Funksjonell mitralinsuffisiens Terje Skjærpe
Funksjonell mitralinsuffisiens Iskjemisk og ikkje-iskjemisk kardimyopati Forklaringsmodell Tjoringsdistanse avstand mellom papillemuskel og mitralannulus (basis av framre segl) Annulusdilatasjon Ved generell dilatasjon Dislosering av papillemusklar dorsalt, lateralt og apikalt Auka tjoringsdistanse Telting av mitralklaffen
Capentier sin klassifikasjon Type I: Normale klafferørsler Dilatasjon (typisk: Kardiomyopati) Perforasjon Type II: Prolaps Forlenga/ruptur av chordae (rheumatisk sjukd. o.a.) Ruptur av papillemuskel (ischemisk) Fibroelastisk degenerasjon (eldre pas., slanke klaffer) Barlow s disease (unge pas., rikelig klaffevev) Type III: Restriktive røsler Type III A: Diastolisk restriksjon Rheumatisk affeksjon Type III B: Systolisk restriksjon Ischemisk sjukdom Rheumatisk affeksjon
Epidemiologi Ischemisk Hyppig funn etter infarkt I ein studie 50% Mild hos 38% Moderat til stor hos 12% 1241 pasientar med EF 35% (ulike årsaker) 49% middels/betydeleg mitral insuff. 34% middels/betydeleg tricuspidal insuff.
Svikt eventfri overleving Grigioni, J Am Coll Cardiol, 2005
Iskjemisk mitralinsuffisiens, definisjon Dokumentasjon av iskjemisk årsak Koronarsjukdom Infarkt regional eller global remodellering Med ekkokardiografi må det påvisast at denne dysfunksjonen er årsak til lekkasjen (Carpentier type IIIB)
Betydning av funksjonell mitralinsuff Forverrer prognosen etter infarkt Mortalitet
Iskjemisk mitralinsuffisiens Litt firkanta, men: Papillemuskeliskjemi gjev ikkje insuffisiens Iskjemi av papillemuskel og veggen papillemuskelen står på gjev ikkje insuffisiens Global ischemi gjev ikkje insuffisiens Alle desse, dersom dilatasjon og remodellering gjev insuffisiens
Infarktlokalisasjon Nedre vegg Lokal remodellering kan endre posisjon av papillemusklar og gje lekkasje Framre vegg Må vanlegvis følgast av global remodellering for å gje tilsvarande effekt. Difor oftare mitralinsuff. Ved nedreveggsinfarkt
Mitralannulus Basis av framre segl: kraftig fibrøs støtte. Kan likevel dilatere Bakre segl: Utgjer 2/3 av annulusomkrinsen. Spinkel fibrøs støtte. Denne delen dilaterer mest med ventrikkelen
Tjoring - variantar Lokal infarsering og skrumping av papillemuskel Auka tjoringsdistanse Telting Tjoring vanlegast i inferomedial del (P3) Inferomed. papillemuskel oftast forsynt av ein koronarart, anterolat. oftast forsynt av to Forlenging av papillemuskel pga iskjemi Forkorta tjoringsdistanse Prolaps
Funksjonell mitralinsuffisiens Tjoring av mitralklaffen med chordae Telthøgd Måketeiknet Strut chorda
Tjoring av eit segl
Ujamn tjoring av begge segl
NVI og mitralinsuffisiens
Funn som ved restriksjon av bakre segl
Vevs-Doppler indikerer dyskinesi
Restriksjon av P2
Nedre vegg og posteromediale papillemuskel
Reparasjon, resultat
Dilatasjon av annulus
Predikering av mislykka plastikk Dersom Mitralannulusdimensjon > 5 cm Annulusforkalkingar Sentral jet-retning Meir enn 2 segment med prolaps/flail segl. Så er risiko for bet. postop. insuffisiens: Ingen av funna, risiko 0% 1 funn, risiko 10% 2 eller fleire funn, risiko 38%. Telthøgd > 10 mm Systolisk restriksjon av bakre segl >45 0 Bet. dilaterte ventriklar (LVED >65 mm)
Klaffekirurgi ved funksjonell MI Fleire mindre studiar har vist nytte av kirurgi på kort sikt Bolling. J Thorac Cardiovasc Surg. 1998;115(2):381 48 pts, EF 8-25%, gjennomsnittleg oppfølging 22 mndr. Betring av EF og CO klnisk betring frå NYHA 3,9 til 2 Chen. Circulation. 1998;98(19 Suppl):II124 81 pts, EF <30%, gjennomsnittleg oppfølging 1,7 år. 77% revaskularisert Betring av ekkokardiografiske og klinisk parameter, usikker effekt på mortalitet
Klaffekirurgi ved funksjonell MI Kirurgisk vs medikamentell beh. aleine hos 419 pts 30-day postoperative mortality 4.8% Long-term follow-up (to >2000 days) Mortality 48 versus 38 % with medical therapy alone combined end point of death, implantation of a left ventricular assist device, or urgent heart transplantation 49 versus 41% Wu et al. J Am Coll Cardiol. 2005;45(3):381.