Notat Prosjekt for analyse av forsknings- og publikasjonsdata ved UiB (AFP) UiB har fått kommentar fra KD (i styringsdialogmøtet)om å være mer offensive når det gjelder analyse og bruk av forskningsdata (publikasjoner). Som et svar på dette vil UiB bygge opp et analytisk miljø når det gjelder analyse av forskningsdata (publikasjonsdata) ved UB. Dette er vanlig ved Universitetsbiblioteker i mange land, bla. Sverige (se vedlegg). Her er mer utfyllende info: Fra 01.01. 2008 er bibliotekdirektøren blitt systemeier for FRIDA og Anne G. Asserson og Tor Øyvind Fosse er overført fra Forskningsavdelingen til UB. Tanken er å bygge videre på FRIDA som enhet og styrke gruppen med kompetansen som er nødvendig for å foretat mer inngående og systematiske analyser av det materialet som foreligger. Intern på UB har vi flere personer med interesse for bibliometri, bl.a en førstebibliotekar, Susanne Mikki med doktorgrad i geofysikk, som er svært interessert i temaet. I den forbindelse er UB i ferd med å tilsette Dag W. Aksnes i en 20 % bistilling som førstebibliotekar. Aksnes er forsker ved Norsk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFU STEP) og har doktorgrad og bred forskningserfaring innen bibliometri. Ved UB ser vi for oss følgende oppgaver (ikke utfyllende): Analyser av den vitenskapelige publiseringen ved UiB på fakultets og instituttnivå basert på data fra Frida. Publiseringsprofiler (nivå I og II), tidsserier, sammenligninger med andre fagmiljø i Norge etc. Finne frem data og indikatorer til budsjett, forskningsmeldinger, strategiske planer etc. ved UiB Kvalitetsikring av data, formidling av data/statistikk og rutiner i FRIDA Opplæring/innføring i tema knyttet til analyse av forskningsdata/bibliometri for personale ved UB og for interesserte forskere ved UiB. Vurdering av eventuelle lokale modeller for bruk av bibliometriske metoder Forskningsprosjekter helt eller delvis basert på data fra UiB (i samarbeid med NIFU STEP) Oppgavene skal utføres i samarbeid med FRIDA-gruppen og tanken er at Dag W. Aksnes i første omgang skal hjelpe oss å bygge opp et sterkere analytisk miljø internt ved UiB. Dette vil styrke UiB sitt arbeid med forskningsdokumentasjon, analytisk og etter hvert strategisk. Sammen med Økonomiavdelingen og Forskningsavdelingen kan vi også være behjelpelige med å finne data som skal inn i finansieringsmodeller etc., men her verken bør eller skal UB være førende. Det må andre avdelinger være. Vi bør også kunne bidra med kvalitative analyser til forskningsmelding, styringsdialogmøter etc. Her vil samarbeid med UiB sin
analysegruppe være av stor betydning. Det bør også legges stor vekt på kontakt med fagmiljøene for å få opp de rette problemstillingene. Budsjett Budsjett for prosjekt for analyse av forsknings- og publiseringsdata ved UiB (AFP) 2009 2010 2011 Totalt Lønn bistiling (20%) Aksnes ltr. 64 110 000 110 000 110 000 330 000 Innkjøp av data fra NIFU STEP 20 000 35 000 35 000 90 000 Reiseutgifter 15 000 25 000 25 000 65 000 Øvrige driftsmidler 10 000 20 000 25 000 55 000 Totalt 155 000 190 000 195 000 540 000 Vi ser for oss at det blir aktuelt med noe reise og kursvirksomhet for å bygge op kompetanse. For å kunne gjennomføre siteringsanalyser må vi kjøpe data fra NIFU STEP. Dette ligger ikke i FRIDA. Øvrige driftsmidler innebærer litteratur, møtevirksomhet, interseminarer og kurs ved UiB UB vil stille med egenandeler tilsvarende: Kontor med PC for Aksnes Personalressurser til prosjektet (Mikki, Asserson, Fosse, Taxt m.fl) Øvrige driftsutgifter. Vi ser for oss et treårig prosjekt. I løpet av det siste året bør prosjektet evalueres. Det må da tas en totalvurdering om omfang og beskrivelser av dette området og om det er en oppgave som skal være en permanent del av UB sin virksomhet. 31.03.09/RET
Vedlegg Universitetsbibliotek med analytiske/bibliometriske avdelinger to eksempler I Sverige finnes det to eksempler som jeg kjenner på universitetsbibliotek som har bygget opp egen bibliometrisk aktivitet det er Karolinska Instistitutet (KI) og Stockholms Universitet (SU). KI startet opp aktiviteten i 2005 som et ledd i satsingen på å bli Europas fremste medisinske universitet i år 2010. Hovedmålet med satsingen er å tilby kvantitative bibliometriske analyser av institusjonens forskning til KIs ledelser, institutter og øvrige ansatte. KI har kjøpt inn hele Web of Science databasens rådata. Som et ledd i satsingen er del skrevet håndbøker, og en av de ansatte har avlagt en doktorgrad innen bibilometri. Stockholms universitets universitetsbibilotek startet i 2007 tilsvarende aktivtet som en del av bibliotekets avdeling for E-ressurser. Målsetningen er å tilby universitetes styre og øvrig ledelse analyser av publiseringsaktiviteten ved institusjonen. Se nærmere info nedenfor: Karolinska Institutets satsning på bibliometri Hösten 2005 beslutade ledningen att Karolinska Institutet, som en del av satsningen KI-05, skulle använda bibliometri som ett redskap i sin strävan att bli Europas främsta medicinska universitet år 2010. Detta ledde till att projektet KI bibliometri startade vid årsskiftet 2005/2006. Huvudsyftet för projektet är att erbjuda kvalitativa bibliometriska analyser av institutets forskning till Karolinska Institutets ledning, institutioner och övriga anställda. Analyserna syftar till att ge en överblick över Karolinska Institutets forskning och tillhandahålla instrument som gör det möjligt att jämföra Karolinska Institutets forskning med forskning från resten av världen. Om Karolinska Institutets bibliometridatabas Karolinska Institutets bibliometridatabas innehåller information om internationella vetenskapliga publikationer från 1995 och framåt. Den baserar sig på data från Science Citation Index, Social Science Citation Index och Arts and Humanities Citation index (de tre databaser som ingår i Web of Science) vilka skapas och tillhandahålls av Thomson Scientific och innehåller för närvarande endast de publikationer som finns förtecknade där. Publikationer från PubMed eller andra databaser ingår för närvarande endast om de också förekommer i Web of Science. Databasen är uppbyggd i "open source"-miljön PostgreSQL. Data uppdateras varje vecka. Förurom data från Web of Science så finns i KI:s bibliometrisystem kopplingar till en lokal kopia av Medline, inklusive de individuella artiklarnas MeSH-termer (medicinska ämnesord). Detta innebär att man i KI:s bibliometridatabas kan utföra analyser som baserar sig på MeSH-vokabulären, vilken är betydligt mer specifik och anpassad till individuella publikationer än den indelning av ämnen
som idag är standard inom bibliometrin och som är baserad på den tidskriftsklassificering som görs av Thomson Scientific. I dagsläget (oktober 2008) så innehåller databasen fullständiga bibliografiska poster för 17 600 000 publikationer, inklusive adresserna till alla artikelförfattare, (39 500 000 st), alla författarnamn (61 600 000 st varav 7 500 000 unika) och inte minst alla citeringskopplingar mellan publikationernas referenslistor och motsvarande poster i databasen (368 800 000). Detta medför goda möjligheter att göra ett flertal olika analyser på Karolinska Institutets forskningspublikationer. Publikationer Informationsblad om bibliometri Projektet KI bibliometri har producerat ett informationsblad om bibliometri som kan laddas ned från denna webbplats. Introduktion till bibliometri (Pdf-fil, 79 Kb) Bibliometrisk handbok och indikatorförteckning Praktisk bibliometri som ett instrument för verksamhetsuppföljning och beslutsstöd är en ny företeelse. Tidigare har bibliometri väsentligen använts för forskningsändamål inom sin egen disciplin, vilket innebär att de olika indikatorerna ännu inte är riktigt standardiserade. Som en del av projektet KI bibliometri har vi därför producerat en "Bibliometric Handbook for Karolinska Institutet", där vi tydligt redogör för hur vi beräknar olika indikatorer och även redovisar fördelar och nackdelar med dem, samt diskuterar en del kring hur man bör tolka bibliometriska indikatorer och bedöma resultaten av bibliometriska undersökningar. Bibliometric Handbook for Karolinska Institutet (Pdf-fil, 599 Kb) Bibliometric indicators - definitions and usage at KI (Pdf-fil, 265 Kb) Doktorsavhandling om bibliometri Jonas Lundberg disputerade i november 2006 på en doktorsavhandling med titeln "Bibliometrics as a research assessment tool - impact beyond the impact factor". Information om avhandlingen och disputationen finns på Karolinska Institutets webbplats för avhandlingar. Information om avhandling och disputation Bibliometrics as a research assessment tool - impact beyond the impact factor (PDF) Utbildning och samverkan Bibliometri är ett nytt område som på senare tid väckt stort intresse vid de svenska universiteten. Vetenskapsrådet och en rad lärosäten har visat intresse för samverkan kring bibliometriska system och analyser. Projektgruppen för bibliometri vid Karolinska Institutet har därför löpande samverkan med SUUN-nätverkets för Stockholm-Uppsala-regionen specialgrupp för bibliometrifrågor. Gruppmedlemmarna har också deltagit i och organiserat diverse möten, föreläsningar och kurstillfällen med avsikt att öka kunskapen om bibliometri och främja diskussionen kring dess
användning och de bibliometriska metodernas för- och nackdelar. Vi tror att diskussion och samarbete kring bibliometriska frågor inom den akademiska sektorn kan leda till betydande förbättringar av bibliometriska metoder och standarder. Något som i sin tur kan förbättra och förfina användningen av bibliometri, både inom de deltagande organisationerna och på en nationell nivå. Bibliometrics Stockholm University The bibliometric function of the University Library was established during autumn 2007 as a part of the Library s Department of E-resources. Our main objective is to provide the University Board and other University decision making bodies with an analysis of the research published at Stockholm University. We study publishing activities, as well as the impact of publications. Publications Kort beskrivning av den norska modellen (pdf, 64 kb) Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet baserad på den norska modellen (pdf, 4 790 kb) Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet baserad på den norska modellen (pdf, 5 696 kb) Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet baserad på den norska modellen (pdf, 5 162 kb) Bibliometrisk analys av den juridiska fakulteten vid Stockholms universitet baserad på den norska modellen (pdf, 33 kb) Material 2007 års register över tidskrifter och serier enligt norska modellen (Excel, 2 215 kb) 2007 års register över förlag enligt norska modellen (Excel, 130 kb)
Presentations Per Ahlgrens presentation för naturvetare 081203 (pdf, 341 kb) Per Ahlgrens presentation för humanister 080410 (pdf, 185 kb) Information - contact: Per Ahlgren, bibliometrician, Ph.D. Cecilia Heyman, librarian Wilhelm Widmark, Head of the Library s Department of E-resources