Høgskolen i Tromsø. Revidering av akkreditering av bachelorgradsstudium i sykepleie

Transkript

1 Høgskolen i Tromsø Revidering av akkreditering av bachelorgradsstudium i sykepleie

2 FORORD Komiteen for revidering av akkreditering av bachelorgradsstudium i sykepleie, Høgskolen i Tromsø, legger med dette fram sin rapport. Komiteen har foretatt sine vurderinger ut fra kriteriene i 10 i UFDs forskrift om akkreditering, evaluering og godkjenning etter lov om universiteter og høgskoler og lov om private høyskoler av 2. januar 2003, 3.1 og 3.2 i NOKUTs forskift om kriterier for akkreditering av institusjoner og standarder og kriterier for akkreditering av studietilbud i norsk høgre utdanning av 5. mai 2003 og UFDs rammeplan for sykepleierutdanning av 1. juli Komiteen har samtidig vektlagt indikatorer på resultatkvalitet i vurderingen. Komiteen har videre etterkommet kravet i komiteens mandat om at komiteens rapport skal inneholde forslag til videre utvikling av studietilbudet ved institusjonen. Som et ledd i komitéarbeidet var komiteen på besøk hos institusjonen 4. mars Komiteen takker institusjonen for imøtekommenhet og tilbakemeldinger på spørsmål og problemstillinger som har dukket opp under arbeidets gang. Komiteens innstilling er enstemmig. Borås, Umeå, Bergen, Oslo, 30. august 2005 Kerstin Segesten Professor Högskolan i Borås Komiteens leder Astrid Norberg Professor Umeå universitet Lin Stokke Bachelorgradsstudent Høgskolen i Bergen Anton Havnes Førsteamanuensis Høgskolen i Oslo 2

3 TU1.UT TUBAKGRUNN TU2.UT TUPROFIL TU3.UT TU4.UT TUINTERNASJONALISERINGUT... TU5.UT TUHVORDAN TU6.UT TUSTUDIETILBUDETS Innholdsfortegnelse TUFORORDUT... 2 OG GRUNNLAGET FOR VURDERINGENUT... 5 TU1.1.UT TUBakgrunnUT... 5 TU1.2.UT TUKort beskrivelse av institusjonenut... 5 TU1.3.UT TUGrunnlaget for vurderingenut... 5 TU1.4.UT TUOrganiseringen av rapportenut... 6 OG VISJON FOR STUDIETILBUDETUT... 8 TU2.1.UT TUStudietilbudets profilut... 8 TU2.1.1.UT TUBeskrivelseUT... 8 TU2.1.2.UT TUVurderingUT... 8 TU2.2.UT TUInstitusjonens visjoner for studietilbudetut... 9 TU2.2.1.UT TUBeskrivelseUT... 9 TU2.2.2.UT TUVurderingUT... 9 TUHVORDAN STUDIETILBUDET OPPFYLLER STANDARDER OG KRITERIER I NOKUTs FORSKRIFTUT TU3.1.UT TUStudieplanenUT TU3.1.1.UT TUBeskrivelseUT TU3.1.2.UT TUVurderingerUT TU3.1.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut TU3.2.UT TUFaglig personale og fagmiljøut TU3.2.1.UT TUBeskrivelseUT TU3.2.2.UT TUVurderingUT TU3.2.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut TU3.3.UT TUInfrastrukturUT TU3.3.1.UT TUBeskrivelseUT TU3.3.2.UT TUVurderingUT TU3.3.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut TU3.4.UT TUKvalitetssikringUT TU3.4.1.UT TUBeskrivelseUT TU3.4.2.UT TUVurderingUT TU3.4.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut TU3.5.UT TUBachelorgradsreglementUT TU3.5.1.UT TUBeskrivelse og konklusjonut TU4.1.UT TUBeskrivelseUT TU4.2.UT TUVurderingerUT TU4.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut STUDIETILBUDET OPPFYLLER UFDs RAMMEPLANUT TU5.1.UT TUBeskrivelseUT TU5.2.UT TUVurderingerUT TU5.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut RESULTATKVALITETUT TU6.1.UT TUKandidatenes tilfredshetut

4 TU7.UT TUHELHETLIG TU8.UT TUKONKLUSJONUT TU9.UT TUANBEFALINGER TU6.2.UT TUStudentenes tilfredshetut TU6.2.1.UT TUBeskrivelseUT TU6.2.2.UT TUVurderingUT TU6.3.UT TUArbeidsgiveres tilfredshetut TU6.3.1.UT TUBeskrivelseUT TU6.3.2.UT TUVurderingUT TU6.3.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut TU6.4.UT TUGjennomstrømming og eksamenskaraktererut TU6.4.1.UT TUBeskrivelseUT TU6.4.2.UT TUVurderingUT TU6.4.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut VURDERINGUT FOR VIDERE UTVIKLINGUT TU10.UT TUVEDLEGGUT TU10.1.UT TUKomiteens mandatut TU10.2.UT TUProgram for institusjonsbesøketut TU10.3.UT TUListe over dokumentasjon benyttet i revideringenut

5 TP PT Av PT Målet 1. BAKGRUNN OG GRUNNLAGET FOR VURDERINGEN 1.1. Bakgrunn NOKUTs styre vedtok 17. juni 2004 å iverksette en revidering av alle akkrediterte bachelorgradsstudier (grunnutdanninger) og mastergradsstudier i sykepleie / 1 sykepleievitenskap.tp for revideringen av de akkrediterte sykepleieutdanningene var å kontrollere at studietilbudene tilfredsstilte gjeldende standarder og kriterier, samt å bidra til å utvikle kvaliteten i studietilbudene Kort beskrivelse av institusjonen Høgskolen i Tromsø er en statlig høgskole med et stort utdanningstilbud innenfor fire avdelinger: a) helsefag, b) ingeniør- og økonomifag, c) kunstfag, og d) lærerutdanning. Ved avdelingen for helsefag finnes over tusen studenter som utdannes innenfor seks yrker; bioingeniør, ergoterapeut, fysioterapeut, radiograf, sykepleier og tannpleier. Dessuten har høgskolen en enhet for tverrfaglige videreutdanningen og en for videreutdanninger av sykepleiere. Sykepleierutdanningen ved høgskolen har 330 plasser. Hver høst og hver vår tas det opp 45 studenter på det ordinære bachelorgradsstudiet i sykepleie. Utdanningen er samlokalisert med høgskolens øvrige helsefaglige utdanninger, samtidig som det ligger sammen med Universitetet i Tromsøs medisinske utdanninger og Universitetssykehuset Nord-Norge Grunnlaget for vurderingen Et viktig grunnlag for vurderingen var institusjonens egen selvevaluering med tilhørende vedlegg. NOKUT sendte 15. oktober 2004 ut mal for denne selvevalueringen. Frist for innsending av selvevaluering med ulike vedlegg som faktaark, profilundersøkelse og kompetansebeskrivelser var 15. februar I tidsrommet november 2004 januar 2005 gjennomførte SINTEF Helse en spørreundersøkelse av kandidatene fra 2003 og 2004 ved det aktuelle studietilbudet. Resultatet fra spørreundersøkelsen ble overlevert NOKUT 10. februar Resultatet ble oversendt institusjonen i forkant av institusjonsbesøket. Videre har NOKUT lagt til rette noe materiale for komiteen fra Database for høyere utdanning (DBH) og Samordna opptak (SO) som grunnlag for vurderingene. Det formelle vurderingsgrunnlaget til komiteen er: Lov om universiteter og høgskoler av 12. mai 1995 / Lov om private høyskoler (privathøyskoleloven) av 11. juli 1988 Utdannings- og forskningsdepartementets forskrift om akkreditering, evaluering og godkjenning etter lov om universiteter og høgskoler og lov om private høyskoler av 2. januar kapasitetsmessige årsaker ble påbyggingsstudier innenfor sykepleie (for eksempel jordmorutdanning), desentraliserte studietilbud, deltidsstudier og doktorgradsutdanninger utelatt fra revideringen. 5

6 NOKUTs forskrift om kriterier for akkreditering av institusjoner og standarder og kriterier for akkreditering av studietilbud i norsk høgre utdanning av 5. mai 2003 UFDs rammeplan for sykepleierutdanning av 1. juli 2004 Institusjonen ble besøk av den sakkyndige komiteen 4. mars Til sammen møtte komiteen 30 personer under institusjonsbesøket. Institusjonsbesøket inkluderte blant annet møter med rektor, leder ved enheten hvor studietilbudet tilbys, studenttillitsvalgt, FoUansvarlig, faglig / vitenskaplig personale, samt studenter. I tillegg møtte komiteen også praksisveiledere ved høgskolen, kontaktsykepleiere fra praksisfeltet, samt arbeidsgivere til nyutdannede kandidater. Det fullstendige programmet for institusjonsbesøket finnes i kapittel For å forberede institusjonsbesøket hadde saksbehandler i NOKUT et formøte med institusjonen 9. desember Komiteen har hatt møter i forkant av og i forbindelse med institusjonsbesøket. Som et ledd i kvalitetssikringen av rapporten fikk institusjonen 15. juni 2005 tilsendt et arbeidsdokument til uttalelse om faktiske feil og misforståelser. 28. juni 2005 fikk komiteen tilbakemelding på arbeidsdokumentet, og har på bakgrunn av dette gjort noen mindre justeringer Organiseringen av rapporten Rapporten består av ti deler totalt. Del 1 er denne innledningen. Del 2-7 inneholder de sakkyndiges vurderinger samlet ordnet slik: Rapportens del 2 tar for seg profil og visjon for studietilbudet. I denne delen vil det bli gitt en kort beskrivelse vedrørende enkelte punkter som i hovedsak er hentet fra institusjons selvevaluering med vedlegg. Det vil også bli gitt en kort vurdering fra komiteens side. De enkelte avsnitt i del 3-6 er gitt en tredelt disposisjon med beskrivelse, kommentarer og konklusjon med anbefalinger for videre utvikling. Beskrivelsene er i hovedsak hentet fra institusjonens selvevaluering samt informasjon fremkommet under institusjonsbesøket. Vurderingene i del 3 ser på NOKUTs kriterier for bachelorgradsstudier fra NOKUTs forskrift om kriterier for akkreditering av institusjoner og standarder og kriterier for akkreditering av studietilbud i norsk høgre utdanning av 5. mai og 3.2. Del 4 ser på de aspekter ved internasjonalisering som er etterspurt i mal for selvevaluering. Del 5 ser på om aspekter vedrørende UFDs rammeplan for sykepleierutdanning av 1. juli 2004 er oppfylt. Del 6 ser på ulike indikatorer på resultatkvalitet. o Del 6.1. Kandidatenes tilfredshet tar utgangspunkt i funnene fra undersøkelsen som SINTEF Helse har gjort på vegne av NOKUT. o Del 6.2. Studentenes tilfredshet 6

7 o Del 6.3. Arbeidsgivernes tilfredshet tar utgangspunkt i samtaler med grupper under institusjonsbesøket. o Del 6.4. Gjennomstrømming og eksamensresultater tar utgangspunkt i statistisk materiale etterspurt på et faktaark i forbindelse med institusjonens selvevaluering. Rapportens del 7 gir i tråd med komiteens mandat en helhetlig vurdering av studietilbudet. Konklusjonen finnes i rapportens del 8. En samlet fremstilling av komiteens anbefalinger for institusjonens videre utvikling er gitt i rapportens del 9. I tillegg er enkelte utvalgte vedlegg å finne i rapportens del 10. 7

8 2. PROFIL OG VISJON FOR STUDIETILBUDET 2.1. Studietilbudets profil Beskrivelse Studiets profil beskrivs i pedagogiska termer som situationsbaserad inlärning, teori och praktik har lika stort värde, arbetsformerna varierar som ett utslag av lärarnas pedagogiska frihet och närhet till praxis. Några innehållsmässiga särdrag för utbildningen är inte redovisade utöver betoning av ett yrkesetiskt förhållningssätt. Som argument för att välja högskolan i Tromsö anges den nordnorska profilen med 80 % av studenterna från Nord-Norge, stark praxis förankring och goda praxisplatser, mångprofessionell miljö och att utbildningen ligger i en universitetsstad och har samarbete med en sykepleievitenskaplig universitetsinstitution. Kandidaterna som lämnar utbildningen har goda och allsidiga praxiskunskaper, förståelse för samarbete mellan professioner, hög yrkesetisk standard och förmåga till kritisk reflektion. Man strävar efter att studenterna skall tillägna sig förutsättningar för ett livslångt lärande Vurdering Utbildningens utgångspunkter är väl beskrivna. Man har en klar mångprofessionell profil med gemensam undervisning för de olika hälsoinriktade utbildningarna vid återkommande tillfällen och dessutom en nordnorsk antagning av studenter. Kommittén har här inga särskilda synpunkter. 8

9 2.2. Institusjonens visjoner for studietilbudet Beskrivelse Avdelningen genomförde hösten 2001 en reformering av utbildningen. Man arbetar nu vidare utifrån denna. I fokus står internationalisering, samverkan med övriga utbildningar på hälsoområdet, ett närmare samarbete med universitetet, speciellt med den helsefagliga delen, samt kompetenshöjning för lärarpersonalen. Förbättring av arbetsmiljön för både lärare och studenter finns också med på agendan Vurdering Självvärdering och mötet med skolledningen visar på en klar medvetenhet om studiets fördelar och brister. Man är beredd att arbeta vidare med en rad utmaningar som identifierats. Man avser att knyta till sig disputerade lärare och underlätta för egna lärare att genomgå forskarutbildning. 9

10 3. HVORDAN STUDIETILBUDET OPPFYLLER STANDARDER OG KRITERIER I NOKUTs FORSKRIFT 3.1. Studieplanen Beskrivelse Studieplanen är välskriven, följer ramplanen och innehåller de delar som förväntas. Fellesdelen som omfattar 30 studiepoäng läses tillsammans med andra vårdutbildningar och löper genom alla tre åren. De medicinska ämnena omfattar 45 studiepoäng och de samhällsvetenskapliga omfattar 30 studiepoäng. Den praktiska delen av utbildningen verkar väl planerad. Studenterna genomför ett individuellt uppsatsarbete. Pensum är omfattande, helt på norska och med exakta kapitelangivelser och sidantal Vurderinger Utbildningen har delvis kvar en profil av yrkesutbildning men har goda ambitioner när det gäller anpassning till högskolekrav. Studenterna får introduktion till vetenskapligt tänkande och arbetssätt i fellesdelen, men det följs sedan inte upp, exempelvis saknas sådan uppföljning i uppsatsarbetena. Dessa bygger på pensumlitteratur och fackböcker och saknar den fördjupning och aktualitet som forskningsrapporter och -artiklar kan ge. Litteraturen ger inga utblickar utanför Norges gränser och tränar inte heller studenterna att läsa engelsk facktext. Vidare saknas doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Pensum ger inte stora möjligheter att söka kunskap på egen hand och studenterna tillstod också att man inte läser allt som anvisas. Användningen av vetenskapliga artiklar utanför pensum tycks också mycket begränsad. Studenterna hade många synpunkter på studiet, dock mera på hur studieplanen förverkligades än på planen i sig Konklusjon og anbefaling Uppenbarligen har avdelningen en rad utvecklingsprocesser gående för att stärka utbildningen och göra den mer akademisk. Kommittén uppmuntrar fortsatt arbete på den inslagna vägen och vill särskilt peka på vikten av att se över pensum, föra in mer av aktuell forskning, öppna för övriga världen och höja kraven på studenternas examensarbeten. 10

11 3.2. Faglig personale og fagmiljø Beskrivelse Inom programmet arbetar 24 lärare som tillsammans täcker 19 lärartjänster. Antalet har reducerats på senare år vilket upplevs som ett problem. Ifølge faktaarket av 1. november 2004 var en av lärarna förstelektor, 18 är högskolelektorer och fem är högskolelärare. Komiteen har blitt informert om at i april 2005 ble ytterligere to personer kvalifisert til förstelektorer. Fagmiljøet har således tre förstelektorer, hvilket vil si at det er rundt 15 % förstestillingskompetanse i fagmiljøet. Endast två av de fasta undervisningspersonalet är högskolelärare. Av högskolelektorerna har merparten hovedfag eller mastergrad i sykepleievitenskap eller helsefag. Någon enstaka har pedagogik eller sociologi som huvudämne. Merparten av lärarna har någon form av pedagogisk utbildning. En av undervisningspersonalet är doktorgradstipendiat och fem lärare deltar i ett program för uppgradering till förstelektor. Flera av undervisningspersonalet har presenterat på konferenser och publicerat i norska tidskrifter och i rapporter. Man har däremot inte bidragit till internationell publicering Vurdering Komiteen finner at avdelningen har lyckats väl med att höja lärarnas kompetens upp till mastersnivå. Detta är viktigt men inte tillräckligt för att akademisera utbildningen. Det finns idag ingen lärare med doktorgrad, något som märks på vissa delar av utbildningen. Ledningen är väl medveten om bristen och det finns en satsning på kompetensutveckling och nyrekrytering av disputerade lärare Konklusjon og anbefaling Kommittén anser att satsningen på kompetenshöjning både vad avser förstelektor och lärare med doktorgrad måste intensifieras. Kravet om 20 % förstestillingskompetanse er p.t. ikke innfridd. Det närmare samarbete med Universitetet i Tromsø som diskuteras kan være en dellösning på kompetensproblemet. Denna utveckling uppmuntras. 11

12 3.3. Infrastruktur Beskrivelse Utbildningen genomförs i ändamålsenliga och trivsamma lokaler väl lokaliserade tillsammans med övriga helsefag och med universitetets medicinska fakultet. Närhet till universitetssjukhuset är också en fördel. Det gemensamma biblioteket är välförsett med sykepleielitteratur, tillgång till ett stort antal nursing journals i pappersform eller via nätet och en god biblioteksservice Vurdering Kommittén finner att infrastrukturen fyller högt ställda krav Konklusjon og anbefaling Komitéen vil konkludere med at det finns inget att anmärka på eller tillägga på denna punkt. 12

13 3.4. Kvalitetssikring Beskrivelse Strukturer för kvalitetsarbete finns väl utarbetade. Olika grupper arbetar med utveckling av studiet och regelbundna möten hålls på flera nivåer. Studenterna finns representerade i de olika organen, men enligt studenterna varierade graden av hänsyn till deras åsikter. Dock påpekade de att inflytandet hade förbättrats på senare tid och att denna förbättring är knuten till nya personer på ledningsnivå. Studenterna menade också, att det ständigt gjordes kursevalueringar, men att det sällan hände något mot bakgrund av de synpunkter som studenterna framförde Vurdering Kommittén anser att system för kvalitetssäkring finns, men att innehåll och funktion behöver vidareutvecklas. Detta var ledningen medveten om och aktiviteter pågick för att förbättra samarbetet med studenterna och även stärka kvalitetsarbetet inom lärarkollegiet Konklusjon og anbefaling Komiteen uppmuntrar institutionen att fortsätta det arbete som påbörjats. 13

14 3.5. Bachelorgradsreglement Beskrivelse og konklusjon Ett reglemente för bachelorstudium vid högskolan i Tromsö föreligger i god ordning. Kommittén har inget att tillägga. 14

15 4. INTERNASJONALISERING 4.1. Beskrivelse Sjuksköterskeutbildningen har internationellt samarbete med framför allt de nordiska länderna men också med Libanon, Sri Lanka och Nordryssland. Studenter erbjuds möjlighet att göra del av utbildningen utomlands. Under 2004 tillbringade 12 Tromsö-studenter en längre eller kortare tid utomlands och lika många utländska studenter tillbringade tid i Tromsö. Då ingen del av studiet ges på engelska förutsattes att inresande studenter förstod norska. Sex av lärarna genomförde kortare utlandsvistelser. Internationella perspektiv återspeglas i utbildningen i stort i mycket begränsad omfattning. Pensum är helt på norska och utifrån norskt perspektiv Vurderinger Kommittén finner att utbildningen har ett internationellt utbyte i en omfattning som kan förväntas. Ytterligare inslag från världen i den ordinarie undervisningen skulle vara av värde. För att vidga utbytet utanför Norden är det viktigt att några lärare också kan föreläsa på engelska Konklusjon og anbefaling Kommittén föreslår att man vid pågående revidering av utbildningsplanen för in internationella och mångkulturella inslag i lämpliga delar. Ökad beredskap att ta emot engelskspråkiga uppmuntras. 15

16 5. HVORDAN STUDIETILBUDET OPPFYLLER UFDs RAMMEPLAN 5.1. Beskrivelse Studiet uppfyller ramplanens mål och följer dess anvisningar på de flesta punkter. Ramplanens poängfördelning följs och flertalet av delmålen täcks in liksom de olika delarna av sykepleiefaget. Fellesdelen läses tillsammans med andra helsefagsstudenter. Den praktiska delen är väl täckt och studenterna är mest tillfreds med denna del. Där det gäller att nå ramplanens mål om vetenskaplighet finns en del kvar att göra, men detta tycks ledningen väl medveten om Vurderinger Ramplanen följs till största del. Svagheten är de delar som syftar till att utbilda för medvetenhet, reflektion och förändringsbenägenhet baserat på den vetenskapliga kunskap som hela tiden utvecklas inom disciplinen. Denna del är också viktig för att förbereda studenterna för studier på masters- och doktorgradsnivå. Inslagen av historia, etik och filosofi verkade något överdimensionerade i relation till klinisk/empirisk sykepleie, medicinska kunskaper och introduktion till forskning. En uppfattning som också studenterna delade Konklusjon og anbefaling Kommittén uppmanar avdelningen att, i samband med revideringen av studieplanen öppna upp för världen, föra in viss mängd internationell litteratur, lägga större vikt vid aktuell forskning inom klinisk sykepleie och lägga in aktiviteter som ökar studenternas förmåga att tillägna sig ny vetenskaplig kunskap för att med hjälp av denna påverka vården. Omfattningen av historia, etik och filosofi bör ses över. Kvaliteten på de examensarbeten studenterna genomför behöver lyftas för att uppnå de krav som ställs på akademiska uppsatser. 16

17 6. STUDIETILBUDETS RESULTATKVALITET 6.1. Kandidatenes tilfredshet Kandidatundersökningen i Tromsö har en markant låg svarsfrekvens, endast 36 %. Detta gör att siffrorna bör tolkas med försiktighet. Generellt ligger kandidaterna något under riksgenomsnittet i sina bedömningar. Manliga kandidater är få, men de är mer kritiska än de kvinnliga. Över genomsnittet ligger man när det gäller upplägget av utbildningen generellt. Eftersom svarsfrekvensen är låg dras inga särskilda slutsatser men avdelningen rekommenderas att studera rapporten och reflektera över dess innehåll. 17

18 6.2. Studentenes tilfredshet I intervjun deltog fyra studenter, två från första studieåret och en från andra respektive tredje studieåret Beskrivelse Studenterna var missnöjda med flera delar av studierna. De menade att lärarna hade för lite tid att möta studenters behov och att kommunikationen inte alltid fungerade. Undervisningen höll en låg kvalitet inom vissa delar och man hade varit tvungen att kräva extra undervisning i patologi och klinisk medicin. Vissa lärare är dåligt förberedda och kommer med gammal kunskap. Man talade också om att fagplan och pensum inte alltid stämde överens. Mycket av innehåll återupprepades under alla tre åren. Mest nöjda var studenterna med den praktiska utbildningen, och då speciellt praktiken på universitetssjukhuset. De är mer nöjda med de externa lärarna än med avdelningens egna. På frågan om varför utbildning var så bristfällig svarade studenterna att resurserna användes på fel sätt, att organiseringen av utbildningen hade brister och att lärarna var dåligt förberedda och hade gamla kunskaper. Enligt studenterna var inslagen av historia och filosofi alltför stort Vurdering Studenternas kritik var massiv, men detta bör ses utifrån att endast fyra studenter kommit till tals. En del av förklaringen tycktes vara att de inte lärt sig, hur man bedriver högskolestudier på eget ansvar genom att söka kunskap istället för att förvänta sig skedmatning från lärare och pensum. Säkert var dock en del av deras kritik helt adekvat. Inaktuell undervisning och övermått av historia kan vara en följd av att lärare var orienterade mot de filosofiska, historiska och etiska forskningsområdena och inte mot klinisk omvårdnad. De prioriterade därmed inte uppdatering med senaste forskningen inom kliniska områden. Vissa lärare tycktes också ha inaktuella kliniska kunskaper Konklusjon og anbefaling Kommittén anser att studenternas kritik måste tas på allvar, analyseras och vägas in i den pågående revideringen av utbildningen. 18

19 6.3. Arbeidsgiveres tilfredshet Kommittén träffade fem representanter för arbetsgivare. Dessa kom från öppen psykiatrisk vård, sjukhem samt cancervård, neurokirurgisk vård och psykiatri på sjukhus Beskrivelse Arbetsgivarna beskrev vad de förväntade sig av en nyutbildad sjuksköterska. De menade att alla inte levde upp till förväntningarna men att många gjorde det. Ofta rekryterade man sjuksköterskor genom att be särskilt duktiga studenter komma tillbaka till avdelningen efter avslutad utbildning. Man menar att studenter kan ha mer luckor i sin teoretiska kunskap idag än vad man hade tidigare. Samtliga menar att de nyutbildade sjuksköterskorna borde ha mer naturvetenskaplig och medicinsk kunskap med sig ut. De behöver också tränas i att ta ansvar och följa med i de förändringar som sker i vården. Man påpekar att det inte bara är utbildningen som formar sjuksköterskan utan också livserfarenheten Vurdering Arbetsgivarna har realistiska förväntningar på nyutbildade sjuksköterskor och menar att många, men inte alla lever upp till dessa. I ett så komplext yrkes som sjuksköterskans måste man få en chans att växa in i rollen Konklusjon og anbefaling Komiteen har inga särskilda synpunkter med anledning av arbetsgivarnas uttalanden. 19

20 6.4. Gjennomstrømming og eksamenskarakterer Beskrivelse I genomsnitt avslutar 75 procent av studenterna sin utbildning inom utsatt tid. Betygen ligger något samlat i övre delen av gradskalan men spridningen täcker de flesta grader Vurdering Genomströmning och betyg är tillfredsställande. Förskjutningen mot den högre delen av betygsskalan kan förklaras med att utbildningen har ett högst sökandetryck och tar därmed in studenter med god studieförmåga Konklusjon og anbefaling Kommittén har inget att anföra på denna punkt. 20

21 7. HELHETLIG VURDERING Kommittén har en blandad bild av utbildningen ved Høgskolen i Tromsø. Till många delar är den positiv. Studenternas massiva kritik blev därför överraskande, men måste självklart tas på allvar. Vi fick intrycket att institutionen har höga ambitioner och håller på med översyn av flera viktiga delar i eller i anknytning till utbildningen. Ambitionen att skapa en ökad samverkan med universitetets lärare och forskare ser vi som något mycket positivt. Det finns goda möjligheter att åtgärda dessa brister som kommittén uppmärksammat inom en rimlig tidsperiod. Samspelet med studenterna brister vad avser inskolning i akademiska studieformer, dagligt stöd i studierna och tillvaratagande av studenternas synpunkter. Pensum är omfattande och detaljstyrt, är helt på norska, ger inga internationella utblickar och förstärks inte med senaste kunskapen i form av vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar och rapporter trots tillgång till ett förnämligt bibliotek. Lärarnas akademiska kompetens är otillräcklig, inte bara kvantitativt (antal lärare med viss akademisk grad) utan framför allt vad gäller klinisk, evidensbaserad omvårdnad. Den formelle förstestillingskompetansen er p.t. fortsatt for lav sett i lys av NOKUTs forskrifter, selv om det har skjedd en positiv utvikling siste året. Lärare är idag knutna till årskurs och inte till viss ämneskompetens vilket leder till upprepningar och brist på djup i ämneskunskap. Studenternas examensarbeten/uppsatser bygger helt på pensumlitteratur och fackböcker, saknar kunskapsanalys och har ett stycke kvar tills de kan betraktas som akademiska uppsatser. 21

22 8. KONKLUSJON Komiteen finner at bachelorgradsstudiet i sykepleie ved Høgskolen i Tromsø ikke tilfredsstiller de oppgitte kravene til revideringen. 22

23 9. ANBEFALINGER FOR VIDERE UTVIKLING For å tilfredsstille NOKUTs kriterier til akkreditering må følgende tiltak iverksettes: Tidsplanen for lærernes kompetanseheving må justeres betydelig slik at man raskere tilfredsstiller kravet til 20 % førstestillingskompetanse. Utvecklingen av högre akademisk kompetens bör framför allt ha inriktning mot klinisk omvårdnad. En strategisk plan som inte bara handlar om akademisk nivå utan också om kompetenser i relation till studiets krav bör utvecklas. Studieplanen bör korrigeras till att i något mindre grad omfatta historia/filosofi/etik för att ge större utrymme på den kliniska sykepleiens teori och metod. Pensum bör i större grad innehålla vetenskapliga artiklar och doktorsavhandling och studenternas avslutande upgaver skall i högre omfattning bygga på sådan litteratur. Ovanstående bör ses som krav som bör vara uppfyllda då NOKUT genomför sin nästa gjennomgang av studietilbudet. Utöver dessa krav uppmuntras följande: Fortsatt utveckling av samarbetet med Universitet i Tromsö. Ökad samverkan med studenterna i kvalitetsarbetet. 23

24 10. VEDLEGG Komiteens mandat Oppgaven til sakkyndig komité er å vurdere hvorvidt bachelorgradsstudiet i sykepleie (grunnutdanningen) / mastergradsstudiet i sykepleievitenskap tilfredsstiller oppgitte krav til revideringen. Vurderingen vil foregå på grunnlag av de standarder, kriterier og indikatorer som er presentert i prosjektplanens kapittel 4 (se prosjektplanen på nettsiden HTUwww.nokut.no/sykepleieUTH ). Komiteens vurdering baseres på følgende materiale: Institusjonenes selvevaluering Innsamlet materiale gjennom spørreundersøkelser/intervju, dokumentasjon av oppnådde resultat Annet materiale som komiteen anser som relevant for vurderingen Komiteens erfaringer fra institusjonsbesøk Komiteen skal selv skrive en sakkyndig rapport for hvert studietilbud etter en mal som er utarbeidet av NOKUT. Rapporten skal gi en entydig og begrunnet konklusjon basert på en helhetlig vurdering av om bachelorgradsstudiet i sykepleie/mastergradsstudiet i sykepleievitenskap har en slik kvalitet at det tilfredsstiller de spesifiserte kravene til akkreditering. Rapporten skal ha vurderinger som den enkelte institusjon skal kunne bruke i sitt videre utviklingsarbeid. Komiteen skal kvalitetssikre rapportens faktiske opplysninger før den avgis. All informasjon som fremkommer under prosessen, er å betrakte som konfidensiell. NOKUT fraråder de sakkyndige å delta i offentlig debatt om revideringsprosjektet. Komiteen arbeider på oppdrag av NOKUT og avgir sin rapport dit. 24

25 10.2. Program for institusjonsbesøket Sted: Høgskolen i Tromsø, Tromsø Dato: 4. mars 2005 Tid Titler / Funksjoner Rektor Dekan Studentrådsleder Studieleder Pause Fire tilfeldig utvalgte studenter o To fra første året, én fra andre året og én fra tredje året Pause Prodekan / FoU-ansvarlig Praksisansvarlig Studieleder Lunsj Fem personer fra faglig vitenskaplig personale Omvisning på studiestedet Fire personer med funksjon som høgskolens praksisveiledere Pause Fire kontaktsykepleiere (praksisinstitusjoners praksisveiledere) Pause Fem arbeidsgivere / avtakere Rektor Dekan Studentrådsleder Studieleder Liste over dokumentasjon benyttet i revideringen Dokumentasjon produsert for revideringen av institusjonen. Øvrig relevant dokumentasjon fra institusjonen som har blitt overlevert komiteen. Rapport om studietilbudet fra SINTEF Helse, februar

26 Revidering av akkreditering av bachelorstudium i sykepleie Høgskolen i Tromsø Ny vurdering av: Studieplanens tilknytning til FoU SAKKYNDIG RAPPORT Tillegg til hovedrapport av

27 FORORD Komiteen som har foretatt ny vurdering av studieplanens tilknytning til FoU i forbindelse med revidering av akkreditering av Høgskolen i Tromsøs bachelor i sykepleie legger med dette fram sin rapport. Rapporten omhandler vedtakspunktet som i NOKUTs styres vedtak av ble gitt ett års frist for forbedring. Rapporten er derfor å betrakte som et tillegg til hovedrapporten som ble lagt frem i Komiteens mandat er å på bakgrunn av det vedtaket som ble gjort i 2005 vurdere om studietilbudet nå tilfredsstiller standarder og kriterier. Komiteen merker seg at institusjonen har valgt å utvikle en ny studieplan på bakgrunn av den forrige sakkyndige rapporten som kom i Ett år er knapp tid med tanke på å utvikle nye studieplaner, særlig når fagmiljøet ved institusjonen samtidig er i sterk utvikling. Denne sakkyndige rapporten gir ikke bare et svar på om studieplanens tilknytning til FoU nå er på et akseptabelt nivå, men også en vurdering av den nye presentasjonen av studietilbudet. Komiteen har foretatt sine vurderinger ut fra kriteriene i: NOKUTs Forskift om kriterier for akkreditering av institusjoner og standarder og kriterier for akkreditering av studietilbud i norsk høgre utdanning av Komiteens innstilling er enstemmig. Oslo, Åkersberga, 31. august 2007 Ingrid Hanssen førsteamanuensis Lovisenberg Diakonale høgskole Komiteens leder Ingrid Thorell-Ekstrand prof emerita Røda Korset Høgskola Gunnar Handal professor Universitet i Oslo Vegard Johan Jæger sykepleiestudent Høgskolen i Oslo 2

28 Innholdsfortegnelse FORORD BAKGRUNN OG GRUNNLAGET FOR VURDERINGEN BAKGRUNN OPPFØLGING AV VEDTAK MED ETT ÅRS FRIST GRUNNLAG FOR NY VURDERING AVKLARING VEDRØRENDE PROSESSEN KOMITEENS FORSTÅELSE AV RAMMENE FOR VURDERING AV FOU HVORDAN STUDIETILBUDET OPPFYLLER STANDARDER OG KRITERIER I NOKUTS FORSKRIFT STUDIEPLANEN Beskrivelse Vurderinger Konklusjon... 9 KOMITEENS KONKLUSJON OG ANBEFALINGER APPENDIKS: SAKKYNDIG KOMITÉ, KOMITEENS MANDAT OG UTDRAG FRA NOKUTS FORSKRIFT SAKKYNDIG KOMITÉ KOMITEENS MANDAT NOKUTS FORSKRIFT UTDRAG

29 1. BAKGRUNN OG GRUNNLAGET FOR VURDERINGEN 1.1. Bakgrunn NOKUTs styre vedtok 17. juni 2004 å iverksette en revidering av alle akkrediterte bachelorgradsstudier og mastergradsstudier i sykepleie og sykepleievitenskap. Målet for revideringen av de akkrediterte sykepleieutdanningene var å kontrollere at studietilbudene tilfredsstilte gjeldende standarder og kriterier, samt å bidra til å utvikle kvaliteten i studietilbudene. Revideringen foregår i tre faser. Første og innledende fase ble gjennomført høst 04 og vår 05 og omfattet selvevaluering, kandidatundersøkelse og institusjonsbesøk. Andre fase er en ny vurdering av de vedtak som ga ett års frist for forbedringer av studieplan, infrastruktur og kvalitetssikring, og gjennomføres våren 07. Tredje fase er ny vurdering av fagmiljøet vedtakene med to års frist for forbedring, og dette arbeidet ferdigstilles våren 08. NOKUT engasjert i første fase syv sakkyndige komiteer til ekstern uavhengig vurdering av til sammen 33 studietilbud. Komiteene foretok institusjonsbesøk med en rekke intervjuer. For hvert studietilbud skrev komiteene rapport med observasjoner, vurderinger og konklusjoner. Rapporten konkluderte med en vurdering av om studietilbudet tilfredsstilte de krav som var satt, samtidig som de ga råd til videre utvikling av studietilbudet. Den 1. september 2005 ble de sakkyndige rapportene oversendt til de respektive institusjonene som fikk frist til 13. oktober 2005 med å kommentere rapporten. Vedtaket i NOKUTs styre 10. november 2005 om revidering av akkreditering var basert på både de sakkyndiges rapport og kommentarene fra institusjonen. NOKUTs styre fattet følgende vedtak for Høgskolen i Tromsø: 1. Bachelorgradsstudiet i sykepleie ved Høgskolen i Tromsø tilfredsstiller ikke kravene til revidering av akkreditering. 2. For å tilfredsstille kravene til et akkreditert bachelorgradstudium i sykepleie må Høgskolen i Tromsø: a) Ett år fra vedtaksdato dokumentere i studieplanen at studietilbudet er basert på forsknings- og utviklingsarbeid. b) To år fra vedtaksdato undervisnings- og forskningspersonalet tilfredsstiller kravet til førstestillingskompetanse. Sammensetningen av fagpersonalet må være tilpasset studietilbudets behov for undervisning og veiledning. Lærergruppen må utvikle et mer helhetlig syn på faget og studietilbudet. 3. Det forutsettes også at fremtidig egenevaluering gjør rede for om og hvordan institusjonen har fulgt opp den sakkyndige komiteens synspunkter og vurderinger.

30 1.2. Oppfølging av vedtak med ett års frist I november 2006 gikk fristen ut for institusjonene med ett års frist til å utbedre svakheter i forhold til studieplan/fou, kvalitetssikring av praksisstudier, og infrastruktur. Høgskolen i Tromsøs dokumentasjon/selvevaluering med beskrivelser av studieplan/fou er med dette underlagt ny sakkyndig vurdering Grunnlag for ny vurdering De sakkyndige vurderingene i første fase av revideringen var basert på studieplaner, intervjuer og resultatkvalitet slik disse forelå i Vedtakene som førte til ett års frist til forbedring hadde således sitt utspring i dokumentasjonen slik den forelå da. Den nye vurderingen er basert på ny dokumentasjon i form av nye studieplaner og øvrige dokument som regulerer gjennomføringen av studiet. I etterkant av vedtaket fra 2005 har NOKUT revidert forskriften, Forskrift om standarder og kriterier for akkreditering av studier og akkreditering av institusjoner i norsk høyere utdanning av (se vedlegg). Kravet til FoU er nå tydeliggjort i pkt 6 og 7 under standarden 2-1 (1) 2-1(1) Det skal foreligge en plan for studiet: 6) Studiet skal gi studentene innføring i forsknings- og utviklingsarbeid 7) Undervisningen skal bygge på relevant forskning, samt faglig eller kunstnerisk utviklingsarbeid og erfaringskunnskap. Disse to punktene korresponderer således med punktet som høgskolen ble underkjent på i Avklaring vedrørende prosessen I forbindelse med NOKUTs rutine om oppretting av faktiske feil og mangler fikk høgskolen seg forelagt en foreløpig rapport. Også høgskolens kommentarer utover opprettinger gikk tilbake til komiteen før endelig rapport ble utarbeidet Komiteens forståelse av rammene for vurdering av FoU Vedtaket sier at det skal dokumenteres i studieplanen at studietilbudet er basert på forskningsog utviklingsarbeid. Begrepet forskningsbasert undervisning brukes ofte om dette forholdet. Dette begrepet har et variert betydningsinnhold som spenner fra at undervisningen (og studietilbudet) tar utgangspunkt i den forskning lærerne selv driver, til at undervisningen bygger på kunnskap som er underbygget av etablert forskning og utviklingsarbeid. Når det gjelder studiets innhold er det urimelig at profesjonsstudiet i sykepleie, som her vurderes, i høy grad skal baseres på lærernes egen forskning. Til det vil forskningsaktiviteten innen personalet ved en sykepleierutdanning være for liten og for innholdsmessig avgrenset i forhold til den bredde studiet skal ha etter rammeplanen. Det vil være tilstrekkelig, men nødvendig, at studiet, både i pensumlitteraturen og i det innhold som legges frem i undervisningen, inneholder eksempler på varierte primærkilder 5

31 som presenter relevant forskning. I den grad lærernes egen forskning er relevant for studieinnholdet, er det selvsagt ønskelig at den inngår både i pensum og undervisning. Dette kan gi et levende bilde av forskningsemner og mulighet til å svare på detaljspørsmål. Mange av de fag- og lærebøker som benyttes, vil bygge sine fremstillinger på resultater fra forsknings- og utviklingsarbeid og fra teoridannelser på feltet. Det er derfor viktig at den litteraturen som benyttes innen denne kategorien kilder, har en slik karakter og at den er oppdatert i forhold til forskningsfeltet. Pensum bør også på denne måten være forskningsbasert samtidig som vitenskapelige artikler fra internasjonale refereebedømte tidskrifter også bør inngå. I tillegg er det viktig at studiet også inneholder litteratur som tydeliggjør hvordan den kunnskap som informerer profesjonens praksis er fremkommet og viser at og hvordan denne kunnskapen er usikker og foreløpig. Dette perspektivet bør også prege undervisning som skal være basert på forsknings- og utviklingsarbeid. Det anses ikke som noe krav at pensum må inneholde doktoravhandlinger, da disse er skrevet for et annet publikum og med andre formål enn bruk i et bachelorstudium, selv om det kan finnes relevante eksempler på slike avhandlinger som kan inngå som pensum. Et helt annet betydningsinnhold av begrepet forskningsbasert undersvisning, som også brukes, er at undervisningen er preget av at studentene deltar i forskningslike aktiviteter i sine læringsprosesser (f eks gjennom prosjektarbeid, oppgaveskriving basert på dokumentert forskning, problembasert læring m.v.). Den siste betydningen er klart relevant for arbeidsformene på et studium på bachelornivå som skal være basert på FoU-arbeid. Komiteene legger til grunn følgende generelle kjennetegn på om studiet har tilfredsstillende kvalitet i henhold til kriteriene: Et reflektert pensum som viser bredde og nivå Oppdatert lære-/fagboklitteratur Bruk av forskningsartikler/vitenskapelige artikler Undervisning om forskning Opplæring og stimulering til kritisk tekning Arbeidet med bacheloroppgaven Endringsvilje og dyktighet Hvordan dette gjenspeiles i planene er av avgjørende viktighet. FoU gjenfinnes i de kliniske studiene (praksisstudiene) ved anvendelse av både erfaringsbasert og vitenskapelig kunnskap, bruk av systematiske metoder, trening i kritisk tenkning samt problemløsningsorientert arbeid i den daglige sykepleien. 6

32 2. HVORDAN STUDIETILBUDET OPPFYLLER STANDARDER OG KRITERIER I NOKUTs FORSKRIFT 2.1. Studieplanen 2-1 (1) Det skal foreligge en plan for studiet Beskrivelse Komiteen har forstått sitt mandat til å skulle forholde seg til vedtaket til NOKUTs styre etter akkrediteringsarbeidet i fase 1, som omhandler høgskolens fagplan. Nærmere bestemt omhandler mandatet å forholdt seg til NOKUTs forskrift 2-1 som gir et rammeverk for hva en studieplan bør inneholde, og i så måte kun vektlegge punkt 6 og 7 i forskriften, nemlig: 6. Studiet skal gi studentene innføring i forsknings- og utviklingsarbeid 7. Undervisningen skal bygge på relevant forskning, samt faglig utviklingsarbeid og erfaringskunnskap. Komiteens vurdering bygger på vedtaket i NOKUTs styre, der det heter at Høgskolen i Tromsø må: 1 år fra vedtaksdato dokumentere i studieplanen at studietilbudet er basert på forsknings- og utviklingsarbeid. Vurderingene baseres på NOKUT-styrets vedtak og den foregående komiteens konklusjoner og anbefalinger angående høgskolens fagplan relatert til FoU-arbeid: Komiteen vurderer studietilbudet å være i for liten grad forsknings- og utviklingsbasert i forhold til de krav som stilles til bachelorgradsstudier. Dette gjenspeiles i sammensetning av pensum, studieformer og bruk av litteratur i avsluttende oppgaver. Studieplanen må revideres med sikte på en nedtoning av filosofi/historie/etikk for i større grad å gi rom for den kliniske sykepleiens teori og metode. Pensum må i større grad inneholde vitenskapelige artikler og doktorgradsavhandlinger, og studentenes avsluttende oppgaver må i større grad bygge på slik litteratur Vurderinger 1. Utdanningens organisering Sykepleierutdanningen ved Høgskolen i Tromsø har endret sin oppbygning fra å følge rammeplanens hovedområder som strukturelle enheter år for år, til å bygge på fire tverrfaglige temaer som er gjennomgående for utdanningens treårige studieløp. Denne organiseringen har 7

33 klare fordeler og ulemper. Blant fordelene er at en struktur med gjennomgående tema sørger for kontinuitet i utdanningen og sikrer nivået år for år. Tverrfaglighet kan også hjelpe studentene i arbeidet med å integrere støttefagene inn i sykepleiefaget. Fagplanen framstår imidlertid som noe uoversiktlig ettersom den består av en fagspesifikk del og en del som alle helsefagene er sammen om, og leseren må bruke mye tid på å lete seg fram til ulike deler, ettersom den felles fagplanen ikke står oppført på den felles innholdsfortegnelsen. Fagplanens struktur er imidlertid det som virkelig gjør den vanskelig å overskue. Det opereres med mange ulike begreper: studieenheter = studieår, tema, emner, i tillegg til moduler i 1. semester. Og mens eksamenene følger både den spesifikke fagplanens integrerte, langsgående temaer og den felles fagplanens moduler, er pensum organisert i henhold til rammeplanens hovedtemaer, bortsett fra i den felles fagplanen, der pensum følger rammeplanens hovedtemaer inn under de integrerte modulene (en slags både-og løsning). I følge tilsvarsbrevet av arbeides det nå med å strukturere sammenhengen mellom de to delene av fagplanen og gjøre begrepsbruken mer ensartet. 2. Faginnhold og pensum Klinisk sykepleies teori og metode: Systematisert kunnskap basert på forskning, erfaringsbasert kunnskap og teori med relevans for en systematisk og metodisk sykepleiepraksis er tilfredsstillende ivaretatt. Vi vurderer at dette er tilfredsstillende i forhold til fagplanens tema- og emnebeskrivelse og pensum. Planen sier ellers lite om hvordan dette skal realiseres i undervisningen, særlig i den praktiske delen av studiet. Pensum preges nå av litteratur skrevet av forfattere som holdet et høyt faglig/vitenskapelig nivå (Marit Kirkevold, Kari Martinsen, Per Nortvedt, Bengt Karlsson og Åshild Slettebø etc.). Nivået på litteraturen anses derfor som tilfredsstillende ivaretatt, selv om noe mer litteratur på andre språk enn norsk kunne vært ønskelig. Det kan synes som om at av fellesdelens titler, er ca. halvparten fra før Mye av dette er forståelig i og med at det i stor grad dreier seg om lovtekster, og ettersom Hallandviks bok Helsetjeneste og helsepolitikk står oppført både som utgitt 2002 (s. 14) og 1997 (s. 15), regner vi med at det er utgaven fra 2002 som vil bli benyttet. Men, Lahnsteins tekst er fra 1993 på felt som er i rask endring. 3. FoU-basert undervisning Pensum må, som nevnt ovenfor, sies å være på et adekvat nivå. I den grad fagplanen gjør det mulig å uttale seg om dette, finner komiteen at pensum, studieformer og bruk av litteratur i den avsluttende bacheloroppgaven er tilfredsstillende ivaretatt. Arbeidskrav og eksamener er lagt opp slik at studentene: Selv må utvikle faglige problemstillinger I noen grad må gjøre litteratursøk, finne og benytte fag- og vitenskapelige artikler 8

34 Anvende faglitteratur kritisk Lære systematisk datainnsamling fra/om pasienter Lære å benytte arbeidsstedets dokumentasjonsverktøy I tillegg synes dagens pensum innenfor feltet vitenskapstenkning og FoU-arbeid å være adekvat i nivå og bredde. Høgskolen synes dermed å ha møtt kritikken på dette punktet på en adekvat måte i sin nye fagplan. Det framgår ikke i fagplanen om studenter har anledning på å være med på lærernes FoUprosjekter eller på fellesprosjekter mellom høgskolen og praksis (dersom høgskolen har slike). Det burde kanskje være neste skritt i høgskolens utvikling? Konklusjon Komiteen konkluderer med at bachelorstudiet i sykepleie ved Høgskolen i Tromsø med dette dokumenterer at studietilbudet er basert på forsknings- og utviklingsarbeid. Komiteens begrunnelse Studieplanens tilknytning til FoU nå er på et akseptabelt nivå. Studentaktive pedagogiske metoder er tatt i bruk, også når det gjelder å finne fram til og forholde seg til forskningsbaserte artikler. I tillegg synes dagens pensum innenfor feltet FoU-arbeid å være adekvat i nivå og bredde. 9

35 KOMITEENS KONKLUSJON OG ANBEFALINGER Komiteen konkluderer med at bachelorstudiet i sykepleie ved Høgskolen i Tromsø med dette dokumenterer at studietilbudet er basert på forsknings- og utviklingsarbeid. Komiteen har følgende anbefalinger for institusjonen Pensum må sies å være på et adekvat nivå. Større bruk av utenlandsk litteratur savnes. I kriteriene for vurdering av praksis (jf. fagplanens s. 33) bør man tydeliggjøre forskningslitteratur og systematiske metoder i praksis. Ta inn flere tekster på pensumet på engelsk, og gjerne også på dansk og svensk. Gjennomarbeide fagplanen slik at den får en ensartet og samlende organisasjon. Utnytte og løfte fram de muligheter fagplanens fellesdel åpner for interprofesjonell læring. 10

36 APPENDIKS: Sakkyndig komité, komiteens mandat og utdrag fra NOKUTs forskrift Sakkyndig komité Ingrid Hanssen, førsteamanuensis, Lovisenberg diakonale høgskole, komiteens leder Hanssen er utdannet sykepleier med doktorgrad i sykepleievitenskap (2002). Hun arbeider som professor, underviser og forsker, er en etterspurt foredragsholder, og har publisert en mengde fagartikler og lærebøker og arbeider internasjonalt med studieutvikling bl.a. i Montenegro. Hennes spesialfelt er pasienter med fremmedkulturell bakgrunn, interkulturelt helsearbeid og -etikk. Hanssen var også med som sakkyndig i innledende fase av revidering sykepleie (Fase 1). Gunnar Handal, Professor Emeritus, Pedagogisk forskningsinstitutt, Univ. i Oslo Handal har lærerskole og mag.art med fagene pedagogikk/psykologi fra UiO (1964), ble ansatt ved UiO som forskningsassistent, ble siden utdanningsforsker og professorvurdert. Han har ledet store forskningsprosjekter, og har omfattende erfaring med utrednings-, utviklingsog evalueringsoppgaver gjennom nasjonale og internasjonale råd og utvalg. Handal har en stor vitenskapelig produksjon. Ingrid Thorell-Ekstrand, professor emeritus, Karolinska Institutet, Sverige Thorell-Ekstrand har sin sykepleieutdanning fra Lund, en Diploma i Ernæring, folkehelse og tropisk medisin, og Medisinsk doktorgrad med sykepleiefokus fra Karolinska Instituttet (1994). Hun har hovedsakelig undervist sykepleiestudenter, drevet forskning og utviklingsarbeid, og siden 1995 vært ansatt ved Svenska Røde Krossen høgskola som dosent. Hun har fått publisert en rekke vitenskapelige artikler. Thorell-Ekstrand var også med som sakkyndig i innledende fase av revidering sykepleie (Fase 1). Vegard Johan Jæger, student 3 år, Høgskolen i Oslo Jæger leder Studentparlamentet ved Høgskolen i Oslo, sitter i valgstyret for StL, har tidligere vært hovedkomitémedlem i Operasjon Dagsverk hvor han jobbet med lærerveiledning, nettsider og organisering, og Fylkesstyremedlem i Elevorganisasjonen i Nordland. Ved siden av studiene på HiO arbeider han som pleieassistent på Nordseterhjemmet i Oslo. 11

37 Komiteens mandat MANDAT FOR SAKKYNDIGE KOMITÉ Revidering av tidligere akkrediterte bachelorutdanninger i sykepleie, oppfølging av vedtak med ett års frist Oppgaven til sakkyndig komité er med hjemmel i lov om universiteter og høyskoler av 1. april 2005 og Kunnskapsdepartementets forskrift om akkreditering, evaluering og godkjenning etter lov om universiteter og høyskoler av 8. september 2005 å: 1) Vurdere om bachelorutdanning i sykepleie ved følgende studiested: Høgskolen i Tromsø tilfredsstiller NOKUTs standarder og kriterier i henhold til NOKUTs styrets vedtak av ) Avgi rapport til NOKUT. Det formelle vurderingsgrunnlaget til komiteen er: Forskrift om standarder og kriterier for akkreditering av studier og kriterier for akkreditering av institusjoner i norsk høgre utdanning vedtatt av NOKUT Komiteens vurdering baseres på følgende materiale: Institusjonens selvevaluering/ny dokumentasjon og annet relevant skriftlig materiale som NOKUT og/eller komiteen anser som nødvendig for vurderingen Rapport fra sakkyndig komité fra 2005 NOKUT styres vedtak av Oppdraget er avsluttet med NOKUTs vedtak. 12

38 NOKUTs forskrift utdrag Kapittel 2 Standarder og kriterier for akkreditering av studier 2-1 Standarder og kriterier for akkreditering av studier på lavere grads nivå. Bestemmelsene gjelder studietilbud fra 30 studiepoengs omfang til og med bachelorgradsstudier, og yrkesutdanninger av fire års normert studietid. 2-1 (1) Det skal foreligge en plan for studiet. 1. Studiet skal ha et dekkende navn. 2. Opptakskravene skal være i samsvar med studiets mål, innhold og nivå. 3. Studiets mål skal være klart formulert. Av målene skal det framgå hvilke kunnskaper, ferdigheter og holdninger studentene skal ha ved sluttført studium, samt hva slags kompetanse studiet gir i forhold til videre studier og/eller yrkesutøvelse. 4. Planen skal vise oppbygging av studiet med obligatoriske og valgfrie deler, bredde og fordypning. 5. Pensum og undervisning skal være egnet til å sikre kandidatenes kompetanse i relasjon til målene for studiet. 6. Studiet skal gi studentene innføring i forsknings- og utviklingsarbeid. 7. Undervisningen skal bygge på relevant forskning, samt faglig eller kunstnerisk utviklingsarbeid og erfaringskunnskap. 8. Eksamens- og vurderingsordningene skal være tilpasset den undervisning og veiledning som blir gitt og skal være egnet for å nå målene for studiet. 9. Opplegg for og gjennomføring av eventuell praksis skal være relatert til målene for studiet, den øvrige undervisningen og den kompetansen kandidatene skal ha ved gjennomført studium. 2-1 (2) Institusjonen skal ha et stabilt fagmiljø knyttet til studiet. 1. Størrelsen på fagmiljøet angis i årsverk, og skal være tilpasset undervisnings- og veiledningsbehovet for studiet, samt den forskning og det faglige eller kunstneriske utviklingsarbeidet som skal utføres. 2. Minst 50 % av fagmiljøet knyttet til studiet skal være ansatte med hovedstilling på institusjonen. 3. Minst 20 % av fagmiljøet skal dekkes av ansatte med førstestillingskompetanse. 4. For studier med praksis skal fagmiljøet også ha erfaring fra praksisfeltet. 5. For områder der institusjonen har behov for supplerende kompetanse, skal det legges fram en realistisk plan for hvordan denne skal skaffes. 2-1 (3) Infrastrukturen skal være tilpasset organisering og undervisning og relateres til studiets mål. 1. Tekniske og administrative tjenester skal være tilpasset studiet og antall studenter. 2. Studentene skal sikres tilstrekkelig tilgang på IKT- ressurser. 3. Bibliotektjenestene skal være lett tilgjengelige og i samsvar med studiets faglige innhold og nivå. 4. Institusjonen skal ha egnede lokaler til undervisningen. 2-1 (4) Institusjonen skal delta aktivt i internasjonalt samarbeid innenfor fagområder med relevans for studiet. 2-1 (5) Institusjonen skal ha ordninger for internasjonalisering knyttet til studiet. 2-1 (6) Institusjonen skal redegjøre for hvordan studiet kvalitetssikres i institusjonens system for kvalitetssikring. 13