpningen av förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder AMS allmänna råd (AMSFS 2001:20) om tillämpningen av förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder Arbetsmarknadsstyrelsens administrativa föreskrifter (2006:9) om tillämpningen av förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga Web: Arbetssokande.html ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Detta är inte ett program som särskilt vänder sig till ungdomar, men andelen ungdomar som deltog uppgick till 15 procent 2009 Namn: Arbetslivsinriktad rehabilitering Målgrupp: Arbetslivsinriktad rehabilitering (ARB) är ett program som främst riktar sig till arbetssökande som på grund av funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga eller andra skäl behöver extra stöd och hjälp för att få ett fotfäste på arbetsmarknaden. Den som är arbetslös eller riskerar att bli arbetslös och är inskriven arbetssökande hos Arbetsförmedlingen kan anvisas till en förberedande insats från den dag han/hon fyller 25 år. Unga med fuktionsnedsättning eller de som tillhör målgruppen för instegsjobb kan anvisas även om de inte fyllt 25 år. Syfte: De förberedande insatserna syftar till att underlätta valet av arbete. Insatserna ska vara individuellt utformade och kan vara av vägledande, rehabiliterande eller orienterande karaktär och ska särskilt användas för dem som behöver förbereda dig för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program eller ett arbete. 56

57 Infört: Innehåll: De förberedande insatserna kan bestå av - aktiviteter inom ramen för arbetsförmedling eller vägledning, till exempel jobbsökarkurser eller yrkesvalskurser på heltid - aktiviteter inom ramen för arbetslivsinriktad rehabilitering, det vill säga insatser till dig med funktionsnedsättning eller andra skäl behöver extra stöd och hjälp för att få ett fotfäste på arbetsmarknaden - fördjupad kartläggning och vägledning för dig som behöver få dina förutsättningar för framtida arbete/utbildning klargjorda i en tidsavgränsad utredningsinsats om längst 12 veckor - förberedande eller orienterande utbildningar, det vill säga i huvudsak utbildningar som förbereder för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program, till exempel för arbetsmarknadsutbildning - utbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning för den som har rätt att delta i sådan utbildning enligt skollagen (2010:800), dock inte under tid som invandraren tar del av insatser enligt lagen (2010:197 om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare eller deltar i, av kommunen anordnat introduktionsprogram som avses i 11 förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande med mera - utbildning på grundskole- eller gymnasienivå inom det offentliga skolväsendet eller motsvarande, som motsvarar längst sex månaders heltidsstudier för den som är långtidsinskriven invandrare eller har ett funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Tidsperioden för insatsen är normalt sex månader. Undantag från tidsperioden kan göras för vissa grupper av arbetssökande och vissa insatser. Ersättning: Under tiden i en förberedande insats får den arbetssökande aktivitetsstöd som betalas ut av Försäkringskassan. Är man berättigad till ersättning från arbetslöshetskassan utbetalas aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 320 kronor per dag vid heltid. Uppfylls inte villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa utbetalas aktivitetsstöd med 223 kronor per dag. Deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program som får ersättning i form av aktivitetsstöd omfattas av vissa försäkringar. Omfattning: 2009: I genomsnitt deltog personer i arbetslivsinriktad rehabilitering varje månad under år 2009 Majoriteten av deltagarna har funktionshinder! Personer med funktionshinder utgjorde 73,4 procent av deltagarna i arbetslivsinriktad rehabilitering, vilket är naturligt då insatsen i huvudsak riktar sig till denna grupp. Andelen ungdomar under 25 år uppgick till drygt 15 procent. Utgifter og finansiering: För 2008 och 2009 uppgick den totala kostnaden för arbetslivsinriktad rehabiltering till 208 mnkr respektive 199 mnkr. Resultat: Efter 30 dagar hade 32 procent fått ett arbete, vilket ökade till 38 procent vid mätperioden 180 dagar efter avslutat program år Utvärdering: Källor / hänvisningar: Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Web: Arbetssokande.html 57

58 LYFT Namn: Lyft Målgrupp: För att ytterligare förstärka arbetsmarknadspolitiken infördes insatsen Lyft tillfälligt under Lyft riktade sig till den som var eller riskerade att bli arbetslös och fyllt 25 år. De som hade ett funktionshinder och de som deltog i arbetslivsintroduktion kunde även anvisas till programmet fast de inte hade fyllt 25 år. Lyft var även en möjlig aktivitet för ungdomar under 25 år som deltog i jobbgarantin för ungdomar. Även de som deltog i jobb och utvecklingsgarantin kunde ta del av Lyft. Lyft syftade till att aktivera ett större antal arbetslösa och ge dem möjlighet att upprätthålla kontakten med arbetslivet. Infört: 1/ / Innehåll: Lyft får efter överenskommelse med Arbetsförmedlingen anordnas av statliga arbetsgivare, kommuner, landsting, kommunalförbund eller entreprenörer anordna lyftplatser i verksamhet inom miljö, skogsvård, kulturarv, omsorg och skola. Dess huvudsakliga syfte är att ge deltagarna en möjlighet att upprätta kontakten med arbetslivet. Lyft ska normalt ske på heltid och pågå i högst tre månader, för den som är med i jobb och utvecklingsgarantin kan aktiviteten pågå upp till sex månader. En lyftdeltagare ska avsätta 25 procent av tiden till jobbsökaraktiviteter. Ersättning: Under tiden i Lyft betalas aktivitetsstöd ut av Försäkringskassan. Personer som är berättigade till ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstöd motsvarande kassaersättningen, dock lägst 320 kronor per dag. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstöd med 223 kronor per dag. Omfattning: Ursprungligen var det tänkt att aktiveringsinsatsen skulle omfatta cirka personer under Volymen blev dock betydligt lägre. Det var svårt att omgående nå ut med en ny insats. Anordnare behövde tid och möjlighet att planera. Detta gällde både de kommunala och statliga anordnarna. VISSA UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Arbetsförmedlingen samverkar med skolan för att göra övergången från skola till arbete så smidig som möjligt. De samverkar även med Försäkringskassan och kommunens dagliga verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) för att den som har aktivitetsersättning lättare ska komma i kontakt med Arbetsförmedlingen. Målgrupp: Den som fyllt 16 år och har diagnostiserad funktionsnedsättning och som finns vid gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, friskolegymnasiet, riksgymnasiet eller fullgör gymnasiestudier vid folkhögskolan. Den som är under 30 år och har aktivitetsersättning och har blivit aktuell på Arbetsförmedlingen via Försäkringskassan eller genom kommunens dagliga verksamhet. Även du som har aktivitetsersättning och som själv kontaktar Arbetsförmedlingen har möjlighet till extra stöd. 58

59 Arbetsförmedlingen och skolan samarbetar När skolan, i samråd med unga med funktionsnedsättning, bedömer att detfinns ett behov av kompletterande vägledning eller information, kontaktar de Arbetsförmedlingen så att de kan erbjuda extra insatser. Finns det flera ungdomar med likartade behov kan vägledning i grupp tillsammans med skolans personal vara ett alternativ. För den som går sista året på gymnasiet samverkar Arbetsförmedlingen med skolan så att kontakterna med Arbetsförmedlingen ska fungera smidigt. Unga med funktionsnedsättning ska veta vem de ska kontakta på Arbetsförmedlingen och arbetsförmedlaren ska veta vem det är som tar kontakt och vilket stöd som de tidigare har fått. Den som har en praktikplats som kan övergå i en anställning och där någon form av arbetsmarknadspolitiskt stöd behövs ska Arbetsförmedlingen hjälpa till så att anställning kan ske så snart personen slutar skolan. Praktisk arbetslivsorientering är en viktig kontakt med arbetslivet. I vissa fall kan skolans studie och yrkesvägledare behöva stöd från Arbetsförmedlingen med förslag på vad som kan vara en lämplig arbetsplats. Arbetsförmedlingen kan även medverka om det behövs en anpassning på arbetsplatsen eller ett stöd genom ett personligt biträde för att praktiken ska fungera bra för dig. ungamed funktionsnedsattning.pdf SVERIGE: Övriga arbetsmarknadspolitiska program/stöd Det finns ett renodlat arbetsmarknadspolitiskt program för ungdomar i Sverige och det är Jobbgarantin för ungdomar. Ungdomar får delta i andra arbetsmarknadspolitiska program, förutom i de program där det finns en åldersgräns på 25 år. Här följer exempel på några arbetsmarknadspolitiska program där ungdomar har deltagit, men där de är kraftigt underrepresenterade. Programmen och dess resultat beskrivs därför inte i sin helhet eftersom ungdomarnas andel är så låg att det inte ger något mervärde för den här studien att gå närmare in på resultat, programbeskrivning m.m. Information om programmen finns på Arbetsförmedlingens hemsida: arbetssokande/stod och service/blanketter ochbroschyrer/faktablad.html 59

60 Insatser under Utbildningsdepartementet Reformer inom grundskolan och gymnasieskolan (inkl. vuxenutbildning) Om Sverige ska hävda sig som kunskaps- och industrination måste fler ungdomar slutföra en gymnasieutbildning med godkända resultat. Gymnasieskolans kvalitet hänger nära samman med de förkunskaper eleverna har med sig från grundskolan, men även gymnasieutbildningarnas utformning har avgörande betydelse. Många svenska elever lämnar dock grundskolan med bristfälliga baskunskaper, samtidigt som andelen ungdomar i åldern år utan fullföljd gymnasieutbildning och som inte i efterhand kompletterar sin utbildning har ökat i Sverige. Därför reformeras den svenska skolsystemet nu i grunden. Hösten 2011 införs en ny skollag med bl.a. stärkt rätt till särskilt stöd för elever som behöver det, nya läro- och kursplaner i grundskolan, fler nationella prov i tidigare årskurser liksom tidigare betyg i grundskolan, en ny lärarutbildning och nya krav för vilka som ska vara behöriga att undervisa i olika ämnen. Dessutom införs en ny gymnasieskola, med syftet att fler elever ska lämna gymnasieskolan med godkända betyg. Behörighetskraven för att antas till gymnasieskolan höjs vilket förväntas innebära att de elever som antas också i högre utsträckning fullföljer sin utbildning. Den nya gymnasieskolan ska också stärka elevernas förkunskaper inför yrkesliv och fortsatta studier samt att bättre anpassa utbildningarna till kraven inom olika bransch- och yrkesområden. För de elever som inte uppnår behörighet till gymnasieskolan efter fullföljd grundskola införs fem nya introduktionsprogram som ska möjliggöra att eleverna blir behöriga och snarast möjligt kan antas till ett gymnasieprogram. *** Här är en skiss över problematiken avhopp, dåliga resultat, "slutfört". Kontenta: ca 10% hoppar av (har endast gått 1-2 år) och uppemot 80% får slutbetyg till sist medan drygt var tionde efter 3 års studier aldrig uppfyller kraven för att få slutbetyg från gymnasieskolan (men kanske från komvux i ett senare skede). Alternativt: Var tionde med slutbetyg har dåliga resultat (ej grundläggande högskolebehörighet, gbh), så man kan (efter fem år) säga att 10% hoppar av, 20% når ej målen trots att ha gått (minst) tre år i gymnasiet och 70% når målen med godkända resultat. Därav satsningarna enligt ovan. 60

En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen

En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen Öresund-Kattegat-Skagerrak-programområdet Kattegat- Skagerrak Delprogram Kattegat-Skagerrak Delprogram Öresund Angränsande områden

Detaljer

75191 Språkleken. Rekommenderas från 4 år och uppåt.

75191 Språkleken. Rekommenderas från 4 år och uppåt. 75191 Språkleken Syftet med detta spel är att skapa kommunikations situationer där barnen måste lära sig att använda beskrivande ord och på detta sätt utveckla sitt språk och språkförståelse. Inlärningsdelar:

Detaljer

MidtSkandia. Helgeland. Helgeland.

MidtSkandia. Helgeland. Helgeland. MidtSkandia MidtSkandia är ett gränsorgan som jobbar för att undanröja gränshinder mellan Nordland och Västerbotten och bidrar till gemensamma utvecklingsprojekt i både Västerbotten och Nordland, speciellt

Detaljer

Personaleomsætningsstatistik

Personaleomsætningsstatistik Personaleomsætningsstatistik Statistikken er baseret på månedlige indberetninger med data for ansat i den kommunale eller regionale og registreret med løn. Dette kan medføre, at i ulønnet orlov eller i

Detaljer

Kapitaldekningsregler for kredittinstitusjoner og holdingselskaper i finanskonsern

Kapitaldekningsregler for kredittinstitusjoner og holdingselskaper i finanskonsern Regelverket i Danmark og Sverige 1. Danmark Kapitaldekningsregler for kredittinstitusjoner og holdingselskaper i finanskonsern Kapitaldekningsreglene i Danmark innebærer at pengeinstitutter (banker) ved

Detaljer

Små ekonomiers sårbarhet. Gruppe A Konklusjon

Små ekonomiers sårbarhet. Gruppe A Konklusjon Små ekonomiers sårbarhet Gruppe A Konklusjon Diskussionsfrågor: 1. Är de monetära ordningarna i Danmark, Norge, Sverige och Island hållbara i en globaliserad ekonomi där kapital kan flöda fritt över gränserna?

Detaljer

Fellesgrader i nordisk perspektiv. Trondheim, 6. mars 2014 Etelka Tamminen Dahl

Fellesgrader i nordisk perspektiv. Trondheim, 6. mars 2014 Etelka Tamminen Dahl Fellesgrader i nordisk perspektiv Trondheim, 6. mars 2014 Etelka Tamminen Dahl 60 år med et felles nordisk arbeidsmarked i 2014! Siden 1957 har vi hatt en avtale om opphevelse av passkontrollen ved internordiske

Detaljer

2-årsrapport 2011-2013

2-årsrapport 2011-2013 2-årsrapport 2011-2013 Land: Island Året 2006 ble en ny fagplan for sosionomutdanningen vedtatt. I stedet for den fire årige utdanningen som har eksistert i 25 år ble utdanningsforløpet fem årig; tre årig

Detaljer

Oprettelse af koblinger

Oprettelse af koblinger Oprettelse af koblinger Hvis der til en undervisning (skemabrik) skal knyttes flere lærere, klasser, fag og/eller lokaler, der skal have undervisning samtidig, benævnes det i Untis som en kobling. Koblingen

Detaljer

Dr. Per-Edvin Persson Direktör, Heureka, Finlands vetenskapscenter, Vanda, Finland

Dr. Per-Edvin Persson Direktör, Heureka, Finlands vetenskapscenter, Vanda, Finland Dr. Per-Edvin Persson Direktör, Heureka, Finlands vetenskapscenter, Vanda, Finland Evalueringen av Norges vitensenter i sammandrag Vitensenterkonferensen, Oslo, 11.11.2009 De regionale vitensentrene i

Detaljer

Integrering av mennesker med psykiske problemer

Integrering av mennesker med psykiske problemer EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Integrering av mennesker med psykiske problemer Prosjekt i EU-programmet Interreg Sverige - Norge 2007 2013 Tronheim 23.03.09 http://www2.tisip.no/integrering/

Detaljer

RAMBØLL RESULTS Til styring og måling av innsatser i den offentlige sektor

RAMBØLL RESULTS Til styring og måling av innsatser i den offentlige sektor RAMBØLL RESULTS Til styring og måling av innsatser i den offentlige sektor Rambøll Results er et brukervennlig system til kontinuerlig måling av progresjon av innsats og resultater over tid for en lik

Detaljer

Godt lydmiljø i barnehage og skole Hvordan skape universelt utformede læringsarenaer, en veiledning og ressursoversikt Samarbeidspartnere

Godt lydmiljø i barnehage og skole Hvordan skape universelt utformede læringsarenaer, en veiledning og ressursoversikt Samarbeidspartnere Godt lydmiljø i barnehage og skole Hvordan skape universelt utformede læringsarenaer, en veiledning og ressursoversikt Arne Vik, Program for Audiografutdanning, Høgskolen i Sør-Trøndelag Samarbeidspartnere

Detaljer

Designvejledning. Papirlinie

Designvejledning. Papirlinie Designvejledning Papirlinie Grafisk design: kühnel Tekst: Charlotte Sten Jacobsen Køge Kommune December 2002 4 Indhold 1 Brevpapir 6 Stregsystemet 6 Fortrykt brevpapir 6 Afsenderinformation 6 Typografi

Detaljer

Nordisk partnerskap. Sosial ulikhet i helse Norden fra kunnskap til implementering av innsatser Partnerskap:

Nordisk partnerskap. Sosial ulikhet i helse Norden fra kunnskap til implementering av innsatser Partnerskap: Nordisk partnerskap Sosial ulikhet i helse Norden fra kunnskap til implementering av innsatser Partnerskap: Norge: Sverige: Helsedirektoratet, Kommunesektorens organisasjon Folkhälsomyndigheten, Sveriges

Detaljer

PROGRAM. Nordisk konference om Supported Employment 10. og 11. juni 2010 i København. Torsdag den 10. juni 2010. 8:00-9:15 Registrering

PROGRAM. Nordisk konference om Supported Employment 10. og 11. juni 2010 i København. Torsdag den 10. juni 2010. 8:00-9:15 Registrering Nordisk konference om Supported Employment 10. og 11. juni 2010 i København PROGRAM Torsdag den 10. juni 2010 8:00-9:15 Registrering 9:15-10:00 Konferenceåbning v/formand for EUSE Danmark, Henning Jahn

Detaljer

Svanhildur Bogadóttir byarkivar Reykjavik. Det kommunale arkivmiljøet på Island, byarkivene, og Byarkivet I Reykjavik

Svanhildur Bogadóttir byarkivar Reykjavik. Det kommunale arkivmiljøet på Island, byarkivene, og Byarkivet I Reykjavik Svanhildur Bogadóttir byarkivar Reykjavik Det kommunale arkivmiljøet på Island, byarkivene, og Byarkivet I Reykjavik I foredraget mitt vil jeg diskutere Det kommunale arkivmiljøet på Island, Regionale

Detaljer

Innst. O. nr. 18. (2008 2009) Innstilling til Odelstinget fra familie- og kulturkomiteen. Ot.prp. nr. 47 (2007 2008)

Innst. O. nr. 18. (2008 2009) Innstilling til Odelstinget fra familie- og kulturkomiteen. Ot.prp. nr. 47 (2007 2008) Innst. O. nr. 18 (2008 2009) Innstilling til Odelstinget fra familie- og kulturkomiteen Ot.prp. nr. 47 (2007 2008) Innstilling fra familie- og kulturkomiteen om lov om endringer i barnehageloven (om formålet

Detaljer

Sådan optimerer du dine. call to action-knapper

Sådan optimerer du dine. call to action-knapper Sådan optimerer du dine call to action-knapper 213,16% flere konverteringer Statistisk signifikansniveau: 99% Lille ændring på siden STOR EFFEKT på beslutningen Det kritiske punkt mellem bounce og konvertering

Detaljer

Social integrering av människor med psykiska problem

Social integrering av människor med psykiska problem 0 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden DIARIENUMMER: N30441-158-08 Social integrering av människor med psykiska problem Lägesrapport Pr. 31.12.09 1 INNHOLDSFORTEGNELSE VERKSAMHETS

Detaljer

Vi viser til departementets brev av 1. desember 2006, og avgir herved uttalelse fra Finansnæringens Arbeidsgiverforening (FA).

Vi viser til departementets brev av 1. desember 2006, og avgir herved uttalelse fra Finansnæringens Arbeidsgiverforening (FA). Oslo, 27.februar 2007 Utg.jnr. 070028 Arbeids- og inkluderingsdepartementet. Postboks 8019 Dep. 0030 Oslo E-postadresse: evi@aid.dep.no Deres ref.: 200607102-/EVI EU-kommisjonens grønnbok om arbeidsrett

Detaljer

Legeutdanning i lys av kvalifikasjonsrammeverket. Prodekan Hilde Grimstad Det medisinske fakultet NTNU. Dekanmøte i medisin 2011

Legeutdanning i lys av kvalifikasjonsrammeverket. Prodekan Hilde Grimstad Det medisinske fakultet NTNU. Dekanmøte i medisin 2011 1 Legeutdanning i lys av kvalifikasjonsrammeverket Prodekan Hilde Grimstad Det medisinske fakultet NTNU Dekanmøte i medisin 2011 2 Etter innlegget mitt skal dere KUNNSKAP kjenne til hvordan det nasjonale

Detaljer

Innstilling: at EK-K godkjenner protokollen fra EK-K 1/2006 sammen med protokollen fra EK-K 2/2006 på neste møte den 4. mai i Oslo.

Innstilling: at EK-K godkjenner protokollen fra EK-K 1/2006 sammen med protokollen fra EK-K 2/2006 på neste møte den 4. mai i Oslo. NOTAT Nordisk Ministerråd Til EK-K Kopi Fra Sekretariatet Emne EK-K Møte 2/2006 den 6. mars 2006 kl. 13.00 på Lysebu, Oslo Store Strandstræde 18 DK-1255 København K Tel +45 3396 0200 Fax +45 3396 0201

Detaljer

NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016

NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016 1 NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016 1. Innledning Utvalg skal konkretisere sitt tildelte arbeidsområde og lage virksomhetsplan

Detaljer

Samtaler med barn og unge. Terapeutiske innfalsvinkler Gunnar Eide

Samtaler med barn og unge. Terapeutiske innfalsvinkler Gunnar Eide Samtaler med barn og unge Terapeutiske innfalsvinkler Gunnar Eide Fortællingernes betydning Narrativ = Fortælling Mennesket er aktivt fortolkende væsener. Vi bruger fortællingen til: at skabe en ramme

Detaljer

01.11.2012. Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6. Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth. 2) 29 a) 885. + 1 c) 140.

01.11.2012. Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6. Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth. 2) 29 a) 885. + 1 c) 140. Utmana studenter för att skapa motivation, resonemang och konstruktiv diskurs i klassrummet Ida Heiberg Solem Bjørnar Alseth Blekkflekkoppgaver Hvilke svar er mulige? 1) 8 2 a) 4-3 8 b) 5 c) 6 2) 29 a)

Detaljer

Gruppe 1900 (1): Vi kommer om lidt, skal lige have webcam på, Danmark

Gruppe 1900 (1): Vi kommer om lidt, skal lige have webcam på, Danmark Gruppe 1900 (1): Hey :) Jonathan, Emil, Moa, Lisa: Hej! Jonathan, Emil, Moa, Lisa: Vem är det? Gruppe 1900 (1): Vi hedder: Viktor, Linnea, Anders og ISabel Jonathan, Emil, Moa, Lisa: vilket land? Gruppe

Detaljer

Larvik kommune. Drømmen om et studiesenter

Larvik kommune. Drømmen om et studiesenter Larvik kommune Drømmen om et studiesenter SkanKomp Ny læring, utveksling av erfaring GEVINST! Ulike tanker om voksnes læring NORGE Voksenopplæring Lovverk som avgrenser Arbeidsretting «Voksenskolen kommer»

Detaljer

Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd

Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd Nordisk Ministerråd Mødegruppe Arbejdsudvalget under Embedsmandskomiteen for Miljøspørgsmål, AU Mødetid 16. juni 2015 Mødested København, NMRS sreferat Ved Stranden 18 DK-1061 København K Tel +45 3396

Detaljer

Alfons og Albert Ett delprojekt inom Interreg IIIA-projektet Ord utan gränser 2004-2006

Alfons og Albert Ett delprojekt inom Interreg IIIA-projektet Ord utan gränser 2004-2006 Alfons og Albert Ett delprojekt inom Interreg IIIA-projektet Ord utan gränser 2004-2006 Bakgrund Gode leseferdigheter er viktigere enn noensinne. Høytlesning og språkleker i førskolealderen er viktige

Detaljer

Stenella. Personvåg Personvægt Personvekt MANUAL BRUGSVEJLEDNING BRUKERMANUAL 1

Stenella. Personvåg Personvægt Personvekt MANUAL BRUGSVEJLEDNING BRUKERMANUAL 1 Stenella Personvåg Personvægt Personvekt MANUAL BRUGSVEJLEDNING BRUKERMANUAL 1 Svenska Svenska Din nya elektroniska personvåg är konstruerad för att på ett riktigt sätt visa din viktökning eller minskning

Detaljer

Hva virker? skandinaviske erfaringer i arbeidet med å få arbeidskraftreserven tilbake i jobb. Invitasjon til workshop i Oslo tirsdag 26.

Hva virker? skandinaviske erfaringer i arbeidet med å få arbeidskraftreserven tilbake i jobb. Invitasjon til workshop i Oslo tirsdag 26. Hva virker? skandinaviske erfaringer i arbeidet med å få arbeidskraftreserven tilbake i jobb Invitasjon til workshop i Oslo tirsdag 26. august 2008 Rambøll Management i Norge, Danmark og Sverige ønsker

Detaljer

Frafall i utdanning for 16 20 åringer i Norden

Frafall i utdanning for 16 20 åringer i Norden Frafall i utdanning for 16 20 åringer i Norden Eifred Markussen (Red.) TemaNord 2010:517 Frafall i utdanning for 16 20 åringer i Norden TemaNord 2010:517 Nordisk ministerråd, København 2010 ISBN 978-92-893-1999-7

Detaljer

Tidiga insatser för familjer

Tidiga insatser för familjer Nordens Barn Helsingfors 11 mars 2013 Tidiga insatser för familjer Kristin Marklund Projektledare Nordens Välfärdscenter 17-04-2013 Nordens Välfärdscenter 1 Uppdrag Nordiska ministerrådet prioriterar

Detaljer

Artic vinkelkapad. Hylla / Hylle / Hylde. Hylla / Hylle / Hylde. Hyllfäste / Hyllefeste

Artic vinkelkapad. Hylla / Hylle / Hylde. Hylla / Hylle / Hylde. Hyllfäste / Hyllefeste 1 Hylla lämplig för montering av styrskena Hylle som passer for installasjon av styreskinne Hylder egnet til montering af styreskinner Vattenpass/Vater/ Vaterpas Börja med att montera inredningen Inredningen

Detaljer

Harald Michalsen og Lasse Storr-Hansen. Tplan version 28.2 Skoleåret 2006-2007 TPLAN VERSJON 28.2 OG SOMMEREN 2006...2

Harald Michalsen og Lasse Storr-Hansen. Tplan version 28.2 Skoleåret 2006-2007 TPLAN VERSJON 28.2 OG SOMMEREN 2006...2 1 af 9 TPLAN VERSJON 28.2 OG SOMMEREN 2006...2 NYHEDER I WINTP...4 Import af Holdbetegnelser...5 Import af Fagregister...6 Import af Blokregister...9 2 af 9 Tplan versjon 28.2 og sommeren 2006 Til mine

Detaljer

FIRST LEGO League. Härnösand 2011. Laggabraxxarna. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2011. Laggabraxxarna. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2011 Presentasjon av laget Laggabraxxarna Vi kommer fra Timrå Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Laggarbergs skola

Detaljer

Styrelsemöte SamNordisk Skogsforskning (SNS)

Styrelsemöte SamNordisk Skogsforskning (SNS) Styrelsemöte SamNordisk Skogsforskning (SNS) Datum: 8-9 november 2007 Plats: Norge, Ringnes gård SNS styrelsemöte; 8-9 november Sak 14/2007 Mötets öppnande och godkännande av saklistan Sak 15/2007 Ny generalsekreterare

Detaljer

å styrke evidensbasert forskning i Norden rundt tobakk og alkoholbruk og kroniske sykdommer, kreft og livsstilssykdommer

å styrke evidensbasert forskning i Norden rundt tobakk og alkoholbruk og kroniske sykdommer, kreft og livsstilssykdommer BETENKNING OVER MEDDELELSE OM REKOMMANDASJON Nordisk alkohol og tobakkspolitikk i et folkehelseperspektiv 1. Rekommandasjon Rekommandasjonen har følgende ordlyd: Nordisk råd rekommanderer Nordisk ministerråd

Detaljer

IT I PRAKSIS 2011 STATUS OG UTVIKLING INNEN BRUK AV MOBILE ENHETER - MULIGHETER OG UTFORDRINGER

IT I PRAKSIS 2011 STATUS OG UTVIKLING INNEN BRUK AV MOBILE ENHETER - MULIGHETER OG UTFORDRINGER IT I PRAKSIS 2011 STATUS OG UTVIKLING INNEN BRUK AV MOBILE ENHETER - MULIGHETER OG UTFORDRINGER IT I PRAKSIS 2011 IT i praksis kartlegger utviklingen innenfor digital virksomhetsutvikling og innovasjon,

Detaljer

Snodden. NO: Øvelser. SE: Övningar. DK: Øvelser. Med Snodden kan du styrke det meste av kroppen. Meget godt egnet for stavgang/dobbelttak

Snodden. NO: Øvelser. SE: Övningar. DK: Øvelser. Med Snodden kan du styrke det meste av kroppen. Meget godt egnet for stavgang/dobbelttak Snodden NO: Øvelser Med Snodden kan du styrke det meste av kroppen. Meget godt egnet for stavgang/dobbelttak trening. SE: Övningar Med Snodden kan du stärka det mesta av kroppen. Mycket bra för stavgång/

Detaljer

Kundeorientering i de nordiske vegforvaltningene

Kundeorientering i de nordiske vegforvaltningene Utvalg 21 Transportplanlegging Artikkel fra seminar i Norge september 2005 - Toril Presttun Kundeorientering i de nordiske vegforvaltningene Nvf 21 har gjennomført et seminar om kundeorientering i de nordiske

Detaljer

NORSK MUSIKKPEDAGOGISK UNION Norsk seksjon av Nordisk Union for Musikkutdannere (NUMU) og International Society for Music Education (ISME)

NORSK MUSIKKPEDAGOGISK UNION Norsk seksjon av Nordisk Union for Musikkutdannere (NUMU) og International Society for Music Education (ISME) Kunnskapsdepartementet Dato: 11.10.12 Innspill til Kunnskapsdepartementet i forbindelse med evalueringen av Kunnskapsløftet 2006 og varslet Stortingsmelding. Innledning Norsk Musikkpedagogisk Union vil

Detaljer

Energimerkeordningen

Energimerkeordningen Energimerkeordningen «Det norska energideklarationssystemets konsekvenser för äldre byggnaders karaktärsbärande värden.» «Granskad och förvanskad? en undersökning av det svenska energideklarationssystemets

Detaljer

Ansökningsblankett för projektmedel från Nordiska ministerrådets Arktiska Samarbetsprogram 2006-08

Ansökningsblankett för projektmedel från Nordiska ministerrådets Arktiska Samarbetsprogram 2006-08 Ansökningsblankett för projektmedel från Nordiska ministerrådets Arktiska Samarbetsprogram 2006-08 Ifylld blankett skickas till adressen nedan. Journalnr.: 1. Projektnamn (även på engelska): Snø ig is.

Detaljer

DIARIENUMMER 304-2648-13

DIARIENUMMER 304-2648-13 BESLUT SMÅPROJEKT 2013-05-06 DIARIENUMMER 304-2648-13 DELOMRÅDE Reg Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Karlstads universitet, Cerut Att: Lotta Braunerhielm Universitetsgatan 2 651

Detaljer

DIFI Test Utvikling. Antall svar: 41 Svarprosent: 98 TESTMÅLING

DIFI Test Utvikling. Antall svar: 41 Svarprosent: 98 TESTMÅLING DIFI Test Antall svar: 41 Svarprosent: 98 TESTMÅLING RESULTATER PER HOVEDOMRÅDE 01 Nedenfor vises resultatene på undersøkelsens hovedområder. Hvert hovedområde består av flere enkeltspørsmål, og fremgår

Detaljer

Verksamhetsplan 2004 arbetsgruppen utbildning

Verksamhetsplan 2004 arbetsgruppen utbildning Verksamhetsplan 2004 arbetsgruppen utbildning Arbetsgruppens namn och dess medlemmar STYRGRUPPEN Elin Reite, Avdelningsdirektör, Skoleetaten Oslo Ordförande 2004 Sunniva Park, Pedagogisk vägledare, Skoleetaten

Detaljer

NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016

NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016 1 NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016 1. Innledning Utvalg skal konkretisere sitt tildelte arbeidsområde og lage virksomhetsplan

Detaljer

Alkoholpolitik i förändring:

Alkoholpolitik i förändring: Alkoholpolitik i förändring: från dryckerna till drickandet i fokus Bengt Ekdahl ValueMerge Consulting - hjälper företag att förstå sina kunder Drickandets utveckling i Sverige 1997-2003 Totalkonsumtionens

Detaljer

6. Val av två justeringsmän Åsne Århus Botillen och Aslak Sverdrup ble valgt til protokollunderskrivere.

6. Val av två justeringsmän Åsne Århus Botillen och Aslak Sverdrup ble valgt til protokollunderskrivere. Skandinaviska Skolan - Årsmøteprotokoll 2009 Regnskapsår: 1 juli 2008 til 30 juni 2009 1. Styrelsens ordförande öppnar mötet Styrets leder Jan Tvinnereim ønsket velkommen og erklærte møtet for åpnet. Etter

Detaljer

Störande ljus vid vägarbeten om natten

Störande ljus vid vägarbeten om natten Störande ljus vid vägarbeten om natten Referat fra møtet 13. mai 2005, Arlanda Deltagande: Tommy Bäckström Vägverket Jan-Erik Elg Vägverket Morten Hafting Vegdirektoratet Anita Ihs VTI Erik Randrup Vejdirektoratet

Detaljer

NUS møte 23 januar 2015- Referat

NUS møte 23 januar 2015- Referat NUS møte 23 januar 2015- Referat Ole Petter Ottersen Helen Dannetun (på Skype) Marianne Granfeldt Brian Beck Nielsen, - (på Skype) Susanne Bjerregaard Kristin Ingolfsdottir Fridrika Hardardottir Tove Kristin

Detaljer

LYNKOBLINGER SERIE QR

LYNKOBLINGER SERIE QR LYNKOBLINER SERIE QR HYDROSCAND LIDT TÆTTERE PÅ Hydroscand tilbyder dig høj service, fra bestilling til leverance.vores produktsortiment er bredt og holder en høj kvalitet. Desuden er mange af vores produkter

Detaljer

NOTAT. Sagsbeh.: Peter Krog Sagsnr.: 10-14905

NOTAT. Sagsbeh.: Peter Krog Sagsnr.: 10-14905 SOLRØD KOMMUNE SKOLE OG DAGTILBUD NOTAT Emne: Til: NOTAT om LP-modellen Familie og Uddannelsesudvalget Dato: 26. august 2010 Sagsbeh.: Peter Krog Sagsnr.: 10-14905 LP-modellen (LP) Denne analysemodel er

Detaljer

Creating Green Business together. www.oreec.no. ecoinside. OREEC er en del av Kunnskapsbyen Lillestrøm

Creating Green Business together. www.oreec.no. ecoinside. OREEC er en del av Kunnskapsbyen Lillestrøm ecoinside ecoinside Indre Skandinavia skal bli den globalt ledende klynge innen klimadrevet utvikling Klimadrevet utvikling Smart spesialisering på «svorsk» Interreg samarbeid i program Sverige-Norge i

Detaljer

BRUGSANVISNING: BARNESTOL MIDI

BRUGSANVISNING: BARNESTOL MIDI BRUGSANVISNING: BARNESTOL MIDI DK Gruppe: 0 + 1 Vægt: 0 18 kg. Alder: Nyfødt op til ca. 4 år Vigtigt: Gem denne brugsanvisning ALMEN INFORMATION - For at opnå størst sikkerhed for deres barn, bedes denne

Detaljer

Riktlinjer för uppföljning och statusrapport för juli-december 2012

Riktlinjer för uppföljning och statusrapport för juli-december 2012 Uppföljning och aktivitetsrapport december 2012 för enskild aktivitet 12-05-22 Riktlinjer för uppföljning och statusrapport för juli-december 2012 4. Lärande Vad har vi lärt oss? Detta tar vi med oss!

Detaljer

Vektorvärda funktioner

Vektorvärda funktioner Vektorvärda funktioner En vektorvärd funktion är en funktion som ger en vektor som svar. Exempel på en sådan är en parametriserad kurva som r(t) = (t, t 2 ), 0 t 1, som beskriver kurvan y = x 2 då 0 x

Detaljer

Erasmus En uslipt diamant på arbeidsmarkedet. Johannes Kvam, Annika Sundbæck-Lindroos

Erasmus En uslipt diamant på arbeidsmarkedet. Johannes Kvam, Annika Sundbæck-Lindroos Erasmus En uslipt diamant på arbeidsmarkedet Johannes Kvam, Annika Sundbæck-Lindroos Erasmus Student Network Erasmus + seminar Johannes Kvam, Education Officer education@esn.no 1989 Erasmus + seminar Johannes

Detaljer

BSAB systemet er koblet til AMA beskrivelser til forskællige deler inom byggprocessen. AMA står for Allmän Material och Arbetsbeskrivning.

BSAB systemet er koblet til AMA beskrivelser til forskællige deler inom byggprocessen. AMA står for Allmän Material och Arbetsbeskrivning. FOKUS I BIM med BSAB Kort beskrivelse af Svensk Byggtjänst projekt Fokus I der BSAB klasifikationssystem og AMA beskrivelser og udførendeløsninger kobles til en aktiv BIM model. Det svenske BSAB system

Detaljer

DIARIENUMMER G30441-141-08

DIARIENUMMER G30441-141-08 BESLUT SMÅPROJEKT 2008-11-27 DIARIENUMMER G30441-141-08 DELOMRÅDE GS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Fyrbodal Kommunalförbund Att: Elsie Hellström Box 305 451 18 UDDEVALLA Projekt:

Detaljer

R1 99901-20052010 SWING

R1 99901-20052010 SWING R1 99901-20052010 SWING A B C D E F G x 9 K3-08001 Ø12x60 x 15 K3-04030 Ø10 (Ø20) 9 K3-06003 Ø10x60 x 11 H2-20505 x 11 H2-20506 x 12 K3-04095 A16 (Ø26) H I J K L M x 11 R1-63500 M16x40 0 22,5 x 1 H3-35920

Detaljer

Kvalitet hvordan? Kvalitet i voksnes læring en sammenlignende casebeskrivelse av nordisk kvalitetsarbeid

Kvalitet hvordan? Kvalitet i voksnes læring en sammenlignende casebeskrivelse av nordisk kvalitetsarbeid Kvalitet i voksnes læring en sammenlignende casebeskrivelse av nordisk kvalitetsarbeid Kvalitet hvordan? Kvalitet i voksnes læring en sammenlignende casebeskrivelse av nordisk kvalitetsarbeid Rapporten

Detaljer

Kjennetegn ved effektiv behandling/opplæring

Kjennetegn ved effektiv behandling/opplæring Kjennetegn ved effektiv behandling/opplæring Hafjellseminaret, Hafjell, 05.05.11 Jørn Isaksen, SIHF www.kompetanseformidling.net Are Karlsen www.pedagogikk.no Innledning I forhold til atferdsanalytisk

Detaljer

Hvorfor simulering ikke kan erstatte praksis

Hvorfor simulering ikke kan erstatte praksis Hvorfor simulering ikke kan erstatte praksis Knut Astad, seniorrådgiver Høgskolen Betanien, torsdag 18. juni 2015 Generelt EØS-avtalen artikkel 30 For å lette adgangen til å starte og utøve virksomhet

Detaljer

Folketinget Boligudvalget Christiansborg 1240 København K

Folketinget Boligudvalget Christiansborg 1240 København K Boligudvalget 2010-11 L 89, endeligt svar på spørgsmål 26 Offentligt Folketinget Boligudvalget Christiansborg 1240 København K Lovafdelingen Dato: 10. marts 2011 Kontor: Formueretskontoret Sagsnr.: 2010-7005-0036

Detaljer

Invandrarutbildning inom utbildningssystemen i Norden och aktuella utmaningar - bakgrundsinformation

Invandrarutbildning inom utbildningssystemen i Norden och aktuella utmaningar - bakgrundsinformation Invandrarutbildning inom utbildningssystemen i Norden och aktuella utmaningar - bakgrundsinformation Som bakgrundsinformation till arbetsseminariet Delaktighet i ett mångkulturellt Norden, 1.-2.12.2011

Detaljer

Et arbeidsmarked for alle?

Et arbeidsmarked for alle? TemaNord 2012:551 Ved Stranden 18 DK-1061 København K www.norden.org Et arbeidsmarked for alle? En dokumentanalyse av de nordiske landenes jobbstrategier Et arbeidsmarked for alle? En dokumentanalyse av

Detaljer

SCRAPLIGHTS. responsibly reimagining cardboard boxes

SCRAPLIGHTS. responsibly reimagining cardboard boxes SCRAPLIGHTS responsibly reimagining cardboard boxes 2 3 Seth Grizzle vandt sin første farvekonkurrence som 8 årig, mens Jonathan Junker dimitterede som cykelrytter på omtrent samme tidspunkt. De har kendt

Detaljer

Børn som pårørende i psykiatrien

Børn som pårørende i psykiatrien Socialudvalget 2011-12 SOU alm. del Bilag 284 Offentligt Børn som pårørende i psykiatrien København den 26. april 2012 Af Ann- Dorthe Petersen Og Anne-Margrethe Gad Jørgensen SINDs Pårørenderådgivning.

Detaljer

SWAN. 07.2003 Dansk betjeningsvejledning Norsk bruksanvisning Svensk handbok

SWAN. 07.2003 Dansk betjeningsvejledning Norsk bruksanvisning Svensk handbok WA 07.2003 Dansk betjeningsvejledning orsk bruksanvisning vensk handbok DK WA Toiletstolen wan fra R82 egner sig grundet materialevalget også fortræffeligt som bade-/ brusestol, idet sædet er fremstillet

Detaljer

Rapport. Livet i bofællesskab Midtvejsrapport fra et forskningsprojekt

Rapport. Livet i bofællesskab Midtvejsrapport fra et forskningsprojekt SOR Rapport Utgave 2 2002 48. Årgang Karen Christensen Livet i bofællesskab Midtvejsrapport fra et forskningsprojekt Side 4 Johans Tveit Sandvin Meget er forskjellig, men er det utenpå? Likheter og forskjeller

Detaljer

Nordplus rapport 1 BASUPPGIFTER 2 MOBILITET

Nordplus rapport 1 BASUPPGIFTER 2 MOBILITET Nordplus rapport Spara detta Word-dokument på din egen dator innan du början fylla i den. När rapporten är ifylld sänd den som bilaga/vedlegg per e-post till nordplus@cimo.fi och skriv ut/print den ud,

Detaljer

Inkludering av utsatte grupper i arbeidsmarkedet i de nordiske land

Inkludering av utsatte grupper i arbeidsmarkedet i de nordiske land Arbeidsseminar ved NVC 27.04.2011 Inkludering av utsatte grupper i arbeidsmarkedet i de nordiske land Björn Halvorsen Nordens Välfärdscenter bjorn.halvorsen@nordicwelfare.org 20-02-2012 Arbejdsinkludering

Detaljer

OPPFØLGING ANBEFALINGER GJENNOMGANG 2014

OPPFØLGING ANBEFALINGER GJENNOMGANG 2014 OPPFØLGING ANBEFALINGER GJENNOMGANG 2014 Prosjektet er godt i gang, eller ferdigstilt Prosjektet er startet eller planlagt Prosjektet er ikke planlagt/fn-sambandet er uenige i anbefalingen og vurderer

Detaljer

NOTAT. Oppstartsinformasjon til aktørene på språkområdet. Nordisk ministerråd. Aktørene på språkområdet. Nordisk ministerråds sekretariat

NOTAT. Oppstartsinformasjon til aktørene på språkområdet. Nordisk ministerråd. Aktørene på språkområdet. Nordisk ministerråds sekretariat NOTAT Nordisk ministerråd Til Aktørene på språkområdet Kopi Fra Nordisk ministerråds sekretariat Ved Stranden 18 DK-1061 København K Tel +45 3396 0200 Fax +45 3396 0202 www.norden.org Emne 9. januar 2014

Detaljer

Delprosjekt 3. Felles/gemensamma strategier for forvaltning

Delprosjekt 3. Felles/gemensamma strategier for forvaltning Delprosjekt 3 6. oktober 2009 1 Felles/gemensamma strategier for forvaltning Monika Olsen, Anita Tullrot NORGE SVERIGE SKAGERRAK SKAGERRAK DANMARK 6. oktober 2009 2 Dagens presentation Syfte och ambition

Detaljer

Insatser till tusen! Kristin Marklund och Monica Flock Nordens Välfärdscenter/ Atferdssenteter. Socialchefsdagarna i Malmö 2013

Insatser till tusen! Kristin Marklund och Monica Flock Nordens Välfärdscenter/ Atferdssenteter. Socialchefsdagarna i Malmö 2013 Socialchefsdagarna i Malmö 2013 Insatser till tusen! Kristin Marklund och Monica Flock Nordens Välfärdscenter/ Atferdssenteter 13-10-06 Nordens Velfærdscenter 1 Nordens Välfärdscenter - en institution

Detaljer

DELOMRÅDE REGIONÖVERSKRIDANDE NGB OCH IS DIARIENUMMER R30441-45-10

DELOMRÅDE REGIONÖVERSKRIDANDE NGB OCH IS DIARIENUMMER R30441-45-10 BESLUT PROJEKT 2010-12-14 DIARIENUMMER R30441-45-10 DELOMRÅDE REGIONÖVERSKRIDANDE NGB OCH IS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Att: Eva Näsman Köpmangatan 21 831 86 Östersund Projekt:

Detaljer

Unge på kanten. Inkludering av utsatte ungdommer i arbeid Litt om politikk og praksis i de nordiske land

Unge på kanten. Inkludering av utsatte ungdommer i arbeid Litt om politikk og praksis i de nordiske land Nordisk Jobbmesse & konferanse Voksenåsen, Oslo 22. april 2013 Unge på kanten Inkludering av utsatte ungdommer i arbeid Litt om politikk og praksis i de nordiske land Björn Halvorsen Nordens Välfärdscenter

Detaljer

Familjeperspektivet inom familjevåldet vad har vi åstadkommit? vad er huvudtmaningarna?

Familjeperspektivet inom familjevåldet vad har vi åstadkommit? vad er huvudtmaningarna? Familjeperspektivet inom familjevåldet vad har vi åstadkommit? vad er huvudtmaningarna? Marius Råkil Psykologspesialist och VD Alternativ til Vold (ATV), Norge Vad betyder ett familjeperspektiv? Praktik:

Detaljer

Skriftlig spørgsmål. om ulovlig fangst af fisk i Barentshavet E 2 2006. Journalnummer: 06-375-01. Til Danmarks, Norges og Sveriges regeringer

Skriftlig spørgsmål. om ulovlig fangst af fisk i Barentshavet E 2 2006. Journalnummer: 06-375-01. Til Danmarks, Norges og Sveriges regeringer 1 E 2 2006 Skriftlig spørgsmål Journalnummer: 06-375-01 om ulovlig fangst af fisk i Barentshavet Til Danmarks, Norges og Sveriges regeringer Ifølge det svenske TV-program TV 4 Kalla Fakta s dokumentarudsendelse

Detaljer

Instituttrapport for studieåret 2014-2015

Instituttrapport for studieåret 2014-2015 Instituttrapport for studieåret 2014-2015 Instituttets navn: MEK Instituttrapporten baserer seg på følgende programrapporter (studieprogrammenes navn): Maskin, Elektronikk og IT og Bioteknologi og Kjemi

Detaljer

Kjell Vaagen. Sandnessjøen, MittSkandia 28 mai 2015

Kjell Vaagen. Sandnessjøen, MittSkandia 28 mai 2015 Kjell Vaagen Sandnessjøen, MittSkandia 28 mai 2015 Om Nordiska ministerrådets gränshinderarbete Gränshinderarbetet är ett av de viktigaste nordiska samarbetsområdena. Arbetet drivs av Gränshinderrådet

Detaljer

Voksenuddannelsesorganisering og fleksibel læring

Voksenuddannelsesorganisering og fleksibel læring Marie Tveiten, rektor Arendal voksenopplæring November 2009 Innspill i forhold til rapporten: Voksenuddannelsesorganisering og fleksibel læring -svenske og danske forhold Juni 2009 Morten Lassen, CARMA,

Detaljer

Katekesens formål og indhold Et oplæg til mødet for sognets kateketer, august 2004 1 Nina Lassen, kateket

Katekesens formål og indhold Et oplæg til mødet for sognets kateketer, august 2004 1 Nina Lassen, kateket Katekesens formål og indhold Et oplæg til mødet for sognets kateketer, august 2004 1 Nina Lassen, kateket Hvis vi skal kunne uddybe vores tro, så må vi lytte til ekkoet (ordet Katekese kommer fra græsk

Detaljer

Filmer, litteratur og filmkamera til utlån

Filmer, litteratur og filmkamera til utlån Filmer, litteratur og filmkamera til utlån Informasjon Steinkjer kommune er en av 25 kommuner som deltar i Modellkommuneforsøket barn av psykisk syke og/eller rusmisbrukende foreldre. Det har vært alt

Detaljer

Rapportering av arbeidet i GNA - saksframlegg GD-møte veg Helsingfors 30. november 2007

Rapportering av arbeidet i GNA - saksframlegg GD-møte veg Helsingfors 30. november 2007 Side: 1 av 5 Rapportering av arbeidet i GNA - saksframlegg GD-møte veg Helsingfors 30. november 2007 Bakgrunn for GNA- prosjektet (Felles nordisk anleggsmarked) Prosjektet Gemensam Nordisk Anläggningsmarknad,

Detaljer

NEO BRUKSANVISNING KÄYTTÖOHJE USER GUIDE

NEO BRUKSANVISNING KÄYTTÖOHJE USER GUIDE NEO BRUKSANVISNING KÄYTTÖOHJE USER GUIDE NO/DK: side 1 8 SV: sida 9 16 FI: sivu 17 24 GB/AU: page 25 32 1 5 2 3 4 6 7 1 Indikator for dagsenking 2 Ønsket Temperatur 3 Indikator for varmeavgivelse 4 Indikator

Detaljer

JERNBANEVERKET TEKNISK REGELVERK TUNNELER

JERNBANEVERKET TEKNISK REGELVERK TUNNELER JERNBANEVERKET TEKNISK REGELVERK TUNNELER Til Jernbaneverket Dokumenttype Rapport Dato Juni 2013 JERNBANEVERKET TEKNISK REGELVERK TUNNELER JERNBANEVERKET TEKNISK REGELVERK TUNNELER Revision 1.0 Dato 07-06-2013

Detaljer

408-084. Bruksanvisning för fjärrströmbrytare Bruksanvisning for fjernstrømbryter

408-084. Bruksanvisning för fjärrströmbrytare Bruksanvisning for fjernstrømbryter 408-084 Bruksanvisning för fjärrströmbrytare Bruksanvisning for fjernstrømbryter SE - Bruksanvisning i original NO - Bruksanvisning (Oversettelse av original bruksanvisning) PL - Instrukcja obsługi (Tłumaczenie

Detaljer

DIARIENUMMER G30441-42-08

DIARIENUMMER G30441-42-08 BESLUT 2008-06-03 DIARIENUMMER G30441-42-08 DELOMRÅDE Gränslöst Samarbete Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Ung Företagsamhet Att: Linn Uggla Box 907 461 29 TROLLHÄTTAN Projekt:

Detaljer

Forslag til ændringer i budgetgrundlaget

Forslag til ændringer i budgetgrundlaget Forslag til ændringer i grundlaget - opfølgning Politikområde: Bilagsnr. 3 Indsendt af Institution/afdeling: JOBS Navn på forslag (bemærkning): Familiekonsulent til integrationsområdet Med virkning fra:

Detaljer

Serveropsætning Batchjob og Rapporter

Serveropsætning Batchjob og Rapporter APPENDIKS 2 : Server opsætning, batchjob og Rapporter Version 1.0.1 Serveropsætning Batchjob og Rapporter Revision kontrol: Version Dato Beskrivelse af ændringer Leveret til 1.0.0 23/03/07 OndutyPlanner

Detaljer

Teknologien er den enkle biten, menneskene er mer utfordrende

Teknologien er den enkle biten, menneskene er mer utfordrende Teknologien er den enkle biten, menneskene er mer utfordrende #etikk Simen Spurkland, Aftenposten 3.11.15 #teknologi Kratta manegen För att få igång utvecklingen av skolan så att den blir digitalt kompetent

Detaljer

KVALITETSPROSJEKT. Sammenlikning av svar på intervjuer i Norge og Island

KVALITETSPROSJEKT. Sammenlikning av svar på intervjuer i Norge og Island 2009-09-10 KVALITETSPROSJEKT Sammenlikning av svar på intervjuer i Norge og Island Del 1. Elver/deltakere I Norge ble det intervjuet 6 elever fra to VO-sentre i Oslo, 3 med lese/skrivevansker (på grunnleggende

Detaljer

SØSTRENE SUNDINsÆventyr

SØSTRENE SUNDINsÆventyr Del 1. Jess skyndede sej mot møtesplassen, håper att Sofi ikke ær sen, vi har ingen tid att førlore tænkte hun. Jess gick med raske steg upp til trappan på skaaken, Sofi var reden dær. - Vad er på gang,

Detaljer

EU-seminar Backlund, Levanger Sidsel Trønsdal 11. februar 2010

EU-seminar Backlund, Levanger Sidsel Trønsdal 11. februar 2010 INTERREG IV 2007-2013 EU-seminar Backlund, Levanger Sidsel Trønsdal 11. februar 2010 Interregs historie Interreg etablert i 1991 Norge og Sverige deltatt siden 1996 (Interreg II) Interreg III 2000-06 Interreg

Detaljer