Elgen og klimaet. Innhald

Like dokumenter
Elgens beitegrunnlag i Norge:

Elgens beitegrunnlag i Norge:

Elg i Hedmark-Akershus-Østfold: tilstand og utfordringer. Erling J. Solberg NINA

Variasjon i bestandskondisjon i norske elgbestander

Status for elgens kondisjon og tanker om videre utvikling og forvaltning. Bård Andreas Lassen Vest-Agder fylkeskommune

Flaum i eit framtidig klima - korleis kan vi tilpasse oss?

Viltsamling Vest-Agder. v / Morten Meland

Framtidas hjorteforvaltning

SAKSFRAMLEGG. Tiltak 1 side 12 Fjerne til privat bruk. Tiltaket får då fylgjande ordlyd: Ikkje subsidiera straum.

Kort om forutsetninger for boligbehovsprognosene

OVERORDNA STRATEGI FOR HJORTEFORVALTINGA

Dokument: 1. Brev frå Øvrebygda Storvald. Ang. fastsetjing av areal for tildeling av hjorteløyve, datert

Velkommen til hjortakveld

Felles Landbrukskontor ÅLA. Tiltaksplan landbruk Handlingsplan for 2015 og 2016

Forvaltning og avskytningsmodeller for en hjortebestand i vekst

EKSAMENSOPPGAVE I BI2033 POPULASJONSØKOLOGI

Saksnr. Utval Møtedato 012/17 Formannskapet Revisjon av Forvaltningsmål for hjortebestanden i Bremanger kommune

Landbrukets bruk av klimadata og informasjon om fremtidens klima?

Norsk Bremuseum sine klimanøtter

Vær, klima og snøforhold

Bruk av innsamla data i hjorteforvaltninga:

FANGST OG SKJELPRØVAR I SULDALSLÅGEN

Værnes 1 november 2012

Viltsamling Aust-Agder. v / Morten Meland

Utfordringsdokument. Status for Hjelmeland kommune, pr. oktober 2013.

sett elg Tokke kommune Jaktstatistikk, fallvilt og slaktevekter Hjorteviltregisteret: Et produkt fra Naturdata as

Fylkesmannen i Rogaland Forvaltningsavdelinga. Betre føre var. Oversikt over risiko i Rogaland. juni

I farne tider var landskapet vårt salsvare

Funn fra Arealklimprosjektet. Presentasjon i et møte med Statens naturskadefond Sogndal,

Auke gjennomføringa i vidaregåande opplæring. Styrke samarbeidet mellom stat, fylkeskommune og kommune. Prosjektkoordinator Ny Giv Sissel Espe

Fakta Grove kornprodukt. Innhald. Grove brød- og kornprodukt Mjøl fint og grovt

MØTEBOK. Desse møtte: Dorthe Huitfeldt, Jarle Nordjordet, Tor Aage Dale, Marit Jortveit, Halvor Fehn

Mot en bærekraftig forvaltning av elg, hjort og deres beiteressurser Nytt forskningsprosjekt. Erling J. Solberg, I A, m fl.

20/15 Hovudutval for teknisk, landbruk og naturforvaltning Forslag til forskriftsendring - heving av minsteareal i daa for hjort

Overvåkingsprogrammet for hjortevilt - elg. Erling J. Solberg, mfl. NINA

FINANSRAPPORT FOR 1. TERTIAL 2013

Nils-Arne Ekerhovd. NORKLIMA forskerkonferanse Bergen, oktober, Samfunns- og Næringslivsforskning AS (SNF)

Status akvakulturforvalting og fiskeri per september 2015

Styresak. Ivar Eriksen Oppfølging av årleg melding frå helseføretaka. Arkivsak 2011/545/ Styresak 051/12 B Styremøte

Innhold. Fakta om bjørn Bilete og video av bjørn Spørjeunders. rjeundersøking

TILBUDSSTRUKTUR FOR FAGSKOLANE I HORDALAND - TEKNISK FAGSKOLE 2013/14

Nasjonale prøver. Lesing på norsk 8. trinn Eksempeloppgåve. Nynorsk

Avdeling for regional planlegging

Klimatilpassing planlegging for det ukjente

Viktige sortseigenskapar for bær til industri. Arnfinn Nes

DB

Elgens arealbruk og ulike definisjoner på bærekraftige bestandsstørrelser. Christer Moe Rolandsen

Levanger kommune Landbruk RAPPORT ELG - SKOG I LEVANGER, NORD-TRØNDELAG. OVERVÅKINGSTAKST, 2003.

Utfordringar i den framtidige forvaltninga av norske hjortebestandar

Godt vèr og dyktige bønder, gav betre økonomi for Haugalandsbonden!!!!

TRENG DU VAREOPPTELJING I SKOGEN DIN?

Velkomen til miljøpedagogisk samling. Bård Sandal, fylkesdirektør regional utvikling

Overvåkingsprogrammet for Hjortevilt: Erling J. Solberg, Vebjørn Veiberg, Christer M. Rolandsen mfl. NINA

Gründercamp Samarbeid skule næringsliv

FORELDREMØTE 8. TRINN TORSDAG VURDERING, FRÅVER M.M

Bruk av beite. Vegard Urset, Avlssjef. Teksten i plansjene er utarbeidet av Øystein Havrevold, Nortura

Klimaendringar og framande arter fiskefaunaen blir aldri som før

Bevaring i magasin - ideelt eller akseptabelt?

Status og utfordringar i den kommunale hjorteviltforvaltninga i Hordaland

Til jaktlaga i Flora kommune

Lønnsomhetsvurderinger ved investering i skogplanteforedling! Harald Kvaalen, Skog og landskap

Friluftslivets år 2015

Fuglestadelva, Hå kommune

Kvifor? Vi treng større fokus på rekruttering! Trondheim Sentralstyremedlem i NJFF: Bjarne Huseklepp

Grane kommune

Moskus. Innholdsfortegnelse. Side 1 / 6

Klepp kommune Tu skule

Saksnr Utval Møtedato Regional- og næringsutvalet Løyve i perioden til no i Avslag i perioden til no i

Mot en bærekraftig forvaltning av elg, hjort og deres beiteressurser Nytt forskningsprosjekt. Erling J. Solberg, I A, m fl.

Vestlandet ein stor matprodusent

SETT ELG Narvik kommune Jaktstatistikk, irregulær avgang og slaktevekter

Avskytningen av hjort i Rogaland Hvor går veien? Erling L. Meisingset Norsk Institutt for Bioøkonomi

Metodar for å innhente brukarkarakteristika og meiningar i fjellområde: intervju eller sjølvregistreringkasser?

Bestandsplan Sogndal og Luster årsleveområde for hjort

Saksnr Utval Møtedato Regional- og næringsutvalet

Forventede klimaendringer - betydninger for skogbruket i Norge

Naturskadehendingar: Korleis brukar vi tidlegare hendingar til å planleggja for betre tilpassing til framtidige hendingar?

Ungdom i klubb. Geir Thomas Espe

Mål for forvaltning av elg, hjort og rådyr i Etnedal kommune

Veterinærinstituttet Norwegian VeterfriItçIute

RAPPORT FRÅ 8. KLASSE GIMLE SKULE MAI 2017

Elgundersøkelsene i Nord-Trøndelag, Bindal og Rissa

KOMPETANSEHEVING FOR NYE FRUKT- OG BÆRDYRKERE

TINE Råvare. Landsprognose for leveranse av kumjølk. mill. ltr. Prognose august ,0 140,0 135,0 130,0 125,0 120,0 115,0 110,0

Lønnsame næringar. Presentasjon av Folgefonni Breførarlag AS ved daglegleiar Åsmund Bakke

Vinst ved foredling av skogstre. Harald H Kvaalen Skog og landskap, Ås

sett elg Nord-Trøndelag fylke Jaktstatistikk, fallvilt og slaktevekter Hjorteviltregisteret: Et produkt fra Naturdata as

For mykje og for lite vatn - norsk landbruk i eit endra klima

Region Østmarka. 1.1 Områdebeskrivelse. 1.2 Avskytingen

HORDALANDD. Utarbeidd av

SAMLET SAKSFRAMSTILLING

KEV tilbod: - Kurs - kroppsøvingsfaget - Kurs fysisk aktiv skulekvardag - Kurs fysisk aktivitet og måltid - Kurs uteskule

HAGEBLÅBÆR. Haugaland landbruksrådgjeving

Organisasjonsbygging. Velkomne til Jakt- og Fiskesenteret på Flå 1. november Org.kontakt: Bjarne Huseklepp

KappAbel 2010/11 Oppgåver 2. runde - Nynorsk

Hvordan kan vi tenke omkring klimatilpasning?

ENERGIPLAN for Midt-Telemark

Hjortedata frå Etne kommune

Øygarden kommune - Driftstilpasning 2013

Innledning. Elg Skog i Levanger, Nord-Trøndelag 2002

Transkript:

Elgen og klimaet Ivar Herfindal Erling Solberg Bernt-Erik Sæther Reidar Andersen Innhald Klima Klimaeffektar på hjortevilt, generelt Elg og klima, globalt Elg og klima frå siste istid Elg og klima i dag Framtidskogen og framtidselgen Effektar av klimaendringar og skogskjøtsel på elgbestandar 1

Klima Klima vs vêr Klimaet avgjer kva vêr som er rådande Klima -> regionalt, vêr -> lokalt Mål på klima Temperatur, nedbør, snødjupne, andre vanlege meteorologiske observasjonar Klima-indeksar, t.d. høgtrykk vs lågtrykk Klima Klima påverkar miljøet Vegetasjon Biomasseproduksjon Fôrkvalitet Geografisk variasjon i miljøet Årsvariasjon i miljøet Sesongvariasjon i miljøet 2

Klima Satellittdata og miljøet Viser variasjon i vegetasjon gjennom sesongen Miljøet sin fenologi Klimaeffektar på hjortevilt Direkte Indirekte Klima Beite Elg 3

Klimaeffektar på hjortevilt Direkte Ekstreme temperaturar fører til auka metabolisme Høg snødjupne fører til høgare energibruk Indirekte Mindre beite tilgjengeleg Vanskelegare tilgang på beite Dårlegare kvalitet på beite Insektplager, parasittar Klimaeffektar på hjortevilt Den økologiske nisja Jo lenger vekk frå nisja, jo meir påverka Ulike livshistorietrekk vert påverka ulikt 4

Klimaeffektar på hjortevilt Langvarige effektar Låg kalvevekt Høgare dødelegheit som kalv Forseinka reproduksjon Lågare rekruttering (sjeldnare tvillingkalv) Høgare dødelegheit som vaksen Eit dårleg år vil kunna påverka elgbestanden i mange år framover Klimaeffektar på hjortevilt Viktig å kjenna effektar av klima på elg/hjortevilt Påverkar livshistorietrekk Livshistorietrekka påverkar vekstraten til populasjonen Påverkar overskotet å hausta av Klimaendringar kan føra til endringar i habitat (vegetasjon), kan endra bæreevna til området 5

Elg Elg og klima, globalt Tilpassa kalde miljø Kuldestress, < - 30 C Dårleg tilpassa varme miljø Varmestress Sumar, 14 C Vinter, -5 C 6

Elg og klima, globalt Elg (med underartar) finst over heile den nordlege halvkula Sørleg grense, om lag 40 N (USA) Nordleg grense, om lag 70 N, Finnmark, Sibir, Alaska Elg og klima, globalt Klimagradientar for utbreiingsområdet Sumartemperatur, +2 - +20 C Vintertemperatur, - 35-0 C 7

Elg og klima frå siste istid Klimaet har variert frå siste istid Elg og klima frå siste istid Funn frå steinalderbusetnader Historisk artssamansetning Endrar dette seg med klimaendringar? Elg forsvann frå Sørog Mellom-Europa for 5000 10000 år sidan Jakt Varmare klima 8

Elg og klima frå siste istid Endring i forholdet mellom hjort og elg på Vestlandet Ikkje som forventa i høve til klima Om lag som i dag Elg og klima, i dag 9

Elg og klima, i dag Jaktstatistikk dei siste 20-30 år Data frå 60 000 elgar over store delar av Noreg (Overvåkingsprogrammet til NINA) Slaktevekt Elg og klima, i dag Stor variasjon i slaktevekter mellom kommunar Nord-sør-gradient 10

Elg og klima, i dag Hypotesar for geografisk variasjon i kroppsmasse Bergmanns lov Stor kroppsmasse lagrar varmen betre enn små Faste-evne Individ med stor kroppsmasse toler betre lange periodar med dårleg mattilgang (vinter) Fôrkvalitet Tilgang på ferske beiter gjev betre kvalitet Bestandstettheit Høg tettheit aukar konkurransen og påverkar vegetasjonen Elg og klima, i dag Slaktevekter høgare i områder med Korte og intense sumrar Kalde vintrar Lågareliggjande Låg tettleik 11

Elg og klima, i dag Stor variasjon i vekter innan bestandar mellom år Elg og klima, i dag Forventar at klimaet vinteren og sumaren før jakta påverkar slaktevektene Direkte Indirekte Klima Beite Elg 12

Elg og klima, i dag Variablar relatert til vår og tidleg sumar forklårar best variasjon i kalve- og åringvektar Tidleg vårstart og ei sakte utvikling av plantene Låg temperatur i mai og juni Tidleg tilgang på mat av høg kvalitet om våren Elg og klima, i dag Effekt av miljøfenologi er ulik mellom og innan bestandar 13

Elg og klima, i dag Effekten av miljøet på slaktevetene varierar mellom bestandar Større effekt av miljøvariasjon hjå bestandar med låge slaktevekter og høg tettleik Individ som har ein buffer av energi er mindre utsett for harde periodar Elg og klima, i dag Oppsummering Få direkte effektar av klima på elg i Noreg Indirekte effektar i form av variasjon i beitekvalitet Små individ meir utsett for klimavariasjon enn store individ 14

Framtidskogen og framtidselgen Framtidskogen og framtidselgen Del av Hjortevilt 2030 Reidar Andersen Kari Bjørneraas Erling Solberg m.fl. 15

Framtidskogen Korleis ser skogen ut om 25 50 100 år? Klimaendring Avvirkning, hogsklassar Treslag Framtidskogen Klimaendring Det vert varmare! 16

Framtidskogen Klimaendring Det vert varmare! Endringar i snøforhold Endring i snømengde Framtidskogen Endring i antal dagar med snødekt mark Klimaendring Det vert varmare! Endringar i snøforhold 17

Framtidskogen Klimaendring Det vert varmare! Endringar i snøforhold Vekstsesongen vert lengre Framtidskogen Endring i skogen Hogstklasse 18

Framtidskogen Endring i skogen Hogstklasse Framtidskogen Endring i skogen Hogstklasse Treslag 19

Framtidskogen Data - skog Landskogstakseringa Vegetasjonskart Klimamodellar Framtidelgen Elg Kva er ein god elgskog Korleis påverkar klima elgen Korleis påverkar skogen elgen Korleis vil endringar i klima og/eller skog påverka vitale rater 20

Framtidskogen Data - elg GPS-data frå Nord- Trøndelag Overvåkningsdata Sett-elg Framtidskogen Regionale forskjelar Klima Skog 21

Framtidskogen Mål Kva type skog er best for elgen Sumar vs vinter Korleis påverkar ulike skogstypar reproduksjon og overleving Korleis vil endringar i klima og skogsdrift påverka elgen Kva kan forvaltninga gjera for å sikra stabile og sunne elgbestandar i framtida Framtidskogen Resultat.. To be continued 22