Foredrag fra norsk-svensk seminar om sur nedbør og kalking

Størrelse: px
Begynne med side:

Download "Foredrag fra norsk-svensk seminar om sur nedbør og kalking"

Transkript

1 Foredrag fra norsk-svensk seminar om sur nedbør og kalking Kristiansand september 1998 DN- notat

2 Refereres som: DN-notat Foredrag fra norsk-svensk seminar om sur nedbør og kalking. Kristiansand september Forsideillustrasjon: Knut Kringstad

3 Foredrag fra norsk-svensk seminar om sur nedbør og kalking Kristiansand september 1998 DN-notat TRONDHEIM

4 Direktoratet for naturforvaltning 7485 Trondheim Telefon: Telefaks: DN-notat Nr Tittel: Foredrag fra norsk-svensk seminar om sur nedbør og kalking. Kristiansand september Utgiver: Direktoratet for naturforvaltning Antall sider: 141 Emneord: forsuring kalking ISSN ISBN TE 838 Dato: August 1999 Keywords: acidification liming Ekstrakt: Naturvårdsverket og Direktoratet for naturforvaltning arrangerte et felles seminar om kalking og forsuring i Kristiansand i perioden September Dette er en skriftlig presentasjon av foredragene på seminaret. Tema for foredragene var effekt av forsuring av kalking på vannkjemiske forhold med hovedvekt på aluminium, på fisk og ferskvannsinvertebrater og på terrestrisk vegetasjon. Abstract: The Swedish Environmental Protection Agency and the Norwegian Directorate for Nature Management arranged a common seminar on acidification and liming in Kristiansand, Norway, September We here present the papers from the seminar. The topics of the presentations were effects of acidification and liming on water quality with emphasis on aluminium, on fish and aquatic invertebrates and on terrestrial vegetation.

5 FORORD Naturvårdsverket og Direktoratet for naturforvaltning arrangerte september 1998 et felles seminar om kalking og forsuring. Norge og Sverige er de eneste landene som driver storstilt kalking av vassdrag som tiltak mot forsuring. Miljøforvaltningen i begge land er derfor interessert i et samarbeid for å utvikle virksomheten videre slik at målene med kalkingsvirksomheten kan nås på en økologisk og økonomisk optimal måte. Seminaret hadde som målsetning å bringe sammen forskere og forvaltere i sentral, regional og lokal forvaltning i Sverige og Norge for utveksling av forskningsresultater, erfaringer og synspunkter. Seminaret er det andre i rekken og hadde brei deltakelse fra begge land. Dette er en samling av foredragene som ble holdt på seminaret. Vi har ikke tatt mål av oss å gjengi innholdet i de faglige diskusjonene som fulgte de enkelte foredragene. Trondheim, 31. august 1999 Yngve Svarte Avdelingsdirektør

6 NORSK-SVENSK SEMINAR SUR NEDBØR OG KALKING Kalkingsvirksomheten i Sverige og Norge Målsetning for kalkingsvirksomheten. Er målet om restaurering og vern av biologisk mangfold realistisk og riktig? Tor Erik Brandrud, Norsk institutt for vannforskning (NIVA)... Foredrag nr. Nationell uppfbljning av den svenska kalkningsverksamheten. Magnus Appelberg, Fiskeriverkets Sotvattenslaboratorium... 2 Regional effektuppfoljning och utvårdering av kalkningsverksamheten - exempelfrån Jonkopings lån. Tobias Haag, Lånsstyrelsen Jonkopings lån... 3 Biologisk satus i kalka innsjøer: Er dagens kalkingsstrategi tilfredsstillende for de ulike fiskeartene? Torbjørn Forseth, Norsk institutt f or naturforskning... 4 Bekkekalking som kalkingsmetode - aurens valg av gyteplass i forhold til utlagt skjellsand. Bjørn Barlaup, Universitetet i Bergen... 5 l Kalking i skog og terreng Slutsatser om svensk skogsmarkskalkning. Torbjorn Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)... 6 Miljøtiltak i skog, konklusjoner fra et norsk forskningsprosjekt. Petter Nilsen, Norsk institutt for skogforskning (NISK)... 7 Effekter av kalking på terrestrisk vegetasjon. OddEilertsen, Norsk institutt for naturforskning (NINA)... 8 Vegetationsskador efter våtmarkskalkning, Thomas Raf stedt, INFRA... 9 Forsuring og kalking i historisk perspektiv Hva visste forskning og forvaltning om forsuring og fiskeskader før 1960? Trygve Hesthagen, Norsk institutt f or naturforskning (NINA) Laksefiske på Sørlandet. Ørnulf Haraldstad, Statskog, Ressursdata Effekt av forsuring og kalking på laks. Aluminium og forsuring. Variasjon i giftige aluminium fraksjoner ved endring i ph. Brit Salbu, Laboratorium for analytisk kjemi, NLH... 12

7 Foredrag nr. Flomepisoder med giftig aluminium i Suldalslågen. InggardBlakar, Institutt for jord- og vannfag, NLH Villaksbestandene utsettes for en rekke trusselsfaktorer Frode Kroglund, Norsk institutt f or vannforskning (NIVA) Restaurering av våstkustens laxålvar genom kalkning och biologisk återstållning. HansSchibli, Lånsstyrelsen, Hallandslån Kalking av lakseelva Audna gjennom 12 år. Reetablering av laks og andre organismer. Bjørn Barlaup, Universitetet i Bergen Sur nedbør og forsuring. Effekter og utvikling Where have alle the fish in Norrland gone?, Kevin Biskop, Inst. for skogsekologi, SLU, Umeå Effekt av variasjon i ph, TOC og aluminium på ørret under vårflom - foreløpig rapport fra en svensk-norsk prosjekt. Asbjørn Vøllestadog Antonio Poleo, Biologisk Inst. Univ. i Oslo Sjøsalter og forsuring. Atle Hindar, Norsk institutt for vannforskning (NIVA) Effekter av forurensning på vegetasjon. Resultater fra feltstudier i Norgre. OddEilertsen, Norsk institutt for naturforskning (NINA) Restituering ved redusert forsuring. Generelle vannkjemiske betraktninger. Arne Henriksen, Norsk institutt for vannforskning (NIVA) Reforsuring av kalkede vassdrag - Hva skjer med metallene? Espen Lyder sen, Norsk institutt f or vannforskning (NIVA)... 22

8 Kalkingsvirksomheten i Sverige og Norge

9 Foredrag 1 Svensk-norsk seminar Forsuring og kalking Målseting for kalkingsvirksomheten. Er målet om restaurering og vern av biologisk mangfold realistisk og riktig? Tor Erik Brandrud, Norsk institutt f or vannforskning, P.boks 173 Kjelsås, N-0411 Oslo Er mangfoldet i kalkfattige vassdrag truet? Bevaring av det ferskvannsbiologiske mangfoldet er en hovedmålsetting for den norske kalkingsvirksomheten. Dette dreier seg i virkeligheten om bevaring av en hel naturtype, nemlig kalkfattig, bløtt vann ("soft waters"). Kalkfattige, næringsfattige vassdrag er svært vanlige og vidt utbredte i Skandinavia (halvparten av norske innsjøer har Ca < l mg/1), men dette er en sjelden og truet naturtype ellers i Europa. Vi har derfor et internasjonalt ansvar i å ta vare på våre "soft waters" (Selvig 1992)! I dag er våre kalkfattige vassdrag regionalt truet i Sør- og Vest Skandinavia pga. liten bufferkapasitet m.h.p. forsuring, og det er en rekke "bløtvannsarter" som er på sterk tilbakegang. Et av våre mest kronisk forsurete vassdrag i Norge; Tovdalsvassdraget på Sørlandet, har f.eks. hatt et anslått tap av mangfold på størrelsesorden 20-30% (minst 100 arter) i hovedvassdraget etter forsuring (Brandrud m. fl. 1999). For enkelte grupper som vannmoser og døgnfluer er det anslåtte tapet opp i 60%. Trolig representerer overnevnte det største tapet av biologisk mangfold som er registrert i nordiske vassdrag. Kalking - riktig medisin? Kalkingen kan stoppe den negative utviklingen og hindre tap av mangfold, både ved å avgifte vannet (m.h.p. labilt Al), og ved å gjenopprette den opprinnelige CCty HC03 balansen (som er viktig for forsuringsfølsomme vannplanter). Langsomt begynner en også å få data om at kalkingen fører til re-etablering av (elementer av) den opprinnelige floraen og faunaen av forsuringsfølsomme arter (Walseng m. fl. 1995, Brandrud 1996). For visse organismegrupper ser en imidlertid at direktekalking f.eks. av sterkt sure heisjøer ikke alltid er tilstrekkelig for å få en re-etablering av forventet omfang, trolig pga. kraftige surstøt, samt spredningsbarriærer (jfr. "case study" Store Howatn, Walseng m. fl. 1995). I slike tilfeller er kanskje terrengkalking den eneste, "effektive medisinen" for å restaurere de opprinnelige biosamfunnene... I tillegg til kalkingen er det viktig at forvaltningen sørger for en kartlegging og bevaring av "refugier" (ikke-forsurete restforekomster) i de mest utsatte regionene. På denne måten kan man sikre de gjenværende, lokale spredningssentra som vil være avgjørende for re-kolonisering av kalkede vassdrag. Dette vil både (i) sikre en raskere re-etablering, og (ii) bidra til å ta vare på lokale populasjoner og genetiske raser. Direktoratet for naturforvaltning har i disse dager under utarbeidelse en håndbok for kartlegging av biologisk mangfold i kommunene i Norge, og her er det gitt høyeste prioritet til slike restbiotoper.

10 Målsettinger i teori og praksis Selvom bevaring av biologisk mangfold er en målsetting på papiret, så er det ikke slik i praktisk kalkingsarbeid. Nesten samtlige lokale-regionale kalkingsprosjekter (i Norge) drives etter en målsetting om å bevare/re-etablere truete laks/ørret-bestander. Er det slik at en kalking som er "riktig" for laks og ørret også er "riktig" for bevaring/re-etablering av biologisk mangfold? Svaret er "ja" på den måten at dagens "laksekalking" med ph-mål på 6,2(-6,4) er tilstrekkelig for re-etablering av de fleste forsuringsfølsomme arter. Svaret er derimot "nei" på den måten at dette sannsynligvis representerer en viss overkalking i forhold til behovet for bevaring av biologisk mangfold. De aller fleste forsuringsfølsomme dyr og planter i "soft waters" har en tålegrense i ph-intervallet 5,5-6,0, og i noen tilfeller har delvassdrag med ph helt ned i omkring 5,5 lite tegn til tap av mangfold (f.eks. store deler av Flekke-Guddalsvassdraget i Sogn & Fjordane; Fjellheim & Raddum 1993, Raddum m. fl. 1999). Hva er "riktig" ph-mål m.h.p. bevaring av biologisk mangfold? Hvilken ph-heving er tilstrekkelig? Siden vi fortsatt vet for lite om mange arter og artsgruppers tålegrenser, synes den eneste "riktige" vannkvaliteten å være den man hadde før antropogen forsuring, dvs. naturtilstanden. I de fleste ekstremt kalkfattige vassdragene i Norge (Ca < l mg/1) er trolig naturtilstanden innenfor ph-intervall 5,5-6,0 (her er unntatt brunt vann, som ofte har naturlig ph < 5,0), kanskje nærmere 5,5 i de ekstremt buffersvake heisjøene, kanskje omkring 6,0 i de større hovedvassdragene. Konklusjon, det eneste "riktige" kalkings-ph-målet for bevaring av biologisk mangfold vil være 5,5-6,0, oftest kanskje 5,8-6,0. Er det ønskelig å heve ph utover det naturlige av hensyn til laksen? Er kalkingsvirksomheten primært et laksekultiveringstiltak, eller er det primært et tiltak for å restaurere naturtilstanden i vassdragene? Er det f.eks. riktig å fullskalakalke de marginalt forsurete Vestlandsvassdragene Vosso og Flekke-Guddalvassdraget, dvs. vassdrag som før kalking har tilnærmet intakt biologisk mangfold? Det kan hevdes at man er nødt til å heve ph utover det naturlige for å ta høyde for surstøt pga. den langvarige, reduserte bufferkapasiteten i nedbørfeltene. Spørsmålet er imidlertid om man ikke bør vurdere å i større grad benytte terrengkalking for å løse dette problemet, - hvis man kan unngå skader i terrestre områder. Dessuten har disse buffersvake systemene sannsynligvis også tidligere måttet håndtere naturlige surstøt, f.eks. episoder med utvasking av sulfat fra oksydert torvjord etter ekstreme tørkesomre. Tilslutt et tankekors; hvis man mener alvor med bevaring av biologisk mangfold som hovedmålsetting i for kalking, burde man kanskje ha hatt en skikkelig status og analyse av mangfoldet før kalking, - ihvertfall i noen vassdrag. Deretter kunne man legge opp en kalkingsstrategi, og vurdere resultatoppnåelse etter dette. Pr. idag er en slik bred statusundersøkelse bare foretatt i Tovdalsvassdraget, og selv her er kalkingsstrategien utformet basert på laks og ørret.

11 Referanser Brandrud, T.E Vegetasjonsproblemer i ferskvann etter kalking, [i:] Halvorsen, G. (red.) Konsekvenser av kalking i skog og vatn. Bø i Telemark november Seminarrapport. Norsk Limnologiforening, rapp.: Brandrud, T.E., Halvorsen, G., Raddum, G.R., Brettum, P., Halvorsen, G.A., Lindstrøm, E.- A., Schnell, Ø.A., Sloreid, S.-E. & Walseng, B Effekter av kalking på biologisk mangfold. Basisundersøkelser i Tovdalsvassdraget DN rapport (under trykking). Fjellheim, A. & Raddum, G.G Kartlegging av forsuringsstatus ved undersøkelser av evertebratsamfunn i Guddalsvassdraget. LFI-Bergen, notat nr. 1/1993. Raddum, G.G., Barlaup, B.T., Brandrud, T.E., Fjellheim, A., Hartvigsen, R. & Lindstrøm, E.- A Guddalsvassdraget [i:] Kalking i vann og vassdrag. Overvåking av større prosjekter Direktoratet for naturforvaltning notat (in prep.), Trondheim.

12 Foredrag 2 Nationell uppfoljning av den svenska kalkningsverksamheten Bidrag till Norskt-Svenskt Kalkningsseminarium, Kristiansand, Sept Magnus Appelberg Fiskeriverkets sotvattenslaboratorium Drottningholm Sverige Svensk kalkningshistorik Kalkning av svenska sjoar och vattendrag inleddes 1976 som en forsoksperiod. Detta program pågick fram till 1982 i dåvarande Fiskeristyrelsens regi. Från 1983 overtogs ansvaret får kalkningsprogrammet av Naturvårdsverket och forsoksperioden overgick till ett storskaligt kalkningsprogram. Idag ingår ca sjoar och km rinnande vatten i kalkningsprogrammet. Kalkningen år en av de mest omfattande åtgarder som har genomfbrts i Sverige for att motverka eller forebygga miljoskador och verksamheten beråknas pågå i åtminstone 50 år till. Svensk kalknings- och uppfoljningsverksamhet Forsoksverksamhet Frivillig verksamhet Enskilda forskningsprojekt Storskalig verksamhet Olika nationella program Gårdsjoprojektet Enskilda forskningsprojekt Storskalig verksamhet Integrerad nationell uppfoljning Enskilda forskningsprojekt Nationell kalkplan Samordnad nationell och regional uppfbljning/overvakning Målsattning med kalkningsverksamheten ar (enl Allmanna Råd 1988) Q Q att avgifta vattnet så att den naturliga floran och faunan kan bestå eller återkolonisera det kalkade vattnet att hoja ph over 6,0 och alkaliniteten over O, l mekv/1 Dessutom skall ph aldrig underskrida 6,0 och alkaliniteten aldrig underskrida 0,05 mekv/1. Vatten med lågt ph p.g.a. humus och låg alkalinitet (<0,05 mekv/1) som har blivit surare bor

13 kalkas åtminstone till sin naturliga alkalinitet så att den ursprungliga biologin kan återkolonisera. Erfarenheter från de uppfbljningsprogram som redovisades under slutet av 1980-talet visade att Q Q Q Kalkning ger i huvudsak fbrbåttrad vattenkvalitet, vilket leder till en mer artrik och mångformig flora och fauna. Obnskade effekter av kalkning kan forekomma i vissa fall Interaktioner mellan och inom fysikalisk/kemiska faktorer och flora och fauna spelar en avgbrande roll for den långsiktiga utvecklingen Kunskaperna om de långsiktiga (>15 år) effekterna av kalkning år begrånsade Den slutsats man kan drog var att det fanns ett stort behov av samordnade, ekosysteminriktade studier av kalkningens långsiktiga effekter på sjbar och vattendrag. Detta ledde till att ett nationellt uppfbljningsprogram; IKEU-programmet (Integrerad KalkningsEffektUppfbljning) startades 1989 med Naturvårdsverket som huvudansvarig. IKEU (Integrerad KalkningsEffcktUppfoljning) Målsåttningen med DCEU-programmet år: G Q G att analysera de långsiktiga effekterna av kalkning i fbrsurade vatten att bedbma om den svenska kalkningsverksamheten återskapar ekosystem som med avseende på artsammansåttning och biologisk mangfald liknar situationen fore fbrsurnin^ att avgbra om kalkningsverksamheten leder till obnskade effekter i sjbar och vattendrag Programmet drivs i samarbete mellan Fiskeriverkets sbtvattenslaboratorium, Institutionen for Miljbanalys, SLU, Institutet for Tillåmpad Miljbforskning, Stockholms universitet samt Limnodata HB. Programmet består av ett antal delprogram vilka tillsammans syftar till att analysera och beskriva forandringar i kalkade ekosystem Hydrologi 14 Vattenkemi Hbgre vegetation (13) Plankton 13 Bottenfauna Fisk Utover dessa kalkade objekt ingår fbrsurade och neutrala referensobjekt med motsvarande delprogram: Referensobjekt 15 sjbar 15 vattendrag

14 De ursprungliga urvalsgrunderna for val av sjoobjekt var att de skulle: Q Q Q Q utgora en representant for en grupp kalkade vatten (gruppindelning av sjoar baserades på omsåttningstid, djup, area och fårgtal, samt fyra olika typer av fisksamhållen; bentiska/litorala, pelagiska, oring och roding) representera typiska kalkningsobjekt i landet ha egenskaper som ger bredast mqjliga information om kalkningseffekter ha bred geografisk spridning Vattendragsprogrammet reviderades 1993/94. Urvalet av nya vattendragsobjekt baserades dels på anvånd kalkningsmetodik, dels på fordelningen inom olika naturgeografiska regioner. Den metodik som anvånts inom projektet har huvudsakligen, men inte fullt ut, overensståmt med den metodik som anvånds inom den svenska nationella miljoovervakningen. Skillnader i provtagningsmetodik har i vissa fall inneburit att det varit svart att hitta låmpliga referenser vid utvårdering. Resultat - nivåer och trender Nivåer Vattenkemi: Det kemiska kalkningsmålet (ph>6, alkalinitet>0,l mekv/1) har i huvudsak uppfyllts for alla IKEU-sjoarna. Nivåer på ph och alkalinitet skiljer sig inte mellan IKEU- och okalkade, neutrala referenssjoar, nivåerna år dåremot hogre an i sura referenssjftar. Det finns dock en storre tidsmåssig variation for både ph och alkalinitet i IKEU-sjoar an i neutrala referenser. Åven andra skillnader mellan kalkade IKEU-sjoar och både sura och neutrala referenser har noterats, men det går inte att bedoma om detta år en effekt av sjourval eller en effekt av fbrsurning/kalkning (t.ex. SCU och vattenfårg). Spårmetaller: En generell minskning av koncentrationen av spårmetaller har noterats efter kalkning. Halterna ligger vanligen under lågsta kånda effektnivåer for vattenorganismer. Plankton: Inga påtagliga skillnader mellan planktonsamhållet i IKEU-sjoar och neutrala referenser har noterats vad gåiler artsammansåttmng eller biovolym. Vissa planktonarter år dock underrepresenterade i IKEU-sjoarna. Bottenfauna: Mått på biologisk mangfald for den litorala bottenfaunan avviker inte påtagligt i de kalkade sjoarna jåmfort med neutrala referenser, men år betydligt hogre an motsvarande mått i sura referenser. Flera indikatorer for biologisk mangfald (tåthet, biomassa, antal taxa och diversitet) for den profiindala och sublitorala bottenfaunan var betydligt lagre i de kalkade sjoarna an i neutrala referenser, men hogre an i sura referenser (Figur nedan)

15 j 1CXXD-: 0- r O O 5 O profundal subliloral profundal sublltoral r O IKEU ref e rens Fisk: Antalet fiskarter i de kalkade IKEU-sjoarna år hogre an i sura referenssjoar, men lagre an i neutrala referenser (Figur nedan) 2,00 Antal fiskarter i IKEU-sjoar och referenssjoar K = uppmffit / forvsntat (+-1 S.D.) 1,50 1,00 0,50 0,00 IKEU(n=12) Neutr. (n=16) Sura (n=9) Trender De vattenkemiska trenderna i sjoar visar att ph år likvårdigt i de kalkade sjoaraa som i neutrala sjoar. Alkaliniteten visar en tendens till fbrhqjd buftertkapacitet i flera vatten, vilket skulle kunna tyda på att buffertformågan på sikt kommer att byggas upp till hogre nivåer an de som rådde fore forsurning. Sulfathalterna visar en tendens till minskade halter i de kalkade sjoarna. Denna tendens kan dock vara geografiskt betingad. Både totalfosforhalterna och nitrathalterna

16 visar tendenser till att minska med tiden. Statistisk! signifikanta trender finns endast for enstaka objekt. Litoral bottenfauna: Antal taxa, diversitet, samt likhet mellan kalkade sjoar och neutrala referenser, har generellt okat IKEU-sjoarna under perioden (Figur nedan). For profundal och sublitoral bottenfauna kan inga generella trender noteras under perioden Litoral bottenfauna Medeltal taxa i 13 IKEU-sjoar (+-1 SD) H l< Årtal Inte heller forjiskfaunan kan några generella trender spåras under perioden ensjo dår arter koloniserat har mångden fisk (vikt/anstrångning) okat, medan den minskat i en sjo dår enstaka årsklasser varit styrande under den forstå delen av undersokningsperioden (Figur nedan) 4000 Vikt per anst rcing n ing ! År

17 Exempel på trender i enskilda objekt I det kalkade vattendraget Adalsån, med en langd av 23 km, ett avrinningsområde om 66 km 2 och ett lågsta ph fore kalkning på 4,7 startade kalkningen i augusti Från och med 1989 har den vattenkemiska målsåttningen uppfyllts (ph>6). Bottenfaunan i Adalsån visar på successivt okande antal taxa (Figur nedan) Ant individe IOUU - Bottenf auna i Adalsån Antal individer -* Antal taxa O\J\J j n J BH B sa \ ra ra yfe\-- \ m^^ \ / Xa \ -S ~\ri- - ta -40 O O on s 25 JS \J ** n Fiskfaunan i Adalsån, vilken i huvudsak utgors av oring, visar en relativt stor variation mellan åren (Figur nedan). Generellt har antalet åldre oringar okat med tiden. Ådalsån, genomsnitt i 3 lokaler Oring per 100 m2 an årsungar ÅYsungar År

18 IKEU i framtiden Frågor for framtida overvåkningsprogram Vattenkemi Q Q G Q Forhojd buffertkapacitet på sikt - skapar detta nya typer av organismsamhallen? Reducerade fosforhalter - bor en ev. nårsaltreduktion kompenseras på något sått? Rumslig och temporal variation i vattenkemi i de kalkade vattnen - hur påverkar detta utveckling av organismsamhållena och bor kalkningsstrategin i hogre grad anpassas till variationen? Metallinlagring i sedimenten - år detta ett reellt framtida problem? Biologi Q Q G Återkolonisation - behovs okade insatser for att underlåtta återkolonisaion av tidigare fbrekommande arter? - kalkar vi de viktigaste kolonisationskållorna i vattensystemet? Ursprungliga organismsamhallen (fore forsurning) år vanligen inte kånda - vet vi tillråckligt om hur det såg ut fore fbrsurningen - eller måste vi oka insatserna for att prediktera ursprunglig status? "Ursprungliga" ekosystem - får vi tillbaks dessa i de kalkade vattnen efter det att forsurningen upphort? Vi vill darfdr: Q Q G Ul Fortsåtta overvaka kalkning av forsurade vatten på nationell nivå Samordna nationell och regional overvåkning for nå bartre resultat Oka kunskapen om situationen fore forsurning Oka kunskapen om atgårder for att underlåtta naturlig återkolonisation av utslagna arter

19 Foredrag 3 Tobias Haag Länsstyrelsen i Jönköpings län Miljöövervakning S Jönköping Sammanfattning av föredrag: Regional effektuppföljning och utvärdering av kalkningsverksamheten -exempel från Jönköpings län Faktaruta: Kalkningsverksamheten i Jönköpings län: Statligt anslag 1998: ca 10,5 milj. kr ca 430 sjöar, 68 vattendrag, 1000 våtmarksytor ca ton kalk 67% Helikopter 30% Båt 3% Doserare Målsättning med effektuppföljningen Ge kvalitetssäkrat underlag för att optimera kalkningen (dos, frekvens och metod) Ge kvalitetssäkrat underlag och följa upp effekterna av biologisk återställning Kontrollera om målsättningarna uppfyllts Utgöra en del av miljöövervakningen för sjöar och vattendrag

20 Effektuppföljningen styrs av målformuleringarna och tvärt om Uppsatta mål ska följas upp på ett relevant sätt. Man kan inte ha fler mål än vad det finns ekonomi för att följa. Allt eftersom måluppfyllelsen höjs skall målsättningen höjas. Nationella mål Naturvårdsverket har nationella mål för kalkningsverksamheten ex: - - att avgifta vattnet så att den naturliga floran och faunan skall bestå. Regionala mål För Jönköpings län finns två övergripande mål för kalkningsverksamheten. - att bevara och återskapa det naturliga växt- och djurlivet i ytvatten - att bevara och återskapa vattenkvaliteten till en nivå avseende ph>6 och alkaliniteten > 0,05 mekv/l. Objektmål För varje åtgärdsområde (ett eller flera sammanhängande delavrinningsområden) finns specifika målformuleringar för vattenkemi och biologi. Exempel på målformuleringar: - Bottenfaunan ska visa på ingen eller obetydlig påverkan av försurning i Västerån från Mörke-Malens utlopp till Majsjöns utlopp. - Majsjöns fiskbestånd skall vara opåverkat av försurning. Fiskfaunan, främst öringen, i Västerån skall vara opåverkad av försurning. - Den återintroducerade flodkräftbestånden i Illeråsasjön m fl. sjöar ska inte påverkas negativt av försurningen. - ph skall inte understiga 6 och alkaliniteten skall inte understiga 0,05 mekv/l i Västerån från Mörke-Malen till Storesjön samt i Illeråsasjön. Effektuppföljningsplan Vilka undersökningar som planeras var förs in i en databas. Samordning med övriga undersökningsprogram, ex. nationella program, recipientkontroll, regional miljöövervakning, vattenvårdsförbund är mycket viktig. Länsstyrelsen har en viktig uppgift för denna samordning. Åtgärdsplan Sammanställning av åtgärder (kalkning och biologisk återställning) som skall utföras i området.

21 Modell för arbetet med målformulering, utförande, effektuppföljning och utvärdering för kalkningsverksamheten i Jönköpings län. Objektmål 1 1 Effektuppföljningsplan Åtgärdsplan Vattenkemi Biologi Kalkning BÅ Detaljplaner 2 Utförande Utförande 3 8 Kvalitetssäkring och dataläggning i databaser Utvärdering kemi elfiske nätprovfiske bottenfauna kräftprovfiske Sammanfattande utvärdering (var 3:e år) -per målobjekt 1. De uppsatta målen styr åtgärder och vilken effektuppföljning som är nödvändig. 2. Kalkning och biologisk återställning sker enligt uppgjord plan. 3. Resultatet av kalkning och undersökningar kvalitetssäkras och läggs in i skräddarsydda databaser. Kontroll av att planerade åtgärder och undersökningar blev genomförda. Uppenbara fel i planerna korrigeras. 4. Varje målsättning utvärderas. Vattenkemi, elfiske och bottenfauna vart tredje år och nätoch kräftprovfiske efter varje undersökning. 5. Vart tredje år görs en utvärdering mot de uppsatta målen av varje åtgärdsområde. Utvärderingen ger svar på måluppfyllelsen. 6. Utvärderingen ger förslag på förändringar i detaljplaner som kalkdos, spridningsintervall, kalkmedel etc. 7. Utvärderingen ger förslag på förändringar i målformulering och målpunkter. Ribban för kalkningsverksamheten skall hela tiden höjas. 8. Utvärderingen ger förslag på förändringar i effektuppföljningsprogrammet.

22 Ingående program i effektuppföljningen Vattenkemi VK1 - Värdefulla sjöar 25 st, 3 ggr/år Parametrar: ph, Absorbans, Alkalinitet, Konduktivitet, Grumlighet, Turbiditet, TOT-N, NO3-N, TOT-P, TOC, Natrium,,Kalium, Kalcium, Magnesium, Sulfat VK2 - Värdefulla vattendrag 26 st, 6 ggr/år Parametrar: ph, Absorbans, Alkalinitet, Konduktivitet, Grumlighet, Turbiditet, TOT-N, NO3-N, TOT-P, TOC, Natrium,,Kalium, Kalcium, Magnesium, Sulfat VK3 - Övriga sjöar och vattendrag 291 st, 2-6 ggr/år ph, Alkalinitet, TOC, Kalium, Färg, Konduktivitet Metallkemi i 6 vattendrag 6 ggr/år. Elfiske ca 200 lokaler. 15 st årliga, varav vissa är referenser. 185 st var 3:e år (ca 60 st om året). Bottenfauna ca 30 lokaler per år Provtagning vart 3:e år Sparkmetoden (SIS ) Höstprovtagning Nätprovfiske Standardiserat fiske med översiktsnät Åldersanalys ca 25 lokaler per år Intervall: vart 3:e år referenssjöar och uppföljning av biologisk återställning vart 5:e år kalkeffektuppföljning vart 10:e år Kräftprovfiske Flodkräfta Standardiserat Ca 15 sjöar/vattendrag per år Intervall: vart 3:e år uppföljning av biologisk återställning vart 5:e år kalkeffektuppföljning Övriga undersökningar Kontroll av flodpärlmusselbestånd, inkl Glochidiekontroll

23 Exempel på effektuppföljningsprogram: N HÅLSJÖN KROKSJÖN LILLE-MALEN STORE-MALEN MARKÅSBÄCKEN AGNSJÖN 4 5 ILLERÅSASJÖN MÖRKE-MALEN SAXESJÖN RÖJEGÖLEN LOMSJÖN SKIVAREGÅRDSSJÖN VÅTHULTSÅN MAJSJÖN NEDSTR DOSERARE Doserare SKATEGÖLEN SIGGASJÖN KROKSJÖN HALLASJÖN GÄDDEGÖLEN N. ÅLASJÖN S. ÅLASJÖN 1 5 LOMMAGÖL ASSBRUNNEN MAJSJÖN GÄLLESJÖN TAGELGÖLEN 1 SÄVSJÖN STORASJÖN 1 5 HARASJÖN LOFTUDDAGÖLEN BJÖRKÅSGÖLEN KRÅKSJÖN Förklaring 1 Vattenkemisk målsättningslokal 2 Bottenfauna målsättningslokal 3 Elfiske målsättningslokal 4 Nätprovfiske målsättningslokal 5 Kräftprovfiske målsättningslokal Kartan visar översiktligt målsättningslokalerna i åtgärdsområde 5, Storasjöns avrinningsområde. Svartmarkerade sjöar kalkas. Effektuppföljningen följer målsättningspunkterna med tillägg för vattenkemi i några mindre sjöar samt för referenslokaler.

24 Utvärdering Elfiske Utvärdering av genomförda elfiskeundersökningar sker vart tredje år. Fiskfaunan bedöms fyra klasser för rekrytering och förekomst, målsättningen med kalkningen och fiskfaunans allmänna status. Klass Fiskfaunan: rekrytering och förekomst + + Förekomst och rekrytering av öring samt övrig strömlevande fisk synes optimal eller nära optimal i förhållande till de naturliga förutsättningarna. + Förekomst och rekrytering av öring samt övrig strömlevande fisk synes tämligen god men ej optimal på grund av försurning eller annan negativ påverkan på vattenmiljön. Bestånden kan dock vara på väg att hämta sig från tidigare påverkan. - Förekomst och rekrytering av öring samt övrig strömlevande fisk synes påverkad av försurning eller annan negativ påverkan på vattenmiljön. Artsammansättning och/eller artfördelning synes ej naturlig. Risk för beståndets fortlevnad vid fortsatt svag utveckling eller tillkommande störning. - - Förekomst och rekrytering av öring samt övrig strömlevande fisk kraftigt negativt påverkad av försurning eller annan negativ påverkan på vattenmiljön. Risk för beståndets fortlevnad vid fortsatt svag utveckling eller tillkommande störning. Fiskeribiologiskt mål för kalkningen FISKFAUNANS ALLMÄNNA STATUS Klass Måluppfyllelse Klass Status + + Målet synes väl uppfyllt. + + Ringa eller ingen negativ påverkan + Målet uppfyllt + Svag-måttlig negativ påverkan - Målet synes ej vara - Markant negativ påverkan uppfyllt - - Målet tydligt ej uppfyllt - - Kraftig negativ påverkan

25 Utvärdering nätprovfiske Utvärdering av nätprovfiskeundersökningar sker efter varje undersökning. Fiskfaunan bedöms i sex klasser för försurningsgrad och påverkansgrad, dessutom bedöms om kalkningens målsättning är uppfylld. FÖRSURNINGSGRAD Klass Kriterie 1 Sjöar med till synes opåverkade, normala fiskbestånd 2 Sjöar där de försurningskänsliga fiskarter (mört) uppvisar reproduktionsstörningar 3 Sjöar där de försurningskänsliga fiskarter (mört) helt upphört att reproducera sig 4 Sjöar där mörten försvunnit till följd av försurningen men där nuvarande fiskbestånd (abborre) inte uppvisar några reproduktionsstörningar 5 Sjöar där mörten försvunnit till följd av försurningen och där nuvarande fiskbestånd (abborre) uppvisar reproduktionsstörningar 6 Sjöar som varit så försurade att till och med abborrbeståndet slagits ut PÅVERKANSGRAD Klass Kriterie 1 Fiskbeståndet är till synes opåverkat 2 Förekomst och rekrytering av fiskbestånden tämligen god men inte utan spår av påverkan. Art- och åldersfördelning skiljer sig mot vad som kan anses vara naturligt eller ursprungligt. Fiskbeståndet kan vara på väg att återhämta sig efter en tidigare påverkan. 3 Förekomst och rekrytering av fiskbeståndet synes påverkat. Vissa arter har reproduktionsstörningar och artfördelningen är mycket skev mot vad som kan anses vara naturligt eller ursprungligt. 4 Fiskbeståndet kraftigt negativt påverkat. Arter försvunna eller på väg att försvinna vid fortsatt svag utveckling.

Notat 2009-2. Kalking i. laksevassdrag. Effektkontroll i 2008

Notat 2009-2. Kalking i. laksevassdrag. Effektkontroll i 2008 Notat 2009-2 Kalking i laksevassdrag Effektkontroll i 2008 Kalking i laksevassdrag Effektkontroll i 2008 Notat 2009-2 Utgiver: Direktoratet for naturforvaltning Dato: Desember 2009 Antall sider: 449 Ekstrakt:

Detaljer

PROGRAM Norsk-svensk forsurings- og kalkingskonferanse 2015

PROGRAM Norsk-svensk forsurings- og kalkingskonferanse 2015 PROGRAM Norsk-svensk forsurings- og kalkingskonferanse 2015 Hotell Scandic, Hamar, 4.-5. november 2015 Onsdag 4. november Ordstyrere: Jørn G. Berg, Fylkesmannen i Hedmark og Atle Hindar, NIVA 9.30 Registrering

Detaljer

PROGRAM Norsk-svensk forsurings- og kalkingskonferanse 2015

PROGRAM Norsk-svensk forsurings- og kalkingskonferanse 2015 PROGRAM Norsk-svensk forsurings- og kalkingskonferanse 2015 Hotell Scandic, Hamar, 4.-5. november 2015 Onsdag 4. november Ordstyrere: Jørn G. Berg, Fylkesmannen i Hedmark og Atle Hindar, NIVA 9.30 Registrering

Detaljer

NOTAT 30. september 2013. Sak: Vannkjemisk overvåking i Varåa og Trysilelva våren 2013

NOTAT 30. september 2013. Sak: Vannkjemisk overvåking i Varåa og Trysilelva våren 2013 NOTAT 30. september 2013 Til: Fra: Kopi: Fylkesmannen i Hedmark v/t. Qvenild NIVA v/a. Hindar og L.B. Skancke Sak: Vannkjemisk overvåking i Varåa og Trysilelva våren 2013 Bakgrunn Varåa er et 450 km 2

Detaljer

Elvemuslingen i Leiravassdraget i Oppland 2006

Elvemuslingen i Leiravassdraget i Oppland 2006 Elvemuslingen i Leiravassdraget i Oppland 2006 Espen Lund Naturkompetanse Notat 2006-5 Forord For å oppdatere sin kunnskap om elvemusling i Leiravassdraget i Gran og Lunner, ga Fylkesmannen i Oppland,

Detaljer

Forord. Trondheim, desember 2002. Yngve Svarte Direktør Artsavdelingen

Forord. Trondheim, desember 2002. Yngve Svarte Direktør Artsavdelingen Forord Forsuring av vann og vassdrag er fortsatt et av de alvorligste miljøproblemer i Norge. Langtransportert sur nedbør (SO2 og NOx) er den enkeltfaktor som har ført til størst reduksjon av biologisk

Detaljer

Fisksebiologiske undersøkelser i Torvedalstjørni, Voss kommune, i 1999

Fisksebiologiske undersøkelser i Torvedalstjørni, Voss kommune, i 1999 ISSN-0801-9576 LABORATORIUM FOR FERSKVANNSØKOLOGI OG INNLANDSFISKE UNIVERSITETET I BERGEN Rapport nr. 109 sebiologiske undersøkelser i Torvedalstjørni, Voss kommune, i 1999 av Sven-Erik Gabrielsen, Arne

Detaljer

Kalking som tiltak for forsuringsutsatte bestander av elvemusling

Kalking som tiltak for forsuringsutsatte bestander av elvemusling Kalking som tiltak for forsuringsutsatte bestander av elvemusling Bjørn Mejdell Larsen Elvemuslingseminar, Stjørdal 4. februar 15 Handlingsplan Mål: 1. Livskraftige populasjoner i hele Norge 2. Alle naturlige

Detaljer

I N G A R A A S E S T A D A U G U S T 2 0 1 1 ROVEBEKKEN OVERVÅKNING AV ØRRETBESTANDEN

I N G A R A A S E S T A D A U G U S T 2 0 1 1 ROVEBEKKEN OVERVÅKNING AV ØRRETBESTANDEN I N G A R A A S E S T A D A U G U S T 2 0 1 1 ROVEBEKKEN OVERVÅKNING AV ØRRETBESTANDEN SAMMENDRAG Dette er niende året Naturplan foretar undersøkelser av ørret på oppdrag fra Sandefjord Lufthavn AS. Formålet

Detaljer

Årvikselva. Lokalitet nr.: 50604 Naturtype (DN 13): Verdi for biologisk mangfold: Viktige bekkedrag Viktig naturtype (B)

Årvikselva. Lokalitet nr.: 50604 Naturtype (DN 13): Verdi for biologisk mangfold: Viktige bekkedrag Viktig naturtype (B) Årvikselva Kommune: Tysvær Lokalitet nr.: 50604 Naturtype (DN 13): Verdi for biologisk mangfold: Viktige bekkedrag Viktig naturtype (B) Ferskvann (DN 15): Verdi for fiskebestand: Lokaliteter med viktige

Detaljer

I presentasjonen min, vil jeg diskutere hva vi kan lære av bunndyrundersøkelser. Jeg vil hevde at verdien av bunndyrene er basert på mangfoldet

I presentasjonen min, vil jeg diskutere hva vi kan lære av bunndyrundersøkelser. Jeg vil hevde at verdien av bunndyrene er basert på mangfoldet Jeg er forsker ved NINA og ferskvannsøkolog. Jeg jobber hovedsakelig med problemstillinger knyttet til biologisk mangfold og økologisk funksjon, spesielt når det gjelder bunndyr. Zlatko Petrin 1 I presentasjonen

Detaljer

Ferskvannsfisk i arbeidet med Vanndirektivet

Ferskvannsfisk i arbeidet med Vanndirektivet Ferskvannsfisk i arbeidet med Vanndirektivet Odd Terje Sandlund Fagsamling innlandsfiskeforvaltning 6.-7. desember 2011 Innhold Hva kjennetegner Vanndirektivet (VD) Fisk som kvalitetselement Tilnærminger

Detaljer

Innledning. Metode. Bilde 1. Gytegroptelling ble foretatt ved hjelp av fridykking (snorkel og dykkermaske) (foto I. Aasestad).

Innledning. Metode. Bilde 1. Gytegroptelling ble foretatt ved hjelp av fridykking (snorkel og dykkermaske) (foto I. Aasestad). Gytefisk- og gytegroptelling i Aagaardselva 2008 Av Ingar Aasestad, NATURPLAN November 2008 Innledning I utkast til ny driftsplan for Glomma og Aagardselva er det foreslått å undersøke om gytefisktelling

Detaljer

TETTHETSSTATUS OVER FISKEBESTANDENE AV AURE OG LAKS I BØYAELVI, HJALMAELVA, KJØLSDALSELVA, MAURSTADELVA OG RIMSTADELVA

TETTHETSSTATUS OVER FISKEBESTANDENE AV AURE OG LAKS I BØYAELVI, HJALMAELVA, KJØLSDALSELVA, MAURSTADELVA OG RIMSTADELVA TETTHETSSTATUS OVER FISKEBESTANDENE AV AURE OG LAKS I BØYAELVI, HJALMAELVA, KJØLSDALSELVA, MAURSTADELVA OG RIMSTADELVA I SOGN OG FJORDANE HØSTEN 2 IS B ER AS UN LABORATORIUM FOR FERSKVANNSØKOLOGI OG INNLANDSFISKE

Detaljer

Oslo for analyse, hvor de ble analysert etter akkrediterte metoder. Vannkjemiske resultater er presentert i tabell 1.

Oslo for analyse, hvor de ble analysert etter akkrediterte metoder. Vannkjemiske resultater er presentert i tabell 1. Hovedkontor Gaustadalléen 21 0349 Oslo Telefon: 22 18 51 00 Telefax: 22 18 52 00 Bankgiro: 5010 05 91828 SWIFT: DNBANOKK Foretaksnr.: 855869942 www.niva.no niva@niva.no Strømsnes Akvakultur AS 5307 Ask

Detaljer

Presentasjon av Krafttak for laks

Presentasjon av Krafttak for laks Presentasjon av Krafttak for laks Ørnulf Haraldstad miljøverndirektør Fylkesmannen i Vest-Agder Ny laks på Sørlandet! Miljøverndepartementet 2011: Miljøvern nytter laksen er tilbake på Sørlandet! Dette

Detaljer

En enkel vurdering av utbygging av Kvanndalen II, Suldal kommune A P P O R T. Rådgivende Biologer AS 362

En enkel vurdering av utbygging av Kvanndalen II, Suldal kommune A P P O R T. Rådgivende Biologer AS 362 R En enkel vurdering av utbygging av Kvanndalen II, Suldal kommune A P P O R T Rådgivende Biologer AS 362 Rådgivende Biologer AS RAPPORTENS TITTEL: En enkel vurdering av utbygging av Kvanndalen II, Suldal

Detaljer

Vegårshei kommune bestilte følgende oppgaver av Gustavsen Naturanalyser høsten 2010:

Vegårshei kommune bestilte følgende oppgaver av Gustavsen Naturanalyser høsten 2010: Rapport 2-2011 Side 2 av 42 Forord I Vegårshei startet kalking av bekker og vann på 1980-tallet med raskt økende omfang. Et stort antall fiskebestander er sikret gjennom dugnadsbasert kalking, for det

Detaljer

BUNNDYR I EUTROFE BEKKER OG ELVER HØST 2012/VÅR 2013

BUNNDYR I EUTROFE BEKKER OG ELVER HØST 2012/VÅR 2013 BIOLOGISK OVERVÅKNING AV HALDENVASSDRAGET BUNNDYR I EUTROFE BEKKER OG ELVER HØST 2012/VÅR 2013 Ingvar Spikkeland Avd. Haldenvassdragets Kanalmuseum Ørje Rapport 1/2013 1 Forord I forbindelse med Vanndirektivet/vannforskriften

Detaljer

Overvåkning i Lilleelva etter utlegging av gytegrus i 2013

Overvåkning i Lilleelva etter utlegging av gytegrus i 2013 Rapport NP 5-2015 Overvåkning i Lilleelva etter utlegging av gytegrus i 2013 Overvåking år 2; 2015 Skien, 17.08.2015 Lars Tormodsgard Side 2 av 12 Innhold 1.0 Innledning... 3 2.0 Metode... 4 Soneutvelgelse...

Detaljer

Fiskesymposiet, Bergen 15.-16- februar 2012. Kva skjer i fjordane? Øystein Skaala

Fiskesymposiet, Bergen 15.-16- februar 2012. Kva skjer i fjordane? Øystein Skaala Fiskesymposiet, Bergen 15.-16- februar 2012 Kva skjer i fjordane? Øystein Skaala 7. Oppsummering mål og tiltak Talet på smolt sett i sjø i 2010 og tal på matfiskanlegg Biomasse 2010 Andel rømt laks Kilde:

Detaljer

Genetiske interaksjoner: Kunnskapsstatus og innblanding av oppdrettsfisk i elvene. Kevin A. Glover Ø. Skaala, V. Wennevik G.L. Taranger og T.

Genetiske interaksjoner: Kunnskapsstatus og innblanding av oppdrettsfisk i elvene. Kevin A. Glover Ø. Skaala, V. Wennevik G.L. Taranger og T. Genetiske interaksjoner: Kunnskapsstatus og innblanding av oppdrettsfisk i elvene Kevin A. Glover Ø. Skaala, V. Wennevik G.L. Taranger og T. Svåsand Bakgrunn Norge er verdens største produsent av atlantisk

Detaljer

Forsuringsindekser basert på invertebrater i innsjøer og elver Ann Kristin Schartau, NINA Zlatko Petrin, NINA Arne Fjellheim, Uni Miljø

Forsuringsindekser basert på invertebrater i innsjøer og elver Ann Kristin Schartau, NINA Zlatko Petrin, NINA Arne Fjellheim, Uni Miljø Forsuringsindekser basert på invertebrater i innsjøer og elver Ann Kristin Schartau, NINA Zlatko Petrin, NINA Arne Fjellheim, Uni Miljø Resultater basert på BIOCLASS-FRESH, finansiert av Norges Forskningsråd,

Detaljer

FAKTA. Tareskog nedbeitet av kråkeboller utenfor Midt-Norge: Beiting av grønne kråkeboller i tareskog. har tareskogen fått bestå urørt.

FAKTA. Tareskog nedbeitet av kråkeboller utenfor Midt-Norge: Beiting av grønne kråkeboller i tareskog. har tareskogen fått bestå urørt. FAKTA-ark Stiftelsen for naturforskning og kulturminneforskning er et nasjonalt og internasjonalt kompetansesenter innen miljøvernforskning. Stiftelsen har ca. 21 ansatte (1994) og omfatter NINA - Norsk

Detaljer

LFI Uni Miljø Laboratorium for Ferskvannsøkologi og lnnlandsfiske

LFI Uni Miljø Laboratorium for Ferskvannsøkologi og lnnlandsfiske LFI Uni Miljø Laboratorium for Ferskvannsøkologi og lnnlandsfiske Rapport nr. 192 Restaurering av det gamle elveløpet til Leirdøla 2008-2011 Sven-Erik Gabrielsen, Ole Sandven og Bjørnar Skår 2 LABORATORIUM

Detaljer

Undersøkelse av kalksjøer i Nord- Trøndelag 2012. Rapport nr. 2013-2

Undersøkelse av kalksjøer i Nord- Trøndelag 2012. Rapport nr. 2013-2 Undersøkelse av kalksjøer i Nord- Trøndelag 2012 Rapport nr. 2013-2 1 2 Prestmodammen i Verdal. Foto: Andreas Wæhre 3 Innhold 1. Innledning... 4 1.2 Undersøkte lokaliteter... 6 2.0 Materiale og metoder...

Detaljer

Småblank i øvre Namsen er truet av kraftutbygging. Ole Kristian Berg, Biologisk Institutt, NTNU Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet

Småblank i øvre Namsen er truet av kraftutbygging. Ole Kristian Berg, Biologisk Institutt, NTNU Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet Småblank i øvre Namsen er truet av kraftutbygging Ole Kristian Berg, Biologisk Institutt, NTNU Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet 1.Småblank eller namsblank? Aure eller småblank? 2.Biologi

Detaljer

Referat fra befaring av demningen i Store Svartungen

Referat fra befaring av demningen i Store Svartungen Referat fra befaring av demningen i Store Svartungen Til stede: Ole Kristian Egge (repr. for grunneier, MEV), Åse Marit Skjølås (Østre Toten kommune, Sverre Dysthe (Østre Toten kommune), Stig Nordli (Hurdal

Detaljer

Ålen på Sørlandet. Fra fisketomme elver til høstbart overskudd av laks? - Hadde det bare vært så vel med ålen

Ålen på Sørlandet. Fra fisketomme elver til høstbart overskudd av laks? - Hadde det bare vært så vel med ålen Ålen på Sørlandet Fra fisketomme elver til høstbart overskudd av laks? - Hadde det bare vært så vel med ålen 1 Ålens livssyklus Driver med havstrømmene fra Sargassohavet til Europa En andel går opp i elvene,

Detaljer

Agder Energi Agder Energi organisert som et konsern Eies av kommunene i Agder (54 %) og Statkraft Agder Energi Produksjon (AEP) ca 7,5 TWh

Agder Energi Agder Energi organisert som et konsern Eies av kommunene i Agder (54 %) og Statkraft Agder Energi Produksjon (AEP) ca 7,5 TWh Agder Energi Agder Energi organisert som et konsern Eies av kommunene i Agder (54 %) og Statkraft Agder Energi Produksjon (AEP) ca 7,5 TWh Hovedkontor i Kristiansand Ledende i Norge innen miljøvennlige

Detaljer

I N G A R A A S E S T A D PÅ OPPDRAG FRA SANDEFJORD LUFTHAVN AS: ROVEBEKKEN OVERVÅKNING AV ØRRETBESTANDEN 2013

I N G A R A A S E S T A D PÅ OPPDRAG FRA SANDEFJORD LUFTHAVN AS: ROVEBEKKEN OVERVÅKNING AV ØRRETBESTANDEN 2013 I N G A R A A S E S T A D PÅ OPPDRAG FRA SANDEFJORD LUFTHAVN AS: ROVEBEKKEN OVERVÅKNING AV ØRRETBESTANDEN 2013 SAMMENDRAG Dette er ellevte året Naturplan foretar undersøkelser av ørret på oppdrag fra Sandefjord

Detaljer

Ny bru ved Åmot og mulig forekomst av elvemusling i Heggelielva

Ny bru ved Åmot og mulig forekomst av elvemusling i Heggelielva Kjell Sandaas Naturfaglige konsulenttjenester Ny bru ved Åmot og mulig forekomst av elvemusling i Heggelielva Oslo kommune Oslo og Akershus fylker 2013 Kjell Sandaas Naturfaglige konsulenttjenester Øvre

Detaljer

KLEPPERBEKKEN, IDD, HALDEN KOMMUNE NATURKARTLEGGING OG VURDERING AV NATURVERDIER

KLEPPERBEKKEN, IDD, HALDEN KOMMUNE NATURKARTLEGGING OG VURDERING AV NATURVERDIER KLEPPERBEKKEN, IDD, HALDEN KOMMUNE NATURKARTLEGGING OG VURDERING AV NATURVERDIER 19. OKTOBER 2009 Notat 2009:1 Utførende institusjon: Wergeland Krog Naturkart Kontaktperson: Ola Wergeland Krog Medarbeidere:

Detaljer

Overvåking av gruvepåvirkede vassdrag fra Nordgruvefeltet i Røros

Overvåking av gruvepåvirkede vassdrag fra Nordgruvefeltet i Røros DIREKTORATET FOR MINERALFORVALTNING MED BERGMESTEREN FOR SVALBARD ADRESSE COWI AS Hasleveien 10 0571 Oslo TLF +47 02694 WWW cowi.no Overvåking av gruvepåvirkede vassdrag fra Nordgruvefeltet i Røros Årsrapport

Detaljer

Fiskeundersøkelser i Nilsebuvatn 2010. Forsand og Hjelmeland kommuner

Fiskeundersøkelser i Nilsebuvatn 2010. Forsand og Hjelmeland kommuner Fiskeundersøkelser i Nilsebuvatn 2010 Forsand og Hjelmeland kommuner Stavanger, juli 2010 AMBI Miljørådgivning AS Godesetdalen 10 4033 STAVANGER Tel.: 51 95 88 00 Fax.: 51 95 88 01 E-post: post@ambio.no

Detaljer

Karakterisering elvetypologi. Steinar Sandøy,

Karakterisering elvetypologi. Steinar Sandøy, Karakterisering elvetypologi Steinar Sandøy, Vanntyper elv norsk system Alkalinitet Ca Humus Klimasone (lågland, skog, fjell) Størrelse areal nedbørfelt Leirpåvirka vassdrag Totalt 25 elvetypar Typologi

Detaljer

Fig.1: Kartskisse over Indrelva med stasjoner I- 1 til I- 5, kilde Vann- nett.

Fig.1: Kartskisse over Indrelva med stasjoner I- 1 til I- 5, kilde Vann- nett. Rødøy Lurøy vannområde Befaring 4.06-2013 Indrelva i Lurøy I- 5 I- 4 I- 1 I- 2 I- 3 Fig.1: Kartskisse over Indrelva med stasjoner I- 1 til I- 5, kilde Vann- nett. Beskrivelse: Indrelva ligger ved Konsvikosen

Detaljer

(Margaritifera margaritifera)

(Margaritifera margaritifera) Rapport 2012-02 Kartlegging av elvemusling (Margaritifera margaritifera) i Nord-Trøndelag 2011 Nordnorske ferskvannsbiologer Sortland Rapport nr. 2012-02 Antall sider: 15 Tittel : Forfatter (e) : Oppdragsgiver

Detaljer

Vassdragskalking i Sogn og Fjordane, Hordaland, Rogaland, Aust-Agder, Vest-Agder, Telemark og Hedmark.Datarapport Vannkjemi 2014

Vassdragskalking i Sogn og Fjordane, Hordaland, Rogaland, Aust-Agder, Vest-Agder, Telemark og Hedmark.Datarapport Vannkjemi 2014 RAPPORT L.NR. 6787-2015 Vassdragskalking i Sogn og Fjordane, Hordaland, Rogaland, Aust-Agder, Vest-Agder, Telemark og Hedmark.Datarapport Vannkjemi 2014 Norsk institutt for vannforskning RAPPORT Hovedkontor

Detaljer

E6 4-FELT GJENNOM SARPSBORG VURDERING AV BRULØSNING OVER SKJEBERGBEKKEN KONTRA KULVERT

E6 4-FELT GJENNOM SARPSBORG VURDERING AV BRULØSNING OVER SKJEBERGBEKKEN KONTRA KULVERT E6 4-FELT GJENNOM SARPSBORG VURDERING AV BRULØSNING OVER SKJEBERGBEKKEN KONTRA KULVERT WKN notat 2006:2 27. APRIL 2006 Notat 2006: 2 Utførende institusjon: Wergeland Krog Naturkart Kontaktperson: Ola Wergeland

Detaljer

Elvemuslingens økologi - kritiske flaskehalser og tiltaksbehov

Elvemuslingens økologi - kritiske flaskehalser og tiltaksbehov Elvemuslingens økologi - kritiske flaskehalser og tiltaksbehov Bjørn Mejdell Larsen Nasjonal vannmiljøkonferanse Oslo, 16. 17. mars 2011 Elvemusling en perle i norsk natur Opp til 50 liter vann i døgnet

Detaljer

Effekter av askegjødsling i skog Bioenergiseminar Oslo 12.02.14. Kjersti Holt Hanssen Skog og landskap

Effekter av askegjødsling i skog Bioenergiseminar Oslo 12.02.14. Kjersti Holt Hanssen Skog og landskap Effekter av askegjødsling i skog Bioenergiseminar Oslo 12.02.14 Kjersti Holt Hanssen Skog og landskap Bruk av aske i skog hva er viktig? > Ikke uakseptable effekter på vegetasjon, skog, vannkvalitet, biodiversitet

Detaljer

NINA Minirapport 244. Vandringssperre for signalkreps i Buåa, Eda kommun, Sverige

NINA Minirapport 244. Vandringssperre for signalkreps i Buåa, Eda kommun, Sverige Vandringssperre for signalkreps i Buåa, Eda kommun, Sverige Overvåking av signalkreps og krepsepestsituasjonen i 2008 Stein I. Johnsen Trond Taugbøl Johnsen, S. I. og Taugbøl, T. 2009. Vandringssperre

Detaljer

Klassifisering på grunnlag av fiskedata

Klassifisering på grunnlag av fiskedata Klassifisering på grunnlag av fiskedata Odd Terje Sandlund Kurs i klassifisering av miljøtilstand i vann, Lillestrøm, 26.-27. mars 2014 Innhold Noen betraktninger om fisk som kvalitetselement Datakvalitet

Detaljer

Kartlegging av elvemusling i Mølnelva, Bodø

Kartlegging av elvemusling i Mølnelva, Bodø Rapport 2008-07 Kartlegging av elvemusling i Mølnelva, Bodø - i forbindelse med mulig etablering av kraftverk Nordnorske Ferskvannsbiologer Sortland Rapport nr. 2008-07 Antall sider: 11 Tittel : Forfatter

Detaljer

Bruk av bunndyr og fisk til karakterisering av økologisk tilstand i Sandvikselva. Svein Jakob Saltveit

Bruk av bunndyr og fisk til karakterisering av økologisk tilstand i Sandvikselva. Svein Jakob Saltveit Bruk av bunndyr og fisk til karakterisering av økologisk tilstand i Sandvikselva Svein Jakob Saltveit Naturhistorisk museum, LFI Foto: Terje Johannesen Formål: Bunndyr og fisk som indikator på vannkvalitet

Detaljer

Numedalslågen et regulert laksevassdrag i Norge med en godt bevart hemmelighet

Numedalslågen et regulert laksevassdrag i Norge med en godt bevart hemmelighet Numedalslågen et regulert laksevassdrag i Norge med en godt bevart hemmelighet Kjell Sandaas¹, Bjørn Mejdell Larsen²& Jørn Enerud³ ¹Naturfaglige konsulenttjenester ²NINA ³Fisk og miljøundersøkelser Nordisk

Detaljer

Lysevassdraget. 1 Innledning. 1.1 Områdebeskrivelse. 1.2 Kalkingsstrategi. Koordinator: Øyvind Kaste, NIVA. Figur 1.1. Lysevassdraget med nedbørfelt.

Lysevassdraget. 1 Innledning. 1.1 Områdebeskrivelse. 1.2 Kalkingsstrategi. Koordinator: Øyvind Kaste, NIVA. Figur 1.1. Lysevassdraget med nedbørfelt. Lysevassdraget Koordinator: Øyvind Kaste, NIVA 1 Innledning 1.1 Områdebeskrivelse 1.2 Kalkingsstrategi Vassdragsnr, fylke: Kartreferanse, utløp: Areal, nedbørfelt: 031, Rogaland Spesifikk avrenning: 74

Detaljer

Infeksjoner i lakseoppdrett. - en del av det sammensatte trusselbildet for villaks?

Infeksjoner i lakseoppdrett. - en del av det sammensatte trusselbildet for villaks? Infeksjoner i lakseoppdrett - en del av det sammensatte trusselbildet for villaks? Vitenskapelig råd for lakseforvaltning Gir uavhengige vitenskapelige råd til forvaltningsmyndighetene NINA UIT 12 personlig

Detaljer

Energimerkeordningen

Energimerkeordningen Energimerkeordningen «Det norska energideklarationssystemets konsekvenser för äldre byggnaders karaktärsbärande värden.» «Granskad och förvanskad? en undersökning av det svenska energideklarationssystemets

Detaljer

Evaluering av vannkvaliteten i to mulige sjøvannsinntak og ett ferskvannsinntak

Evaluering av vannkvaliteten i to mulige sjøvannsinntak og ett ferskvannsinntak Fredrikstad Seafoods AS C/O Øra Industripark Fredrikstad NIVA Vestlandsavdelingen Thormøhlensgt. 53D 5006 Bergen Telefon: 02348 Fax 22 18 52 00 Bankgiro: 5010 05 91828 SWIFT: DNBANOKK Foretaksnr.: 855869942

Detaljer

Publikasjonsliste for Bjørn Mejdell Larsen fra 1971 til og med 2000

Publikasjonsliste for Bjørn Mejdell Larsen fra 1971 til og med 2000 Publikasjonsliste for Bjørn Mejdell Larsen fra 1971 til og med 2000 Internasjonale publikasjoner Hesthagen, T. & Larsen, B. M. 1987. Acidification and Atlantic salmon in Norway. - Int. Council for the

Detaljer

Delprosjekt 3. Felles/gemensamma strategier for forvaltning

Delprosjekt 3. Felles/gemensamma strategier for forvaltning Delprosjekt 3 6. oktober 2009 1 Felles/gemensamma strategier for forvaltning Monika Olsen, Anita Tullrot NORGE SVERIGE SKAGERRAK SKAGERRAK DANMARK 6. oktober 2009 2 Dagens presentation Syfte och ambition

Detaljer

Prøvefiske i Frøylandsvatnet i september 2009

Prøvefiske i Frøylandsvatnet i september 2009 NOTAT Til: Aksjon Jærvassdrag Fra: Harald Lura Dato:.1. SAK: Prøvefiske Frøylandsvatn 9 Prøvefiske i Frøylandsvatnet i september 9 Innledning Siden 5 er det gjennomført flere undersøkelser for å kartlegge

Detaljer

Vänerlaksen tilbake til Norge luftslott eller mulighet?

Vänerlaksen tilbake til Norge luftslott eller mulighet? Vänerlaksen tilbake til Norge luftslott eller mulighet? Foto: Børre Dervo Jon Museth og Øystein Aas, Norsk institutt for naturforskning Disposisjon Bakgrunn Restaureringsøkologi Muligheter Erfaringer Eksempler

Detaljer

Småkraft effekt på bunndyr og fisk

Småkraft effekt på bunndyr og fisk Småkraft effekt på bunndyr og fisk Svein Jakob Saltveit Naturhistorisk museum, Universitetet i Oslo Prosjektet Etterundersøkelser ved små kraftverk: evaluering av endret vannføring Skal: øke kunnskapen

Detaljer

Uttak av vann til snøproduksjon og mulig forekomst av elvemusling i Heggelielva Oslo kommune Oslo og Akershus fylker 2013

Uttak av vann til snøproduksjon og mulig forekomst av elvemusling i Heggelielva Oslo kommune Oslo og Akershus fylker 2013 Kjell Sandaas Naturfaglige konsulenttjenester Uttak av vann til snøproduksjon og mulig forekomst av elvemusling i Heggelielva Oslo kommune Oslo og Akershus fylker 2013 Kjell Sandaas Naturfaglige konsulenttjenester

Detaljer

LFI Uni Miljø Laboratorium for Ferskvannsøkologi og lnnlandsfiske

LFI Uni Miljø Laboratorium for Ferskvannsøkologi og lnnlandsfiske LFI Uni Miljø Laboratorium for Ferskvannsøkologi og lnnlandsfiske Rapport nr. 195 Modifisering av ny avløpskanal fra Hove kraftverk, Vik kommune Sven-Erik Gabrielsen Bjørnar Skår Ole Sandven Tore Wiers

Detaljer

På leting etter elvemusling i Fersetvassdraget på Vega i Nordland

På leting etter elvemusling i Fersetvassdraget på Vega i Nordland Fylkesmannen i Nord-Trøndelag Miljøvernavdelingen På leting etter elvemusling i Fersetvassdraget på Vega i Nordland (Margaritifera margaritifera) Fra nedre deler av Fersetvassdraget. Foto: Anton Rikstad

Detaljer

Hvor vil vi? Hvor vil dere?

Hvor vil vi? Hvor vil dere? Hva må til for å doble forsvarlig høsting? Sjøørret til glede eller besvær Vi hadde et altoverskyggende problem; forsuring Det håndteres i dag med kalking Vi har fortsatt utfordringer Nå må vi håndtere

Detaljer

Rådgivende Biologer AS

Rådgivende Biologer AS Rådgivende Biologer AS RAPPORTENS TITTEL: Fiskeundersøkelser i Rasdalsvatnet, Voss kommune, 001. FORFATTERE: Geir Helge Johnsen, Bjart Are Hellen, Steinar Kålås & Kurt Urdal OPPDRAGSGIVER: BKK Rådgiving

Detaljer

Norges nye økologiske klassifiseringssystem for vann

Norges nye økologiske klassifiseringssystem for vann Norges nye økologiske klassifiseringssystem for vann Inkludert biologiske og fysisk-kjemiske kvalitetselementer, samt egnethet for drikkevann, bading og jordvanning 11. februar 2009 1 Innhold Innledning

Detaljer

Gjenåpning av produksjonsområder for laks i Femund-/Trysilvassdraget

Gjenåpning av produksjonsområder for laks i Femund-/Trysilvassdraget Gjenåpning av produksjonsområder for laks i Femund-/Trysilvassdraget Vassdragsseminaret 2011 Rica Nidelven Hotell Morten Kraabøl og Jon Museth, NINA Kort om vassdraget Klarälven, Trysil- /Femundelven:

Detaljer

Jørpelandsvassdraget. 1 Innledning. 1.1 Områdebeskrivelse 1.2 Kalkingsstrategi og kalkforbruk

Jørpelandsvassdraget. 1 Innledning. 1.1 Områdebeskrivelse 1.2 Kalkingsstrategi og kalkforbruk Jørpelandsvassdraget Koordinator: Ø. Kaste, NIVA 1 Innledning 1.1 Områdebeskrivelse 1. Kalkingsstrategi og kalkforbruk Vassdragsnr, fylke: 03.Z., Rogaland Kartreferanse, utløp: 3303-6558, kartblad 113

Detaljer

Prøvetaking av ferskvann. Sigrid Haande, NIVA

Prøvetaking av ferskvann. Sigrid Haande, NIVA Prøvetaking av ferskvann Sigrid Haande, NIVA 3. desember 2009 1 3. desember 2009 2 3. desember 2009 3 Innhold Prøvetaking av ferskvann på NIVA Nasjonale overvåkingsprogrammer - før, nå og i fremtiden Vanndirektivet

Detaljer

2013-03-11. Insamling och analys av kvantitativa data"

2013-03-11. Insamling och analys av kvantitativa data Insamling och analys av kvantitativa data" - Innehållsanalyser och enkäter. Exempel från forskningen. " " " "Anders Olof Larsson" " "a.o.larsson@media.uio.no" " "andersoloflarsson.se" 1 Disposition" Analysenheter,

Detaljer

NEO BRUKSANVISNING KÄYTTÖOHJE USER GUIDE

NEO BRUKSANVISNING KÄYTTÖOHJE USER GUIDE NEO BRUKSANVISNING KÄYTTÖOHJE USER GUIDE NO/DK: side 1 8 SV: sida 9 16 FI: sivu 17 24 GB/AU: page 25 32 1 5 2 3 4 6 7 1 Indikator for dagsenking 2 Ønsket Temperatur 3 Indikator for varmeavgivelse 4 Indikator

Detaljer

Overvåking av Kvennåi etter utlegging av kalkstein / gytegrus 2009

Overvåking av Kvennåi etter utlegging av kalkstein / gytegrus 2009 Rapport 6-2012 Overvåking av Kvennåi etter utlegging av kalkstein / gytegrus 2009 Overvåking år 3; 2012 Skien, 2. oktober 2012 Side 2 av 11 Bakgrunn (kopi fra foregående rapporter) Reguleringsmagasinet

Detaljer

REGISTRERING AV ELVEMUSLING

REGISTRERING AV ELVEMUSLING REGISTRERING AV ELVEMUSLING I STORELVA I GOKSJØVASSDRAGET JUNI 2008 Utarbeidet av Leif Simonsen og Gorm Ribsskog Johansson, Naturplan FORORD Denne undersøkelsen av elvemusling i Storelva er et ledd i den

Detaljer

En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen

En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen Öresund-Kattegat-Skagerrak-programområdet Kattegat- Skagerrak Delprogram Kattegat-Skagerrak Delprogram Öresund Angränsande områden

Detaljer

Småkraftverk virkninger for miljø og samfunn biologisk mangfold

Småkraftverk virkninger for miljø og samfunn biologisk mangfold Småkraftverk virkninger for miljø og samfunn biologisk mangfold Seminar småkraft og konsesjonsbehandling 25.-26. april 2007 Haavard Østhagen, NVE Småkraftverk og virkninger på samfunnet Regjeringen vil:

Detaljer

Rovebekken. Undersøkelser av ørretbestanden. August 2008. En undersøkelse utført av

Rovebekken. Undersøkelser av ørretbestanden. August 2008. En undersøkelse utført av Rovebekken Undersøkelser av ørretbestanden August 2008 En undersøkelse utført av Forord Denne rapporten er utarbeidet på oppdrag for Sandefjord Lufthavn AS. Rapporten er en del av miljøoppfølgingen overfor

Detaljer

Historisk oversikt over fiskebestander i Sognefjorden; brisling og lokale sildestammer. Else Torstensen og Cecilie Kvamme Havforskningsinstituttet

Historisk oversikt over fiskebestander i Sognefjorden; brisling og lokale sildestammer. Else Torstensen og Cecilie Kvamme Havforskningsinstituttet Historisk oversikt over fiskebestander i Sognefjorden; brisling og lokale sildestammer Else Torstensen og Cecilie Kvamme Havforskningsinstituttet Denne presentasjonen Kort om min bakgrunn Brisling Lokale

Detaljer

Røyrmyra vindkraftverk: Virkninger for naturmangfold

Røyrmyra vindkraftverk: Virkninger for naturmangfold NOTAT Vår ref.: TT - 01854 Dato: 10. juli 2013 Røyrmyra vindkraftverk: Virkninger for naturmangfold 1. Innledning Dette notatet gir en oversikt over naturmangfoldet i og ved planområdet for Røyrmyra vindkraftverk

Detaljer

Beregning av areal som kan bli tresatt ved temperaturheving

Beregning av areal som kan bli tresatt ved temperaturheving Beregning av areal som kan bli tresatt ved temperaturheving NIJOS-dokument: 05/2002 Beregning av areal som kan bli tresatt ved temperaturheving Forside: over skoggrensa i Hedmark som kan bli tresatt ved

Detaljer

Innlandsfisk i Finnmark; røye og ørret

Innlandsfisk i Finnmark; røye og ørret Innlandsfisk i Finnmark; røye og ørret Notat utarbeidet for Finnmarkseiendommen (FeFo). Notatet gir en kort oppsummering om utbredelse og forekomster av røye og ørret i innsjøer i Finnmark, samt en vurdering

Detaljer

Kartlegging av elvemusling (Margaritifera margaritifera) i Nordland 2011

Kartlegging av elvemusling (Margaritifera margaritifera) i Nordland 2011 Rapport 2012-01 Kartlegging av elvemusling (Margaritifera margaritifera) i Nordland 2011 Nordnorske ferskvannsbiologer Sortland Rapport nr. 2012-01 Antall sider: 24 Tittel : Forfatter(e) : Oppdragsgiver

Detaljer

Gode råd ved fiskeutsettinger!!!

Gode råd ved fiskeutsettinger!!! Gode råd ved fiskeutsettinger!!! -hvordan få mest mulig ut av settefisken Utarbeidet av prosjektet: Bedre bruk av fiskeressursene i regulerte vassdrag i Oppland Større settefisk - bedre overlevelse! Undersøkelser

Detaljer

Tiltaksrettet overvåking

Tiltaksrettet overvåking Tiltaksrettet overvåking Typiske overvåkingsprogram for ferskvann etter Vanndirektivet Dag Berge NIVA Målsetting Påse at vannforekomstene har tilstrekkelig kvalitet for å opprettholde den ønskede økologiske

Detaljer

Notat: Overgang fra korallgrus til skjellsand og knust kalkstein i gytebekker i Akershus fylke

Notat: Overgang fra korallgrus til skjellsand og knust kalkstein i gytebekker i Akershus fylke Notat: Overgang fra korallgrus til skjellsand og knust kalkstein i gytebekker i Akershus fylke URSUS Natur- og miljørådgivning Postadresse: Jerpevegen 1, 2032 Maura E-post: hbp2@online.no Telefon: 47 76

Detaljer

Prøvefiske i Nordre Boksjø

Prøvefiske i Nordre Boksjø ~ ------------------------~R~~pp~o~rt~3~-~19~95 Prøvefiske i Nordre Boksjø Fylkesmannen i Østfold Miljevem::~vd&!ingen MILJØVERNAVDELINGEN Fylkesmannen i Østfold POSTADRESSE: STA1ENS HUS, POSTBOKS 325,

Detaljer

Femund-/Trysilelva: Det glemte laksevassdraget

Femund-/Trysilelva: Det glemte laksevassdraget Femund-/Trysilelva: Det glemte laksevassdraget Fiskesymposiet 2012 Jon Museth, NINA Kort om vassdraget Klarälven, Trysil- /Femundelven: > 400 km elvestrekning Årsmidd.vf: 163 m 3 s- 1 Vänern: 5 600 km

Detaljer

I N G A R A A S E S T A D PÅ OPPDRAG FRA SANDEFJORD LUFTHAVN AS: ROVEBEKKEN OVERVÅKNING AV ØRRETBESTANDEN 2014

I N G A R A A S E S T A D PÅ OPPDRAG FRA SANDEFJORD LUFTHAVN AS: ROVEBEKKEN OVERVÅKNING AV ØRRETBESTANDEN 2014 I N G A R A A S E S T A D PÅ OPPDRAG FRA SANDEFJORD LUFTHAVN AS: ROVEBEKKEN OVERVÅKNING AV ØRRETBESTANDEN 2014 SAMMENDRAG Dette er tolvte året Naturplan foretar undersøkelser av ørret på oppdrag fra Sandefjord

Detaljer

75191 Språkleken. Rekommenderas från 4 år och uppåt.

75191 Språkleken. Rekommenderas från 4 år och uppåt. 75191 Språkleken Syftet med detta spel är att skapa kommunikations situationer där barnen måste lära sig att använda beskrivande ord och på detta sätt utveckla sitt språk och språkförståelse. Inlärningsdelar:

Detaljer

LFI Uni Miljø Laboratorium for Ferskvannsøkologi og lnnlandsfiske

LFI Uni Miljø Laboratorium for Ferskvannsøkologi og lnnlandsfiske LFI Uni Miljø Laboratorium for Ferskvannsøkologi og lnnlandsfiske Rapport nr. 167 Songdalselva i Vest-Agder - begynnende reetablering av laks etter redusert tilførsel av sur nedbør i Sør-Norge Resultater

Detaljer

Prøvefiske i vann i Jørpelandsvassdraget 1993-2005

Prøvefiske i vann i Jørpelandsvassdraget 1993-2005 Prøvefiske i vann i Jørpelandsvassdraget 1993- med kort oppsummering av tidligere undersøkelser Undersøkelsene 1993- er utført av Jørpeland Ungdomsskole v/jarle Neverdahl, og er rapportert av Fylkesmannen

Detaljer

Effekter av gruveutslipp i fjord. Hva vet vi, og hva vet vi ikke. Jan Helge Fosså Havforskningsinstituttet

Effekter av gruveutslipp i fjord. Hva vet vi, og hva vet vi ikke. Jan Helge Fosså Havforskningsinstituttet Effekter av gruveutslipp i fjord Hva vet vi, og hva vet vi ikke Jan Helge Fosså Havforskningsinstituttet 1 1 Havforskningsinstituttets rolle Gi råd til myndighetene slik at marine ressurser og marint miljø

Detaljer

Tiltak i Oslo og Akershus

Tiltak i Oslo og Akershus Tiltak i Oslo og Akershus Status utbredelse elvemusling Oslo og Akershus Pågående tiltak Kampåa Leira Raudsjøbekken Status utbredelse elvemusling Tiltaksområder Tiltak i Oslo og Akershus Skjøtselstiltak

Detaljer

Vikedalsvassdraget. 1 Innledning. 1.2 Kalkingsstrategi. 1.1 Områdebeskrivelse. Koordinator: Øyvind Kaste, NIVA

Vikedalsvassdraget. 1 Innledning. 1.2 Kalkingsstrategi. 1.1 Områdebeskrivelse. Koordinator: Øyvind Kaste, NIVA Vikedalsvassdraget Koordinator: Øyvind Kaste, NIVA 1.2 Kalkingsstrategi 1 Innledning 1.1 Områdebeskrivelse Vassdragsnr, fylke: 38, Rogaland Kartreferanse, utløp: 325-6599, kartblad 1213 I Areal, nedbørfelt:

Detaljer

Riktlinjer för uppföljning och statusrapport för juli-december 2012

Riktlinjer för uppföljning och statusrapport för juli-december 2012 Uppföljning och aktivitetsrapport december 2012 för enskild aktivitet 12-05-22 Riktlinjer för uppföljning och statusrapport för juli-december 2012 4. Lärande Vad har vi lärt oss? Detta tar vi med oss!

Detaljer

www.nina.no ÅLENS VE OG VEL I REGULERTE VASSDRAG

www.nina.no ÅLENS VE OG VEL I REGULERTE VASSDRAG ÅLENS VE OG VEL I REGULERTE VASSDRAG PROSJEKT I NVE- PROGRAMMET MILJØBASERT VANNFØRING Eva B. Thorstad Bjørn M. Larsen Trygve Hesthagen Tor F. Næsje Russel Poole Kim Aarestrup Michael I. Pedersen Frank

Detaljer

Rapport 4-2010. Fastsetting av etterprøvbare biologiske mål for lokale kalkingsprosjekter og oversikt over måloppnåelse i Vest-Agder

Rapport 4-2010. Fastsetting av etterprøvbare biologiske mål for lokale kalkingsprosjekter og oversikt over måloppnåelse i Vest-Agder Rapport 4-2010 Fastsetting av etterprøvbare biologiske mål for lokale kalkingsprosjekter og oversikt over måloppnåelse i Vest-Agder Skien 30. september 2010 Side 2 av 13 Forord Gjennom over 100 år har

Detaljer

Rammer for overvåking i regi av vannforskriften

Rammer for overvåking i regi av vannforskriften Rammer for overvåking i regi av vannforskriften Jon Lasse Bratli Klima- og forurensningsdirektoratet Miljøringen 22. november 2012 Målstyring etter kjemisk og økologisk kvalitet økosystembasert forvaltning

Detaljer

Hybridar av laks og aurekva veit vi om sjøtoleranse og marin atferd? ved Henning Andre Urke (NIVA)

Hybridar av laks og aurekva veit vi om sjøtoleranse og marin atferd? ved Henning Andre Urke (NIVA) Hyridar av laks og aurekva veit vi om sjøtoleranse og marin atferd? ved Henning Andre Urke (NIVA) I samareid med Jo Vegar Arnekleiv, Gaute Kjærstad, Lars Rønning (LFI) Tom O. Nilsen (UIB), Peder A. Jansen

Detaljer

R A P P O R T. Rådgivende Biologer AS 212

R A P P O R T. Rådgivende Biologer AS 212 R A Enkel beskrivelse av Espelandsvatnet, resipienten til Åfjorddal smoltoppdrett as. Hyllestad kommune i Sogn og Fjordane P P O R T Rådgivende Biologer AS 212 Rådgivende Biologer AS RAPPORTENS TITTEL:

Detaljer

Utlegging av gytegrus i Lilleelva i Porsgrunn kommune i 2013

Utlegging av gytegrus i Lilleelva i Porsgrunn kommune i 2013 Minirapport NP 1-2014 Utlegging av gytegrus i Lilleelva i Porsgrunn kommune i 2013 Skien, 17.01.2014 Lars Tormodsgard Side 2 av 14 Innhold 1.0 Innledning... 3 2.0 Metode... 4 Gytesubstrat... 4 Tiltakssted...

Detaljer

Vannkvalitet i marin yngelproduksjon

Vannkvalitet i marin yngelproduksjon Vannkvalitet i marin yngelproduksjon Overvåkingsprogram og kompetansehevingstiltak knyttet til vannkvalitet og fiskehelse i marine yngel- og settefiskanlegg (MarinVest) Prosjektperiode : 2011-2013 Ole-Kristian

Detaljer

Verdien av villaksen lokalt og nasjonalt. Muligheter og trusler. Anders Skonhoft Institutt for Samfunnsøkonomi NTNU

Verdien av villaksen lokalt og nasjonalt. Muligheter og trusler. Anders Skonhoft Institutt for Samfunnsøkonomi NTNU Verdien av villaksen lokalt og nasjonalt. Muligheter og trusler Anders Skonhoft Institutt for Samfunnsøkonomi NTNU Fangstall og utvikling. Elvefiske, sjøfiske Verdien av elvefisket Trusler Villaksen og

Detaljer

Biofokus-rapport 2014-29. Dato

Biofokus-rapport 2014-29. Dato Ekstrakt BioFokus har på oppdrag fra Forsvarsbygg kartlagt naturtyper etter DN håndbok 13, viltlokaliteter, rødlistearter og svartelistearter i skytebaneområdene til Ørskogfjellet skyte- og øvingsfelt

Detaljer