Green Drive Region (GDR)

DATUM VÅR BETECKNING: 2015-02-20 Bil 1 Projektbeskrivning Green Drive Region (GDR) Prosjektbeskrivelse Vedlegg til prosjektsøknad Interreg Sverige Norge 2015-2020

Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning och syfte... 4 3 Mål, resultater og effekter... 5 3.1 Huvudmål... 5 3.2 Delmål och resultat... 5 3.3 Effekter... 5 4 Motivasjon og bakgrunn... 6 4.1 Klimatfrågan... 6 4.2 Tillväxt och attraktionskraft... 6 4.3 Tydliga mål på alla nivåer... 6 4.3.1 Europa 2020... 6 4.3.2 Nasjonale målsettinger... 8 4.3.3 Regionale strategier og målsettinger... 9 4.4 Indre skandinavia kommunikasjon er en utfordring... 12 4.4.1 Utgångsläge för Green Drive Region... 12 4.4.2 Hur kan Interreg- projektet Green Drive Region påverka?... 14 4.4.3 Hur kan GDR bidra till näringsutveckling... 14 4.5 Sammenheng med andre prosjekter... 15 5 Målgruppe... 16 6 Horisontella kriterier... 16 6.1 Miljø... 16 6.2 Jämställdhet... 17 6.3 Etnisk mångfald och integration... 17 7 Grenseregional merverdi... 17 7.1 Mål: Redusere grensens barriereeffekt... 17 7.2 Mål: Utvikle grenseregionens territorielle kapital... 18 8 Prosjektets omfång och avgränsningar... 18 9 Indikatorer... 19 9.1 Aktivitetsindikatorer... 19 9.2 Övriga indikatorer... 19 10 Genomförande... 20 10.1 WP 1: Elektrifisering av veitransport... 20 10.2 WP 2: Biodrivmedel... 23 10.3 WP 3: Hydrogen... 25 10.4 WP 4: Kommunikasjon... 28 10.5 WP 5: Prosjektledelse... 30 10.6 Plan för fortsatt verksamhet... 31 11 Projektorganisation... 31 11.1 Prosjekteiere... 31 11.2 Hovedprosjektleder... 32 11.3 Projektpartners... 32 11.4 Samarbetspartners... 32 11.4.1 Samtliga partners på svensk sida... 32 11.4.2 Samtliga partners på norsk sida... 33 11.5 WP ledere... 34 11.6 Assosierte partnere... 34 11.7 Styrgrupp... 34 11.8 Referansgrupp... 34 12 Tid - och aktivitetsplan... 35 13 Budget... 36 13.1 KOSTNADS och FINANSIERINGSBUDGET NORGE (NOK)... 36 13.2 KOSTNADS och FINANSIERINGSBUDGET SVERIGE (EUR)... 37 13.2.1 Kommentarer till svensk budget... 37 Side 2

2 Inledning och syfte Beroendet av fossila bränslen i transportsektorn är den enskilt största faktorn som påverkar utsläppen av växthusgaser i länder som Sverige och Norge. Det är nödvändigt med snabba åtgärder för att nå de mål som er satt om reduksjon av CO2- utslipp, og åstadkomma långsiktigt hållbara lösningar på problemen och därmed en helt fossiloberoende fordonsflotta. Green Drive Region (GDR) skal bidra til reduksjon av CO2 og mindre lokal luftforurensing ved at kjøretøy benytter en økt andel alternative drivstoff som elektrisitet, hydrogen og biodrivstoff. Dette skal blant annet gjøres ved å utvikle og implementere strategier, overføre kunnskap og erfaringer, informasjonsarbeid, test og demonstrasjoner. Fylker, regioner, kommuner organisasjoner og bedrifter vil inngå som partnere. Green Drive Region er utviklet av et partnerskap av aktører som er sentrale innen arbeid for økt bruk av fossiluavhengig drivstoff og næringsutvikling i Akershus, Hedmark, Värmland, Dalarna og Gävleborg. Partnerne har lang erfaring fra regionalt, interregionalt og internasjonalt samarbeid, og et omfattende nettverk innenfor offentlig og privat virksomhet, forskning og utdanning. Prosjektet har sterk forankring i fylker, regioner og kommuner, som er sentrale aktører når det er snakk om å utvikle infrastruktur for fossiluavhengig transport, og øke bruk av slike kjøretøy. Prosjektet er forankret i Europa 2020 strategien, og i de nasjonale og regionale målsettinger for reduksjon av klimautslipp fra transportsektoren, og innfasing av fossiluavhengige kjøretøy. Med dette som bakteppe er GDR viktig prosjekt for at Indre Skandinavia skal øke andelen fossiluavhengige kjøretøy og nå regionens ambisiøse mål. Prosjektet skal gi et reelt bidrag til å gjøre transporten i regionen mer bærekraftig. Dette skal gjøres ved å Gjennomføre aktiviteter som stimulerer til anvendelse av nye fossiluavhengige drivstoff Gjennomføre aktiviteter som øker kunnskapen om fossiluavhengige alternativ. Gjennomføre aktiviteter som bidrar til å påvirke holdninger og adferd, med mål om å få mennesker til å i større grad velge fossiluavhengige transportsystem over grensen. Med begreppet «fossiloberoende fordonsflotta» menar vi i dette prosjektet ett vägtransportsystem vars fordon i huvudsak drivs med biodrivmedel eller elektricitet. Det innebär inte bara att fordonen kan drivas med fossilfri energi utan det ska finnas tillräcklig tillgång till det fossilfria alternativet. Begrepet elektrisitet dekker her både batterielektriske kjæretøy (BEV) og brenselcelle elektriske kjøretøy (FCEV) som benytter hydrogen som drivstoff. Med begreppet «fordon» avses bilar, bussar, lastbilar och andra vägfordon. Green Drive Regions fokusområde er persontrafikken, men det skal også gjøres en analyse av anvendelse av fossiluavhengig drivstoff for varedistribusjon. Projektet vill också samarbeta med andra projekter som fokuserar på buss og godstrafik med lätta resp tunga lastbilar. Green Drive Region inkluderer även Region Gävleborg, en region som ikke er en del av programområdet. Gävleborg har et nært samarbeid med Region Dalarna, og korridoren fra Bergen via Gardermoen og Kongsvinger til Gävle er en viktig samferdselsåre for grenseoverkridende transport. Gävleborg har også kompetent fagmiljø innen biodrivstoff, og har industri som er produserer utstyr til brenselceller og som er engasjert i anvendelse av hydrogen til transport. Prosjektpartnerene mener det er viktig at Gävleborg er med i prosjektet, og at det gir prosjektet ytterligere styrke. Saman skall vi i Green Drive Region gjöra ett gemensamt avstamp för framtiden mot en vision om fossilfria transporter! Side 4

3 Mål, resultater og effekter 3.1 Huvudmål Målet i Green Drive Region är att 10 % av fordonsflottan i Indre Skandinavia skall vara fossiloberoende mot slutet av 2018, vilket leder til reduksjon av CO2- utslipp på ca 150 000 ton samt mindre lokal luftforurensning. Målet skal uppnås genom att: 1. Bygga upp och överföra kompetens och strategier för fossilfri fordonsflotta med tillhörande infrastruktur inom offentlig sektor, företag och organisationer gränsöverskridande inom regionen. 2. Skapa en ökad efterfrågan på förnybara drivmedel och fossilfria fordon så att företag inom branschen kan se möjligheter att utvecklas. 3. Erbjuda mötesplatser mellan aktörer både inom näringsliv och offentlig sektor som är beroende av varandras satsningar i utvecklingen mot fossilfria transporter. 4. Stödja berörda aktörer som arbetar med etablering av infrastruktur för biodrivmedel, vätgas och elfordon i korridoren Akershus, Hedmark, Värmland, Dalarna, Gävleborg och andra naturliga områden i regionen med tillräckligt transportunderlag. 5. I samarbete med berörda näringslivsaktörer etablera en gränsöverskridande demonstrationsarena mellan Sverige och Norge, för olika typer av fossilfria drivmedel inklusive el. 3.2 Delmål och resultat 10 % vekst i andelen ladbare kjøretøy og 10% vekst i antall kjøretøy som benytter biodrivstoff i GDR- regionen 10 % vekst i andelen grenseoverskridende trafikk foretatt med ladbare kjøretøy og kjøretøy på biodrivstoff i GDR- regionen 10% økning i antall ladepunkter for elektriske biler i GDR- regionen. Minimum 5 kommuner har implementert strategier og planer utviklet ved hjelp av prosjektet for innføring av kjøretøy som benytter henholdsvis elektrisitet og biodrivstoff i GDR- regionen. Minimum 5 kommuner har implementert strategier og planer utviklet ved hjelp av prosjektet for etablering av infrastruktur for elektrisitet og biodrivstoff i GDR- regionen. Beskrive muligheter og potensial for produksjon og anvendelse av hydrogen til transport i hele GDR- regionen. Utarbeide konkret underlag for strategi for produksjon og anvendelse av hydrogen til transport i GDR- regionen, og for minst ett fylke / én region og minst én kommune. Tilby utprøving av fossiluavhengige kjøretøy og infrastruktur, for politikere, tjenestemenn og allmennheten i GDR- regionen i minst 25 kommuner Gjennomføre en budstikke/budkavla stafett blant kommunene i minst 25 kommuner for å øke fokuset på fossiluavhengig transport. Genomföra en case- study angående fossiloberoende lastbilsflotta Øke kompetansen om fossiluavhengige kjøretøy og infrastruktur i GDR- regionen 3.3 Effekter Prosjektet vil blant annet ha følgende effekter: Redusere CO2- utslipp fra transport med 150.000 tonn per år etter 2018 Bedre den lokale luftkvaliteten Side 5

Økt grenseoverskridende og regionalt samarbeid om etablering av infrastruktur, og bedre utbygd infrastruktur for bruk av fossiluavhengige kjøretøy Økt andel fossiluavhengige kjøretøy til 10% av regionens kjøretøy i slutten av 2018 Økt kunnskap og oppmerksomhet om alternative drivstoff Grenseoverskridende utveksling av politiske ambisjoner, kunnskap og erfaringer Ökade möjligheter för näringslivsaktörer att utvecklas inom fossilfria transportsystem Bedre grunnlag for politikere til å fatte beslutninger som bidrar til at de overordnede miljø- og klimamål nås på en kostnadseffektiv måte 4 Motivasjon og bakgrunn 4.1 Klimatfrågan Beroendet av fossila bränslen i framför allt transportsektorn är den enskilt största faktorn som påverkar utsläppen av växthusgaser i länder som Sverige och Norge. Inom andra sektorer har övergången till förnybar energi gått snabbare. Vi vet nu med säkerhet att det är utsläppen av koldioxid från fossila bränslen som påverkar klimatet att bli varmare och vi börjar redan se effekter av detta. Det är därför nödvändigt med snabba åtgärder för att åstadkomma långsiktigt hållbara lösningar på problemen och därmed en helt fossiloberoende fordonsflotta. Samtidigt med övergången till förnybar energi måste också alla åtgärder energieffektiviseras. En strävan måste ske till att minska det totala behovet av energi i transportsektorn vilket kan göras genom effektivare fordon men också överflyttning till andra transportslag, framför allt kollektivtrafik. 4.2 Tillväxt och attraktionskraft En ökad koncentration av tillväxtcentrum i våra regioner ställer krav på ett ökat resande inte minst ur arbetsmarknadsperspektiv. I regionerna på både svenska och norska sidan ser vi att behovet av arbetskraft minskar utanför de starka tillväxtområdena, vilket ökar arbetsresor både inom regionerna och mellan regionerna. Skall de svagare tillväxtområdena ha möjlighet att behålla innevånare måste därför pendling kunna ske för att behålla attraktionskraften. Det är ur tillväxtsynpunkt därför nödvändigt att resandet kan få öka. Samtidigt kan inte detta få konsekvenser på miljön. Utmaningen blir därför att hitta hållbara transportlösningar som medger att människor får ökade möjligheter att förflytta sig mellan våra regioner. Dessa utmaningar utgör samtidigt en drivkraft för teknik-, varu- och tjänsteutveckling i alla branscher och därmed en miljödriven affärsutveckling. Affärsmöjligheter skapas för företag i och med den växande globala efterfrågan på hållbara och resurseffektiva varor och tjänster. Miljödriven affärsutveckling har potential att bidra till ett ökat företagande, exportmöjligheter och sysselsättning i både stads- och landsbygdsregioner. En satsning på ett hållbart transportsystem där beroendet av fossil energi försvinner, stärker ekonomin och konkurenskraften för regionens kommuner och företag. 4.3 Tydliga mål på alla nivåer Målet om økt bruk av fossiluavhengige drivstoff er sentralt i strategier og satsninger på alle nivåer - fra EU og ned til den enkelte kommune. Nedenfor redegjøres det for internasjonale, nasjonale og regionale strategier og målsettinger på området. 4.3.1 Europa 2020 De mål som är formulerade på EU- nivå genom 2020- strategin och flaggskeppsinitiativet för ett Resurseffektivt Europa resp mål på nationell nivå är mycket tydliga. Här pekar man bla på att initiativet syftar till att skapa en ram för att stödja omställningen till en resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi. Detta skall bidra till att förbättra de ekonomiska resultaten, hitta nya möjligheter till ekonomisk tillväxt och mer innovation som skall stärka EU:s konkurrenskraft, trygga försörjningen av väsentliga resurser samt bekämpa klimatförändringen och begränsa resursanvändningens miljöpåverkan. Side 6

Det pekas också på vikten av att omställningsarbetet måste påskyndas. För att ge företag den säkerhet de behöver för att kunna investera nu, och för att garantera att framtida generationer kan dra nytta av smarta investeringar måste åtgärder börja vidtas omedelbart. Det skrivs att vi måste skynda på framstegen och utöka insatserna för att kunna skörda de vinster som en framgångsrik strategi kan skänka för konkurrenskraften, sysselsättningen och välståndet. På direktoratet för mobilitet och transporter (DG Mobility and Transport) arbetar man för att underlätta utvecklingen mot en effektiv, säker och hållbar transportapparat inom hela EU. Arbetet strävar också till att industrin inom transportsektorn ökar sin konkurrenskraft och därmed skapar möjligheter för ny tillväxt och ökad sysselsättning. Man pekar också på att detta arbete kräver samordning på såväl europeisk som nationell nivå men också internationellt. Ingen regering i ett enskilt land klarar att lösa dessa utmaningar på egen hand. I Vitboken (EU White Paper: Roadmap to a Single European Transport Area Towards a competitive and resource efficient transport system) från 2011, antogs en strategi för hur man vill skapa ett konkurrenskraftige transportsystem som ökar möjligheten till rörlighet och undanröjer barriärer för ökad tillväxt och sysselsättning samtidigt som oljeberoendet minskar och därmed utsläppen av koldioxid. Målen med sikte på år 2050 är att: Inga fossilberoende bilar skall finnas i städerna Flyget skall använda sig av hållbart bränsle med låga utsläpp av CO2 till 40 % Minst 40 % minskning av utsläppen från sjöfarten 50 % av medeldistans passagerartransporter i städer skall flyttas från vägtransport till järnväg och sjöfart Detta skall leda till 60 % minskning av utsläpp från transportsektorn i mitten av århundradet I direktivet Clean Power for Transport inriktas arbetet för att hitta alternativ till dagens fossilberoende bränslen för vägtransporter. Clean Power for Transport alternative drivstoff for bærekraftig mobilitet EU vedtok i september 2014 direktivet Clean Power for Transport, som skal sikre etablering av infrastruktur for miljøvennlig drivstoff over hele Europa med felles standarder for design og bruk. Medlemsstatene skal etablere mål og presentere sine nasjonale politiske rammeverk innen utgangen av 2016. Med det nye direktivet for infrastruktur for alternative drivstoff, må medlemsstatene etablere en minimum infrastruktur for alternative drivstoff som elektrisitet, hydrogen og natur- og biogass, samt felles EU- standarder for utstyr som benyttes og informasjon til brukere. "Alternative drivstoff er nøkkelen til å forbedre sikkerheten i energiforsyningen, redusere effekten av transport på miljøet og øke EUs konkurranseevne", sa kommisjonens visepresident Siim Kallas, kommissær for transport ved lanseringen av det nye direktivet. For de ulike drivstofftypene spesifiserer direktivet blant annet følgende krav: Elektrisitet: Medlemsstatene skal sette mål for etablering av ladepunkter tilgjengelig for publikum som skal bygges innen 2020. Målet er at et minstemål på antall ladepunkter skal være 1 pr 10 ladbare kjøretøy (CPEV = 0,1). Videre gjør direktivet det obligatorisk å anvende en standard plugg over hele EU for å sikre mobilitet. Biogass / naturgass: Medlemsstatene skal sikre at et tilstrekkelig antall offentlig tilgjengelige stasjoner for LNG (Liquid Natural Gas / biogas), skal etableres med ideelt minimum hver 400 km på TEN- T (Trans- European Transport Network) kjernenett, innen utgangen av 2025. For CNG (Compressed Natural Gas / biogas) er målet stasjoner minimum hver 125 km. Hydrogen: Direktivet tar sikte på å sikre et tilstrekkelig antall offentlig tilgjengelige stasjoner med felles standarder innen utgangen av 2025 i medlemsstatene som velger hydrogeninfrastruktur. Side 7

I tillegg krever direktivet at brukerne skal gis tydelig informasjon om drivstoff som kan brukes av et kjøretøy, ved hjelp av standardisert merking i kjøretøyenes manualer, hos forhandlerne og på ladepunkter og drivstoffstasjoner. Det skal også gis tydelig informasjon så brukerne kan sammenligne alternative drivstoffpriser med konvensjonelle drivstoffpriser. Videre må medlemsstatene sikre at brukerne gis informasjon om den geografiske plasseringen av offentlig tilgjengelige lade- og drivstoffstasjoner. 4.3.2 Nasjonale målsettinger I den svenska regeringens proposition En sammanhållen svensk klimat- och energipolitik Klimat (prop. 2008/09:162) redogörs för den långsiktiga prioriteringen att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen samt för visionen att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta ska ses som ett steg på vägen mot visionen för 2050. Under december 2013 lades en statlig utredning om en fossiloberoende fordonsflotta fram för regeringen. Utredningen har varit på remiss under våren 2014 och resultatet av detta granskas f.n. av regeringen. Åtgärder kan komma att föreslås i vårbudgeten 2015. Målet med utredningen har varit att förtydliga begreppet fossiloberoende fordonsflotta, åskådliggöra möjligheterna att nå en sådan till 2030 som ett delsteg mot ett klimatneutralt Sverige 2050, samt att lägga förslag på styr- medel som krävs för att åstadkomma resultat. Några av de förslag som utredningen pekar på är att: Planera och utforma städer för att minska efterfrågan på transporter Öka produktion och användning av inhemska biodrivmedel ex. prispremie som gynnar biodrivmedel Energiskatten på dieselbränsle höjs En miljölastbilspremie införs Utbyggnad av laddinfrastruktur ex. helelektriska lätta lastbilar slipper trängselskatt Fig. 1. Energianvändning inom vägtransporter enligt FFF- utredningens förslag för att nå målsättningen om en fossiloberoende fordonsflotta. Källa: Elforsk rapport 12:68 Roadmap för ett fossilbränsleoberoende transportsystem år 2030. I Norges Nasjonal transportplan heter det at transportsektoren skal bidra til å redusere klimagassutslippene i tråd med Norges klimamål, men målet er ikke kvantifisert. Norges klimamål er å være klimanøytralt fra 2030. Det inkluderer blant annet klimakvoter, og innebærer dermed ikke at det må være en fossiluavhengig bilpark i 2030. Den mest konkrete norske målsetningen er at nye biler registrert i Norge i 2020 skal ha et normert gjennomsnittutslipp som ikke overstiger 85 gram Side 8

CO2 per kilometer. Denne målsetningen er en del av i det norske klimaforliket hvor Stortinget har påtatt seg å kutte nasjonale utslipp med 15-17 millioner tonn CO2 innen 2020. I stortingsmeldingen Ny utslippsforpliktelse for 2030 en felles løsning med EU fra februar 2015, foreslår Regjeringen at Norge innen 2030 kutter klimagassutslippene med minst 40 prosent sammenlignet med 1990. Reduserte utslipp I transportsektoren er ett av fem innsatsområder. Norge er et foregangsland for introduksjon av ladbare biler. Mye av æren for det kan tilskrives omfattende statlige insentiver som fritak fra engangsavgift og mva, gratis passering i bomstasjoner, adgang til kollektivfelt med mer. Støtten til ladbare biler er forankret i Klimaforliket. Det er immidlertid usikkert hvor lenge insentivene opprettholdes. De skal foreløpig gjelde til man har nådd 50.000 elbiler, noe som er nært forestående. Oslo kommune har i sin klima- og energistrategi som for tiden er til høring, fastslått at alle nye personbiler som selges i Oslo fra 2025 enten skal være fossilfrie eller ladbare hybrider. Oslo og Akershus har således tydeligere målsettinger enn den norske Regjeringen på dette området. I februar vedtok Stortinget at det skal utarbeides en nasjonal hydrogenstrategi, blant annet etter påtrykk fra politikere i Oslo og Akershus som går foran både nasjonalt og internasjonalt på dette området. 4.3.3 Regionale strategier og målsettinger Regionene og fylkene i Indre Skandinavia følger opp nasjonale målsettinger med egne regionale strategier og mål. Her gjengis noen hovedtrekk i de regionale satsningene. Värmland Värmlandsstrategin innehåller en gemensamm målsättning att vi ska skapa ett resurseffektivt samhälle vilket ger drivkrafter för fler och starkare företag. I strategin för bättre kommunikationer nämns också vikten av ett hållbart transportsystem. Värmlandsstrategin sier blant annet følgende: Det här behöver vi göra för att få ett ressurseffektvare samhälle: Ta tillvara och förvalta de sociala, ekonomiska och ekologiska resurser som vi har tillgång till på ett smartare sätt än tidigare. Påverka attityder och beteende så att människor och företag att bli mer resurseffektiva i sin konsumtion och produktion. Arbeta med tekniska förbättringar och utveckling inom områden som resurshushållning, förnybar energi, energieffektivisering, kollektivtrafik, hållbara transportsystem, klimatanpassning och livsmedelsproduktion. Stimulera nya energilösningar och affärsdriven klimat- och miljöutveckling inom näringslivet, till exempel genom att visa upp de resurseffektiva lösningar och system som finns lokalt. Uppmuntra offentlig sektor att gå före och ställa tydliga krav på resurseffektiva produkter och tjänster vid upphandling, vilket skapar en ökad marknad för näringslivet. Det här behöver vi göra för att bygga ihop regionen: Säkra hållbara vägtransporter genom att underlätta för att ställa om till ett fossilfritt trafik- och transportsystem. Dalarna: Dalastrategin Dalarna 2020 sier blant annet følgende. Dalarnas betydelse som tillväxtområde för framförallt industri och besöksnäring kommer att förstärkas inom de närmaste åren. Den gröna ekonomin är ytterligare ett tillväxtområde i utveckling där Dalarna kan inta en framträdande position. Ett fortsatt och mer systematiskt arbete måste utformas för att ta tillvara den potential som ligger i en ökad användning av förnybara energitillgångar. Dalarna har en ambition att vara föregångare i miljöarbete och omställning till ekologiskt hållbar utveckling. Inför framtiden behöver den ambitionen stärkas. Den gröna ekonomin Side 9

kan genom sin potential för utveckling och tillväxt inta en nyckelposition i Dalarnas energi-, klimat- och miljöarbete. Dalarnas energi- och klimatstrategi visar hur energieffektivisering och ökad produktion av förnybar energi kan leda till att klara målen för energiomställningen fram till 2050 och till att skapa nya jobb i Dalarna. För Dalarna med sina energikrävande processindustrier har frågorna en särskild vikt. Till det kommer det stora transportberoendet som följer av läget i landet och den geografiska spridningen av arbetsplatser och boende. Energiomställningen och övergången till en grön ekonomi är ett tillväxtområde under stark utveckling. Fokus ligger på förnybar energi, energieffektivisering och en minskning av skadliga utsläpp. Dalarna behöver investeringar som underlättar och ökar kommunikationsutbytet inom Dalarna och med omvärlden. Samtidigt som nationella och regionala insatser krävs för att förbättra infrastruktur och kommunikationer, kommer det att vara nödvändigt att arbeta parallellt med åtgärder för att klara omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Den stora och tilltagande strömmen av besökare leder till kraftigt ökat behov av transportkapacitet. Viktiga insatsområden är ett minskat beroende av fossila drivmedel, en energieffektiv fordonsflotta och en transportsnål fysisk planering. Det finns en stor potential i ett utökat gränsöverskridande samarbete för att stärka innovativa miljöer. Inte minst gäller detta inom miljö- och energiområdet. Det framsynta regionala ledarskapet för Dalarna och för genomförandet av Dalastrategin är betydelsefullt även när man talar om samarbete och allianser med andra regioner inom och utom landet. Kommunernas medverkan i regionala utvecklingsprocesser är särskilt betydelsefull. Det strategiska tillväxtarbetet i Dalarna ställer krav på mobilisering och synkronisering av resurser inom regionen, i samarbete mellan regioner och genom internationell samverkan för att nå uppställda mål. Samarbetet mellan berörda län och kommuner i Sverige och Norge för en öst- västlig vägförbindelse, Gävle- Oslo, öppnar för en utvecklad samverkan med Osloregionen och de norska grannlänen. Gävleborg Den regionala utvecklingsstrategin säger bla att utgångspunkten för det regionala utvecklingsarbetet är att utvecklingen ska vara hållbar, som tar sin utgångspunkt i tre perspektiv; social, miljömässig samt ekonomisk. Ny teknik för förnybar energi och energieffektivisering kan utgöra gröna innovationer som ger oss möjligheter till miljödriven affärsutveckling, vilket skapar sysselsättning och förutsättningar för en smart omställning. Infrastrukturen ska utformas på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. Rörlighet får inte ske på miljöns bekostnad. Därför behövs en utveckling av hållbara transporter. De infrastrukturella förutsättningarna för detta ska finnas både i stad och på landsbygd. Gävleborgs infrastruktur utgör en länk i ett sammanhållet nationellt och internationellt transportsystem. Det ska möta omvärldens krav på effektivitet, punktlighet och framkomlighet. För en god regional utveckling måste gods och persontransporter utnyttja systemet i samspel med varandra. I takt med utvecklingen mot ett alltmer kunskapsintensivt arbetsliv ökar behovet av persontransporter. Gävleborg har därmed ett omfattande behov av såväl gods- som persontransporter. Transportökningar, stegrande transportkostnader och transporternas negativa effekter på klimatet ökar kraven på ett effektivare och mer miljövänligt transportsystem. De geografiska förutsättningarna för effektiva omlastningspunkter i Gävleborg är goda med flera järnvägsstråk, nationella och regionala vägstråk, en stor samt flera kompletterande hamnar. Ett aktivt arbete med en smart grön omställning är en förutsättning för Gävleborgs utveckling. Regionala miljömål: Utsläppen av växthusgaser i Gävleborg ska år 2020 vara 20 % lägre än medelvärdet för 2007/2008. Energianvändningen i Gävleborg ska år 2020 vara 25 % effektivare än år 2008. Produktionen av förnybar energi i länet ska öka med minst 5 000 GWh från 2008 till 2020. Andelen förnybar energi ska vara minst 85 % av den totala energianvändningen år 2020. Andelen förnybar energi i transportsektorn ska år 2020 vara minst 20 %. Side 10

Akershus Det er et overordnet mål for fylkeskommunen å bidra til en bærekraftig utvikling i regionen. Miljøhensyn skal ligge til grunn for alt arbeidet Akershus fylkeskommune gjør. Med forankring i klima- og miljømål har Oslo kommune og Akershus fylkeskommune i en årrekke arbeidet for å redusere transportutslipp og for innfasing av fossilfri transport i regionen. Dette er del av et større samarbeid om regional transportutvikling som også omfatter innfasing av de fornybare drivstoffene elektrisitet, hydrogen og biogass. Diesel og bensin vil ikke bli avløst av ett enkelt drivstoff. I dag benyttes biodiesel, bioetanol, biogass, naturgass og elektrisitet (fra flere energikilder) som drivstoff. Hydrogen introduseres som drivstoff i markedet fra 2015. Oslo har lagt ut sin nye klima- og energistrategi på høring i januar 2015. Strategien har en ambisiøs satsning på anvendelse av fossiluavhengig drivstoff. Oslo er avhengig av et nært samarbeid med sine nabofylker, spesielt Akershus, for å gjennomføre tiltak innen transportsektoren og oppnå de ambisiøse mål som er satt. Oslo kommune og Akershus fylkeskommune vedtok i 2014 en Hydrogenstrategi for perioden 2014-2025. Denne er utarbeidet for å følge opp felles politiske mål om halvert klimautslipp i 2030 (fra 1991- nivå), minst 20 % reduksjon av transportutslipp innen 2030, og klimanøytralitet innen 2050. Strategien er forankret i Oslos byøkologiske program (2011-2026) og Akershus klima- og energiplan (2011-2014) samt fylkestingsvedtak. Strategien skal bidra til å sikre tidlig, kommersiell innfasing av hydrogendrivstoff i regionen. Det er et overordnet mål at Oslo og Akershus- regionen skal være blant verdens ledende regioner for utprøving og tidlig bruk av hydrogen til transport, basert på fossilfri drivstoffproduksjon. Hydrogenstrategien med handlingsprogram skal være et virkemiddel for å sikre offentlig bidrag til første fase i utbyggingen av regional hydrogen- infrastruktur. Dette vil samtidig bidra til utvikling av et nasjonalt og nordisk stasjonsnettverk, og til utfasing av fossile drivstoff. Strategien skal legge grunnlag for å sikre drivstofftilgang, og til å utvikle verdikjeder og etterspørsel fram til en selvdrevet, kommersiell utvikling. Hedmark Fylkeskommune Felles politisk plattform i Hedmark 2011-2015 ønsker at samferdselssatsingen skal ha økt miljøfokus. Det er et av hovedmålene at private aktører skal stimuleres gjennom virkemidlene i næringspolitikken som skaper grønne arbeidsplasser gjennom utvikling av ny teknologi. Regional planstrategi for Hedmark 2012-2015 har som et av sine hovedmål at verdiskapning skal skapes gjennom bærekraftig utvikling, herunder miljømessig verdiskapning. Når det gjelder infrastruktur er det et mål at det skal arbeides aktivt med å stimulere til et skifte mot null- og lavutslippskjøretøy og utbygging av en helhetlig infrastruktur for ladbare kjøretøy i fylket. Regional samferdselsplan for Hedmark 2012-2021 definerer flere hovedutfordringer for Hedmark i krysningspunktet mellom klima og infrastruktur. Hedmark er landets største jord- og skogbruksfylke, og har et stort og økende transportbehov for næringene og øvrig industri. Transportsektoren er største bidragsyter til klimagassutslipp og lokal luftforurensning i Hedmark. Planen definerer videre hvilke målsettinger fylket har frem mot 2021 hvor klimagassutslipp og lokal forurensning sin følge av transport skal begrenses. Planens strategi slår fast at tiltak som kravsetting overfor transportører om mer miljøvennlig drift og en utbygging av ladestasjoner for el- og hybridbiler skal iverksettes i perioden. Fylkesrådet i Hedmark vedtok i 2014 at det settes av kr. 5 millioner til etablering av hurtigladere og normalladere i fylket. Det jobbes nå med å utarbeide en prosjektplan for å konkretisere dette nærmere. Green Drive Region er et prosjekt som bidrar til å nå de målsettinger som er satt innen miljø, klima og transport på lokalt, regionalt og nasjonalt nivå. Side 11

4.4 Indre skandinavia kommunikasjon er en utfordring Programanalysen för Interreg Sverige Norge 2014-2020, rapporten EU 2020 - Grenseindeks og grenseanalyser Interreg Sverige- Norge, gjord av Østfoldforsknig og Karlstad Universitet, pekar på att kommunikationerna är en av de största svagheterna i gränsregionen. Det finns en stor interaktion över gränsen. För gränsregional utveckling är kommunikationsmöjligheterna en avgörande faktor. De mest framträdande gränsgemensamma intressena utgörs av flöden över gränsen, exempelvis gränshandel, arbetspendling och varutransporter. Många gånger är de en central del i regionernas ekonomiska och sociala strukturer, men dessvärre även en miljöbelastning. Grenseindeksen pekar också på att de framtida energilösningarna kommer vara mer diversifierade än tidigare, eftersom de är mer anpassade till regionala förutsättningar. Det kan exempelvis handla om elektricitet, etanol, vätgas eller biogas. En övergång från dagens fossilbaserade transportsektor är beroende av strukturella förändringar, inklusive en förbättring av infrastrukturen för elbilar, biogas etc. Det finns ett flertal goda exempel inom regionen där utvecklingen har stimulerats genom att delar av busstrafik och tjänstefordon har lagts om till drift från förnybara energikällor. De tendenser som finns till omställning inom transportsektorn har hittills kommit från regionalt och lokalt håll. Det visar på möjligheterna till förändring utifrån lokalt förankrade behov och genom samarbete. En satsning på ett hållbart transportsystem där beroendet av fossil energi försvinner, stärker ekonomin och konkurenskraften för regionens kommuner och företag. Regioner och kommuner anses därmed ha ett stort ansvar att aktivt bidra till en grön resurseffektiv ekonomi. Särskilt aktörer med regionalt utvecklingsansvar pekas ut som viktiga i arbetet med att stärka kopplingen mellan strategier och miljödriven näringslivsutveckling vilket anses främja regional tillväxt och attraktionskraft. 4.4.1 Utgångsläge för Green Drive Region Den gröna regionen, eller Green Drive Region (GDR), består av fem fylken eller län. På norska sidan Akershus fylke med 566 000 innbyggere och Hedmark med 194 000. På svenska sidan har vi Värmland med 274 000, Dalarna med 277 000 och Gävleborg med 278 000 innevånare. Totalt 85 kommuner med ca 1,6 miljoner människor. Fig. 2. Utvecklingen av antalet personbilar i Green Drive Regions bägge delar de senaste åren. Källa: Trafikanalys SCB. I GDR fanns i början av 2014 över 865 000 personbilar vilket innebär ca 0,5 bilar per person. Då var endast ca 3 % s.k. fossiloberoende. De senaste åren har antalet bilar ökat med ca 13 000 st per år (se Side 12

fig 2). Totala utsläppet av växthusgaser är ca 8 miljoner ton CO2ekv, varav vägtransporter bidrar med i snitt ca 50 %, alltså 4 miljoner ton. Personbilarnas bidrag till utsläppen är ca 2,5 miljoner ton dvs drygt 30 %. På norska sidan står vägtransporterna för en större del, ca 70 %, medan i de svenska länen är det ca 40 % av utsläppen som kommer från vägtransporter. Detta beror på att de norska fylkena har mindre med utsläpp från andra sektorer. Trenden när det gäller utsläpp av växthusgaser är svagt nedåt på svenska sidan och svagt uppåt på norska sidan (se fig 3). Fig. 3. Utvecklingen av klimatgasutsläpp från personbilstrafiken i Green Drive Regions bägge delområden. Källa: Länsrapport Emissioner av luftföroreningar 2014-09- 07 NVV. Fordonsparken är i stort sett lika fossilberoende på båda sidor gränsen men under de senaste åren har det börjat att hända lite intressanta saker. Under 2013-2014 har antalet elbilar i Norge ökad ordentligt och i december 2014 fanns det ca 43.000 elbiler og plug- in hybrider i Norge, varav ca 25 % i norskt GDR- område. Det er svært høyt i europeisk sammenheng, men tilsvarer allikevel mindre enn 1% av alle personbiler i Norge. Utskiftingstakten i bilparken er lav, kun 5 % årlig. Omleggingen til nullutslippsteknologi tar således tid og det må arbeides på mange fronter for å nå målene. På svenska sidan är det betydligt fler bilar med etanoldrift och gasdrift. Den senaste statistiken pekar på att drygt 5 % av bilarna är fossiloberoende. Ett effektmål i projektet är att fördubbla denna andel dvs att nå 10 % fossiloberoende fordon. Om varje bil i medeltal släpper ut 120 g/km och har en körsträcka på 2000 mil per år motsvarar denna förändring av fordonsparken en reduktion av utsläppen med över 150 000 ton CO2ekv. När det gäller infrastruktur är den väl utbygd för etanol i Sverige men icke alls i Norge. Det är tvärtom när det gäller laddinfrastruktur och det visar sig att f.n. finns ca 1250 laddstationer i GDR totalt varav 1200 st (96%) finns på norska sidan. Det samma gäller för antal laddbara fordon. I slutet av 2014 fanns 9.361st. laddbara fordon i Akershus och Hedmarks fylken, och endast 368 st. på svenska sidan i Värmland, Dalarna och Gävleborg. Det finns ett sätt att mäta hur väl man byggt ut laddstationer i förhållande till antalet fordon som förkortat heter CPEV (antal laddstationer per laddbart fordon). Mätetalet för GDR f.n. är 0,13 vilket är relativt högt. Som jämförelse är talet 0,09 i Sverige totalt och i Norge 0,15. Man får vara observant på vilken utvecklingsfas som regionen befinner sig i när man analyserar CPEV. I början vid ett mycket litet antal fordon kan några få laddställen resultera i ett högt värde. I takt med att antalet fordon ökar sjunker talet om inte laddstationer byggs i samma takt. CPEV får därmed anses vara ett mått på kvalitén för laddinfrastruktur. I direktivet Clean Power for Transport skall medlemsstaterna, genom sina nationella handlingsprogram, säkerställa att ett lämpligt antal laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten installeras senast den 31 december 2020. Dette skall säkerställa att elfordon kan köras Side 13

åtminstone i stadsbebyggelse/förortsbebyggelse och andra tätbefolkade områden och, där så är lämpligt, inom nät som fastställts av medlemsstaterna. Antalet sådana laddningsstationer ska fastställas med beaktande av bland annat det antal elfordon som förväntas vara registrerade vid utgången av 2020, som anges i deras nationella handlingsprogram, samt exempel på bästa praxis och rekommendationer från kommissionen. Som riktmärke anges ett CPEV på 0,1. Sverige skall enligt direktivet ha som lägst ha 145 000 laddstationer vid utgången av 2020. Når det gjelder hydrogenstasjoner er det i dag kun to i GDR- regionen, begge i Akershus. Den ene er Hynor Lillestrøm i Skedsmo kommune, et testsenter for hydrogenteknologi med en fyllestasjon for biler. Den andre er Ruters hydrogenstasjon for busser på Rosenholm i Oppegård kommune. Det er pr februar 2015 ca 20 hydrogenbiler i Osloregionen. Med introduksjon av serieproduserte hydrogenbiler fra Toyota, Honda og Hyundai fra 2015, er det en målsetting i Oslo og Akershus at antall stasjoner og biler skal øke betraktelig de kommende årene. 4.4.2 Hur kan Interreg-projektet Green Drive Region påverka? GDR kopplar väl till investeringsprioritering 2 i programmets insatsområde för transporter. Det vil bidra til å utveckla och förbättra miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem för att främja hållbar regional och lokal rörlighet. Genom att samarbeta över gränsen kan Interregprogrammet bidra till att lösa problem med tillgänglighet och tillgång till hållbara transporter. Fossiluavhengige transport er et område som er svært godt egnet for grenseoverskridende samarbeid. På svensk side har man omfattende kompetanse om og erfaring fra bruk av biodrivstoff. På norsk side har man tilsvarende kompetanse og erfaring fra elektrifisering av veitransporten, og er det landet i Europa med høyest andel elbiler pr innbygger. I Oslo og Akershus har man en omfattende satsning på hydrogen og brenselcellebiler, og er blant verdens fremste på området. Gjennom GDR vil vi arbeide for at politiske ambisjoner, næringslivets komeptanse og private og offentlige aktørers erfaringer deles over fylkes- og landegrenser, slik at satsningen på fossiluavnengig drivstoff øker og gir resultater. Økt bruk av fossiluavhengig drivstoff avhenger av flere faktorer. Kunnskapen om de ulike alternativene må øke. Politikere og tjenestemenn i kommuner, fylker og regioner må omdanne sine ambisjoner til konkret handling. Infrastruktur må bygges ut, og krav må stilles til det offentliges anskaffelser av kjøretøy, og holdningsskapende arbeid må til for å motivere private til å bruke alternative drivstoff. GDR vil arbeide på alle disse områdene. Gjennom et godt utviklet grenseoverskridende samarbeid kan et grønt transportsystem skapes. Green Drive Region skal lede an i dette arbeidet! 4.4.3 Hur kan GDR bidra till näringsutveckling Vi ser på de offentlige aktørene som viktige for utbygging av infrastruktur og øke antall fossiluavhengige kjøretøy i regionen. Derfor arbeides det med påvirkning og motivasjon, mulighetsanalyser, strategier og planer. Dette er også i tråd med Interregs prioriteringer for dette innsatsområdet. For å etablere infrastruktur, selge mer kjøretøy og tilby tjenester kreves det at man samarbeider med næringslivet i regionen. En økt satsning på elektrifisering, biodrivstoff og hydrogen gir muligheter for små og mellomstore foretak på mange områder. Det kan være teknologi for produksjon og distribusjon av biodrivstoff og hydrogen, utbygging av ladeinfrastruktur, tjenester for å bruke infrastrukturen som betalingsløsninger med mer, kompetanse og informasjon. Her vil prosjektet gjennom partnerne og WP lederne invitere inn bedrifter til å delta på møteplasser og til andre tiltak med den hensikt at de skal kunne synliggjøre sin teknologi og kompetanse, og med det øke sin mulighet som leverandør til markedet. Bedrifter kommer også med som medfinansiører, noe som viser at de har stor interesse for at prosjektet skal gjennomføres. Side 14

4.5 Sammenheng med andre prosjekter Partnerne i GDR er engasjert i andre prosjekter som kan ha nytte for de aktiviteter som gjennomføres i GDR. Det er også gjennomført eller pågår prosjekter, enten i GDR- regionen eller tilgrensende regioner, som GDR vil samhandle med og dra nytte av resultatene fra. Det innebærer at GDR ikke starter fra scratch, men tvert i mot har et godt utgangspunkt for de aktiviteter som skal gjennomføres. Her gis det en kort oversikt over noen relevante prosjekter. Listen er ikke utfyllende. Next Move (Interreg ØKS, 2012-2014). Flera regioner och kommuner i Öresund- Kattegat- Skagerrak- området har fattat politiska beslut om att vara pådrivande i att skapa en marknad för avgasfria bilar och bussar. Projektet Next Move har sammanfört dessa tidiga användare av gasfordon i ett operativt och strategiskt samarbete som har skapat efterfrågan, ny kunskap och egen praktisk erfarenhet för framtiden. Next Move har mellom annat bidraget till upphandling av 22 nya vätgasfordon i Oslo och Akershus, Skåne och København. Videreförs i Next Move II, med ansökan till ØKS i mars 2015. Prosjektägare er Vätgas Sverige och Kunnskapsbyen Lillestrøm. H2OSL (Akershus fylkeskommune, Enova, med fler, 2012-2015). Mulighetsstudie og forprosjekt for etablering av hydrogenstasjon ved Oslo Lufthavn, og anvendelse av hydrogen til ulike kjøretøy på og i tilknytning til flyplassen. Prosjekteier er Kunnskapsbyen Lillestrøm. Grønn vei (Enova, 2014-2016). Pilotprosjektet "Grønn vei - klimavennlig transport i kommunene i Hedmark og Oppland" har som målsetting å kutte klimautslipp fra transportsektoren i kommunene. Prosjekteier er Energiråd Innlandet. InfraGreen (Interreg Sverige Norge, Gränslöst Samarbete, 2012-2014). Projektet fokuserade på att etablera hållbar infrastruktur i gränsland, och låta norsk elfodonsexpertis och Västsvensk biogaserfarenhet utveckla varandra. Prosjekteiere Østfold fylkeskommune og Fyrbodal. Østfold fylkeskommune ble for øvrig vinneren av konkurransen «Årets lokale klimatiltak 2014», med et felles opplegg for utbygging av ladestasjoner for el- biler i alle kommuner i fylket. Konkurransen arrangeres av kommunesektorens organisasjon KS og miljøstiftelsen Zero. Arbeidet til Østfold beskrives som et eksempelprosjekt med stor overføringsverdi, og GDR vil benytte seg av arbeidet som fylkeskommunen har gjort. Green Highway, (Interreg Sverige Norge, Nordens Gröna Bälte, 2011-2014) Green Highway, Ett grönt stråk av tillväxt mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim. I Green Highway ligger fokus på fossilfria transporter. Prosjekteiere er Østersund kommune og Trondheim kommune. Gävle Dala Energikontor har genomfört projektet Electric Car Region (ECR). Projektet var i huvudsak finansierat av Region Gävleborg. Länets samtliga kommuner medfinansierade i arbetstid och engagemang. ECR syftade till att minska klimatutsläppen från transportsektorn genom att stimulera till användning av elbilar i den offentliga verksamheten. Det har skapat en bra grund för vidare arbete i GDR. Green Drive var ett projekt om elbilar som gjordes av Region Värmland, Dalarna, Gävleborg och Hedmark under 2013. 15 kommuner fick lov att provköra bilar i tjänsten och sedan följdes detta upp med enkät och kompetensutvecklingsinsatser. Projektet ledde till mycket goda erfarenheter och omdömen från deltagarna. Detta samarbete har legat till grund för det vidare samarbetet i Green Drive Region. Ur projektet Biogas Mitt som drivits av Region Gävleborg har det uppstått en förening som heter BioDriv Mitt. Där har önskemål och tankar framförts till främst gamla Region Gävleborg om att ordna en plattform för att kunna arbeta vidare med att utveckla insatserna för att ersätta fossilbränsledrivna fordon, såväl personbilar som lastbilar, bussar och andra fordonstyper. Green Drive Region kopplar väl samman dessa frågor vidare - för Gävleborg och övriga fyra län. GDR utgör en sammanhängande region som ser till att icke fossilbränsledrivna fordon kan användas med hög tillgänglighet både för fordon registrerade inom GDR och för fordon som kommer till eller passerar GDR. Biogas2020 (Interreg ØKS 2015 - >). Dette er en stor satsning på Biogass i ØKS- regionen. Omfatter både produksjon og anvendelse, blant annet til transport. Det planlegges en søknad til ØKS i mars 2015, med Innovatum AB og Østfold fylkeskommune som prosjekteiere. Side 15

Flere initiativer for etablering av infrastruktur i korridoren Hamburg - København - Malmø - Gøteborg - Oslo. Akershus fylkeskommune og Oslo kommune er engasjert i flere prosjekter som også omfatter fossiluavhengig transport, blant annet N*ICE (North- European Infrastructure of Clean Energy) hvor også Kunnskapsbyen/OREEC deltar. Det pågår eller er under etablering ulike TEN- T prosjekter for etablering av infrastruktur for hydrogen, blant annet i Gøteborg og Stockholm som er viktig for infrastrukturen i GDR- regionen. Akershus fylkeskommune er medfinansiør og partner i flere prosjekter som gjelder utbygging av infrastruktur for hydrogen og anskaffelse av hydrogenbiler. Blant annet skal det ertableres en stasjon i Bærum kommune, og man skal anskaffe 10 Hyundai ix35 hydrogenbiler som taxi i området. GDR kommer att samarbeta med andra projekt som arbetar med kollektivtrafik och mobility management. En stark koppling finns till en projektidé i Värmland som söks av Karlstad kommun i samarbete med Värmlandstrafik. Flera näringslivsinriktade projektansökningar görs nu i Säffle i en satsning för att utveckla och demonstrera elbussar samtidigt med en satsing på utbildning inom elteknik för fordon. Ett samarbete finns också med Mellan Säffle och Kongsberg genom Electric Mobility Norway i Buskerud, cluster med Arena- status som kan leda till att fler initiativ tas. GDR kan i detta sammanhang fungera som en facilitator för demonstrationsevent och en kunskaps och infomationsspridningskanal. I projektet BiodriV har Region Värmland tittat på drivkrafter för en regional satsning på biodrivmedel. Ett av projektets delmål var att ta fram beslutsunderlag för en regional biodrivmedelsstrategi. Upp till 2,18 TWh är möjligt att producera enligt de två förstudier som har tagits fram. Drivmedel kan produceras av avfall från hushåll, industri och jordbruk samt av skogsråvara, till exempel grenar och toppar. 5 Målgruppe Målgrupper for GDR er: Politikere, tjenestemenn og andre beslutningstakere i kommuner, fylker og regioner. De vil bli involvert i aktiviteter som skal øke deres kompetanse og beslutningsgrunnlag, som utvikling av strategier og planer, utprøving av kjøretøy og infrastruktur. Virksomheter, forskningsinstitutter, utdanningsinstitusjoner og andre offentlige aktører, som vil bli engasjert for å bidra i gjenomføringen av prosjektaktivitetene. Befolkningen generelt, som vil nås gjennom informasjonsarbeid, utprøving av kjøretøy og imfrastruktur, samt kompetanseutvikling. 6 Horisontella kriterier Nedenfor er det beskrevet hvordan GDR- prosjektet svarer på de horisontale kriteriene for Interreg Sverige- Norge programmet. 6.1 Miljø Prosjektets fokus er bærekraftige transporter, og å bidra til mindre anvendelse av fossile drivstoff. Det vil således direkte bidra til et bedre lokalt miljø ved reduksjon av lokale utslipp, og til å understøtte arbeidet for å få ned de globale klimautslippene. Det er en målsetting at Indre Skandinavia skal være blant de fremste på bruk av fossiloberoende drivstoff, som kan vise vei for andre regioner og gjøre et bidrag i det globale arbeidet på dette området. Milkøperspektivet spiller derfor en sentral rolle i prosjektet og de etablerte målene har en direkte positiv innvirkning på miljøet. Side 16

6.2 Jämställdhet I projektet har vi som mål att stödja både män och kvinnor som arbetar i branschen samt lyfta fram jämställdhetsaspekter vid seminarier och andra utåtriktade aktiviteter. Ved demonstrasjoner og andre tiltak vil det bli lagt spesiell fokus på at kommunikasjonen rettes mot både kvinner och män. Prosjektet skal også arbeide for en jämn fördelning av män respektive kvinnor som blir delaktiga i projekt, föredragshållare vid seminariearrangemang, jämn könsfördelning och åldersfördelning i styrgrupp osv kommer att eftersträvas. Information, marknadsföring och rekrytering av företag och aktörer till de olika aktiviteterna skall utgå från ett jämställdhetsperspektiv. I arbetet med jämställdhetsperspektivet kommer de olika handlingsplaner för jämställdhet i regionerna att beaktas. Region Värmlands handbok för jämlikhet och jämställdhet Schyst skall spridas och användas som hjälpmedel i arbetet med projektets kommunikation. Handboken är en del i Region Värmlands arbete för jämställd regional tillväxt. Syftet med jämställdhetsarbetet är att stärka regionen genom att synliggöra både kvinnor och män och lyfta fram berättelser om ett jämställt Värmland men nu också hela Green Drive Region. I kartläggningsarbetet av vägtrafiken skall könsuppdelad statistik användas. Kompetenshöjande insatser om jämställdsperspektiv planeras i början av projektet. 6.3 Etnisk mångfald och integration Projektet skall verka för att ha en öppen och inbjudande inställning för mångfaldsaspekter i projektets aktiviteter och mot berörda aktörer. Särskild hänsyn skall tas vid publikationer, rapporter, texter i webb, artiklar och filmproduktioner. Projektet har dock inga specifika mål rörande integration eller mångfald. Även här kan handboken Schyst användas i arbetet med kommunikationsfrågorna. I en av demonstrationsaktiviteterna kommer det riktas särskilda insatser mot ungdomar som skall ta förarbevis. De kommer att få utbildning i fossiloberoende fordonsflotta samt möjligheter att provköra elfordon. Målet är att alla som genomgår förarbevisutbildning i Värmland (till att börja med) skall få denna utbildning. 7 Grenseregional merverdi Vi anser at prosjektet vil ha grenseregional merverdi på følgende måte. Vi har her tatt utgangspunkt i modellen for elementer i grenseregional merverdi som er utarbeidet av Eduardo Medeiros, ved University of Lisbon. 7.1 Mål: Redusere grensens barriereeffekt Prosjektet vil bidra til institusjonelt samarbeid over grensen gjennom etablering av grenseoverskridende nettverk og urbane nettverk over grensen. GDR har blant annet fokus på samarbeid mellom kommuner og regioner over grensen, noe som er viktig for at utbygging av infrastruktur skal gjøres på en standardisert måte, og at ladepunkter og drivstoffstasjoner lokaliseres slik at det muliggjør grenseoverskridende fossiluavhengige transporter. Dette skaper økte muligheter til kommunikasjon mellom kommuner på begge sider av grensen. Prosjektet har betydning for kunnskap, økonomi og teknologi ved at kunnskap og erfaringer utveksles over grensen basert på regionenes ulike styrker innen forssiluavhengig transport. GDR vil bidra til at mindre steder kan opprettholde sysselsettingen ver at arbeidstakeres mobilitet kan gjøres fossiluavhengig og uten belastning av miljøet. Implementering av infrastruktur for fossiluavhengig transport kan på noen områder bidra til FoU og innovasjon, blant annet for lokal produksjon av biodrivstoff og hydrogen. Prosjektet har betydning for tilgjengelighet ved at det bidrar til etablering av grenseoverskridende infrastruktur for fossiluavhengig transport på vei. Side 17

7.2 Mål: Utvikle grenseregionens territorielle kapital Prosjektet har betydning for institusjonsbygging ved at det arbeider for økt samarbeid på tvers av grensen mellom regioner/fylker, og mellom kommuner. Det bidrar til økt antall grenseoverskridende aktører gjennom utbygging av infrastruktur over grensen. Prosjektet har betydning for territoriell sammenkobling ved at det bidrar til felles normer for transportsystemer, fremmer balansert utvikling og utvikler den territorielle kapitalen ved at fagmiljøer på begge sider av grensen forenes og jobber med felles utfordringer og med kunnskapsspredning. Prosjektet har betydning for bærekraftig utvikling ved at det bidrar til økt bruk av fornybar energi, det reduserer negative miljøbelastninger ved at CO2- utslipp og lokal luftforurensning reduseres. Det er et mål at Interreg også skal bidra til balansert territoriell utvikling. I tillegg til de grenseoverskridende merverdi vil GDR ha betydelige regionale effekter. I Akershus var det 8.960 ladbare biler pr desember 2014, og 1.046 ladepunkter. Tilsvarende tall for Hedmark var 401 biler og 157 ladepunkter. Det innebærer at det er ca 20 ganger flere ladbare biler og ca 7 ganger så mange ladepunkter i Akershus, mens det bar er ca 3 ganger så mange innbyggere. Innen hydrogen er Akershus ledende i Norge og blant de fremste i verden. For at satsningen i Akershus skal ha den ønskede effekt er det viktig å sikre at man kan kjøre med hydrogen som drivstoff langs viktige korridorer som til Stockholm via Karlstad og København via Gøteborg og Malmø. Like viktig er det at nabofylkene i Norge utvikler infrastruktur slik at man kan reise f.eks. langs E6 til Hamar, Lillehammer og Trondheim og populære hytteområder. Det samme gjelder med tanke på bruk av biodrivstoff på svensk side. GDR skal bidra til at satsningen i regionene får ringvirkninger i naboregioner både nasjonalt og over grensen, slik at forskjellene mellom regionene reduseres. Prosjektet er planlagt og utviklet i fellesskap av prosjektets partnere, med de norske og svenske prosjekteiere som ansvarlige for prosessen. Det er avholdt flere felles møter, og det har vært stort engasjement og et svært godt samarbeid mellom aktørene i prosjektutviklingen. 8 Prosjektets omfång och avgränsningar Start och slutdatum Projektet skall starta 2015-07- 01 och avslutas 2018-06- 30 Avgränsningar Projektet skall arbeta med frågor rörande omställningen av vägtransporter med fossila drivmedel till att bli fossiloberoende. Med vägtransporter avses först och fremst passagerartrafik med personbilar. Projektet vill dock samarbeta med andra projekter som fokuserar på buss og godstrafik med lätta resp tunga lastbilar og blant annet gjøre en analyse av anvendelse av fossiluavhengig drivstoff for varedistribusjon. Projektet avser inte jobba med direkta insatser för att öka kollektivtrafik, gång eller cykeltrafik. Samarbete skall dock ske med andra projekt och aktörer som arbetar med dessa frågor så att hela resan perspektivet kan speglas. Side 18

9 Indikatorer 9.1 Aktivitetsindikatorer Indikator Mål antal 1. Antal framtagna kunskapsunderlag för gränsöverskridande 5 kommunikationer eller transportsystem. 2. Tillgängliggjorda system för användning av miljövänliga och 2 koldioxidsnåla transporter 3. Åtgärder för att stimulera koldioxidsnåla bränslen 10 Kommentarer til aktivitetsindikatorer: Vi anser at prosjektet vil bidra til indikatorene på følgende måte: 1. Antal framtagna kunskapsunderlag för gränsöverskridande kommunikationer eller transportsystem: 1) Strategi för laddinfrastruktur 2) Strategier för biodrivmedel och tankstationer 3) Mulighetsstudie för produktion och användning av hydrogen 4) Underlag för regional hydrogenstrategi i GDR 5) Kartläggning av vägtransporter och CO 2 - utsläpp 2. Tillgängliggjorda system för användning av miljövänliga och koldioxidsnåla transporter: 1) GIS- system för laddinfrastruktur över gränsen 2) Skapa förutsättningar för laddinfrastruktur med gemensam standard 3. Åtgärder för att stimulera koldioxidsnåla bränslen: 1) Roadtur 2) Elbilssafari 3) Biodrivmedelssafari 4) Studietur 5) Kompetansutveckling 6) Informationsspridning 7) Kommunikationsåtgärder via webb, media och film 8) Budkavlen 9) Seminarier, konferenser 10) GDR i Bryssel 9.2 Övriga indikatorer I tillegg til indikatorene for innsatsområdet som er angitt av Interreg, har GDR valgt å sette egne mål for følgende indikatorer i enlighet med standardindikatorer för regional ansökan hos Region Värmland. Antal organisationer som deltar i kompetenshöjande aktiviteter: Antal evenemang: Antal deltagande organisationer: Ant samverkande partners: 50 st 10 st 32 st 5 st Side 19

10 Genomförande Det redegjøres her for planlagte aktiviteter innen de enkelte arbeidspakkene. Det tas høyde for at ytterligere aktiviteter kan bli identifisert underveis i prosjektet en viktig målsetting er å bringe sammen ulike kompetansemiljøer og legge til rette for at nyskaping og utvikling kan skje. Styringsgruppen vil underveis i prosjektet prioritere sammen med prosjektledelsen. Arbeidet i prosjektet er omfattende, men det er likevel hovedfokus på noen få områder innenfor hver arbeidspakke, og en vil også se at det til dels er de samme type oppgaver som skal gjennomføres innen arbeidspakkene. Det er viktig å understreke at arbeidspakkene ikke ses som isolerte områder, men tvert i mot er tett knyttet til hverandre. Dette skal ivaretas blant annet gjennom et godt samarbeid i prosjektledselsen der lederne for arbeidspakkene inngår. 10.1 WP 1: Elektrifisering av veitransport Elektriske biler har den fordelen at de ikke slipper ut skadelige gasser eller CO2. Under forutsetning at av strømmen som forsyner bilene kommer fra fornybare kilder, er elektriske biler et meget godt miljø- og klimatiltak. Den teknologiske utviklingen har de siste årene har bidratt til at vi nå har hel- elektriske biler som har en rekkevidde på 50 mil. Plugg- inn hybridbiler som har batteri som kan lades og en liten motor som kan fungere som rekkeviddeforlenger gjør at rekkevidde ikke lenger er en bekymring. I skandinavia har vi et velfungerende strømnett som gjør at elektriske biler kan lades nær sagt hvor som helst. Alt fra vanlige husholdingskontakter til mer sofistikerte hurtigladere kan benyttes til å lade elektriske biler. Det er derfor gode forutsetninger for forsatt økt bruk av elektrisitet i veitransporten. I Norge er det over 40.000 ladbare kjøretøypå veiene og over 6.000 registrerte ladepunkter. Prosjektet tar mål av seg og øke dette både i Norge og i Sverige i Green Drive Region! Mål Det overordnede målet for WP 1 er å øke andelen person- og varetransport med elektriske kjøretøy i GDR- regionen. Det overordnede målet skal nås gjennom at delmålene under blir realisert. Det unike med delmålene er at prosjektet sammen med utvalgte kommuner og län skal utarbeide klare og konkrete strategier som forplikter. Gjennom forpliktende strategier og planer skal andelen ladbare kjøretøy økes samtidig som tilhørende ladeinfrastruktur bygges ut. Det skal legges spesiell vekt på å overføre den kunnskapen og de erfaringene som Norge har med elkjøretøy til Sverige. Best practices fra Norge skal komme hele GDR- regionen til gode. Målene er: Øke andelen kjøretøy kjørt med ladbare kjøretøy i GDR- regionen. Målsetningen er 10 % vekst i andelen ladbare kjøretøy i prosjektperioden Øke den grenseoverskridende trafikken utført med ladbare kjøretøy. Målsetningen er 10 % vekst i andelen grenseoverskridende trafikk foretatt med ladbare kjøretøy i GDR- regionen i prosjektperioden Utvikle konkrete strategier og planer for innføring av ladbare kjøretøy i utvalgte kommuner i GDR- regionen. Målsetningen er at minimum 5 kommuner har implementert strategiene Utvikle konkrete strategier og planer for etablering av ladeinfrastruktur i utvalgte kommuner i GDR- regionen. Målsetningen er at minimum 5 kommuner har implementert strategiene Sammen med private aktører etablere ladestasjon(er) for ladbare kjøretøy på utvalgte sentrale knutepunkt. Målsetningen er at det er minst 10% flere ladepunkter i regionen ved prosjektets slutt. Kompetanseutvikling. Alle aktørene i prosjektet skal få økt kompetanse om elkjøretøy og ladeinfrastruktur. Dette skal bidra til at aktørene raskere og bedre blir bedre i stand til å implementere de strategier som er utarbeidet. Målet er vesentlig økt kompetanse blant deltakerne i prosjektet. Side 20