Kopparprsernas betydelse Sr den ekonomska utvecklngen Zamba av Tore Lnné rksen 24 jun 976 Resultatvärderng 29 O * }
gp? NTRNASJONAL KOPPRMARKDT, PRSSVNGNNGR QQ@NNVRKNNGN PA ZAMBAS JKONOM NNHOLD: Sammenfatnng; 6 ntroduks On Oppdragsbeskrvelse 2 Dspossjon av oppgaven 3 Klder og ltteratur 2 n kort oversktover hovedtrekk Zambas kono mske utvkln otter 96 2 Avhengghet av kopper 22 964 97: vekst uten utvklng 23: De fre sste år: problemene pker 3, Den nternas onale ko erndustrens struktur 3 Hvordan foregår kopperproduksjonen? 32 Hvor fnnes koppar, og hvor store er reservene? 33 Hvor stor er produksjonen, og hvpr foregår den? 3Ä Hvor og nnenfor hvlke sektorer blr kopperet brukt? 35 Hva er det som bestemmer utvklngen av produksjonskostnadene? la Verdenshandel ko erhandel o markedskontroll N Hvem handler med hvem? #2 Kopperprsenes h storske utvklng M3 Vanskelg å motvrke store svngnnger 64 London Metal xchange,kontrakter og avtalet M5'Nar'sammenheng mellom prser og ndustrkonjunkturer 66 Krger,streker og poltske endrnger 47 n narmere vurderng av de sste års prsutvklng 48 Prognoser for de forstkommende år 49 Hvavl skje på lengre skt? 4 Hva har CPC gjort? # CPC og OPC en sammenlknng 42 nteressekamp fra u land og land #3 Rå Varestablserng gjennom avtaler? 5 Ko er roduks onens or anlsern Zamba 5 Kolonmyndgheter 52 96M og nternasjonale storselskaper 69: de samme eerforhold, men kte stats nntekter 53 969: "5% mulgheter og begrensnnger med nasjonalserng" 56 973: nye avtalet håp om bedre styrng og kontroll 6 Produks onens omfan kostnader o nnsomhet 6 ngen produksjonsoknng de sste år 62 Pro duksjonen krever stprre nvesternger 63 Ressurser, ulykker og produksjonsbegrensnnger 6h ngen salgsproblemer 65 Rask stgnng utgftene 66 Uskker og kostbar transport 67 $konomsk krse for kopperselskapene 68 Krsetltak: låne opptak, gruvenedleggelser og utsettelseavekspansjon
2 Statens skatte nnskts O buds ett oltkk { Statens avgjorende rolle 72 Skattenntektene som forsvant 73 Royaltes og eksportskatt otter 96h 7u Nye skalleog avskrvnngsregler 75 Skattenntektene 97 73 76 'Rekordnntekt 97h 77 ngen skattenntekter fra kopper 976? 78 nntektene utenom kopper ker 79 Kopper prser og statsbudsjett 7 Vanskelg å beregne nntektene 7 Drftsutgftene stger,nvester ngene synker 72 Hva blr gjort for å motvrke svngnngene koppernntektene? 8 UKO erlvålutånntekter O betalngsbalanse 8 Zambas valutastuasjon folger koppernntektene 82 Hpy avhengghet av mport 83 Gruvendustren bruket også valuta 84 Slk tappes Zamba for valuta 85 Valutaregler og mportlsenser 86 Färre varor kan kjopes for valutanntektene fra kop per 87 Gjeldsbyrden oker og valutareservene mn sker 9 Gruvendusråéå sselsettn O ko ln er t andré deler av Zambas konom 9 Lav vekst syssesettngen 92 Arbedsloshets problemet kan kke läses av gruvendustren 93 r kopperndustren en enklave? 9Å ngen betydelg vdereforedlng på kort skt jo Kort konklus on O Noter
5 Sammanfattnng Koppar är näst olja den vktgaste produkten världs handeln Ca 5% av kopparproduktonen går tll nterna tonell handel, 6 O " Koppar produceras framförallt stllahavsområdet, Sovjet och Centraafrka Det är svårt att uppskatta världens resurser, men 972 uppgck de kända reeerverna tll 335 mlj ton, varav 28 mlj utaneor socalst blocket Reservernas storlek år dock beroende av teknolog och prser, exempelvs de noduler på havsbotten som nnehåller koppar år ännu nte ekonomskt brytbara Dessa noduler beräknas nnehålla koppar som kan räcka tusentals år Ca 4% av kopparn bruk kan återvnnas, vlket ytterlgare "förstorar" reaerverna Kopparproduktonen har under de senaste 25 åren ökat genomsntt 5% per år 974 producerades totalt 8,5 mlj ton De storsta producenterna är U S A och Sovjet Allmänt gäller att ju'mer kopparn örädas, desto stsrre del produceras länderna Bara % av uländernas kopparexport är halvfabrkat och ardgvaror 5% av kopparproduktonen används al ndustrn, 25% byggnadsndustrn och % transportndustrn Av detta följer att prset och marknadseörhållanden är starkt beroende av hur vssa "nyckel"ndustrer ut vecklas ftersom u länderna mporterar mycket ltet raffnerad koppar och eocalstländerna är självför sörjande, påverkas efterfrågan och därmed prset främst av konjunkturerna västvärlden Kostnaderna for att producera koppar varerar mellan länder och gruvor mer ån för de flesta andra metaller De största skllnaderna fnns nom gruvutvnnngen, där de vktgaste faktorerna år malmens metallnnehåll och gruvans laga Mycket pekar på att produktonskoatnaderna har stgt kraftgare under 97taet an under tdgare år Det beror framfbrat på: mndre metall malmen, dyrare malmletnng, mer kapttalkråvande metoder, dyrare energ och transporter, högre skatter och avgft er, mjövårdekostnader och räntekostnader Prsvåxlngarna på koppar är främst beroende av efter frågan och produktonsatrukturen nom ndustrn På grund av höga kaptalkostnader (fasta kostnader), är det svårt att öka respektve mnska produktonen snabbt vd ändrad efterfrågan, vdare behärskas koppar produktonen av stora multnatonella foretag Det är svårt att nå stabla prser på koppar eftersom de multnatonella oretagen har långsktga ntressen, och det fnns ett samband mellan den totala ndustr produktonen och efterfrågan på koppar Vdare har nternatonella krser som t ex krgen Korea och ndokna stor nverkan på efterfrågan på koppar
4 Aldrg har kopparprserna växlar så som under de sanaste 5 6 åren maj var prset 4 pund/ton medan genomsnttet ör 975 legat på 55 pund Nu ser det på kort skt ut som om den rådande lågprsnvån kommer att bytas mot en öknng CPC en samarbetsorgansaton mellan de kopparproducerande länderna grundades 968 975 var'zamba, Zare, Peru, Chle och ndonesen medlemmar och Australen och Papua Nya Gunea assocerade Dessa länder producetar 46% av världshandeln 72% produceras av länder utanför socalstblocket CPCS betydelse har httlls bestått att medlems länderna utbytt nformaton och utarbetat års och kvartalsrapporter Man har också stött varandra krser, t ex Allende regerngens kamp mot Kennecott och stödet tll Zamba vd gränsstängnngen mot Rhodesa, Man har dock nte lyckats så bra med forsknngs och utvecklngsarbete och att mnska det teknologska beroendet n jämförelse mellan CPC och OPC vsar att de är lka sn strategska utgångspunkt, men OPC kent rollerar 9% av världshandeln med olja Det fnns också andra faktorer som gör OPC mycket starkare och därmed har större möjlgheter att påverka prsnvån, såsom en grundläggande soldartet mellan länderna, stor efterfrågan på olja, snabb produktonsnedskärnng och ekonomer nom Pcländerna Vdare är det svårt att bytaut olja mot en annan produkt och den kan nte återanvändas CPBC länderna har försökt stablsera prserna De största produktonsbegränsnngarna gjordes 975/76 men hade endast en begränsad verkan, bl a eftersom ett land som Zamba drabbas hårt av mnskade stats och valutankomster Dessutom är det rsk ör att'but sders" utnyttjar stuatonen och ökar sn marknads ande Kopparmalm har brutts över tusen år Zamba, men först på 92Otalet började man bryta för att sälja större omfattnng Under kolonaltden utvdgades brytnngen och rättgheterna låg hos prvata bolag Kopparbolagen betalade brytnngsavgeter tll Brtsh South Afrcan Company och nte tll kolonaladmnstra tonen Bolagen betalade dock en vss nkcmstskatt fter självständglaten, 964, övergck gruvrättg heterna och därmed brytnngsavgfterna tll den zamb anska staten mtten av 6 taet, då kopparprserna var höga, nfördes en ny skatt Mneral xport Tex Kopparns andel av statsnkomsterna nådde sn kulmen 965, då andelen var 7% Under 6taet hade dock Zamba nga möjlgheter att styra bolagen förutom att
5 ta ut skatter, men 969 natonalserades bolagen tll 5% och därmed förändrades stuatonen Staten fck ett större nflytande och brytnngsavgfter och export skatten ersattes av en kombnaton av Mneral Tax och vanlg bolagsskatt 6 Kopparndustrn har stagnerat under de senaste åren, delvs beroende på att en produktonsöknng kräver mycket stora nvesterngar Andra bdragande orsaker är höjda produktonskostnader och dyrbara transporter Bolagen är sedan 974 nne en ekonomsk krs med sjunkande prser och stgande produktonskostnader Kvartalsräkenekaperna från 975/76 vsar att det nte blr något överskott Zambas ekonom var vd självständgheten en typsk ulands ekonom, ensdg och starkt beroende av ut landet 965 svarade kopparndustrn fbr 4% av BNP, 7% av statsnkomsterna och 95% av valutankomsterna Zamba hade,eom påpekats tdgare, nget nflytande över kopparbolagen och varöekonomskt och transport mässgt knutet tll Rhodesa, Mozambque och Sydafrka konomn tllväxte starkt fram tll 97, tll största delen beroende på höjda kopparprser Men ekonomn var fortfarande lka skev och beroende, jordbruket var eftersatt och statens drftbudget ökade medan kaptalbudgeten stagnerade Peroden präglades också av en önskan om större statlgt nflytande över kopparn dustrn utan att den verklga makten de utlandsdomnerade bolagen förändrades den andra femårsplanen som presenterade;972 betohades att jordbruket, sysselsättnngen och ndustrn måste stärkas för att en allbdg ekonom skulle uppnås Koppar och gruvndustrn förblev den ekonomska ryggraden och en kraftg expanson planerades Planmålen uppeylldes emellertd dålgt Jordbruksoch ndustrproduktonen uppfyllde planmålen relatvt väl, men ekonomn har nte blvt allsdg och kopparproduktonen har överhuvudtaget nte ökat Tendenserna från den första planperoden med en ökad drftsbudget och en stagnerad kaptalbudget förstärktes Under "goda" kopparår har det vsat sg svårt att skapa reserver och ekonomn har därför blvt ännu mer sårbar, eller som presdent Kaunda har karaktärserat utveckrngen: "Too oeten we spent money lke newly rch drunken men" Under peroden 97 73 var statsnkomsterna från kopparndustrn relatvt små ca K mlj), bl a beroende på de nya skattereglerna och de låga kopparprserna Men flera orsakerär betydelsefulla 974
6 blev ett rekordår, statens nkomster var K 34 mlj och återgen var kopparprserna och de nya skalle reglerna orsaken tll denna uppgång På samma sätt som 974 vsade nkomstsystemets postva sda, vsade 975 hur sårbart Zambas ekonom är br låg konjunkturer, nkomsterna blev detta år endast K 6 mlj (BNP vsade t o m en nedgång) och för 976 har man räknat med en statsnkomst lka med noll Statsbudgetens stora beroende av nkomsterna från kopparnduetrn och sn tur dess stora nkomstvaratoner, gbr att man har stora budget och plane rngsproblem Zamba ännu högre grad än statsnkomsterna är valutan komsterna beroende av kopparndustrn, som svarar för ca 95% av valutantäkterna och 98% om andra metaller såsom bly och znk räknas n Zamba är känslgare än andra u länder för växlngar exportnkomsterna, och beroendet av exporten motsvaras av ett lka stort beroende av mportvaror xportprser och mportprser utvecklas dock mycket olka, Medan de förra har växlar mycket har de senare ökat stablt sedan 964 Zamba befnner sg alltså samma båt som de flesta uländer, man år färre mportvaror för sn export, Antalet anställda har ökat nom kopparndustrn och önenvån lgger högre än nom andra sektorer, Totalt arbetade 7% av alla 5nearbetare Zamba grovndustrn 974 ndustrn övergår emellertd tll en allt mer kaptalkrävande produkton och antalet grovarbetare har stort sett vart detsamma under de senaste 2 åren, medan produktonen fördubbats under samma tdsperod CD C) Kopparndustrn är fortfarande en solerad sektor med få kopplngar bakåt eller framåt tll de övrga sektorerna, Hstorskt kan man rent av säga att den har negatva effekter, då andra sektorer har blvt för S umm ad e D > <
7 Slutsatser 2l 5 4 5 6 7 8 Zambas beroende av koppar, och därmed exporten, har nte mnskat sedan 964 Försöken att sedan 969 stärka kontrollen över kopparbolagen har starktbegränsats av det lek nologska beroendet och de tdgare ägarnas maktställnng Flera tendenser nom den nternatonella kopparndustrn kan få långsktga svårgheter för Zamba, tll exempel den kaptalkännande teknologen, malmletnng utanför CPBCländerna, Zambas bästa resurser,töms och de multnatonella företagen:får större möjlgheter att motarbeta uländernas önskan att bättre styra och få större del av nkomsterna Zambas statsnkomster har huvudsak följt kopparprserna Budgetpoltken efter 969 har nte motverkar växlngarnas negatva effekt Kaptalbudgetens stagnaton är en av orsakerna tll de senaste årens svaga ekonomska tllväxt Zambas valutankomster är ännu högre grad än statsnkomsterna drekt knutna tll kopparprserna På kort skt är det svårt att se hur kopparndustrn kan kopplas tll andra delar av Zambas närngslv nternatonellt är CPC mycket svagare än OPC Det fnns möjlgheter tll att öka prserna under 976/77, men det är svårt att säga om det är tllräcklgt för att täcka de stgande produktonskostnaderna'och kursfallet brttska pund
NTRODUKSJON ra sbeskrvelse nnenfor rammen av det gjeldende bstandsprogram med Zamba, har SDA onsket en stude av kopperprsenes fluktuasjoner og de vrknnger dette har på Zambas ko nom Når det gjelder det narmere nnhold en slk stude, har det fra SDA vart uttrykt flgende Qnske mål: "Studen bsr bl a närmare nbegrpa f5jande as pekter: a Kopparprsets utvecklng på lång Ochukdrt skt, prognos fdr framtden,orsaker tll prsfbrandrngar, särsklda faktorer som fbrkarar kopparprsernas extrema nstabltet b Zambas beroende av kopparndustren c Hur varatonerna kopparprset påverkat den allmänna tone och nkomstnvån,nvesterngarnas omfattnng och nrktnng, betalnngsbalans, kre dtmarknaden, offentlga nkomster och utgfter, sysselsättnng etc Hårvd bor särsklt beaktas prs rdrlghetens betydelse jamförese med foråndrade produktonskostnader och skatteuttag från kop parndustrn Av särsklt nteresse år hur prsfgr andrngarna påverkar den offentlga utvecklngsbud geten d Hur prsrorgheten påverkar utvecklngsplaner ngen Zamba e nhemska och nternatonella åtgarder for att neutralsera effekterna av kopparprsernas nstabl tet (dversferng av ekonomn,utbudspoltk, sta blserngsfonder,upplånngspoltk) f) Bblograf bver dokumentaton med anknytnng tll åmnet," O 2 Ds OSS on av o aven all hovedsak er mdnsteret fra denne oppdragsbeskrvel se bltt fulgt, men det er naturlg at kke alle as pekter har fått lke nngående behandlng Det har også vart naturlg å nkludere en del mer generelt bakgrunns stoff mnkopperproduksjon og om Zambas pkonom for at det skal bl bedre sammenheng framstllngen Studen starter med en meget kortfattet oppsummerng av hovedtrekk Zambas nyeste Qkonomske utvklngdette kaptlet kan forhåpentlgvs også tjene som en oppsum merng av vktge opplysnnger om Zambas avheréghet av kopper, kopperprsenes svngnnger og de utslag dette har gtt for Zambas stats og valutanntekter Det neste hovedtema er den nternasjonale kopperndustr ens struktur Sarlg vekt er lagt på å forklare hvorfor kopperprsene hstorsk har vart så ustable Når det gjelder "prognos for framtden", lgger det sakens na tur at det er en vanskelg oppgave Oppgaven er forsokt läst ved å peke på en del av de problemstllnger kke mnst av ressurs og maktpoltsk karakter som v av gjpre utvklngen De to kaptlet (3 og 4) som omhand (3) O
6 9 ler nternasjonale produksjons og markedsforhold, nnehder også opplysnnger og vurdernger som er drekte knyttet tl zambske forhold Tanken har hole lda vart å gr nformasjoner og vurdernger som vsor hvor norr Zamba er knyttet tl endrnger teknolog, nternasjonale storselskapers strateg, ndustrkonjunk turer mm Dsse to kaptlet tar derfor opp mange forhold som er ndvendge for å kunne lese de folgende Zamba kaptler med utbytte Når det gjelder kaptlene om Zamba (5;,6,7,89 9), er faktsk nformasjon om produksjonens organserng et naturlg utgangspunkt Det er dessuten vktg å understreke de vktgste årsakene tl at produksjons volumet knapt er kt de sste åra, samt å trekke fram forklarnger på hvorfor produksjonskostnadene har steget så raskt (Det er en barende tanke gjennom hele framstl rngen at oppmerksomheten må rettes lke mye mot produk sjonskostnader og vlkår som mot prsene) samsvar med oppdragsbeskrvelsen er hovedvekten lagt på kopperprsenes nnvrknng på stats og valutanntektene Men også her er det nodvendg å utvde perspektvet: hva har skjedd med statsutgfter og broken av valuta? Har den pkonomske poltkk som zambske myndgheter har fort de sste åra när det gjelder budsjetter og valuta dempet eller forsterket problemene med fluktuerende kopperprser? Bare ved å stlle slke sporsmål kan det legges opp tl en menngsfull dskusjon om den dyptgående krse som Zamba befnner seg, og som kommer tl uttrykk bla gjennom nnforngen av unntaks tlstand (2876) og offentlggjorngen på samme td av et statsbudsjett for 976 hvor Zamba knapt vl få skattenntekter eller aksjeutbytte fra de to store kop perselskapene Klder o ltteratur Det vktgste ved denne stude har vart å stlle sammen tabeller, statstkk og opplysnnger som fnnes spredt mange og tl dels vanskelg tlgjengelge publka sjoner De aller fleste opplysnnger kommer fra dsse prmarklder: a Ko erndustren Her er Annual Reports fra de to kopperselskapene Nchanga Consoldated Copper Mnes og Roan Consoldated Mnes det vktgste materale Als rapportene er utnyttet for peroden 97 75, og enkelte kvartalsrapporter har også vart tl hjelp Helt uvurder lg er Mnn Year Book, som stller sammen opplysnnger fra hele den zambske gruvendustr, og som er gjennomgått for peroden 965 975 b Zambske offentl e m nd heter n oversktelg analyse av zambsk ekonom fnnes Bank of Zamba:Re ort and Statement of Accounts Statsbudsjettene legges fram arlge Bud et S eeches,og stmates of Revenue and xpendture Ved fnansårets avslutnng legges fram en fyldg Fnancal Re ort med detaljerte regnskap og en conomc Re ort som gl nye data om utvklngen savel nternasjonal som zambsk ekonom enkelte år har plan leggngsmyndghetene også utgtt Annual Revew Perfor mance of the Zamban conom t vktg dokument for den perode som denne studen omfatter, er dessuten $eggng
Natonal Develo;ment Plan, 972 276 Mdtves plan peroden ble det dessuten utgtt en meget nyttg Md Term Revew of the Second Natonal Develo ment Plan @Performance of the Zamban conomy, 972 97 Central Statstcal Offce utgr flere publkasjoner, bla Monthl D est of Statstcs, og har også skaffat fram en del upublsert materale c CPC Rådet for kopper eksporterende land, CPC, utgr fra stt sekretarat Pars to uunnvarlge pub lkasjoner Her er serlg brukt Annual Re orts for 972, 973 9 974, og The Co er Market, Frst, Second and Thrd Quartet, 975 d nternas onale ublkas oner om kopperndustren nnbefatter bläa Mnng Journal, Metal Bulletn og Metal Weeklx Dsse er mer sporadsk gjennomgått for de sste tre ar Zamba utgs Mnng Mrror hver lmdag, og de denne avsa er gjennomgått for de sste to år eé ntervjuer tllegg tl en rekke mer uformelle sam taler med personer med tlknytnng tl zambsk admn strasjon, forsknng og gruvendustr, har det vart meget nyttg at både FD Kaunda,Managng Drector NCCM, BMA Porter, Fnancal Drector RCM og D Jelenc Mnstry of Plannng fant anlednng tl samtaler fé Ltteratur Det vl gå fram av notene hvlken lt teratur som sarlg har vart tl hjelp For å skaffe fram materale tllegg tl baker, har jeg sarlg hatt stor glede av å samarbede med bla Helge Hveem (PRO, oslo ), Lonel clefe og JM Almad (begge ved Un versty of Zamba, Lusaka, da arbedet ble utfort), Peeter Holm (SDA, Lusaka) og Terje Kleven (pt Lusaka) NORAD, Lusaka har også vart behjelpelg med praktske assstanse,og for dette takkes sarlg ass stedlg re presentant Agnete rksen Lusaka, 2februar 976 Tore Lnné rksen PS Noen opplysnnger om prsutvklng, samt enkelte andre ajour fmrnger er foretatt pr25 5976 [,
] = 'K' <T OK' ''ö*"''" kl V J K HOVDTRKK ZAMBAS QKONOMSKF /* 'jr'v"'v " V' * Kfr SL' 6 L AVneH hat av kcnger Ved selvstendgheten 964 framstod Zamba som et av de mest typske eksempler på land med en ensdg og avhengg okonom() Som det går fram av fg 2 svarte produk sjonen av kopper for oa;4o% av bruttonasjonalproduktet, 92% av valutanntektene og 7% av statsnntektene det furste året otter selvstendgheten Den nye regjerngen hadde lten eller ngen nnflytelse over produksjonen, som ble ledet av c utenlandske storselskaper kono msk og transportmessg var Zamba helt bundet tl Ser Rhodesa, Mosambk og Ser Afrka, tre land som alle pa denne td var styrt au hvte mndretallsregmer Jordbruket var aktvt forsomt, og mesteparten av produksjon en for markedet foregkk på ca farmer, som hoved sakelg var utenlandsk ee Utenom gruvene utgjorde ndustren kke mer cnn ca 6% av bruttonasjonalprodukt et Avhenggheten av utenrkshandelen og mangel pa nnenlandsk ndustr og matproduksjon forsterket de natur gtte problemer ved å vare"land locked" Fg 2 *w p =u = ;v ' ', 'ÅH' + : $ l 'gl Ö ; FÖ7'), :x"' [ {; " r,y:ä ;j) krnm; 3 ' @$:,BLK 3, 5 Lu?,;; FFw %$ U åj& 9 9 Gross domestc product (K mllon) 7H 848 Comrbuton ro gross come3tlc producz K mllon) % 2) 379 4 44 Government revenue (K mllon) 89 25é Contrbuton to Government revenue K mllon) % 34 63 7 64 Value of domestc exports for (K mllon) 35 43 Copper and Cobalt Value of Contrbuton exports to exports (K mllon) % 323 92 46 94 '56 957 379 39 276 46 53 45 423 94 968 M 4H 38 35 83 6 58 497 96 969 7 4 2 637 457 48 36 4 432 237 28 59 52 826 669 8 634 97 95 lgw W8 293 24 39 4 38 465 439 94 972 9 * 974* M2 6 8N 38 24 562 34 6 33 35 386 649 69 8 337 22 527 28 732 52 84 49 696 786 93 95 93 'Prgvsonalfgures Kld e: Mnna Year Book, 974
RU 69 97: 2 Vekst uten utvkln ller en kort overgangsplan, som kke var noe omfattende dokument for endrng eller styrng av dkonomen, trådte Frst Natonal Develo mont Plan kraft jul 966 (2) peroden fram tl 97 var det en sterk vekst brutto nasjonalproduktet, som faste prser var 6% årlg gjennomsntt Dette skyldes all hovedsak at det var gode nternasjonale kopperkonjunkturer et år som 9 69, med gode prser og hdy produksjon, okte BNP med 232% mens BNP sank med 32% året etter Det var gjennomgående store overskudd på både handels og valutabalansen Fg 22 Ar 965 966 967 968 969 97 BNP 96Ä 5579 6468 668 778 88u2 857 prser %endrng fra året " +92 +lhl +h9 +7M +232 { fdr Belopene er K mllon Klde: Second Natonal Development Plan, 52 6 Den kraftge öknngen BNP kan på mange mäter ses å vare konstg, ettersom nyere beregnnger har vst at ca halvparten skyldes bedrnger "terms of trade", dvs höyere kopperprser Kopperproduksjonen dkte bare med 3% året gjennomsntt, men på grunn av stgende prser ble salgsnntektene langt hqyere enn antatt bk nngen den samlede fysske produksjon (realproduk son) svarte seg selv tl 6% (Dette vser hvor lte opplysende tradsjonelle mål som BNP kan vare et land som er så avhengg av svngnnger eksportprser og nntekter som Zamba) To av hovedmålsettngene for planen var "dversfcaton of the copper based economy" og " reducton of the n herted dspartes between urban and rural areas"(3) Begge dsse målsettnger må ses å ha svktet Statens avhengghet av koppernntekter Qkte gjennom hele den fdrste planperoden På statens budsjetter var det sal lg drftsutgftene som okte sterkt, mens jnvesterngs budsjettet stagnerte Målet for sysselsettng ble heller kke nådd Forovrg var peroden kjennetegnet av polts ke endrnger, kke mnst ved at forholdet tl nabostaten Sr Rhodesa ble meget spent etter an Smths ulovlge uavhengghetserklerng (UD) 965 Zamba satset sterkt på å redusere sn avhengghet når det gjaldt transport, energ og mport, og kunne vse tl betydelge resulta ter på dsse felter nnenrksakonomen var statens okende deltakelse et vktg trekk 968 ble staten medeer 25 ndustr og handelsselskaper, og 969 ble så 5% av aksjene koppergruvene kjdpt (Ä) korthet kan en derfor s at peroden fram tl 97 var preget av vekst, men nnenfor rammen av den samme skjeve og avhengge $konom Den var også preget av $ 5 4'
@ 6 3 3 onske om storre statlg nnflytelse, uten at den reelle makt og kontroll den utenlandsk domnerte okonomen ble avgjorende endret 2 De fre sste år: roblemene kor Den andre femårsplanen trådte kraft fra januar 972,9 nnevarslet sn målsettng at det sarlg var jordbruket,sysselsettngen på landsbygda og utvklng av ndusr skulle styrkes for å uppnå en mer allsdg ekonom Av planens sektor kaptler og nvesterngsprogram går det dermot fram at kopper og gruvendustrenvl vare den dkonomske ryggrad, og det ble planlagt en kraftg ekspansjon Det ble feks antyder at kopperproduk sjonen kunne oke med ner 7 % årlg gjennomsntt, fra 65 tenn 97 tl 9OO tenn 976 Det ble l keledes stlt opp et samlet nvesterngsprogram grove nerngen på mer cnn K Mod mll, dvs mer cnn planens nvesterngsbeldp for jordbruk, helse og utdannng tl sammen(5) Det er således mye som tyder på at "Sr% nasjonalserngen" av kopperndustren delvs ble fore tatt for å kunne påvrke retnng av raskere utvklng og hoyere nvesternger Av femårsplanens samlete f nanserng, ble det lkeledes antatt at skalle og andre nntekter fra kopperselskapene skulle sprge for /3 Den årlge vekst BNP ble anslått tl 68% Hvordan har så utvklngen de tre sste år svart tl det bldet som Second Natonal Develo ment Plan trakk opp? Det förste som melder seg som et svar på delle spörsmål, er en understreknng av hvor vanskelg det er å lage prognoser eller planlegge for en ekonom av Zambas konjuntursårbare karakter Den overskt som Fnans og Planleggngsdepartementet utarbedet halv vers planperoden oppsummerer det slk "The pcture whch emerges s that several assumptons underlyng the formulaton of SNDP have not materalsed and the course of the economy has been nfluenced profoundly by exogenous factors, such as fluctuatons n the world prce of copper, border closure, nternatonal monetary crss and economc uncertanty facng the world communty n the wake of ol crss" (6) kke noen gang tdlgere har kopperprsene,svngt sa dra matsk og raskt som de sste femseks år ma 97M ble det nådd et topp punkt pa lmoo, mons gjennomsntts tallet for 975 har vart 55 Forenklet vser fg 23 prsutvklngen over en tårsperode(dette vl bl harmere analysert kap4) n llustrasjon på dsse raske prssvngnnger'er at Zambas eksportnntekter sank fra K 9 mll 97# tl K 5oo mllw 975v Samtdg gkk statens samlete nntekter fra kopperndustren ned fra K 34 mll tl K bo mlle Som vst kap 7 og kap8 er store valutaunderskudd og en dyptgående stats fnansell krse bltt resultatet 976 dknngen bruttonasjonalproduktet faste prser har 972 74 vart 36% gjennomsntt, dvs halvparten av det femårsplanen stlte opp På grunn av de gode kopper nntektene 973 9 en del av 974, meldte de underlg gende okonomske problemene seg kke så sterkt plan perodens furste del 974 som helhet var det mdler L: ', 5 ; r F' } l % r {, L l L L ' [ ' U }
LM copper prces Ouarterly average Fa 23 f 2 9 8 7 l 6 la 5 k / Klde: RUM, Annual Repo: 975 Ö 4 Vx 3 2 H;?HHllHalllll ] : 7 =t l ] Jr} ;,;;,, ;T:å ;å:é=;:; = Fg KO N W CD O C4 ( eo ( 5 8 F ou cv > U> on ) 7 [ ' ("TV % l% 633 LO l% Ol
svngt 6 5 td stagnasjon, og 975 har det vart en nedgang BNP på hole 2M6 %, dersom det svekkede bytteforhold med ut landet trekkes nn beregnngen(7) Hole peroden under ett har medfgrt lavere realnntekt per capta, kombnert med en skjevere nntektsutvklng Det horer også med tl blder at de ytre problemer har vart mange og store, kke mnst fprte grensestengnngen mot Ser Rhodesa januar 973 tl omleggngsvanskelgheter og store tap len FNundersokelse har anslått dsse problemer tl ca $ 3 mll) (8) De forskjellge sektorer okonomen vser store svngnnger forhold tl planens forhåpnnger Statstsk lgger jordbruks og ndustrproduksjonen kke så svakt an, men både når det gjelder å uppnå okt sysselsettng og en mer allsdg ekonomsk struktur er det betydelge svakheter forhold tl planen Kopperproduksjonen har kke okt det hele tatt, og produksjonen har omkrng 7oo ooo tenn, mot et plantall på hele 9 tenn 976 De to sste åra har dessuten vart kjennetegnet av en rask stgnng produksjonskostnadene, med en tlsvarende redusert lonnsomhet for kopperselskapene Under store deler av 975 har selskapene produsert med drekte rap Fram mot sste halvdel av 97Å var stats og valutann tektene hoyere enn antatt, men de to sste år har det som nevnt vart en drastsk forverrng Tendensen fra furste planperode med kraftg oknng pa drftsbudsjettet på bekostnng av et stagnert nvester ngsbudsjett har tltatt styrke "gode" kopperår har det vst seg vanskelg å legge opp reserver, og eko nomen er derfor bltt enda mer sårbar n slk poltkk ble rammende karaktersert av presdent Kaunda en rapport tl UNP'S nasjonalkonferanse sommeren 975: "Too often we spent money lke newly rch drunken men"(9) Nå er pengene borte, regnngen må betales, men det fnnes kke noe å betale med Hvordan og hvorfor dette har hendt, er det tema som skal droftes de fel gende kaptler K? é { F l?
6 3 DN NTRNASJONAL KOPPRNDUSTRNS STRUKTUR Hvordan fore ar ko er roduks onen 2 () Som det framgår av fg 3, består kopperproduksjonen av tre hovedledd Det förste er utvnnng ( selve gruvedrften), der malmen blr brutt Dette skjer enten underjordske gruvor eller åpne dagbrudd, og deretter foregår anrknng Det produkter som kommer ut av dette er koggerslg, eller malmkonsentrat Stg varerer med hensyn tl koppernnhold, men det vanlge er 23 3 % Koppernnholdet den opprnnelge malmen som brytes var erer ogsa, og dette er en av de faktorer som er mest avgjorende for gruvedrftens lonnsomhet nnholdet de forekomster som utnyttes gruvedrft er sunket gjennom hstoren, og'det vanlge dagens produksjon er forekom stor med,5 25 % koppernnhold (Gjennomsnttet lgger nå på ca 5 %) Zamba skller seg nternasjonalt ut med forekomster av relatvt hoyt koppernnhold, selv om det også her har vart en reduksjon de sste åra Den andre fase er smeltnng, som avsluttes med konverterng, dvs at det blr sklt ut stoffer som kjemsk er knyttet tl kopper ( svovel, jernrester) Produktet blr dermed tl råkoger ("blster"), som har oppnådd en renhetsgrad på 99% Den tred'e faso er raffnerng, som vanlavs foregår ved elektrolyse Raffnert kopper omsettes enten form av katoder eller trådemner ("wrebars") Handelen med kopper foregår enten form av slg, blster kopper eller raffnert kopper Zamba skller seg ut fra de fleste andre kopperprodusenter "den tredje verden" ved at produksjonsprosessen fores helt fram tl det tredje steget, dvs at nesten all kopper fra Zamba blr eksport ert som raffnert kopper Prsene på verdensmarkedet som det utover framstllngen refereres tl er de som er regstrert for raffnert kopper (katoder, trådemner) Når produktet har nådd dette stadum har det en enhetlg / standardsert form som gjor fast prsnoterng mulg,mens stg eller blsterkopper kan varere sterkt kvaltet Det neste steg kopperproduksjonen utgjores av framstl lng av halvfabrkata, det vl s at raffnert kopper blr utvklet tl feks koppertråd, kopperplater, kopper tor Denne produksjonen av halvfabrkata foregar nesten utelukkende de ndustralserte land, og de sel skaper som en vss grad er begrenset tl et antall nternasjonale storselskaper er de egentlge kjggere (konsumenter) av kopper verdenshandelen Denne sektor v hovedsak bl holdt utenfor den vdere framstllng denne studen C Hvor fnnes ko er O hvor store er reservene? Kopper fnnes sarlg områdene rundt Stllehavet, Sov jetunonen og Sentral Afrka Forekomstene det sste området er kke så store, men er langt rkere enn feks USA Vurderngene av reservenes storrelse varerer sterkt ltteraturen, kke mnst ford gruveselskaper med gode nformasjoner er tlbakeholdne med opplysnnger n pppgave over köente reserver, som det 972 ble vor
U Cruvu,v nnnff F Ö l Brytnng "l 7 l nnrl Lcrur stq: L n St&lnng = prucchhc Halm Krossnng l L n co nu nu n en n; 4 Jr Halnng + l""öö"ö""' l Anrknng L Cl hl nu nu nu n Fg 3 [ markerar namn'på pro dulterna * ' H? trnra n en ng, : du v rostnnq ' Hl Ull hl a W all en un vll " @ J l åö' 'Ö 'ö 'ööål 89 l l? Koppnrskärsten & eue nul c: Konvel?;nT b'l "L::rln[ : ' ÖL ; 3 % cunn ;Ö = [ lkonverterslagg = 'l l lf sl Raffnernr Råkopnnr (bjcterkopnar) f % lte " 'nörfnerng " ll D = Q nn suäu n l, l U *l } Å} Anoder allah = Ahln { : 3 oh L' {HD 4a 5 ':HlekLroys Katnder ;P }GntnLnr Nb :;xl'l':h;r;ul Dn Q Öl ;:m,:;' ' ' ' [ = "'Ön { [ ', Öl } ", ; Cl nm mod LJ, Ag, 56 * Hådaédussn fnrmnr k ra Hus r zt'l'nr rad koppar' (Hl; 5
dert som kommerselt å utnytte tl en prs på 5 6 pr tunn, regnet med ca 335 mlloner tenn, hvorav 28 mlloner tenn utenom de sosalstske land Det er vanlg a anslå at ndustrland med markedsokonom har 35% av reservene (sarlg Canada/USA), mens sosalstske land og u land har henholdsvs 5% og 5% Med nåvarende forbruk på kopper på ca 7 8 mlloner tonn, nkludert en årlg oknng på # 5%, vl dsse reserver vare uttomt På 25 år Ved hoyere realprser vl store forekomster, kke mnst Nord Amerka, tllegg bl lonnsomme å utnytte Sporsmålet om reserver blr derfor hey grad også et sporsmål om prser og teknolog (2) tllegg kommer forekomstene på havbunnen, hvor noduler nå blr kartlagt mer systematsk Dsse "knoller" nneholder bl a mangan, jern, kopper, nkkel og kobolt, og det er utvlsomt her kopperreserver som teoren vl rekke for tusener av år(3) (Det har feks vart antyder at det fnnes ner jo mllarder tonn kopper på havbunnen) Selv om det vl ta mange år for de kan utnyttes storre omfang, stller det den fysske ressurs tlgjengelghet et nytt lys t av resultatene på lang skt kan også bl at land som dag er blant de vktgste kopperprodusent er, slk som Zamba, vl bl skjovet bakgrunnen som mndre vktge Det har de sste ära foregått en aktv prospekterng etter kopperforekomster de ndustralserte land, kke mnst ut fra onsket om å fnne nye klder land som n ternasjonale storselskaper betrakter som mer "poltsk stable" ut fra kontroll hensyn begynnelsen av 97 åra fant ca 8% av nye undersokelser sted ndustral serte land, hovedsakelg USA, Australa,sor Afrka og Canada(M) Under den sste tds dskusjon om "råvarekr se" som best kan forstås som en kamp mellom stater og selskaper om kontrollen over råvarekldene har det vart en rask knng letngen "den tredje verden" Dette er kke mnst tlfelle utenfor de tradsjonelle kopper eksporterende land Maran Radetzsk kommenterer dette slk: "M "n ytterlgare stmulans tl mneralprospekterng u världen kom från den rädsla som uppstod bärjan på sjuttotalet fbr att naturtllgångarna hotade ta slut Som en reakton på dette har re gerngarna många lander börjat ge generosa bdrag tll sna natonella gruvbolag fb pro spekterng tredje världen" (5) n vurderng av kopper reservenes omfang, må også trekke nn de store forekomster som fnnes form av skrao som kan gjenvnnes Allerede dag kommer 4% av kopperet fra skrap, enten drekte (7/) eller form av ny raffner ng (3/) Slke "koppergruver over jorda" Qker stadg omfang De er relatvt bllge å ta bruk, bla for d de på grunn av den nnebygde energ bare krever /6, sa mye energ som prmerkcpper for å komme tl anvendelse gjen Så tdlg som 968 ble det anslått at bo mll oner tonn kopper form av skrap fnnes de kaptalst ske ndustrand Det har også vart antydet at det to talt fantes mlloner tenn 972 (6) Som v sen ere skal se, kan eksstensen av dsse reserver få enormt stor betydnng for å svekke u landseksportprenes press mulgheter en konflktstuasjon : ([3 cd (jj CD?
3 Hvor stor er, 9 roduks onen O hvor fore år den? Produksjonen av kopper har hatt en årlg oknng på gjennomsnttlg ca 5% de sste 25 åré Produksjonen over de sste t år har hatt en slk fordelng pä de forskjellge land: B l Fg 32 l t Mne producton of copper n terms of recoverable copper content 965 966 USA 226 297 R Chle Zamba Canada 'Bd 8M) 5 637 ems 623 4N 459 967 866 825 66 663 556 968 93 85 657 685 574 969 4 875 688 72 52 97 97 972 56 38 5 925 69 684 6 99 5 78 77 65 654 Hb 72 973 974* 558 564 ' 224 735 969 77 757 85 868 l L 'Fål ål r är g l Zare 289 37 322 327 364 387 46 437 49 583 Phlppnes 63 74 86 3 6 97 24 22 25 l Australa Peru South Afrca 92 77 6 84 25 92 86 28 23 26 3 99 27 58 22 44 77 23 48 87 27 62 29 22 76 266 27 89 Chna 87 97 2 5 2 Yugoslava 63 59 63 7 9 98 a New Gunea Japan 7 2 8 2 2 9 3 7 2 35 24 24 2 4 48 83 9 57 7 99 89 : * f rå' 'r Poland 22 35 55 26 7 9 2 43 4 33 4 292 3 298 39 32 43 72 World total 5 65 5 299 5 77 5 474 5 949 6 37 6 455 7 4 7 54 8 593,Source : World Bureau of Metal Statstcs *Provsonal fgures Klde: Mnng Year Book, 974 Dersom kopperproduksjonen deles opp otter de forskjellge ledd produskjonen, ser ordelngen på de ulke land ut som på fg 33 (neste sde) Denne tabellen vsor et meget klart monster fordelngen av produksjonen verden, med den ndustralserte del av verden som nn