Hva virker? skandinaviske erfaringer i arbeidet med å få arbeidskraftreserven tilbake i jobb. Invitasjon til workshop i Oslo tirsdag 26.

Transkript

1 Hva virker? skandinaviske erfaringer i arbeidet med å få arbeidskraftreserven tilbake i jobb Invitasjon til workshop i Oslo tirsdag 26. august 2008

2 Rambøll Management i Norge, Danmark og Sverige ønsker med dette å invitere deg til inspirasjonsworkshop om hvordan få arbeidskraftreserven tilbake i jobb. Workshopen er et tilbud til direktører, avdelingsledere og spesialrådgivere i arbeidsmarkedsmyndighetene i Norge, Danmark og Sverige som ønsker kunnskap og dialog med skandinaviske kolleger om hvordan det arbeides med å få arbeidskraftreserven, og da særlig de sykmeldte, tilbake i arbeid. Målet er å identifisere hva som fungerer i de ulike landene og således bidra til å spre best practice på tvers av landegrensene. De skandinaviske landene har mange likhetstrekk på arbeids- og velferdsområdet. Fleksible arbeidsmarkeder og gode kompensasjonsordninger er med på å plassere Skandinavia i verdenstoppen når det gjelder sysselsettingsprosent og levestandard. Allikevel ser vi at landene har valgt ulike tilnærmingsmetoder og arbeidsmåter når det gjelder arbeidet med å få sykmeldte personer tilbake i arbeidslivet. Den stadig større etterspørselen etter hva som virkelig fungerer gjør det spesielt interessant å belyse og sammenligne hva som gjøres i de forskjellige landene og hvilke grep som gir resultater på sykmeldingsstatistikkene. Rambøll Management utfører årlig en rekke evalueringer på sysselsettingsområdet i Norge, Danmark og Sverige og har opparbeidet seg god innsikt i utfordringer og innsatser på dette området. I workshopen vil vi innledningsvis presentere hva som står høyest på agendaen i Norge, Danmark og Sverige når det gjelder arbeidet med å tilbakeføre de sykmeldte til jobb. Deretter vil vi presentere noen funn fra prosjektevalueringer i hvert enkelt land som kan vise til gode erfaringer i dette arbeidet. I tillegg har vi vært så heldige å få med oss Richard Dorsett fra Policy Studies Institute i England, som vil fortelle oss om erfaringene fra programmet Pathways to work som har til hensikt å hjelpe uføre til å komme i eller beholde - arbeid. England er langt fremme når det gjelder såkalt evidensbasert politikk, det vil si at politiske beslutninger i større og større grad funderes på forskning og evalueringer Med utgangspunkt i Richards foredrag og kunnskapsdeling mellom de tre landene håper vi å kunne bidra til inspirasjon på dette svært sentrale området. På de neste sidene finner du agenda for workshopen, presentasjon av foredragsholderne og en smakebit på hva som skjer i hvert enkelt land på området. Praktiske opplysninger: Workshopen finner sted tirsdag 26. august kl på Litteraturhuset i Wergelandsveien 29 i Oslo sentrum. Det vil bli servert en enkel lunsj og kaffe/ te. Påmelding skjer til Ida Gram på e-post ida.gram@r-m.com eller telefon og bekreftes ved innbetaling av deltakeravgift innen 1. juli til kontonummer Deltakeravgift er NOK 450,-. Merk innbetalingen med workshop Oslo og deltakers navn. Påmelding er bindende og deltakeravgift vil ikke bli refundert. Vi gjør oppmerksom på at deltakerne selv må bekoste reise og eventuell overnatting. Vi ønsker deg hjertelig velkommen til en inspirerende dag med Rambøll Management!

3 Agenda Klokkeslett Tema Ankomst/ kaffe Introduksjon til workshop, presentasjonsrunde og forventninger til dagen Hva skjer nå? politisk statusrapport fra de tre skandinaviske landene Norge: NAV-reformen en one stop shop for alle? v/ Grete Aspelund, Business Manager Rambøll Management Norge Danmark: Fokus på kommunernes opfølgning og samarbejdet mellem kommuner-arbejdsgiver-læger v/ Joachim Boll, chefkonsulent Rambøll Management Danmark Sverige: Fokus på förändringar i samband med de nya förslagen inom sjukskrivningsprocessen v/ Niga Hamasor, konsulent Rambøll Management Sverige What counts is what works introduksjon til evidensbasert politikkutvikling i England med konkrete eksempler fra sysselsettingsområdet v/ Richard Dorsett, forskningsdirektør ved Policy Studies Institute, London Lunsj Hva virker i arbeidet med å få de sykmeldte tilbake på jobb? - funn og erfaringer fra 3 land Danmark: Resultater fra en evaluering af den nye sygedagpengelov med fokus på betydningen af den kommunale opfølgningsindsats og af den sygemeldtes diagnose v/ Joachim Boll, chefkonsulent Rambøll Management Danmark Norge: Arbeidsgivers betydning presentasjon av funn fra evalueringene Arbeidsgivers rolle i sykefraværsoppfølgingen og Forsøk med Tilrettleggingsgaranti v/ Gjertrud Stavseng, sjefskonsulent Rambøll Management Norge Sverige: Samverkan som ett medel för att korta vägen till arbete - resultat från Österåkers kommun v/ Niga Hamasor, konsulent Rambøll Management Sverige Hva virker i arbeidet med å få de sykmeldte tilbake på jobb? - diskusjon i plenum fasilitert av Rambøll Management Norge

4 Om foredragsholderne Richard Dorsett er forskningsdirektør ved Policy Studies Institute (PSI) i London ( PSI er en tverrfaglig forskningsinstitusjon som utfører oppdrag på områdene sosial-, økonomi-, industri- og miljøpolitikk. En viktig del av instituttets arbeid er evalueringer av innsatser rettet mot å øke deltakelsen på arbeidsmarkedet og redusere trygdeavhengighet. Richard har ledet flere større evalueringer som involverer ulike forskningsmetoder. For tiden leder han evalueringen av Pathways to Work en reformpakke som har til hensikt å bedre mulighetene for personer som søker om uføretrygd/ førtidspensjon. Evalueringen startet opp i 2003 og utføres av et internasjonalt forskerteam. Evalueringen har så langt resultert i flere underveisrapporter. På denne workshopen vil Richard fortelle om hvilke endringer Pathways to Work innebærer, hvilken effekt programmet har hatt så langt og gi noen ferske eksempler på politikkutvikling på arbeidsmarkedsområdet. Richard har en doktorgrad i økonomi fra Manchester University. Grete Aspelund er Business Manager i Rambøll Management Norge og arbeider innenfor områdene sysselsetting, utdanning og integrering. Hun har inngående kjennskap til NAV og sitter blant annet som kvalitetssikrer av NAV-reformen. I tillegg leder hun en rekke prosjekter som berører NAVs kjerneområder. Grete er utdannet sosialantropolog fra Universitetet i Oslo. Joachim Boll Cand.scient.pol., Ph.d., arbejder som Chefkonsulent i Rambøll Management Danmark. Han har i en længere årrække arbejdet med evaluerings- og forskningsprojekter inden for det arbejdsmarkeds- og socialpolitiske område. Han har særligt beskæftiget sig med virksomhedernes arbejdskraftefterspørgsel og virksomheders sociale engagement, svage grupper på arbejdsmarkedet, sygedagpenge og sygefravær. Niga Hamasor har arbetat som konsult på Ramböll Management Sverige sedan 2006 men dessförinnan arbetade hon som tjänsteman inom fackföreningsrörelsen och kom dagligen i kontakt med de problem som långa sjukskrivningar kan medföra på individ- och samhällsnivå. Idag arbetar hon bland annat med utvärdering av projekt som fokuserar samverkan och som inbegriper metoder för att korta vägen för långtidssjukskrivna till arbete. Gjertrud S. Stavseng er sjefskonsulent i Rambøll Management Norge, hvor hun arbeider med flere prosjekter relatert til arbeidsmarkedet, sosial- og helseområdet, samt flere organisasjonsevalueringer. For tiden er Gjertrud blant annet prosjektleder for følgeevalueringen av Tilretteleggingsgaranti på oppdrag for NAV. Gjertrud er utdannet statsviter fra London School of Economics and Political Science (LSE).

5 På agendaen nå en skandinavisk oversikt I Danmark har der været stigende politisk fokus på sygefraværet i de seneste 10 år. Dette skyldes flere faktorer. For det første er sygefraværet steget støt. Danmark er gået fra at have et i international sammenligning meget lavt sygefravær til at ligge mere gennemsnitligt. For det andet har den kraftigt faldende ledighed gjort sygefraværet mere synligt som et samfundsøkonomisk problem og et problematisk træk på arbejdsstyrken. Det er anslået at sygefraværet i Danmark svarer til, at ca personer er fraværende fra arbejdsmarkedet hver dag. Et tal der skal ses i forhold til at der nu kun er ca registrerede ledige. Den danske regering har angrebet sygefraværsproblematikken i flere omgange. I 2005 blev der gennemført en række ændringer i lovgivningen som skulle styrke kommunernes opfølgning på de sygemeldte. Man forsøger nu at give en særlig intensiv opfølgningsindsats for de sygemeldte der har særlig stor risiko for at miste kontakten til arbejdsmarkedet. Fx indkaldes disse sygemeldte til samtale hos kommunen mindst hver 4 uge. Kommunerne blev også pålagt at koordinere et samarbejde med arbejdsgivere og læger omkring de sygemeldte og der blev indført nye lægeerklæringer med større fokus på delvis genoptagelse af arbejdet. Selv om evalueringer har vist at disse tiltag hurtigt er blevet implementeret i kommunerne og at de generelt har en positiv effekt i sagerne, har den intensiverede indsats dog ikke kunnet "knække kurven" i forhold til det stigende sygefravær. Der arbejdes derfor kontinuerligt med nye initiativer på området og målet er at få sygefraværet nedbragt med 20 pct. inden Senest har regeringen nedsat en tværministeriel arbejdsgruppe, som skal komme med nye forslag til initiativer i juni I forhold til den konkrete tilrettelæggelse af indsatser over for sygemeldte ledige kan der bl.a. identificeres et behov for at afprøve og etablere bæredygtige samarbejdsformer mellem medarbejdere fra kommuner/jobcentre og behandlingssystemet, a-kasserne og virksomhederne hvad angår målgruppen. Der kan endvidere identificeres et behov for at udvikle og afprøve bæredygtige metoder og forløb, der er særligt effektive i arbejdet med sygemeldte ledige. Flere udviklingsprojekter forsøger således med en tidlig og aktiv indsats over for målgruppen. Yderligere kan der identificeres et behov for at komme bag det diffuse sygdomsbegreb og udvikle og afprøve metoder til afklaring og vejledning, der kan støtte sagsbehandlere i at finde ud af, hvad den ledige fejler og hvordan man fx håndterer ledige med ondt i sjælen? Sysselsettingsområdet i Norge preges av to ting historisk lav arbeidsledighet og implementering av NAVreformen, den største velferdsreformen i Norge noensinne. Til tross for svært lav arbeidsledighet pr. april 2008 er personer registrert arbeidsledige er det en stor utfordring at nærmere 20 prosent av befolkningen i arbeidsfør alder står utenfor arbeidsmarkedet. Ekstra bekymringsfullt er det at blant disse er det mange unge personer, hvor et stort antall sliter med psykiske lidelser og har lite eller ingen arbeidserfaring personer mottar uføreytelser, og tallet stiger. Bare i løpet av det siste året har andelen steget med 1,6 prosent, hovedsakelig innenfor aldersgruppen år. Sykefraværet ligger rett under 6 prosent. I Norge er det foretatt flere grep for å fremme økt deltakelse i arbeidslivet for personer med helsemessige begrensinger, enten det gjelder nedsatt funksjonsevne eller sykdom. Gjennom den såkalte Intensjonsavtalen om et mer inkluderende arbeidsliv søkte en å redusere sykefraværet med minst 20 prosent, inkludere flere personer med redusert funksjonsevne i arbeid, samt øke den reelle pensjonsalderen. Viktige elementer i avtalen er å bedre samarbeidet på arbeidsplassen gjennom å involvere arbeidsgiver i større grad enn tidligere, samt vektlegge hvilke oppgaver arbeidstakeren faktisk kan utføre fremfor å utelukkende fokusere på sykdom og funksjonssvikt. Evaluering av avtalen høsten 2005 viser at avtalen har hatt positiv effekt, selv om målet om 20 prosent reduksjon i sykefraværet ikke er nådd. Forlengelsen av avtalen for perioden fokuserer på å forebygge sykefraværet, øke fokus på nærvær og hindre utstøtning, samt få flere personer ut i det ordinære arbeidsliv. Ordningene under Raskere tilbake og de såkalte dialogmøtene mellom den sykmeldte og arbeidsgiver er viktige grep i denne sammenhengen. IA-avtalen har sterk oppslutning både i arbeidsgiver- og arbeidstakerorganisasjonene, og er et eksempel på et samarbeidstiltak som ikke har vært forsøkt i Sverige eller Danmark. Et annet viktig grep er samordning av tjenester og trygder i den nye arbeids- og velferdsetaten, NAV. NAVs hovedmål kan kort oppsummeres i slagordet flere i arbeid, færre på trygd, og foruten tettere oppfølging av stønadsmottakere har det også blitt foretatt flere endringer i regelverket som skal gi arbeidssøkere og arbeidstakere sterkere økonomiske insentiver for å komme i eller bli stående arbeid. Eksempler på dette er innstramning av en rekke arbeidsrelaterte trygdeordninger og det pågående arbeidet med den nye ytelsen som kalles arbeidsavklaringspenger, som skal erstatte en rekke mer eller mindre passive rehabiliteringsytelser. Alle disse endringene gjenspeiler et politisk klima hvor den såkalte arbeidslinjen har fortrinn og hvor det er et mål at alle som kan arbeide skal arbeide, selv om ikke alle kan arbeide like mye. Forslaget til ny pensjonsreform må også

6 ses i lys av denne arbeidslinjen, et forslag som kort forklart søker å heve den reelle pensjonsalderen gjennom en rekke endringer i reglene for opptjening av pensjonsrettigheter. Behovet for arbeidskraft og presset på velferdsstaten gjør det nødvendig å utarbeide gode metoder for å fremme yrkesdeltakelse, både ved å vektlegge arbeidsgivers rolle i sykefraværsoppfølgingen, tilrettelegging på arbeidsplassen og en insentivstruktur som tilsier at det skal lønne seg å arbeide fremfor å motta trygd. NAV-reformen er et viktig grep for å få flere i arbeid, utfordringen er at implementeringen av reformen må gå hånd i hånd med et sterkt fokus på what works for å nå dette målet. I Sverige har de ökande kostnaderna för sjukskrivningar länge varit ett stort samhällsproblem. Sjukfrånvaro innebär lägre livskvalitet och sämre ekonomi för den enskilde. Samtidigt minskar samhällets möjligheter att utveckla välfärden. Det är en ond cirkel som visat sig svår att bryta. I Sverige har sjukskrivningarna tenderat att gå ner under perioder med låg tillväxt och stigande arbetslöshet samt att gå upp under perioder med högre tillväxt och sjunkande arbetslöshet. Emellertid har det nyligen framkommit att antalet sjuka och arbetslösa för första gången sedan början av 80-talet minskat. Vad detta beror på är inte helt klarlagt men förändringar i sjukförsäkringssystemet och tydligare fokus på arbetslinjen anges av flertalet debattörer och experter som en av många förklaringar till trendbrottet. Som nämnt har sjukskrivningsprocessen förändrats i olika avseenden, exempelvis upphörde arbetsgivarens skyldighet att göra en rehabiliteringsutredning den 1 juli Arbetsgivaren ska i stället i samråd med den anställde lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering ska kunna klarläggas så snabbt som möjligt. Dessutom har regeringen föreslagit ett reformpaket som innefattar en rad olika förändringar av dagens sjukskrivningsprocess. I det nya systemet som i detalj presenterades i budgetpropositionen (2007/8:1) för hösten 2008 ligger fokus på rehabiliteringsinsatser och reglering av sjukpenningssystemet. Exempelvis föreslås en maximal sjukpenningsperiod på 18 månader, sänkt sjukpenning från 80 procent till 75 procent för den förlängda sjukpenningen. Även en rehabiliteringsgaranti med evidensbaserade metoder och rehabiliteringskedja med preciserade tidsgränser för de olika momenten vid prövningen av arbetsförmåga och en tydligare utgångspunkt i individens förmåga och behov återfinns i budgetproppositionen. Vidare föreslår regeringen en flexiblare finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet och budgetpropositionen finns också förslag på förlängning av överenskommelseavtal mellan staten och Sveriges kommuner och landsting samt fördjupad samverkan landsting i syfte att vidareutveckla företagshälsovården. Följaktligen står Sverige inför många utmaningar inför eventuell implementering av de nya förslagen som förväntas träda i kraft från 1 juli 2008 och framåt. Oavsett om de nuvarande förslagen tillämpas i sin helhet eller justeras finns behov av att i ett tidigt stadium att upprätta uppföljningsplaner av samtliga insatser. Vidare kan det också vara relevant att också dra lärdomar från våra nordiska grannländer, särskilt gällande samordning och samfinansiering av rehabiliteringsinsatser. Eftersom det finns en uttalad ambition om att nyttja evidensbaserade metoder kan det också föreligga ett behov av att identifiera och systematisk kartlägga kunskap inom rehabiliteringsområdet. Således föreligger ett behov av kunskapsinventering inom både medicinsk inriktade rehabiliteringsmetoder men framförallt inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Om Rambøll Management: Rambøll Management er et internasjonalt konsulentfirma med over 400 medarbeidere. Vi har kontorer i Oslo, København, Århus, Stockholm, Hamburg, Berlin og Brüssel. Vi leverer rådgivning innenfor ledelse og IT, samt utredning, strategisk informasjon og analyser, og vi har over 30 års erfaring fra prosjektarbeid i store deler av verden. Rambøll Management er en del av Rambøll Gruppen, som med over 7000 medarbeidere er en av Europas største rådgivningsgrupper. Gruppen har i dag over 116 kontorer i Nord-Europa og 24 kontorer i resten av verden, og løser prosjektoppgaver i over 100 land. Ytterligere informasjon om Rambøll Management og om RAMBØLL kan finnes på