VIDAREUTDANNING I STRATEGISK ANALYSE



Like dokumenter
VIDEREUTDANNING I STRATEGISK ANALYSE

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING LEIARKANDIDAT. 15 studiepoeng

STUDIEPLAN UTDANNING AV OPERATØRAR TIL OPERASJONSSENTRALANE FOR POLITIET

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I KRIMINALITETSFØREBYGGJANDE POLITIARBEID

STUDIEPLAN UTDANNING I FUNKSJONSRETTA LEIING FOR OPERASJONSLEIARAR

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING FOR PÅTALEJURISTAR I POLITIET

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I BRANNETTERFORSKING

STUDIEPLAN UTDANNING FOR FORHANDLARTENESTA HOS POLITIET

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING FOR NORDIC COMPUTER FORENSICS INVESTIGATORS

STUDIEPLAN UTDANNING I POLITIOPPGÅVER INNANFOR DEN SIVILE RETTSPLEIA

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I KRIMINALTEKNISK VURDERING OG DOKUMENTASJON

STUDIEPLAN UTDANNING I FUNKSJONSRETTA LEIING FOR INNSATSLEIARAR

STUDIEPLAN INSTRUKTØRUTDANNING GRENSEKONTROLL

STUDIEPLAN. VIDAREUTDANNING FOR AVANSERTE INFORMANTHANDSAMARAR Modul studiepoeng. INFORMANTRETTLEIARAR Modul 3.

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I ARBEID MOT ØKONOMISK KRIMINALITET

Studieplan Funksjonsretta leiing for påtaleleiarar

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I RETTLEIINGSPEDAGOGIKK

STUDIEPLAN UTDANNING I TEIKN OG SYMPTOM PÅ MISBRUK AV NARKOTIKA OG ANDRE RUSMIDDEL

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I ARBEID MOT ØKONOMISK KRIMINALITET

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I ARBEID MOT MILJØKRIMINALITET

STUDIEPLAN UTDANNING FOR TILSETTE I POLITIET MED AVGRENSA POLITIMYNDE

STUDIEPLAN FOR VIDEREUTDANNING AV VEILEDERE I POLITIETS BEKYMRINGSSAMTALE

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I BEKJEMPELSE AV MILJØKRIMINALITET

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I KRIMINALITETSFOREBYGGENDE POLITIARBEID

STUDIEPLAN. VIDEREUTDANNING FOR AVANSERTE INFORMANTBEHANDLERE Modul studiepoeng. INFORMANTVEILEDERE Modul 3. 5 studiepoeng

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I BEKJEMPELSE AV MILJØKRIMINALITET

STUDIEPLAN INSTRUKTØRUTDANNING SIVIL RETTSPLEIE

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I AVHØYR AV BARN OG UNGDOM

STUDIEPLAN UTDANNING I JURIDISK METODE EN INNFØRING

STUDIEPLAN INSTRUKTØRUTDANNING UTRYKKINGSKØYRING

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING FOR NORDIC COMPUTER FORENSICS INVESTIGATORS

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I FINANSIELL ETTERFORSKING OG INNDRAGNING

STUDIEPLAN UTDANNING AV INNSATSPERSONELL KATEGORI studiepoeng

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I AVHØYR AV SÅRBARE PERSONAR

STUDIEPLAN UTDANNING AV OPERATØRER PÅ POLITIETS OPERASJONSSENTRALER

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING FOR NORDIC COMPUTER FORENSICS INVESTIGATORS MODULE studiepoeng

STUDIEPLAN UTDANNING I FUNKSJONSRETTET LEDELSE FOR ETTERFORSKINGSLEDERE

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I ETTERFORSKING

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I ETTERRETNING

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I AVHØYRSUTDANNING FELLESMODUL

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING FOR NORDIC COMPUTER FORENSIC INVESTIGATORS COMPUTER ENGINEERS

GRUNNKURS FOR FRAMTIDIGE HUNDEFØRARAR I POLITIET

STUDIEPLAN UTDANNING I FUNKSJONSRETTET LEDELSE FOR ETTERFORSKINGSLEDERE

VIDEREUTDANNING I KRIMINALTEKNISK ETTERFORSKNING AV VOLD OG DØDSFALLSAKER

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I KRIMINALTEKNISK VURDERING OG DOKUMENTASJON

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING LEDERKANDIDAT. 15 studiepoeng

STUDIEPLAN UTDANNING ANSATTE I POLITIET MED BEGRENSET POLITIMYNDIGHET ETTERFORSKNING FOR ANSATTE UTEN POLISIÆR UTDANNING.

STUDIEPLAN UTDANNING FOR POLITIETS FORHANDLERTJENESTE

STUDIEPLAN UTDANNING I FUNKSJONSRETTET LEDELSE FOR OPERASJONSLEDERE

STUDIEPLAN UTDANNING I FUNKSJONSRETTET LEDELSE FOR OPERASJONSLEDERE

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I BRANNETTERFORSKING

STUDIEPLAN UTDANNING I FUNKSJONSRETTET LEDELSE FOR INNSATSLEDERE

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I ARBEID MOT MILJØKRIMINALITET

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I VEILEDNINGSPEDAGOGIKK

STUDIEPLAN UTDANNING I FUNKSJONSRETTET LEDELSE FOR INNSATSLEDERE

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I VEILEDNINGSPEDAGOGIKK

VIDEREUTDANNING I KRIMINALTEKNISK ETTERFORSKNING AV VOLD OG DØDSFALLSAKER

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I POLITIETS FORVALTNINGSMESSIGE GJØREMÅL

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I VEILEDNINGSPEDAGOGIKK

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING FOR HUNDEFØRARAR I POLITIET MED VINTERTENESTE

Studieplan Funksjonsrettet ledelse for påtaleledere

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING FOR NORDIC COMPUTER FORENSICS INVESTIGATORS

STUDIEPLAN INSTRUKTØRUTDANNING SIVIL KRISEHÅNDTERING INNENFOR INTERNASJONALE POLITIOPERASJONER

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I KRIMINALTEKNISK ETTERFORSKING AV BRANNÅSTED

STUDIEPLAN UTDANNING I POLITIETS OPPGAVER INNEN DEN SIVILE RETTSPLEIE

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I ETTERRETNING

STUDIEPLAN. INSTRUKTØRUTDANNING OPERATIVE STYRINGSSYSTEMER I BRANN, HELSE og POLITI. 20 studiepoeng

KRIMINALTEKNISKE KOORDINATORER

STUDIEPLAN. Grunnleggende etterforsking av miljøkriminalitet. 15 studiepoeng

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I PRAKTISK PROSESSLEDELSE I POLITIET

STUDIEPLAN UTDANNING FOR ANSATTE I POLITIET MED BEGRENSET POLITIMYNDIGHET

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I TILRETTELAGTE AVHØR AV SÆRLIGE SÅRBARE PERSONER

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I KRIMINALTEKNISK ETTERFORSKNING FORDYPNING I BRANN. 20 studiepoeng

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING FOR POLITIETS PÅTALEJURISTER

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I BEKJEMPELSE AV MILJØKRIMINALITET

KURSPLAN PÅBYGNINGSKURS I K.R.E.A.T.I.V.- METODEN FOR INSTRUKTØRER I POLITIET

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I VEILEDNINGSPEDAGOGIKK

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I PRAKTISK PROSESSLEDELSE I POLITIET

STUDIEPLAN INSTRUKTØRUTDANNING GRENSEKONTROLL

Transkript:

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I STRATEGISK ANALYSE 5 + 15 studiepoeng Godkjent i høgskolestyret 25. april 2012

1. Innleiing Det vert stilt nye krav til at dei offentlege verksemdene skal kunne omstille seg i møte med nye og samansette utfordringar. Samfunnsutviklinga krev at politiet må vidareutvikle måten å tenkje på og evna til å prioritere rett, og etaten må tilpasse arbeidsmetodane. Endringar i kriminalitetsbiletet og samfunnsutviklinga elles har i dei seinare åra ført til sterkare fokus på den tryggleiksskapande verksemda til politiet med krav om auka tilgjenge, god organisering og rett bruk av ressursar. Dette føreset at politiet arbeider kunnskapsbasert. Kor godt politiet evner å analysere og operasjonalisere kunnskapen, heng saman med viljen til å leggje til rette for føremålstenleg etterretning og analyse. Studietilbodet i strategisk analyse omfattar samfunnsvitskapeleg metode og statistikk, utvikling av rolla og funksjonen til analytikaren i politiorganisasjonen, mandatet, rolla og organiseringa til politiet, pluss samfunnstilhøve og kriminalitet. Utdanninga har to modular: modul 1: innføring i samfunnsvitskapeleg metode og statistikk, 5 studiepoeng modul 2: strategisk analyse, 15 studiepoeng 2. Føremål Utdanninga skal medverke til å vidareutvikle avgjerslegrunnlaget til politiet gjennom å styrkje kompetansen, rolla og posisjonen til analytikarane i organisasjonen. Studieplan for vidareutdanning i strategisk analyse 2012 Side 1

3. Målgruppe og opptakskrav 3.1 Målgruppe Den primære målgruppa er tilsette i politiet som har eller er tiltenkt å ha strategisk analyse som arbeidsfelt. Det er ein føresetnad at søkjarane vert valde ut i samsvar med lokale kompetanseplanar, og at arbeidsgivaren prioriterer søkjarar som kan fylle rolla og funksjonen som analytikar i verksemda. 3.2 Opptakskrav Søkjarane må: ha politiskolen/politihøgskolen eller samfunnsvitskapeleg utdanning på minst bachelornivå vere tilsette i politiet Politiutdanna søkjarar må ha minst 1 års praksis frå politi- og lensmannsetaten. Andre søkjarar må ha 1 års yrkespraksis. Søkjarar som ikkje har formell kompetanse i samfunnsvitskapeleg metode og statistikk på minimum 5 studiepoeng, må gjennomføre og bestå modul 1 før dei kan ta til med modul 2. Søkjarane må anten dokumentere ålmenn studiekompetanse eller utdanning som svarar til minst 60 studiepoeng, eller ha realkompetanse som kan erstatte manglande formell kompetanse. 4. Læringsutbyte Ålmenn kompetanse Etter avslutta utdanning skal studentane kunne: vise større tryggleik og innsikt i rolla som analytikar og rådgivar for politimeisteren utarbeide analysar og formidle dei i organisasjonen Studieplan for vidareutdanning i strategisk analyse 2012 Side 2

vise god innsikt i samfunnsansvaret, organisasjonen og arbeidsfeltet til politiet formidle god kunnskap om samfunnstilhøve, utvikling og kriminalitetsomgrepet 5. Modul 1: Samfunnsvitskapeleg metode og statistikk 5 studiepoeng Modulen gir ei grunnleggjande innføring i samfunnsvitskapeleg metode og statistikk og praktisk bruk av slike verktøy. 5.1 Læringsutbyte Kunnskap Etter avslutta utdanning har studentane kunnskap om: kva som kjenneteiknar samfunnsvitskapeleg metode ulike typar kjelder og korleis ein kan vurdere og bruke dei i analysar ulike datainnsamlingsteknikkar og undersøkingsopplegg statistikk Ferdigheiter Etter avslutta utdanning skal studentane kunne: arbeide med og analysere ulike typar datamateriale utleie strategiske tilrådingar og prioriteringar på grunnlag av analysane 5.2 Organisering og arbeidsmåtar Studiet er lagt opp som eit deltidsstudium med samlingar og studiearbeid utanom samlingane, og skal i regelen gjennomførast på tre månader. Utdanninga tar om lag 140 timar. Det omfattar undervising, øvingsoppgåver, individuelt arbeid, gruppearbeid, nettbasert arbeid og litteraturstudium. Studieplan for vidareutdanning i strategisk analyse 2012 Side 3

Samlingane utgjer om lag 40 timar som kan fordelast over kortare eller lengre tid. Det er obligatorisk å delta på samlingane. Ei nettbasert læringsplattform vert brukt til administrasjon og pedagogisk gjennomføring av studiet. Arbeidskrav Arbeidskrav som må vere oppfylte og godkjente før studentane kan ta eksamen: eit individuelt refleksjonsnotat med vekt på sterke og svake sider ved ein strategisk analyse (inntil 800 ord) 5.3 Vurdering Studiet vert avslutta med ein individuell skriftleg eksamen over fire timar. Eksamenskarakterane er bestått / ikkje bestått. 5.4 Litteratur om lag 300 sider Grønmo, S. (2004). Samfunnsvitenskapelige metoder. Bergen: Fagbokforlaget. Pensum: kap. 1,2, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 13, 14. (189 s.) Lomell, H. M. (2011). Making sense of numbers: The presentation of crime statistics in the Oslo Police Annual Reports 1950 2008. I: A. Sætnan, H. M. Lomell & S. Hammer (red.), The mutual construction of statistics and society (s. 191 206). Abingdon: Routledge. Sætre, M. (2007). Analyser av kriminalitet: En innføring i data og metoder i samfunnsvitenskapelige og strategiske kriminalitetsanalyser. Kristiansand: Høyskoleforlaget. Pensum: s. 21 35, s. 101 154. (67 s.) Studieplan for vidareutdanning i strategisk analyse 2012 Side 4

6. Modul 2: Strategisk analyse 15 studiepoeng Modulen er organisert i tre hovudemne som samla skal gi studenten eit heilskapleg læringsutbyte. 6.1 Læringsutbyte 6.1.1 Mandatet, rolla og organiseringa til politiet Emnet gir ei grunnleggjande innføring i dei institusjonelle og strukturelle rammene for politiet i det norske samfunnet. Kunnskapar Etter avslutta utdanning har studentane kunnskap om: mandatet, rolla og organiseringa til politiet hovudfunksjonane og virkefeltet til politiet ulike former for kunnskapsbasert politiarbeid Ferdigheiter Etter avslutta utdanning skal studentane kunne: drøfte og vurdere oppgåvene til politiet i dag og framtida forklare verdien av strategisk analysen i styrings- og strategiarbeidet til politiet 6.1.2 Samfunnstilhøve og kriminalitet Dette emnet gir ei grunnleggjande innføring i samfunnstilhøve og faktorar som kan påverke kriminaliteten. Kunnskapar Etter avslutta utdanning har studentane kunnskap om: sentrale samfunnstilhøve og utviklingstrekk nasjonalt og internasjonalt trendar/trekk i kriminalitetsutviklinga nasjonalt og internasjonalt Studieplan for vidareutdanning i strategisk analyse 2012 Side 5

Ferdigheiter Etter avslutta utdanning skal studentane kunne: gjere greie for samfunnstilhøve og samfunnsfaktorar som kan påverke kriminaliteten diskutere ulike teoriar om årsaker til kriminalitet drøfte rollene og ansvaret til andre samfunnsaktørar innanfor førebygging og arbeid mot kriminalitet 6.1.3 Analytikarrolla Dette emnet legg vekt på å skape medvit om og utvikle analytikarrolla. Kunnskapar Etter avslutta utdanning har studentane kunnskap om: forventingar og krav til analytikarrolla i sin eigen organisasjon sentrale prosessar i organisasjonen som påverkar analytikarrolla Ferdigheiter Etter avslutta utdanning skal studentane kunne: gjere greie for korleis kommunikasjon, relasjonsbygging og kultur kan påverke analytikarfunksjonen utøve rolla som produsent og formidlar av kunnskap 6.2 Organisering og arbeidsmåtar Studiet er lagt opp som eit deltidsstudium med samlingar og studiearbeid utanom samlingane, og skal i regelen gjennomførast på 11 månader. Utdanninga tar om lag 420 timar. Det omfattar undervising, øvingsoppgåver, individuelt arbeid, gruppearbeid, nettbasert arbeid og litteraturstudium. Samlingane utgjer om lag 125 timar som kan fordelast over kortare eller lengre tid. Det er obligatorisk å delta på samlingane. Studieplan for vidareutdanning i strategisk analyse 2012 Side 6

Ei nettbasert læringsplattform vert brukt til administrasjon og pedagogisk gjennomføring av studiet. Arbeidsmåtane i studiet tar sikte på best mogleg samanheng mellom teori og praksis gjennom ulike former for problembasert læring. Det inneber at studentane gjennom heile studiet skal arbeide med praksisnære forklaringar og reelle analysar for betre å kunne forstå og utvikle analytikarfunksjonen. Kriminalitetsanalysen til politidistriktet/særorganet vil vere eit sentralt pedagogisk og praktisk omdreiingspunkt gjennom heile studiet. Studiet legg difor vekt på aktiv samhandling mellom leiinga for verksemda og analytikaren gjennom heile i studieperioden. Det inneber òg at leiinga for verksemda deltek på nokre samlingsdagar. Arbeidskrav Arbeidskrav som må vere oppfylte og godkjente før studentane kan ta eksamen: eit individuelt refleksjonsnotat som skal utarbeidast før fyrste samling, der studenten reflekterer over rolla, funksjonen og posisjonen ho eller han har i sin eigen organisasjon (inntil 1200 ord) ein plan for påfølgjande års kriminalitetsanalyse ein avgrensa analyse basert på ei reell problemstilling i eige distrikt Studieplan for vidareutdanning i strategisk analyse 2012 Side 7

6.3 Vurdering Studiet vert avslutta med ein individuell skriftleg heimeeksamen over 7 dagar frå måndag til sundag med utgangspunkt i ei analysesak. Karakterskalaen er gradert i fem trinn frå A til E for bestått og F for ikkje bestått. 6.4 Litteratur 6.4.1 Obligatorisk litteratur (900 sider) Christensen, T., Egeberg, M., Larsen, H. & Roness, P. G. (2010). Forvaltning og politikk (3. utg.). Oslo: Universitetsforlaget. Pensum: kap. 1, 3, 4, 6, 11. (79 s.) Clarke, R. V. & Eck, J. (2003). Become a problem-solving crime analyst. London: Jill Dando Institute of Crime Science. (110 s.) Eriksen, T. H. (2006). Innledning: Tryggheten og dens motstandere. I: T. H. Eriksen (red.), Trygghet. (s. 11 30). Oslo: Universitetsforlaget. (20 s.) Garland, D. (2000). The new criminologies of everyday life: Routine activity theory in historical and social context. I: A. von Hirsch, D. Garland & A. Wakefield (red.), Ethical and social perspectives on situational crime prevention (s. 215 224). Oxford: Hart. (10 s.) George, R. Z. & Bruce, J. M. (red.). (2008). Analyzing intelligence: origins, obstacles and innovations. Washington, D.C.: Georgetown University Press. Pensum: kap. 3, 4, 7, 10, 12. (61 s.) Gundhus, H. O. (2009). For sikkerhets skyld: IKT, yrkeskulturer og kunnskapsarbeid i politiet. Oslo: Unipub. Pensum: kap. 4, 5, 6, 7. (155 s.) Gundhus, H. O. & Larsson, P. (2007). Policing i et norsk perspektiv. I: H. O. Gundhus, P. Larsson & T.G. Myhrer (red.), Polisiær virksomhet: Hva er det hvem gjør det? (s. 11 30). Oslo: Politihøgskolen. (19 s.) Studieplan for vidareutdanning i strategisk analyse 2012 Side 8

Hirschfield, A. (2005). Analysis for intervention. I: N. Tilley (red.), Handbook of crime prevention and community safety (s. 629 673). Cullompton: Willan. Pensum: kap. 22. (40 s.). Hughes, G. & Edwards, A. (2005). Crime prevention in context. I: N. Tilley (red.), Handbook of crime prevention and community safety (14 34). Cullompton : Willan. Pensum: kap 2. (16 s.). Lie, E. M. (2011). I forkant: Kriminalitetsforebyggende arbeid. Oslo: Gyldendal. Pensum: kap. 2, 5, 6. (87 s.) McDowell, D. (2009). Strategic intelligence: A handbook for practitioners, managers and users. (Rev. utg.). Lanham: Scarecrow Press. Pensum: kap 2, 5, 6, 7, 17. (64 s.) Næss, H. E. (2010). Små nøkler store dører. Oslo. Universitetsforlaget. Pensum: kap. 2, 3, 4. (71 s.) Reiner, R. (2008). Policing and the media. I: T. Newburn (red.), Handbook of policing (s. 313 335). Cullompton: Willan. (19 s.) Reiner, R. (2010). The politics of the police. (4. utg.). Oxford: Oxford University Press. Pensum: kap. 1. (34 s.) Weisburd, D. & Braga, A. A. (red.). (2006). Police innovation: Contrasting perspectives. Cambridge: Cambridge University Press. Pensum: kap. 1, 2, 3, 4, 7, 12, 13, 16, 17. (154 s.) 6.4.2 Skal vere kjent Bauck, H. J. (2004). Strategisk analyse. Kunnskap for å lede. Oslo: Politidirektoratet Politidirektoratet. (2002). Strategiplan for forebyggende arbeid 2002 2005. Oslo: Politidirektoratet Politidirektoratet. (2007). Nasjonal strategi for etterretning og analyse. Oslo: Politidirektoratet. St. meld. nr. 42. (2004 01502005). Politiets rolle og oppgaver. Oslo: Justis- og politidepartementet Studieplan for vidareutdanning i strategisk analyse 2012 Side 9

Thorsen, L. R., Lid, S. & Stene, R. J. (2009). Kriminalitet og rettsvesen 2009. Oslo: Statistisk Sentralbyrå. 6.4.3 Tilrådd tilleggslitteratur Bratholm, A. (1988). Etterforskning av maktovergrep i Bergens-politiet. Lov og rett, 27(2), 65 178. Bratholm, A. (1991). Bumerangsakene en norsk rettstragedie. Juristkontakt, 25(5), 7 17. Davies, P., Francis, P. & Jupp, V. (2011). Doing criminological research (2. utg.). London: Sage. Frogner, P. (2003). Innvandrere og den registrerte kriminaliteten. I: O. Brox, S. Skirbekk & T. Lindbekk (red.), Gode formål gale følger?: kritisk lys på norsk innvandringspolitikk (s. 122 154). Oslo: Cappelen akademisk. Frønes, I. & Kjølsrød, L. (red.). (2003). Det norske samfunn. (4. utg.). Oslo: Gyldendal akademisk. Gilling, D. (2005). Partnership and crime prevention. I: N. Tilley (red.), Handbook of crimeprevention and community safety (s. 734 756). Cullompton: Willan. Goldstein, H. (2003). On further developing problem-oriented policing: The most critical need, the major impediments, and a proposal. I: J. Knutsson (red.), Problem-oriented policing: From innovation to mainstream (s. 13 47). Monsey, NY: Criminal Justice Press. Gottschalk, P & Hansen, M.L. (2011). Etterretningsprosessen. Fra strategi til implementering.(s. 13 30, 75 88, 278 280) Oslo: Unipub Gundhus, H. O. (2005). Catching and targeting : risk based policing, local culture and gendered practices. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 6(2), 128 146. Hauge, R. (2001). Kriminalitetens årsaker: Utsnitt av kriminologiens historie (2. utg.). Oslo: Universitetsforlaget. Knutsson, J. & Søvik, K-E. (2005). Problemorientert politiarbeid i teori og praksis. Oslo: Politihøgskolen. Studieplan for vidareutdanning i strategisk analyse 2012 Side 10

Larsson, P. (2002). Analyse som verktøy i politiarbeidet. I: A. Skodvin (red.), Polititjenestemann og akademiker?: forskning og praksis i politiarbeid: Forskningskonferansen, 13. og 14. august 2002 (s. 105 120). Oslo: Politihøgskolen. Larsson, P. (2005). Kriminalitetsforebygging og politirollen. Nordisk Tidsskrift for kriminalvidenskap, 92(3), 271 281. Lomell, H. M. (2011). Making sense of numbers: The presentation of crime statistics in the Oslo Police Annual Reports 1950 2008. I: A. Sætnan, H. M. Lomell & S. Hammer (red.), The mutual construction of statistics and society (s. 191 206). Abingdon: Routledge. McDowell, D. (2009). Strategic intelligence: A handbook for practitioners, managers and users (Rev. utg). Lanham: Scarecrow Press. Resten av boka Newburn, T. (red.). (2005). Policing: Key readings. Cullompton: Willan. Tilley, N. (2006). Knowing and doing: guidance and good practice in crime prevention. I: J. Knutsson & R. V. Clarke (red.), Putting theory to work: implementing situational prevention and problem-oriented policing (s. 217 249). Monsey, NY: Criminal Justice Press. Aas, K. F. (2006). Ta vare på deg selv, lommeboka, mobilen og dine venner. I: T. H. Eriksen (red.), Trygghet (s. 73 95). Oslo: Universitetsforlaget. Studieplan for vidareutdanning i strategisk analyse 2012 Side 11