Hvorfor lærerrollen?

Transkript

1

2

3 Hvorfor lærerrollen? Ulik virkelighetsforståelse Mandat: Beskrive og analysere lærerrollen God profesjonsutøvelse? Beskrive lønnsutvikling og arbeidstidsbestemmelser, men ikke anbefale Kunnskapsgrunnlag

4 Gruppearbeid i lærerrollen Presenter for hverandre hva som i dag gjøres hos dere/lokalt for å styrke lærernes profesjonsfellesskap. Bli enige om hvilke prinsipper som bør ligge til grunn for et slikt arbeid, noter ned hva som kan være utfordringer i denne type arbeid og finn fram til noen konkrete grep/virkemidler det bør være fokus på / eventuelt «som kan settes i gang». Lag en enkel skisse til presentasjon for lærerne i kommunen.

5 Innholdsplan Hva sier ekspertgruppa noe om? Lærere, kjønnssegregert sektor og yrke? Noen analytiske rammer Lærerrollen - kunnskapsgrunnlag for yrkesutøvelsen Skolen som organisasjon i et historisk lys Ledelses- og styringsregimer Finsk skole Profesjonsfellesskap Ekspertgruppas anbefalinger

6

7

8

9

10 Segregert lønn? 2013: Kvinnelige lærere: 93 % Kvinnelige lektorer: 89 %

11

12 Elias Rukla, norsklektor på Fagerborg videregående skole Han kom inn i klasserommet, lukket døra bak seg, og satte seg bak lærerens skrivebord oppe på forhøyningen ved tavla Han ba dem ta fram skoleutgaven av Vildanden. Han satt bak sitt kateter, som han kalte det. Elevene med nesene og øynene vendt mot boka. Noen mer lå over, enn satt ved pulten, det ergret ham, men han trengte ikke å bry seg om det. Han snakket, doserte. (Dag Solstad, Genanse og verdighet, 1994: 6-7)

13 Lærerne har mistet sin uskyld PISA-sjokket Mål- og resultatstyring School effectiveness (Hattie)

14 Spenningsfeltet Profesjonalisering ovenfra Profesjonalisering innenfra

15 Lærerens/lærernes undervisningspraksis

16 Den «didaktiske» trekanten Eleven/Elevene Formål Fag/Fagene/ Ferdighetene Læreren/Lærerne

17 KUNNSKAPS- OG LÆRINGSSYN Kunnskapsorientert - statisk (Peter, Fritz, Tom) Læringsorientert - dynamisk (Desiree, Hanneke, Thijs)

18 Hvorfor kan lærerne det de kan? Og hva kan de ikke? Og hva bør de kunne?

19 Skjønnets viktigste kunnskapskomponent: Erfaring Skjønn = semi-profesjon? Autonomi? Selv-bestemmelse vs. ansvar Metodefrihet? Skjønn fordrer åpenhet for at man ikke har fasit

20 Kunnskapsbasert praksis I (erfaringsbasert) Kunnskap gjennom kollektiv tilnærming til praksis Refleksiv praksis (Donald Schön) Utforskende praksis (John Dewey) Skapende praksis (Gilles Deleuze)

21 Kunnskapsbasert praksis II Forskning Samarbeid (skoler - kompetansemiljø - profesjonen) Fagfellesskap - fagfellevurderinger Politiske rammer og retningslinjer

22

23 Verksamhetskulturen Verksamhetskulturen spelar en central roll när det gäller a4 skapa enhetlighet i den grundläggande utbildningen. Den inverkar all:d på hur eleverna upplever kvaliteten i skolarbetet. En skolas verksamhetskultur är dess historiskt och kulturellt formade sä4 a4 arbeta. Verksamhetskulturen kan utvecklas och förändras. Den är en helhet som bygger på - tolkning av de normer och mål som styr arbetet - ledning samt organisering, planering, genomförande och utvärdering av arbetet - kompetens som finns i skolan och hur man utvecklar skolans verksamhet - pedagogik och professionalitet - kommunika:on, atmosfär, daglig praxis och lärmiljöer.

24 Verksamhetskulturen formas av både medvetna och omedvetna, och ibland även oavsiktliga, faktorer. Verksamhetskulturen påverkar alla som tar del av den, oberoende av om de är medvetna om dess betydelse och effekter eller inte. De vuxnas sä4 a4 agera överförs :ll eleverna, som :llägnar sig skolans värden, aftyder och vanor. Till exempel överförs modeller för kommunika:on och språkbruk samt könsroller :ll eleverna. För a4 utveckla verksamhetskulturen är det vik:gt a4 fundera över verksamhetskulturens inverkan och lägga märke :ll icke-önskvärda drag och korrigera dem. Verksamhetskulturen syns mest i de gemensamma handlingssä4en.

25 En lärande organisation En lärande organisation är kärnan i verksamhetskulturen Skolan ska fungera som en lärande organisation som stödjer alla sina medlemmar i lärandet. Den lärande organisationen ska utvecklas genom dialog. Samarbete och delaktighet stärker gemenskapen. Att man reflekterar över målen och regelbundet utvärderar det egna arbetet och att man kan arbeta i lugn och ro främjar lärandet i skolgemenskapen. Respons från hemmen och andra samarbetspartner stödjer lärandet. Det är också viktigt att utnyttja resultat från utvecklingsarbete, utvärderingar och forskning. Betydelsen av pedagogiskt och delat ledarskap betonas och ledarskapet inriktas framför allt på att trygga förutsättningarna för lärande.

26 Profesjonsfellesskap

27 Profesjonsfellesskap Et felles ansvar for kvaliteten på profesjonens yrkesutøvelse Faglig? Pedagogisk? Skolebasert eller mer omfattende? Forpliktelse og forankringsarbeid Differensiering av arbeidet? Lærerutdanning og livslang læring