ETIKK, RELIGION OG FILOSOFI
RANDI KVAMME, BARNEHAGELÆRAR INDRE HAFSLO OPPVEKSTSENTER GUNN JORUNN HESJEVOLL, BARNEHAGELÆRAR GAUPNE BARNEHAGE LIV ANNY BJØRK KJÆRVIK, FAGARBEIDAR GAUPNE BARNEHAGE
OPPSTARTEN LAGE EIT «PRODUKT» SOM ME SKULLE PRESENTERE TIL PERSONALE I ALLE BARNEHAGANE I LUSTER KOMMUNE. SEINARE PRESENTERTE ME DET TIL DELTAKARANE I NETTVERKET VÅRT. ETIKK, RELIGION OG FILOSOFI - KVA ER DEFINISJONEN OG INNHALDET I DETTE FAGOMRÅDET? KVA SEIER RAMMEPLANEN? GOD ERFARING Å HA MED SEG, BETRE KJENNSKAP TIL FAGOMRÅDET. EIGARFORHOLD ME SETTE OSS EIT MÅL:
MÅLET VÅRT «EIN BARNEHAGE MED LEIKANDE VAKSNE. VAKSNE SOM BARNA SPRING I ARMANE PÅ, VAKSNE SOM GIR BORNA FABULERANDE OG FANTASIFULLE OPPLEVINGAR, VAKSNE SOM SER OG STIMULERER BORNA I FORHOLD TIL DET DEI ER OPPTEKNE AV, VAKSNE SOM ER TRYGGE OG OMSORGSFULLE. VAKSNE SOM GJER BARNEHAGEN TIL EIN GOD STAD Å VERE.»
Å JOBBE MED NETTVERKET ETIKK, RELIGION OG FILOSOFI NO STARTA ARBEIDET MED Å BLI KJENDE MED KVARANDRE I NETTVERKET. ME HAR NETTVERKSAMLINGAR TO GONGER I ÅRET. ME HAR ANSVARET FOR PLANLEGGING AV DESSE SAMLINGANE. INNHALD OG EVT. FOREDRAGSHALDARAR ME HAR BESØKT ULIKE BARNEHAGAR PÅ SAMLINGANE, - FÅ SJÅ OG OPPLEVE ANDRE BARNEHAGAR - STORE AVSTANDAR I REGIONEN VÅR - FIN MÅTE Å BLI KJENDT MED KVARANDRE PÅ ME HAR HATT ULIKE TEMA PÅ SAMLINGANE VÅRE. T.D PER KINDEN ETIKK BJØRG TVETENE SÆTER ULIKE RELIGIONAR, FILOSOFISKE SAMTALAR MED BARN, ETISK REFLEKSJONSMODELL ANNE GRETHE SØNSTHAGEN DEN FLEIRKULTURELLE BARNEHAGEN GUNNHILD HOLEN JOBBE MED REGGIO EMILIA, «ME ER LIKEVERDIGE, IKKJE LIKESTILTE» OLE JØRGEN ØYGARDEN DANNINGREFLEKSJONSMODELL -I 2014 FEKK ME MED OSS EIN REPRESENTANT FRÅ HØGSKULEN, BJØRG TVETENE SÆTER.
Den tilsette frå Høgskulen i ERF-nettverket Ressurs: 30 arbeidstimar Rolle i nettverket: Den tilsette frå høgskulen skulle vere ein deltakar i nettverket på lik linje med dei andre deltakarane. Dilemmaet i rolla: «Skal eg vera ein deltakar på lik linje med dei andre slik leiinga både i HiSF og i Sogn regionråd hadde sagt, eller skal eg vera ein pådrivar og utviklingsaktør?» Forventninga frå nettverket var nok at den tilsette på Høgskulen skulle vere «noko meir og anna» enn ein deltakar på linje med dei andre. Etter kvart gjekk dette med rolleforståinga seg til. Den tilsette frå Høgskulen aksepterte at ho i større grad vart fagleg bidragsytarar enn dei andre i nettverket. Det blei aksept for at rolla ikkje vart slik ein hadde tenkt i utgangspunktet. «Det utvikla seg etter kvart eit gjensidig forhold. Fagnettverksmedlemane ynskte fagkunnskap frå meg og eg treng og kunnskap frå barnehagen og gruppa». 6
Den raude tråden - rolleforståing Faglæraren sin erfaring er at då fagnettverket etter kvart arbeidde med same tema over tid og samstundes la inn mellomliggjande arbeid, fekk nettverket ei god utvikling. Faglæraren blir ein pådrivar for å få dette til. Ho må sjå etter og peike på at det trengst «ein raud trå» i arbeidet. Det har me no greidd å få til. «Det er viktig at eg som høgskuletilsett er lydhøyr for kva gruppa til ei kvar tid treng. Rolla mi er skiftande. Av og til er eg ein ordinær samtalepart, andre gonger koordinerer eg og nokre gonger er eg ein fagperson som har førebudd eit fagleg innlegg.». 7
Effekt som faglærer og underviser Som faglærar er det ein gevinst å vera så tett på dei barnehagetilsette og barnehagekvardagen. Å møte barnehagen gir innsikt og bakkekontakt. Faglærar får oppleve kor usikre ein del av dei barnehagetilsette er i høve eit fagområde som til dømes ERF. Det er med å gje faglærar eit bilete av korleis fagområdet opplevast ute i barnehagane. Ein får gode erfaringar i møtet med dei barnehagetilsette, som kan brukast til å justere og forbetre eiga undervisning i barnehagelærarutdanninga. 8
Generelle erfaringar Det er ei utfordring å få alle barnehagar til å eige innhaldet i fagnettverka. Det er utfordrande å få ideane og erfaringane ut i barnehagekvardagen, men med småe grep og ikkje minst det mellomliggjande arbeidet, så har det vorte betre etter kvart. I ein travel barnehagedag, så er det krevjande å vere den som skal gjennomføre mellomliggjande fagnettverksarbeid. Det er svært viktig å få deltakarane til å forstå at «smått - ofte er godt» i denne samanhengen og at «ting tek tid». Mange trur at dei må ha gjennomført store prosjekt før dei har noko å fortelje om til dei andre i nettverket. Styraren er nøkkelpersonen for å få fagnettverka til å fungera både i høve til dei nettverksansvarlege i kvar kommune og internt i barnehagen. Det var ein merkbar forbetring då det vart innført kommunemøte med styrar og fagnettansvarlege. Det kommunale møtet vart ein god arena for planlegginga av arbeidet i nettverkssamlingane, men og for korleis arbeidet skal vise att i barnehagen. 9
STUDIETUR KVA VILLE ME? -JOSTEDALEN MED KYRKJEBESØK, BREVANDRNG? -ROMA, ETIKK, FILOSOFI, HISTORIKK? CLAUS RØYNESDAL PAUL OTTO BRUNSTAD, BJØRN SORTLAND
ETTER ROMA GODT UTBYTTE AV TUREN SAMANSVEISA GJENG, VART GODT KJENDE. FEKK KJENSLA AV Å VERE I EIT NETTVERK. SÅG FRAM TIL, OG GLEDA OSS TIL Å MØTAST PÅ NESTE SAMLING.
ERFARINGAR VIKTIG MED KONTINUITET I GRUPPA NETTVERKSANSVARLEGE, DELTAKARAR OG HØGSKULEREPRESENTANT SAME TEMA OVER TID ( MINST 2 ÅR) MELLOMLIGGJANDE ARBEID VERE EIN LÆRANDE ORGANISASJON ME SKAL ALLE LÆRE NOKO UNDERVEGS. DELINGSKULTUR STUDIETUR MEIR ENN FAGLEG PÅFYLL NYTTEN AV GODE FOREDRAGSHALDARAR
SAMARBEID TO KOMMUNALE MØTE I ÅRET - MED REKTORAR, STYRARAR OG OPPVEKST. - NYTTIGE MØTE DER ALLE BARNEHAGANE I KOMMUNEN ER MED. - ME DELAR INFORMASJON, OG FÅR INNSPEL PÅ ARBEIDET VÅRT. PÅ EIT AV DESSE MØTA VART ME ENIGE OM Å HA EIT FELLES STORT PERSONALMØTE FOR ALLE BARNEHAGETILSETTE I KOMMUNEN. ME JOBBA MED TEMA ETIKK VAKSEN-VAKSEN FOREDRAGSHALDAR JOHN GRIMSBY, SJUKEHUSPREST OG KJENDT FOREDRAGSHALDAR INNAN ETIKK ALLE 9 BARNEHAGANE I LUSTER KOMMUNE DELTOK NETTVERKET ERL OG REGIONRÅDET VAR INVITERT. STOR SUKSESS MED GODE TILBAKEMELDINGAR
ETISK REFLEKSJONSMODELL JOHN GRIMSBY TOK BLANT ANNA OPP EIN ETISK REFLEKSJONSMODELL SOM ME NYTTA I GRUPPEARBEID. DETTE ER NOKO ME TOK VIDARE I NETTVERKSGRUPPA VÅR, OG NOKO ME JOBBAR MED NO.
MISTANKEN Mor til Live(4) har dei siste vekene ofte komme for seint for å hente Live i barnehagen. Dei er innflyttarar i bygda. Mor er åleine med Live og ein tre år eldre bror. I dag har du måtte ringe etter mora. Ho beklaga at ho var sein. Ho fortalde at ho hadde hatt eit uhell, men at ho no var på veg til barnehagen. Når ho omsider kjem får du mistanke om at ho er berusa. Kva vil du gjere?
1 KVA ER DET EG MÅ VELJE MELOM? 2 KVA TALAR FOR Å VELJE DET EINE ELLER DET ANDRE? 3 VELG DEN HANDLINGEN SOM PEIKAR SEG UT SOM BEST.
ØVING: MITT FORBILDE TENK PÅ EIN KOLLEGA, EIN LEIAR ELLER EIN ANNAN PERSON SOM DU HAR SETT OPP TIL, OG SOM ER EIT FORBILDE FOR DEG. KVEN VEL DU DÅ? KVA ER DET VED HANS ELLER HENNAR FRAMTREDEN SOM GJORDE VEDKOMMANDE TIL EIT FORBILDE FOR DEG?
RESULTAT: VERDIGRUNNLAG DENNE PERSONEN HAR VERDIAR SOM DU SET HØGT! KAN DU UT FRÅ DETTE TYDLEGGJERE VERDIAR DU SET HØGT? KVA LÆRTE DU AV DETTE?
KVA ROLLE SPELTE KJENSLENE DINE I VAL AV ROLLEMODELL? ETIKK HAR MYKJE Å SEI FOR KJENSLENE SOM OPPSTÅR I KOMMUNIKASJONEN ME HUGSAR OFTE KJENSLENE I EIN SITUASJON, MEIR ENN SJØLVE SITUASJONEN. OFTE ER DET KJENSLA GOD ELLER DÅRLEG - SOM GJER AT ME HUGSAR SITUASJONEN I DET HEILE TATT.
FOLK VIL GLØYME KVA DU SA, FOLK VIL GLØYME KVA DU GJORDE, MEN DEI VIL ALDRI GLØYME KORLEIS DU FEKK DEI TIL Å FØLE SEG.