husdyr-nytt NORDGEN - HUSDYR DESEMBER 2008 Islandsk korthalesau FOTO: ASKELL THORISSON Ord på veien... 2 Bevaringsavl og formidling af den levende kulturarv går hånd i hånd på Gl. Estrup... 3 Finsk boskap flyttades från fängelset till skolan... 4 Genomisk selektion ger oss ett ökat genetiskt framsteg... 5 Direktøren for det hele - Hva vil hun med NordGen - Husdyr?... 6 Kriterier for å kunne regnes som en bevaringsverdig husdyrrase i Norge... 8 Islandsk sau utgjør halvparten av alle europeisk korthalesau.... 10 Aktuellt från NordGens djurartsgrupper... 12
husdy 2 fra avtroppende leder, Erling Fimland, erling.fimland@nordgen.org Ord med på veien I de senere år, er det blitt økende bevissthet omkring genetisk diversitet/variasjon innen husdyr som ressurs for mat- og landbruksproduksjon. Både økonomiske og kulturelle/historiske verdier er nær knyttet til de mange ulike egenskaper husdyrrasene har. Dette gjelder direkte verdier som fungerer i markeder som grunnlag for effektiv produksjon og produktutvikling, men også indirekte verdier som fungerer som forsikrings- og opsjonsverdier. Dette er verdier/egenskaper som kan komme til nytte i fremtiden, ved endret klima, tilgang på fôr-råvarer, eller endring i smittepress. I tillegg ønsker vi å ta vare på kultur- og historiskeverdier. Disse verdiene påvirkes av politiske rammer og forvaltnings praksis nasjonalt så vel som internasjonalt.politiske utviklingsstrategier med industrialisering, fri markedsadgang og -utvikling, gjennom et mangfold av internasjonale avtaler medfører uniformering av husdyra, monopolisering av markedet og vertikal/ horisontal integrasjon av ressursbruk i produksjon og videreforedling. Disse utviklingstrekkene har nærmest akselerert i de siste år. Dette har medført en stor økning i produktiviteten isolert sett, mens indirekte følgekostnader av slik industrialisering med bl.a. redusert genetisk mangfold, miljøbelastningerog klimaendringer har fram til nå blitt lite estimert og langt fra kostnadsberegnet. I tillegg kommer økt risiko for smittespredning gjennom økende flytting av varer og tjenester, og stadig større konsentrasjon av husdyrholdet ved store produksjonsenheter med svært mange dyr og mye gjødsel på ett sted. Genetisk diversitet, er og vil bli, fundamentet til evigvarende fornybarhet av ressurser til mat- og landbruksproduksjon, og er dermed dramatisk sett på prøve ved den pågående utvikling. Spørsmålet er om det skal gjennomføres politiske og forebyggende tiltak som kan opprettholde diversiteten og samtidig utnytte husdyr genetiske ressurser på en bærekraftig måte. Eller om det må skje dramatiske hendinger før aksjoner stables på bena for å begrense skadene. Overordnet kan en litt flåsete si at ensidig profittmaksimering har ført til både kugalskap og risiko for pandemi i husdyrbruket. Sannheten er noe mer omstendig, men likevel reell etter mitt syn.for å sikre fremtidig matforsyning fra husdyrbruket, som i dag utgjør 30-50 % av kalori inntaket, vil det være nødvendig med global bærekraftig forvaltning av genetisk mangfold i husdyrpopulasjoner. Dette vil kreve satsing på: Kunnskapsutvikling og anvendelse av realkunnskap i praksis Politiske incentiver og reglement, nasjonalt og internasjonalt Samarbeid mellom husdyrbrukere, forskningen og myndigheter både nasjonalt og internasjonalt Perspektivet i økonomi og forvaltning av genetiske ressurser må bli betraktelig lenger enn det som praktiseres i dag Norden og NordGen må initiere prosesser for å skape gjennomføringskraft av bærekraftige prinsipper i produksjonssystemer ikke bare nasjonalt, men også bidra til at utveksling av husdyrgenetisk materiale gjennomføres slik at kjøper får value for money i henhold til god etisk handelsstandard. Vi har kommet langt i arbeidet med å forvalte husdyrgenetiske ressurser på en bærekraftig måte. Store utfordringer gjenstår likevel fortsatt. Både klimaendringer, forestående WTO-forhandlinger og finanskrisen er faktorer som vil påvirke også på dette området. Kanskje vi kan håpe at siste tiders økt politisk vilje og anledning til styring i disse krisetider vil påvirke også vårt område, nå som verden er så innstilt på change?
r-nytt af Helle Palmø, hpa@pdir.dk, sekretær i det danske Genresource udvalg Bevaringsavl og formidling af den levende kulturarv går hånd i hånd på Gl. Estrup Jysk kvæg i den grønne eng på Gl.Estrup FOTO: HELLE PALMØ Dansk Landbrugsmuseum, der har til huse på herregården Gl. Estrup på Djursland, er et af de få steder, hvor det er muligt at opleve gamle danske husdyrracer. Museets Center for den Levende Kulturarv, som er et moderne staldmiljø, der blev indviet i 2001, danner rammerne for formidling om og bevaring af en lang række af de gamle danske husdyrracer. Husdyrene indgår både i museets daglige formidling men også ved specielle arrangementer. Museet har således gennem mange år afholdt et historisk dyrskue, og dette er altid et tilløbsstykke. På dyrskuet kan gæsterne opleve traditionelt håndværk og madkultur, og opleve de gamle husdyr arbejde side om side med traktorer fra før dengang verden gik af lave. Både kvæg og heste fremvises i ringen, og en rigtig dommer er sat til at fortælle om dyrene imens de vises frem. Som noget nyt havde Gl. Estrup i samarbejde med Dansk Kennelklub i sommers arrangeret hundeudstilling med de 4 racer: Broholmer, Dansk Spids, Dansk/svensk Gårdhund og Gammel Dansk Hønsehund, som alle er omfattet af Udvalget til Bevarelse af Genressourcer hos Danske Husdyrs (Genressourceudvalget) arbejde. Over 800 besøgende valgte denne dag at smutte forbi Gl. Estrup for at se på de udstillede hunde. Dansk Landbrugsmuseums hovedopgave er at formidle den levende kulturarv, men hvor det er muligt gøres dette sammen med formidling af jordbrugets genetiske ressourcer og ofte på en måde, hvor den besøgende inddrages aktivt og sættes i sving med praktiske ting. Det giver helt sikkert oplevelser med hjem, som kan huskes. Et af sommerens hits blandt børn var at fodre de gamle husdyr. Rigtig mange børnefamilier vandrede ud til de gamle husdyr sammen med Gl. Estrups museumsformidlere som fortalte om dyrene, og fodrede dem med hø fra en lille pose som de havde erhvervet sig i museumsbutikken. Herefter rundede de kartoffelmarken, og gravede gamle bevaringssorter af kartofler op og fyldte posen, som de herefter kunne tage med hjem til aftensmaden. Dansk Landbrugsmuseum har 100 hektar jord, og der er andet end gamle landracer på markerne, som drives økologisk. Museet dyrker hvert år en lang række forskellige afgrøder af gamle sorter, der ofte er hentet i det som tidligere hed den Nordiske Genbank, nu fusioneret i NordGen. Dansk Landbrugsmuseum har et meget tæt samarbejde med Fødevareministeriets Genressourceudvalg, og museets besætning af gamle danske husdyrracer er vigtige både i bevarings- og i formidlingssammenhænge. Dansk Landbrugsmuseums direktør Peter Bavnshøj er Kulturministeriets repræsentant i såvel Udvalget for Plantegenetiske Ressourcer som i Genressourceudvalget, hvilket gennem de seneste år har genereret mange positive spin-off effekter. Du kan finde mere om museet på Gl. Estrups hjemmeside: www.gl-estrup.dk og lære mere om Jordbrugets genetiske ressourcer på Fødevareministeriets hjemmeside: www.genres.dk 3
4 husdy Emmi Manninen, emmi.manninen1@luukku.com Finsk boskap flyttades från fängelset till skolan Finsk boskap har i över 20 års tid uppfötts vid fängelsegårdar, nordfinsk boskap i Pelso och öst- och västfinsk boskap i Sukeva. För ett par år sedan kom den tråkiga nyheten: Sukeva skall frångå boskapsskötseln och finsk boskap måste få ett nytt hem. Dåvarande jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja tillsatte i mars 2007 en arbetsgrupp som fick i uppgift att tänka ut alternativ för omplacering av boskapen. Arbetsgruppen begärde offert av både läroanstalter inom naturbruk och privata. Samarbete med privata boskapsuppfödare ansågs dock vara för riskfyllt. Vad skall man göra om gården byter ägare? Hur blir det med äganderätt till djuren och hur kan man garantera att man har en gemensam syn på åtgärder som krävs på gården för bevarande av husdjurgenetiska resurser? Det bästa alternativet ansågs vara att placera boskapen vid två undervisningsgårdar, yrkesinstituten Ahlmanin ammattiopisto i Tammerfors och Kainuun ammattiopisto i Kajana. Boskapen skulle flyttas från fängelset till skolan och samtidigt skulle de bli stadsbor. Utöver placeringsplatsen hade arbetsgruppen som uppdrag även att fundera på vem som skall betala kostnaderna. Tre ministerier stannade för ett kompromissbeslut: Djurens transport- och underhållskostnader delas mellan justitie-, undervisnings- samt jord- och skogsbruksministerierna. Av boskapen som fanns från förut vid Ahlmans yrkesinstitut var hälften finsk boskap. Från fängelset i Sukeva flyttades djuren tillhörande västfinsk boskap samt en del av östfinsk boskap (röd- och vitbrokig ko). Nu har ladugården fyllts av finsk boskap i den grad att det endast finns en frisisk kvar. Ahlmanin ammattiopisto säljer mjölk av finsk boskap direkt åt konsumenterna. En del av mjölken går till restauranger, där den serveras som sådan eller förädlad till ost. Produkter av röd- och vitbrokig ko från Tammerfors blev denna höst kända utomlands när de blev presenterade på matmässan i Italien. Yrkesinstitutet Kainuun ammattiopisto hade till slutet av 1960-talet äkta östfinsk boskap. Senare har det bland ayrshireoch frisiska kor alltid funnits en eller två röd- och vitbrokiga kor. Vid undervisningslägenheten hade man planerat att övergå till endast en ras för att underlätta skötandet och matandet av korna, således kom korna från Sukeva som på beställning. Läroanstalten hade redan tidigare frågat bl.a. mejeriers, ysteriers och landsbygdsrådgivningars representanter hur de skulle ställa sig till att undervisningsgården skulle övergå FOTO: EMMI MANNINEN till endast röd- och vitbrokiga kor samt genbank. Intresset för detta förslag var stort. I och med ändringen fick landsbygdsföretagandet, produktutvecklingen av den röd- och vitbrokiga kons mjölk och kött nya utmaningar och möjligheter. Studerandena vid läroanstalterna i Ahlman och Kainuu har varit glada över att få ha finsk boskap. De finska undervisningsgårdarna får till och med konkurrera om studerande och då är finsk boskap ett sätt att skilja sig från mängden bland läroanstalterna på ett positivt sätt. I och med finsk boskap uppstår möjligheten att bekanta sig med sällsynta inhemska raser samt även med genbanksverksamheten. De blivande yrkesmänniskorna inom jordbruksbranschen kan senare i sitt eget arbete främja bevarandet av raser och förädla deras mjölkproduktionsegenskaper. Sukeva fängelsegårds publicitet satte fart på skapandet av ett brand för livsmedel från röd- och vitbrokig ko och de övriga raserna inom finsk boskap. Efterfrågan på naturenligt producerad mat blir allt större, så det skulle tydligen även finnas en marknad för lantraser. Redan innan nedläggningen av Sukeva fängelsegård grundade genbankskoordinatorn Juha Kantanen tillsammans med yrkesinstituten Ahlman och Seppälä samt representanter för Pelso fängelsegård en grupp, som byter uppgifter och idéer om genbanksdjurens nya användningsmöjligheter och om till exempel forsknings- och produktutvecklingsprojekt. Samarbete har även planerats med samhällsforskare som arbetar vid jordbruks- och livsmedelsekonomiska forskningscentralen samt med forskare inom hållbar utveckling och ekologisk ekonomi Avhysningen från fängelset var för finsk boskap tydligen ett synligare och färgstarkare PR-trick än den bästa reklam eller upplysning. Den lärde säkert de flesta finländare hurdan nationalskatt till exempel den röd-vitbrokiga kon är. Här kommer vi till skolan! Korna vid Sukeva fängelse flyttade på vårsidan till två undervisningsgårdar, Ahlmanin ammattiopisto och Kainuun ammattiopisto. I Kainuu ordnade man fest när korna fick gå ut på bete för första gången i våras. FOTO: Emmi Manninen
r-nytt Hans Stålhammar, hans.stalhammar@vikinggenetics.com, chefsgenetiker VikingGenetics Den pågående introduktionen av Genomisk selektion (GS) förändrar avelsföre-tagens arbetssätt. Avelsvärden kommer att skattas med en bättre säkerhet, selektionseffekten blir högre och generationsintervallet förkortas när GS används. Genomisk selektion Det har skett ett teknikskifte i DNA-laboratorierna. Idag kan man få många tusen SNP-markörer till en betydligt lägre kostnad än tidigare. Sedan början av 2008 finns en DNA-analys från Illumina med drygt 50 000 markörer. Genom att DNA-typa redan av-kommeprövade tjurar, kan man finna ett samband mellan de enskilda markörerna och samtliga avelsvärden. Summan av markörerna utgör en individs genomiska avelsvärde, GAV. Blodprov kan avslöja DNA-profilen för ungtjurar, som ännu saknar avelsvärden och via sambandet kan ett GAV-resultat beräknas även för dessa. Detta arbete har för VikingGenetics del skett i samarbete med Århus Universitet, Institutet för Genetik och Bioteknologi vid Forskningscentret Foulum under forskningsledaren Mogens Sandö Lunds ledning. 2.400 tjurar 54.000 SNP-markörer Avelsvärden Genomisk selektion ger oss ett ökat genetiskt framsteg Unga kandidater 54.000 SNP-markörer Inga avelsvärden Tabell 1. Säkerheten för olika egenskaper och typer av avelsvärden Egenskap Säkerhet Härstamningsindex Genomiskt avelsvärde Avkommeprövning Överlevnad 0,17-0,21 0,50 0,50 Dotterfertilitet 0,20-0,22 0,56 0,60 Kalvningar far 0,18-0,26 0,50 0,75 Ben 0,21-0,26 0,46 0,70 Juver 0,30-0,33 0,45 0,80 Fettindex 0,31-0,38 0,54 0,90 Proteinindex 0,31-0,38 0,63 0,90 Högre selektionseffekt Ett första selektionssteg är när ungtjurar väljs ut på härstamningsindex. Efter DNA-typning väljs de ungtjurar bort som har det lägsta avelsvärdet. Kvaliteten på ungtjurar kan på detta vis höjas väsentligt. Resultatet beror på hur många ungtjurar som typas per insatt ungtjur. De absolut bästa ungtjurarna kan även väljas till tjurfäder. Kortare generationsintervall Att använda tjurar utan avkommebedömning som tjurfäder är ett sätt att kraftigt minska generationsintervallet. Tjurar med enbart genomiska avelsvärden har dock en lägre säkerhet för de flesta egenskaperna än avkommebedömda tjurar. Skattning av samband mellan avelsvärden och markörer Genomiska avelsvärden för unga kandidater Figur 1. Skiss över sambandet mellan avelsvärden och markörer samt hur GAV kan skattas för ungtjurar. Bättre säkerhet Analyser av GAV kan ske redan när kalven är mycket ung och GAV har i allmänhet en säkerhet som vida överstiger kalvens härstamningsindex. För egenskaper med en låg arvbarhet kan GAV ha en säkerhet som ligger i nivå med resultatet för avkommebedömda tjurar, se tabell 1. GAVresultatens säkerhet varierar mindre mellan egenskaper än för de traditionella avelsvärdena. Detta är positivt eftersom vi nu förstärker våra möjligheter att bedriva ett framgångsrikt avelsarbete för hälsoegenskaperna. Skillnaden i säkerhet för ungtjurar för en egenskap beror på om de har en nordisk eller utländsk tjurfader. Genomisk selektion och risken för ökad inavel Ett avelsarbete som ger ett högre genetiskt framsteg ökar alltid risken för inavel. Detta är även fallet vid genomisk selektion. Därför är det mycket viktigt att de ungtjurar som väljs ut för DNA-typning har en varierade genetisk bakgrund. I framtiden vilar ett stort ansvar på avelsföretagen för förvaltningen av genetiska resurser. Till vår hjälp har vi olika dataprogram, som skall hjälpa oss att finna balansen mellan genetiskt framsteg och förändringen av inavelsgraden. Genomisk selektion, den tredje revolutionen Genomisk selektion är den tredje revolutionen inom avelsarbetet under de senaste 70 åren. Introduktionen av semintekniken har idag lett till att enskilda tjurar kan användas till mer än en miljon semineringar och få döttrar på fem kontinenter. Nästa revolution var när BLUP-metodiken infördes vid avelsvärderingen. Idag kan vi via Interbull rangera mer än 100 000 Holsteintjurar för produktions-, exteriöroch hälsoegenskaper. In-troduktionen av genomiska avelsvärden kommer att leda till stora förändringar av avelsarbetet med nötkreatur. 5
6 husdy Direktøren for det hele - Hva vil hun med NordGen - Husdyr? Det nærmer seg ett år siden NordGen ble etablert og de tre organisasjonene NSFP, NGH og NGB nedlagt. NordGen s organisasjonskart består nå av tre fagavdelinger: Skog, Husdyr og Planter og en administrativ avdeling. Skog og Husdyr er samlokalisert på Ås, Norge, mens de øvrige holder til i Alnarp, Sverige. I kontrakten for 2008 mellom Nordisk Ministerråd (NMR) og NordGen er det framhevet noen forventninger til nyetableringen NordGen. Bl.a. forventes synergieffekter i form av budsjettmessige besparelser og/eller større aktivitet og/eller bedre kvalitet. Har vi oppnådd det? Og i så fall, hvordan påvirkes husdyraktivitetene? Én organisasjon, én identitet For å skape et grunnlag for synergi, har det vært viktig for meg å utvikle én institusjon med én felles organisasjonskultur og identitet. Det har sine utfordringer å ha husdyr (+ skog) lokalisert langt unna hovedkontoret, men med dagens teknologi og effektive (og rimelige) reisemuligheter er de overkommelige. Slik jeg ser det er verdien av å være i et levende og sterkt husdyrfaglig miljø større enn ulempene ved en splittet tilværelse. En sterk fagforankring er nødvendig for å ta ut faglig synergi og derigjennom høyere kvalitet på våre leveranser som er den måten jeg foretrekker å ta ut synergi på. Satsing på informasjon og nettverk Det er gjennomført to viktige synergieffektive kursendringer i 2008. Det første er en samkjørt og større vekt på ekstern informasjon, inklusiv nettverksbygging. NordGen har ansatt en egen informasjonskoordinator, fått ny logo og legger nå om sin web-side med én samlet webportal (åpning 12. januar 2009). NordGen-Husdyr s egen webside får nå samme design og struktur som NordGen s øvrige sider. Husdyr vil til en viss grad fortsette å gi ut eget informasjonsmateriell, men hovedsatsingen framover blir web en med større vekt på informasjon til allmennheten. I tillegg vil vi revitalisere vårt nettverk innen husdyr, det gjelder både arbeidsgruppene og samordningsgruppen bestående av FAO-koordinatorene. Arbeidet med de nordiske husdyrgenetiske ressursene er tuftet på samarbeid og kompetanseoverføring. Nettverksbygging innen husdyrsektoren blir derfor helt avgjørende for innflytelse og oppnåelse av synergieffekter. Det er også på den måten den nordiske merverdien blir tydelig. Kompetanseoverføringen, idéutviklingen Av Jessica Kathle, jessica.kathle@nordgen.org og ikke minst koordineringen som gjøres innen disse gruppene er kostnadseffektiv bruk av felles nordiske ressurser. Arbeidsgruppene kan også brukes til støtte og ideutveksling for utnyttelse av genetiske ressurser i kommersiell produktutvikling med bakgrunn i gamle husdyrraser. Innen det nordiske initiativet Ny nordisk mat er NordGen-Husdyr med i et tverrfaglig prosjekt på bærekraftig bruk av husdyrraser i beitelandskap, ved utvikling av nisjeprodukter. Flere initiativ i form av felles prosjektsøknader vil være velkomne. Nettverkssamarbeidet kan ha enda mer å hente gjennom felles bevaringsprogram for gamle raser og en mer koordinert, enda sterkere stemme i internasjonale fora. Miljøspørsmål nytt innen NordGen Den andre viktige kursendringen er knyttet til miljøspørsmål. NordGen vil fra 2009 overta funksjonen til Nordisk Genressursråd (NGR). Det betyr at vi får utvidet vårt mandat til også å være et rådgivende organ for NMR innen genressurser (for mat og landbruk) og miljøspørsmål. En krevende og utfordrende utvidelse av NordGen s mandat som også kommer til å påvirke aktivitetene og fokuset innen Husdyr. Til tross for små tilleggsressurser som følge av mandatutvidelsen vil jeg likevel si at dette er en ønsket og fornuftig utvikling hvor genressurser blir satt inn i en større sammenheng med økte synergieffekter som resultat. Vår tverrfaglige tilnærming, ikke minst samspillet mellom planter, skog og husdyr, blir et viktig utgangspunkt når miljøspørsmål skal integreres i vår virksomhet. Landskapspleie, rovdyrsproblematikken og klimaendringer er områder som kan påvirkes av ulike beitende husdyrarter og raser og vise versa. Bærebjelken i vår virksomhet I vår strategiske plan er det slått fast at NordGen er blant de fremste internasjonale service- og kunnskapssentra for forvaltning av plante-, husdyr- og skoggenetiske ressurser. Det betyr at faglighet skal være bærebjelken i all vår virksomhet. Det skal gjennomsyre vår organisasjon og øke vår innflytelse. Alle råd som gis skal være faktabasert og kvalitetssikret. For å lykkes er det viktig både med en bevisst rekrutteringspolitikk og gode mulighet for faglig utvikling av NordGen s medarbeidere. I tillegg er det også et spørsmål om verdier og organisasjonskultur. Vi må følgelig søke kompetanse der
r-nytt den finnes, internt og eksternt, teste ut våre synspunkter, ha en fagkritisk holdning og være åpen for diskusjon. NordGen-Husdyr har en viktig rolle å spille Husdyr utgjør ca. 40 % av maten vi spiser og på verdensbasis er andelen økende. Forvaltningen av husdyrgenetiske ressurser vil derfor få mer oppmerksomhet, både nasjonalt, regionalt og internasjonalt framover. Her mener jeg NordGen-Husdyr har en viktig rolle å spille. Til tross for sin beskjedne størrelse har NordGen et stort nettverk og høy kompetanse og ikke minst mye erfaring innen internasjonalt arbeid. NordGen-Husdyr må fortsette å påvirke de nordiske avlsorganisasjonene til å ta hensyn til en langsiktig, bærekraftig bruk av avlsmateriale. Men vi kan også bidra inn i internasjonale forhandlinger om rettigheter til avlsmateriale som vil komme avlsorganisasjonene til gode. Her handler det bl.a. om å få til et hensiktsmessig regelverk som sikrer mangfoldet innen de husdyrgenetiske ressursene internasjonalt. NordGen-Husdyr vil i samarbeid med de nasjonale FAO-koordinatorene være en pådriver i dette arbeidet med bla. deltakelse i de tekniske arbeidsgruppene innen FAO. Internasjonale aktiviteter Internasjonalt engasjement er ellers en viktig satsing. NordGen-Planter deltar i flere større utviklingsprogram for å bygge opp regionale genbanker for kulturvekster i både Afrika, Sentral-Asia og Balkan. I tillegg drifter NordGen Svalbard Global Seed Vault som er det nye internasjonale sikkerhetslagret for frø. Det pågår et planleggingsarbeid nå for å bygge opp en regional genbank for husdyrgenetiske ressurser i Afrika i regi av SIDA og med NordGen-Husdyr i en sentral rolle. Prosjektet er ennå ikke på plass, men planene om å bruke NordGen som prosjektansvarlig har skjedd takket være vår kompetanse og erfaring med tilsvarende genbankarbeid for frø. Blir husdyrprosjektet realisert blir det et viktig gjennombrudd for NordGen-Husdyr og bestemmende for mye av innsatsen framover. Det vil heve vår kompetanse ytterligere, gi oss en tydelig internasjonal profil og vi vil bidra til en bærekraftig bevaringsstrategi for husdyrgenetiske ressurser i utviklingsland. Min konklusjon er i all beskjedenhet: Ja, vi har oppnådd mye, og vi vil fortsette å søke etter faglig og kvalitetsmessige synergieffekter. Jessica Kathle, direktør for Nordisk Genressurs Senter, NordGen. 7
husdy Nina Sæther, nina.sether@@skogoglandskap.no. Norsk genressurssenter Kriterier for å kunne regnes som en bevaringsverdig husdyrrase i Norge Norsk Dølahest og finsk Lapphund, med svenske eiere i nordisk vinterlandskap. 8 Norsk genressurssenter har, i samarbeid med Genressursutvalget for husdyr, utarbeidet følgende kriterier for å kunne bli klassifisert som en bevaringsverdig husdyrrase i Norge. Kriteriene er tatt i bruk og det evalueres stadig nye raser etter kriteriene. Kriterier til en nasjonal rase: a) Rasen skal ha vært i Norge i minst fem generasjoner uten vesentlig import av nytt avlsmateriale b) Dersom rasen har en søsterrase (internasjonal eller nasjonal) kan den likevel regnes som nasjonal dersom a. Rasen har vært genetisk isolert uten vesentlig innkryssing av annet avlsmateriale b. Rasen har spesielle særtrekk som resultat av f eks avvikende avlsarbeid i forhold til søsterrasen c) Rasen skal ha eller ha hatt næringsmessig og kulturhistorisk betydning. d) Rasen skal ikke ha vært så fåtallig at dagens rase bare kan anses som en rekonstruksjon Kriterier til en truet eller kritisk truet rase: I følge FAOs definisjoner regnes en rase som truet hvis det totale antall avlshunndyr er mellom 100 og 1000 eller antall avlshanndyr er mellom 5 og 20. Videre regnes det som kritisk for en rase dersom en rase har under 100 avlshunndyr eller under 5 avlshanndyr. Kriterier til en bevaringsverdig rase: En bevaringsverdig rase er en nasjonal rase som har en populasjonsstørrelse som er truet eller kritisk truet.
r-nytt Tabell over norske husdyrraser som er vurdert om de er nasjonale og bevaringsverdige eller ikke. Tabellen er ikke endelig, men vil bli utvidet etter hvert som nye raser blir behandlet og vurdert av Genressurssenteret og Genressursutvalget for husdyr i Norge. Rase Storfe Dølafe Jarlsbergfe Norsk rødt fe Sidet trønderfe og nordlandsfe Telemarkfe Vestlandsk fjordfe Vestlandsk raudkolle Østlandsk rødkolle Hest Dølehest Fjordhest Nordlandshest/lyngshest Norsk kaldblodstraver Fjørfe Bronsekalkun Norsk hvit gås Norske jærhøns Smålensgås Sau Blæset sau Dalasau Fuglestadbroget sau Gamalnorsk sau Gamalnorsk spæl Grå trøndersau Norsk hvit sau Rygjasau Sjeviot Steigarsau Geit Norsk mjølkegeit Kystgeit Gris Norsk landsvin Hund Dunker Haldenstøver Hygenhund Lundehund Norsk buhund Norsk elghund grå Norsk elghund sort Trønderkanin Den brune bia Bevaringsverdig Nasjonal rase, Nasjonal rase, hvor Ikke et rase (nasjonal og men ikke det er ikke tatt stilling nasjonalt truet) truet til grad av truethet. ansvar. 9
husdy Emma Eythórsdóttir, emma@lbhi.is, Jón V. Jónmundsson og Ólafur R. Dýrmundsson Islandsk sau utgjør halvparten av alle europeisk korthalesau. På den årlige kongressen til EAAP i august 2008 i Lithauen, var det en sesjon som handlet spesielt om korthalesau av europeisk opprinnelse. Islandssauen er uten tvil den sauerase innen for denne sauetype som står sterkest som en produksjonsrase i aktiv bruk. De islandske husdyrrasene ble brakt til Island ved befolkning av landet rundt 900 AD, og sauerasen har sannsynligvis vært den rasen som ble brukt i Vest-Norge på den tiden. Nyere forskningsresultater bekrefter også slektskap med den norske og færøyske spælsauen. Sauepopulasjonen i Island er nå rundt 455 tusen vinterfóra sauer, og rasen har overlevet som den eneste sauerase i landet, uten nevneverdig innkryssing av andre raser. Rasen er lite kjent i andre land, men små grupper av islandsk sau finns likevel i noen europeske land og det finns en aktiv raseforening i Nord-Amerika. Den islandske sauen er en hardfør rase, som andre nordlige husdyrraser, og i mange vanskelige perioder i Islands historie har den måtte overleve med minimal vinterfóring. I senere tid har hovedmålet vært kjøttprodukssjon, og viktigste avlsmål har derfor vært kjøttfylde og fruktbarhet. Voksne søyer veier 60-70 kg og værer 90-100 kg. Det er stor variasjon i horntyper og farger. Det finns både kollete og hornete dyr. Fire horn forekommer bare unntaksvis. Størstedelen av sauene er hvite, men mange av dem har litt rødbrune hår, spesielt på hode og bein. Andre hovedfarger er svart, grå og brun, samt mange forskjellige tofargede mønster. Det produseres 640 ton vasket ull i året. Det meste blir klippet om høsten, samtidig med at sauene tas inn for 10 FOTO: ASKELL THORISSON
r-nytt FOTO: ASKELL THORISSON vinterfóring. Ullen har to hårtyper, dekkull og bunnull, og den brukes mest til håndstrikkegarn, bl.a. i naturfarger. Antal fødte lam er rundt 1,8 per søye, og tvillingefødsler utgjør ca 80 % av alle lamminger. Middel avdrått er 26,3 kg kjøtt per paret søye. Total produksjon av kjøtt er 8700 ton i året, hvorav ca. 25 % eksporteres til Europa og USA. Sauene beiter på utmark og fjellbeite om sommeren og lammene blir slaktet i september og oktober. Avlsarbeidet er organiseret på en kooperativ måte hvor nesten alle sauebønder deltar i sauekontrollen og registrerer både slektskap og avdrått etter de enkelte dyr. Bruk av kunstig sædoverføring har i lang tid vært en viktig del av avlsarbeidet og langt de fleste bønder bruker KS til en del av besetningen hvert år. Seminværer blir valgt hovedsakelig etter kjøttegenskaper, ikke minst klassifisering av lam iht EUROP klassifiseringen. Det legges også vekt på fruktbarhet og morsegenskaper i avlsarbeidet. Samtidig er andre egenskaper holdt ved like i populasjonen, blant annet ledersauen som er en spesiell linje innen for rasen. Avl for kjøttkvaliet har bevirket stor fremgang i kjøttfylde hos islandske lam, som er også kjent for god spisekvalitet, spesielt mørhet. Den islandske sauen er derfor et godt eksempel på en lokal rase som stadig har en viktig rolle i landbruket, og hvor man har benyttet den genetiske variasjonen for å avle frem en rase som holder til nåtidens krav, uten at rasens særpreg er gått tapt. 11
B Returadresse: NordGen - Husdyr Postboks 115 N-1431 Ås Hans Ekström, hans@nordgen.org. Prosjektkoordinator NordGen - Husdyr Aktuellt från NordGens djurartsgrupper NordGen har fyra arbetsgrupper (djurslagsgrupper) för fjäderfä, får o. get, häst och nötkreatur. I grupperna ingår personer från varje nordiskt land (två ledamöter pr land) med förankring i avel och bevarandearbete med respektive djurslag. Grupperna bildar internordiska nätverk som fungerar både för informationsutbyte och som idégivare till åtgärder och projekt. Kontakterna med det egna landets genresursutval, som har ansvar för arbetet med husdjursgenetiska resurser i varje land, är grundläggande för arbetet. Man ska också ha ett kontaktnät med avelsorganisationer och andra intressenter som myndigheter m.fl. så att man kan både ge och ta i ett bra nordiskt informationsutbyte. I en del fall engagerar sig gruppen eller ledamöter enskilt eller i grupp i olika projekt som man anser lämpliga att få gjort. Hittills i år har grupperna varit samlade för möte under sommaren i samband med NordGens seminarium i Bergen och något ytterligare möte under hösten. Djurartsgrupperna har formella möten någon eller ett par gånger per år, men verkar också däremellan som ett kontaktnät för informellt informations- och erfarenhetsutbyte. Det finns ofta både likheter och olikheter mellan länderna som på sitt sätt kan bidra till förbättringar när kunskapen om dem förs vidare över gränserna. Grupperna bidrar på detta sätt till utvidgat nordiskt samarbete, som är en av de målsättningar som finns uppsatta för NordGen som institution under nordiska ministerrådet. Gruppen för fjäderfä har diskuterat att kartlägga lantrasernas speciella egenskaper, bl.a. med hänsyn till sjukdomsresistens, vilket skulle kunna vara en bra förberedelse vid ett sjukdomsutbrott. Sådan resistens ger också extra motiv för bevarandet av de aktuella lantraserna. En litteratutlista med aktuella artiklar om motståndskraft hos olika raser ska bli ett konkret resultat och ev. ska ytterligare kartläggning kunna göras via universitetskontakt. En problematik som också berörts smittskyddet vi sjukdomsutbrott, som ofta är utformat så att det lätt går ut över hänsyn till bevarandearbetet. Förbättrad information är viktig och ytterligare insatser behövs för den småskaliga driftsformen även om en del bra finns, som broschyrer från statens jordbruksverk i Sverige. Hästgruppen har ägnat uppmärksamhet åt främst frågorna som gäller stamboksföring av de raser som kan betecknas som hotade bevaranderaser. Det har konstaterat att det finns oklarheter mellan Nordens länder om förfarandet när man gör bedömning och inregistrering i ett annat lands stambok, vilket EUs bestämmelser ger rätt till och att kontakterna länderna emellan kunde vara bättre. En tydlig brist är också att en klar bild med fakta om bevaranderasernas populationer (storlek, strukjtur m.m.) egentligen saknas. Gruppen har därefter inlett ett arbete för att skapa ett sådant bättre underlag, som bedöms som grundläggande för vidare synpunkter och åtgärder. Nötgruppen har diskuterat ett genomgående nordiskt problem som man anser ligger i behovet av mera kunskaper i grundläggande avel/populationsgenetik och även att stor del av djurhållningen sker som ren hobbyverksamhet där uppfödarna har för lite kunskap också om djurskötsel. Genom kontakterna inom gruppen har en studieresa genomförts i Danmark under hösten. Får/getgruppen har engagerat sig i och ekonomiskt stöttat seminariet Kulturarv i mångfald på Åland i eptember som fick bra gehör och deltagande. Gruppen finns också engagerad i den svenska förstudien Gammal teknik ny design, som genomförs av Birgit Boberg. En bok om färgvariationer inom den gamla nordiska fårrasen på Färöarna ska man medverka till genom stöd till översättning till engelska, så den kan nå större (nordisk) publik. Ett projekt om ull från gamla nordiska kortsvansfår försöker gruppen hjälpa till med, bl.a. vad gäller att man ska få in representativa ullprover som underlag. Kjeld Malthe Bruun, dansk ledamot i får/get- gruppen har i samarbete med gruppen i övrigt tagit fram en ny gemensam logo för lantraser Native Nordic Sheep som finns möjlighet för intresserade att använda för märkning (stämpling) av skinn o. andra produkter (bilaga). Adresse: NordGen - Husdyr, Postboks 115, N-1431 Ås Høgskoleveien 8, Ås, Norge Tlf.: +47 64 94 97 00 E-post: benedicte.lund@nordgen.org Internett: www.nordgen.org ISSN: 1503-3341 Redaktør: Benedicte Lund Layout/trykk: RLF/Prinfo Unique, Larvik Opplag: 2400 stk Nordisk Ministerråd