Dr. Per-Edvin Persson Direktör, Heureka, Finlands vetenskapscenter, Vanda, Finland

Transkript

1 Dr. Per-Edvin Persson Direktör, Heureka, Finlands vetenskapscenter, Vanda, Finland Evalueringen av Norges vitensenter i sammandrag Vitensenterkonferensen, Oslo,

2 De regionale vitensentrene i Vitensenterprogrammet: Nordnorsk Vitensenter, Tromsø Vitensenteret Innlandet, Gjøvik Vitensenteret, Norsk Teknisk Museum (NTM), Oslo Vitengarden, Nærbø og Vitenfabrikken, Sandnes (Jærmuseet) VilVite, Bergen Vitensenteret i Trondheim samt Vitenlaben, Grenland (under etablering i Porsgrunn)

3 Hvor langt de syv regionale vitensentrene er kommet i sin utvikling i forhold til mål og kriterier i strategiplan for perioden Vitensentrene som publikumstilbud i forhold til hovedpunktene i Association of Science-Technology Centers Incorporated (ASTC) Governing Member Peer Consultation Report.

4 x

5 Expertgruppens sammansättning: Direktør Per-Edvin Persson, Heureka, Finlands vitensenter - leder Forskningsleder Marianne Ødegaard, Naturfagsenteret medlem Museumsformidler Sigurd Solhaug Nielsen, Nordøsterdalsmuseet sekretær[1] [1] Fra oktober 2009, informasjonsleder ved Ringve i Trondheim

6 Observasjoner viser at fremgangsrike vitensentre utmerker seg gjennom blant annet: et lederskap med entrepenørånd, et velfungerende nettverk til interessenter og støttespillere, bred kontakt med aktuelle forskningsmiljøer, en differensiert inntekstsstruktur, en klar kjerneideologi (corporate identity), inspirerende utstillinger og et engasjert og motivert personale. Flere av disse kjennetegnene kunne observeres ved de norske regionale vitensentrene, der to av institusjonene har oppnådd internasjonal anerkjennelse for sin innsats.

7 a

8 Vitensenterprogrammets vurderingskriterier i korthet: 1. Bruk av interaktive metoder 2. Bredde, mangfold og kontekstualisering av naturvitenskapelige og teknologiske fag 3. Økonomisk støtte både fra offentlig og privat sektor 4. Selvstendig drift av virksomheten med en kjerne av fast personale 5. Disponerer tilstrekkelig arealer 6. Helhetstenkning på opplevelsestilbud og arealutnyttelse 7. Lokal/regional forankring til skoler, allmennhet og museer 8. Evaluering av virksomheten 9. Oppdatering og fornyelse 10. Tilbud på internett 11. Samarbeid med universitet og/eller høyskoler 12. Nasjonalt samarbeid mellom vitensentrene

9 ASTC:s standardkriterier: 1. Hvor godt oppfyller vitensenteret som helhet sine mål? 2. Hvordan sikres tilgang til kvalifisert personale? 3. Hvordan inkluderes lokalbefolkningens engasjement og mangfold i virksomheten? 4. Hvordan måles fremgang? 5. I hvilken grad er vitensenteret forankret i lokalsamfunnet? 6. Er vitensenterets økonomi sunn? 7. Hvor effektivt planlegges fremtiden?

10

11 Bedömningen i sammandrag (genomsnitt) Gjövik Trondh. Tromsö Bergen Jaeret Oslo Alla VitensenterProgrammet 1,6 2,2 1,1 2,7 2,5 2,0 2,0 ASTC 1,8 2,2 1,4 2,5 2,7 2,1 2,1 Alla 1,6 2,2 1,2 2,6 2,6 2,0 2,0

12 Bästa genomsnittsvärden för kriterier: Personaltillgång (ASTC 2) Framtidsplanering (ASTC 7) Självständig verksamhet (VP 4) Lokal förankring (VP 7) 2,4 2,4 2,3 2,3 Sämsta genomsnittsvärden för kriterier: Evaluering (VP 8) Tillbud på internet (VP 10) Hur mäts framgång (ASTC 4) Ekonomin (VP 3, ASTC 6) 1,4 1,8 1,8 1,9

13 Bästa

14 Statistik på Norges science centers (totalvärden 2008): Intäkter Utgifter 140,4 MNOK 140,5 MNOK Totalareal Utställningsareal kvm kvm Besökstal Årsverk 154

15 Antalet science centers i Skandinavien världen Norges science centers är unga, även om två fanns redan år De hårda åren är ännu framöver?

16 ö

17 Indikatorer på verksamheten 2008 Besökare per utställningsareal (kvm): Norge 26,8 ASTC 68,8 Besökare per årsverk: Norge 3354 ASTC 3940 Driftsutgifter per besökare (NOK): Norge 271 ASTC 110 Driftsutgifter per utställningsareal (NOK) Norge 7278 ASTC 7559

18 Finansieringsstrukturen visar en stor spridning bland de sex undersökta centren. Expertgruppen identifierade åtminstone några allmänna utmaningar som bör lösas: - i de flesta fall bör differentieringen av finansieringen fortgå (mera lokala eller privata understöd, mera egna intäkter) - de statliga myndigheterna bör koordinera stödet till verksamheten (KD vs. KKD) - Vitensenterprogrammets anslag ansågs allmänt otillräckliga. Expertgruppen påpekar vidare att de fall där vitensentren ingår som en del av ett museum medför en ökad kontextualisering av det vetenskapliga innehållet och rekommenderar att man tillåter olika organisationsmodeller även framöver. Dessa bör emellertid åtföljas av klara regler för räkenskap ocvh redovisning.

19 FINANSIERING/EKONOMI Ekspertgruppen foreslår følgende veiledende modell for fordeling av vitensentrenes inntekter: Vitensenterprogrammet 35 % Kommune og fylke 20 % Private bidrag (sponsormidler) 10 % Egne inntekter 35 % I tråd med finansieringsmodellen ovenfor anbefaler ekspertgruppen at bevilgningene fra KD til Vitensenterprogrammet justeres til et nivå tilsvarende 6 mill NOK per vitensenter i gjennomsnitt. Dette tilsvarer totalt 42 mill NOK til årlig fordeling blant syv regionale vitensentre.

20 .

21 Expertgruppen föreslår vidare att ekonomisk stimulans måtte tillhandahållas för utvecklings- och samarbetsprojekt. Utvecklingsanslagen beviljas åt centers med särskild kompetens att leda ifrågavarande projekt. Exempel: Kontextualisering och samhällsroll Jaermuseet Dramapedagogik Vitensenteret Innlandet Evaluering - Vilvite Samhällsräkenskap Vilvite Electronic fieldtrips Nordnorsk Vitensenter

22 Anbefaling En sterkere felles oppfatning av hvordan evaluering og kvalitetssikring gjennomføres vil kunne styrke vitensentrenes fremtidsstrategier. Ekspertgruppen anser at utfordringen ligger i å utvikle gode evalueringsmetoder og oppfordrer til særskilt fokus og erfaringsutveksling på dette feltet, fortrinnsvis i regi av FNV. Anbefaling Sentrene har knyttet til seg medarbeidere med varierende pedagogisk kompetanse. Ekspertgruppen oppfordrer til at fremtidig rekruttering øker sentrenes kompetanse innen naturfagsdidaktikk, slik at man sikrer kvaliteten på undervisning og bruk av utstillinger.

23

24 Expertgruppens förslag till ökat nationellt samarbete inom ramen för FNV: Benchmarking Egenevaluering Gemensam fundraising/sponsoranskaffning Medel för samarbetsprojekt kunde eventuellt ges åt FNV, alternativt åt en medlem på uppdrag av FNV.