STUDIEPLAN UTDANNING FOR TILSETTE I POLITIET MED AVGRENSA POLITIMYNDE



Like dokumenter
STUDIEPLAN UTDANNING FOR ANSATTE I POLITIET MED BEGRENSET POLITIMYNDIGHET

STUDIEPLAN UTDANNING I JURIDISK METODE EI INNFØRING

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING FOR PÅTALEJURISTAR I POLITIET

STUDIEPLAN UTDANNING FOR ANSATTE I POLITIET MED BEGRENSET POLITIMYNDIGHET

STUDIEPLAN UTDANNING AV OPERATØRAR TIL OPERASJONSSENTRALANE FOR POLITIET

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I FORVALTINGSOPPGÅVENE TIL POLITIET

STUDIEPLAN UTDANNING FOR ANSATTE I POLITIET MED BEGRENSET POLITIMYNDIGHET

STUDIEPLAN FOR VIDAREUTDANNING AV RETTLEIARAR I POLITIET SIN BEKYMRINGSSAMTALE

STUDIEPLAN UTDANNING I POLITIOPPGÅVER INNANFOR DEN SIVILE RETTSPLEIA

STUDIEPLAN UTDANNING FOR FORHANDLARTENESTA HOS POLITIET

STUDIEPLAN UTDANNING I FUNKSJONSRETTA LEIING FOR OPERASJONSLEIARAR

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I KRIMINALTEKNISK ETTERFORSKING AV BRANNÅSTAD

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING FOR NORDIC COMPUTER FORENSICS INVESTIGATORS

STUDIEPLAN UTDANNING I TEIKN OG SYMPTOM PÅ MISBRUK AV NARKOTIKA OG ANDRE RUSMIDDEL

STUDIEPLAN UTDANNING I FUNKSJONSRETTA LEIING FOR INNSATSLEIARAR

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I ARBEID MOT ØKONOMISK KRIMINALITET

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING LEIARKANDIDAT. 15 studiepoeng

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I KRIMINALTEKNISK VURDERING OG DOKUMENTASJON

STUDIEPLAN UTDANNING I FUNKSJONSRETTA LEIING FOR INNSATSLEIARAR. 15 studiepoeng

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I RETTLEIINGSPEDAGOGIKK

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I BRANNETTERFORSKING

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I ARBEID MOT ØKONOMISK KRIMINALITET

STUDIEPLAN. VIDAREUTDANNING FOR AVANSERTE INFORMANTHANDSAMARAR Modul studiepoeng. INFORMANTRETTLEIARAR Modul 3.

STUDIEPLAN UTDANNING ANSATTE I POLITIET MED BEGRENSET POLITIMYNDIGHET ETTERFORSKNING FOR ANSATTE UTEN POLISIÆR UTDANNING.

STUDIEPLAN INSTRUKTØRUTDANNING GRENSEKONTROLL

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I POLITIETS FORVALTNINGSMESSIGE GJØREMÅL

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I ARBEID MOT MILJØKRIMINALITET

STUDIEPLAN UTDANNING I JURIDISK METODE EN INNFØRING

Studieplan Funksjonsretta leiing for påtaleleiarar

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I ARBEID MOT MILJØKRIMINALITET

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING FOR POLITIETS PÅTALEJURISTER

STUDIEPLAN FOR VIDEREUTDANNING AV VEILEDERE I POLITIETS BEKYMRINGSSAMTALE

STUDIEPLAN UTDANNING AV OPERATØRER PÅ POLITIETS OPERASJONSSENTRALER

STUDIEPLAN INSTRUKTØRUTDANNING UTRYKKINGSKØYRING

STUDIEPLAN UTDANNING FOR POLITIETS FORHANDLERTJENESTE

STUDIEPLAN UTDANNING I TEGN OG SYMPTOMER PÅ MISBRUK AV NARKOTIKA OG ANDRE RUSMIDLER. 5 studiepoeng

GRUNNKURS FOR FRAMTIDIGE HUNDEFØRARAR I POLITIET

STUDIEPLAN UTDANNING I FUNKSJONSRETTET LEDELSE FOR OPERASJONSLEDERE

STUDIEPLAN UTDANNING I FUNKSJONSRETTA LEIING FOR ETTERFORSKINGSLEIARAR

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I AVHØYR AV BARN OG UNGDOM

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I AVHØYRSUTDANNING FELLESMODUL

STUDIEPLAN UTDANNING I FUNKSJONSRETTET LEDELSE FOR INNSATSLEDERE

STUDIEPLAN UTDANNING I TEGN OG SYMPTOMER PÅ MISBRUK AV NARKOTIKA OG ANDRE RUSMIDLER

STUDIEPLAN UTDANNING I FUNKSJONSRETTET LEDELSE FOR INNSATSLEDERE

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I ARBEID MOT MILJØKRIMINALITET

STUDIEPLAN INSTRUKTØRUTDANNING SIVIL RETTSPLEIE

STUDIEPLAN. VIDEREUTDANNING FOR AVANSERTE INFORMANTBEHANDLERE Modul studiepoeng. INFORMANTVEILEDERE Modul 3. 5 studiepoeng

STUDIEPLAN INSTRUKTØRUTDANNING SIVIL KRISEHANDSAMING INNANFOR INTERNASJONALE POLITIOPERASJONAR

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I KRIMINALTEKNISK VURDERING OG DOKUMENTASJON

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I ARBEID MOT MILJØKRIMINALITET

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I VEILEDNINGSPEDAGOGIKK

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I ARBEID MOT MILJØKRIMINALITET

STUDIEPLAN INSTRUKTØRUTDANNING GRENSEKONTROLL

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I VEILEDNINGSPEDAGOGIKK

STUDIEPLAN UTDANNING OPERATØRARBEID I OPERASJONSSENTRALEN

STUDIEPLAN UTDANNING I FUNKSJONSRETTET LEDELSE FOR VAKTLEDERE VED SENTRALE SAMFUNNSINSTITUSJONER

STUDIEPLAN UTDANNING I FUNKSJONSRETTET LEDELSE FOR OPERASJONSLEDERE

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I AVHØYR AV SÅRBARE PERSONAR

STUDIEPLAN UTDANNING AV INNSATSPERSONELL KATEGORI studiepoeng

STUDIEPLAN UTDANNING I POLITIETS OPPGAVER INNEN DEN SIVILE RETTSPLEIE

STUDIEPLAN INSTRUKTØRUTDANNING GRENSEKONTROLL

Studieplan Funksjonsrettet ledelse for påtaleledere

VIDEREUTDANNING I KRIMINALTEKNISK ETTERFORSKNING AV VOLD OG DØDSFALLSAKER

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I KRIMINALTEKNISK VURDERING AV BLODSPOR

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I VEILEDNINGSPEDAGOGIKK

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I KRIMINALITETSFØREBYGGJANDE POLITIARBEID

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I BEKJEMPELSE AV ØKONOMISK KRIMINALITET

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I BEKJEMPELSE AV MILJØKRIMINALITET

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I TILRETTELAGTE AVHØR AV SÆRLIGE SÅRBARE PERSONER

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I FINANSIELL ETTERFORSKING OG INNDRAGNING

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING FOR NORDIC COMPUTER FORENSICS INVESTIGATORS

STUDIEPLAN. Grunnleggende etterforsking av miljøkriminalitet. 15 studiepoeng

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I KRIMINALTEKNISK ETTERFORSKNING FORDYPNING I ULYKKER OG EKSTRAORDINÆRE HENDELSER. 20 studiepoeng

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I BEKJEMPELSE AV ØKONOMISK KRIMINALITET

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING FOR HUNDEFØRARAR I POLITIET MED VINTERTENESTE

KRIMINALTEKNISKE KOORDINATORER

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I ETTERFORSKING

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I FINANSIELL ETTERFORSKING OG INNDRAGNING

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING FOR NORDIC COMPUTER FORENSICS INVESTIGATORS MODULE studiepoeng

KURSPLAN PÅBYGNINGSKURS I K.R.E.A.T.I.V.- METODEN FOR INSTRUKTØRER I POLITIET

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING FOR NORDIC COMPUTER FORENSIC INVESTIGATORS COMPUTER ENGINEERS

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I BEKJEMPELSE AV MILJØKRIMINALITET

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I BEKJEMPELSE AV MILJØKRIMINALITET

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I KRIMINALTEKNISK ETTERFORSKING AV BRANNÅSTED

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I VEILEDNINGSPEDAGOGIKK

STUDIEPLAN INSTRUKTØRUTDANNING POLITIOPERATIVE DISIPLINAR

STUDIEPLAN VIDAREUTDANNING I ETTERFORSKING AV GROV VALD OG DRAP

VIDEREUTDANNING I KRIMINALTEKNISK ETTERFORSKNING AV VOLD OG DØDSFALLSAKER

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I BRANNETTERFORSKING

STUDIEPLAN INSTRUKTØRUTDANNING SIVIL KRISEHÅNDTERING INNENFOR INTERNASJONALE POLITIOPERASJONER

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I KRIMINALTEKNISK ETTERFORSKNING FORDYPNING I BRANN. 20 studiepoeng

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I BEKJEMPELSE AV MILJØKRIMINALITET

STUDIEPLAN. INSTRUKTØRUTDANNING OPERATIVE STYRINGSSYSTEMER I BRANN, HELSE og POLITI. 20 studiepoeng

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I KRIMINALTEKNISK ETTERFORSKNING FORDYPNING I VOLD- OG DØDSFALLSAKER. 20 studiepoeng

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I GENERELL KRIMINALTEKNISK ETTERFORSKNING. 30 studiepoeng

STUDIEPLAN UTDANNING I TVERRETATLIG BEKJEMPELSE AV ØKONOMISK KRIMINALITET

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I BEKJEMPELSE AV MILJØKRIMINALITET

STUDIEPLAN VIDEREUTDANNING I ETTERFORSKING AV SEKSUALFORBRYTELSER

Høgskolen i Østfold. Studieplan for. Norsk 1. Studiet går over to semester 30 studiepoeng. Godkjent av Dato: Endret av Dato:

Transkript:

STUDIEPLAN UTDANNING FOR TILSETTE I POLITIET MED AVGRENSA POLITIMYNDE 20 studiepoeng Godkjent i høgskolestyret 28. august 2012

1. Innleiing Nokre av oppgåvene til politiet vert i dag handsama av tilsette som har avgrensa politimynde til å utføre yrkesspesifikke polisiære arbeidsoppgåver. Det omfattar framfor alt arrestforvararar, grensekontrollørar og transportfølgje. Arrestforvararar tar hand om innsette i arrestar og transport av varetektsfangar til ulike framstillingar. I tillegg syter dei for tryggleik, ro og orden i tinghusa. Grensekontrollørar utfører inn- og utgåande grensekontroll for å verne om reglane og interessene til schengenlanda. Dei skal avdekkje ulovleg innvandring og kriminalitet over landegrensene. Transportfølgje utfører transittenester. Dei fører tilsyn med innsette i internat og følgjer asylsøkarar og utlendingar utan lovleg opphald ut av landet. Alle desse gjer arbeid som er strengt regulert, og som rører ved menneske i sårbare situasjonar. Det er difor viktig at dei tilsette har god kompetanse til å utføre arbeidsoppgåvene sine. Politihøgskolen vil medverke til dette gjennom utdanning i avgrensa politimyndighet. Utdanninga er organisert i ein grunnmodul og tre påbyggingsmodular: Modul 1: Generelt om avgrensa politimynde Modul 2A: Avgrensa politimynde for arrestforvararar Modul 2B: Avgrensa politimynde for grensekontrollørar Modul 2C: Avgrensa politimynde for transportfølgje Modul 1 gir 15 studiepoeng, medan kvar påbyggingsmodul gir 5 studiepoeng. 2. Føremål Utdanninga skal medverke til at politimynde i yrkesspesifikke polisiære arbeidsoppgåver vert utøvd på ein god måte og tar omsyn til rettstryggleik og personvern. Studieplan for avgrensa politimynde 2012 Side 1

3. Målgruppe og opptakskrav 3.1 Målgruppe Målgruppa er tilsette i politi- og lensmannsetaten med avgrensa politimynde. Det er ein føresetnad at deltakarane vert valde ut i samsvar med dei lokale kompetanseplanane. 3.2 Opptakskrav Søkjarar til modul 1 må: vere tilsette som anten arrestforvarar, grensekontrollør eller transportfølgje ha arbeidd minst eitt år som arrestforvarar, grensekontrollør eller transportfølgje Søkjarane må anten dokumentere ålmenn studiekompetanse eller utdanning som svarar til minst 60 studiepoeng, eller ha realkompetanse som kan erstatte manglande formell kompetanse. Det er ein føresetnad at søkjarane har fått lokal opplæring i tråd med rundskrivet om avgrensa politimynde. Søkjarar til modul 2A, 2B og 2C må ha bestått modul 1 vere tilsette som anten arrestforvarar, grensekontrollør eller transportfølgje 4. Læringsutbyte Ålmenn kompetanse Etter avslutta utdanning skal studentane kunne: vise større innsikt og tryggleik i yrkesrolla vise sjølvstendig ansvar når dei utøver avgrensa politimynde identifisere og vurdere etiske dilemma i arbeidet forstå kva dokumentert kunnskap om og rett bruk av lovverket ved utøving av politimynde vil seie Studieplan for avgrensa politimynde 2012 Side 2

5. Modul 1 Generelt om avgrensa politimynde 15 studiepoeng 5.1 Kunnskap Etter avslutta utdanning har studentane kunnskap om: organiseringa og funksjonane til politiet, påtalemakta og domstolane grunnleggjande strafferettslege og straffeprosessuelle emne dei rettslege rammene for avgrensa politimynde ulike rettslege grunnlag for maktbruk og grunnvilkåra for bruk regelsett som styrer sentrale arbeidsoppgåver innanfor eiga yrkesgruppe utvalde arrestasjonsteknikkar og faremoment når dei vert brukte nokre symptom på alvorlege psykiske og fysiske helseproblem stress og stressreaksjonar kommunikasjon, konflikthandsaming og etikk kulturforståing og mangfald 5.2 Ferdigheiter Etter avslutta utdanning skal studentane kunne: bruke tvangsmiddel etter straffeprosesslova bruke inngrepsheimlar etter politilova bruke inngrepsheimlar etter utlendingslova møte ulike menneskegrupper på ein profesjonell måte identifisere ruspåverknad ved å bruke metoden teikn og symptom identifisere ulike årsaker til og teikn på stress bruke enkle, grunnleggjande arrestasjonsteknikkar og forklare heimelsgrunnlaget syte for tryggleik for seg sjølv og andre utføre livreddande førstehjelp 5.3 Organisering og arbeidsmåtar Modulen er lagt opp som eit deltidsstudium med samlingar og studiearbeid utanom samlingane, og skal i regelen gjennomførast på seks månader. Utdanninga tar om lag 420 timar. Det omfattar undervising, øvingsoppgåver, trening, individuelt arbeid, gruppearbeid, nettbasert arbeid og litteraturstudium. Studieplan for avgrensa politimynde 2012 Side 3

Arbeidsmåtane i studiet skal gi studentane godt læringsutbyte, og særleg klargjere sambandet mellom teori og praksis. Det vert lagt vekt på varierte arbeidsformer med mykje studentaktivitet. Ein del av undervisinga er basert på praktiske døme frå arbeidskvardagen til studentane. Samlingane utgjer inntil 140 timar som kan fordelast over kortare eller lengre tid. Det er obligatorisk å delta på samlingane. Ei nettbasert læringsplattform vert brukt til administrasjon og pedagogisk gjennomføring av studiet. 5.4 Arbeidskrav Arbeidskrav som må vere oppfylte og godkjente før studentane kan ta eksamen: To rapportar som studenten skal skrive på bakgrunn av ein sjølvopplevd situasjon. Valet av situasjon skal godkjennast av fagansvarleg. Eit individuelt refleksjonsnotat (inntil 600 ord). Ei prøve i teikn og symptom. 5.5 Vurdering Studiet vert avslutta med ein skriftleg heimeeksamen over 4 timar. Karakterane er bestått / ikkje bestått. Studieplan for avgrensa politimynde 2012 Side 4

5.6 Litteratur 5.6.1 Obligatorisk litteratur (850 sider) Bjørklund, R. (1997). Politipsykologi (2. utg.). Nesbru: Vett & Viten. Pensum: S. 171 322. (146 sider) Eriksen T. H. (2001). Flerkulturell forståelse. Oslo: Tano Aschehoug. Pensum: S. 22 32 og 57 72. (26 sider) Fife, A. (2002). Tverrkulturell kommunikasjon. Oslo: Yrkeslitteratur. Pensum: S. 31 43, 47 57, 59 79, 99 111,167 og 183. (89 sider) Gullestad, M. (2002). Det norske sett med nye øyne. Oslo: Universitetsforlaget. Pensum: S. 142 173. (32 sider) Kippe, H. & Seiersted, A. (2005). Spesiell strafferett og spesiallover (2. utg.). Nesbru: Vett og viten. Pensum: S. 41 61. (21 sider) Kramer, J. (1986). Norsk identitet: Et produkt av underutvikling og stammetilhørighet. I: A. M. Klausen (red.), Den norske væremåte: Antropologisk søkelys på norsk kultur (s. 88 97). Oslo: Cappelen. (9 sider) Lie, A. L. & Lagestad, P. (2011). Arrestasjonsteknikk (2. utg.). Oslo: Gyldendal. Pensum velges i forhold til de valgte basisteknikkene. Melhuus, M. (2001). Hvilken skam uten ære? Eller: finnes den skamløse æren? I: T. Wyller (red.), Skam: Perspektiver på skam, ære og skamløshet i det moderne (s. 141 165). Bergen: Fagbokforlaget. (19 sider) Myhrer, T-G. (2007). Begrenset politimyndighet. I: H. O. Gundhus, P. Larsson & T- G. Myhrer (red.), Polisiær virksomhet: Hva er det hvem gjør det? (s. 111 134). Oslo: Politihøgskolen. (23 sider) Nielsen, G. H. (1997). Psykiske lidelser og psykologisk behandling. I: G. H. Nielsen & K. Raaheim (red.), En innføringsbok i psykologi for universiteter og høgskoler (s. 481 503). Oslo: Cappelen Akademisk. (23 sider) Nilstad, M. (2005). Etikk: yrkesetikk i politiet. Nesbru: Vett og Viten. Pensum: S. 37 60, 97 126, 227 247. (75 sider) Studieplan for avgrensa politimynde 2012 Side 5

Vevstad, V. (2010). Utlendingsloven: lov 15. mai 2008 nr. 35 om utlendingers adgang til riket og deres opphold her: Kommentarutgåve. Oslo: Universitetsforlaget. Pensum: S. 21 63, 370 447, 459 480 og 539 625. (226 sider) Williksen, E. & Bjerknes, O. T. (2012). Politirapport (3. utg.). Nesbru: Vett & Viten. Pensum: S. 17 56, 57 72, 195 244, 461 484. (126 sider) Øiseth, O. V., Kjeldsen, T. & Sundvoll, A. (2009). Tegn og symptomer på misbruk av narkotika eller andre rusmidler (23. rev. utg.). Nesbru: Vett og Viten. (85 sider) Studieplan for avgrensa politimynde 2012 Side 6

6 Modul 2A Avgrensa politimynde for arrestforvararar 5 studiepoeng 6.1 Ålmenn kompetanse Etter avslutta utdanning skal studentane kunne: stå fram med auka innsikt og tryggleik i rolla som arrestforvarar vise respekt for enkeltindividet 6.2 Kunnskapar Etter avslutta utdanning har studentane kunnskap om: aktuelle emne innanfor alminneleg og spesiell strafferett aktørane i straffeprosessen og domstolshandsaminga rettane og pliktene til arrestanten kulturforståing og konflikthandsaming tverrkulturell kommunikasjon yrkesbelastingar og skadar regelsett som styrer sentrale yrkesspesifikke arbeidsoppgåver funksjonane, oppgåvene og dei sentrale avgjerslene til kontrollorgana, med størst vekt på Spesialeininga for politisaker og Arresttilsynet symptom på alvorlege psykiske og fysiske helseproblem 6.3 Ferdigheiter Etter avslutta utdanning skal studentane kunne: kommunisere med arrestantane på ein føremålstenleg og forsvarleg måte identifisere teikn på alvorleg helserisiko hjå arrestantane og medverke til å førebyggje isolasjonsskadar ta etiske val 6.4 Organisering og arbeidsmåtar Modulen er lagt opp som eit deltidsstudium med samlingar og studiearbeid utanom samlingane, og skal i regelen gjennomførast på tre månader. Utdanninga tar om lag 140 timar. Det omfattar undervising, øvingsoppgåver, individuelt arbeid, gruppearbeid, nettbasert arbeid og litteraturstudium. Studieplan for avgrensa politimynde 2012 Side 7

Arbeidsmåtane i studiet skal gi studentane godt læringsutbyte, og særleg klargjere sambandet mellom teori og praksis. Det vert lagt vekt på varierte arbeidsformer med mykje studentaktivitet. Samlingane utgjer om lag 40 timar som kan fordelast over kortare eller lengre tid. Vi tilrår å organisere modulen som to samlingar, kvar på 3 dagar. Det er obligatorisk å delta på samlingane. Ei nettbasert læringsplattform vert brukt til administrasjon og pedagogisk gjennomføring av studiet. Arbeidskrav Arbeidskrav som må vere oppfylte og godkjente før studentane kan ta eksamen: Ei individuell oppgåve som skal handle om eit sjølvvald emne frå studiet og godkjennast av den fagansvarlege. Arbeidskravet skal vise at studenten har innsikt i kunnskaps- og ferdigheitskrava i studiet, og skal vere relatert til eigen praksis (inntil 2000 ord). 6.5 Vurdering Studiet vert avslutta med ein skriftleg heimeeksamen over 2 timar. Karakterane er bestått / ikkje bestått. 6.6 Litteratur 6.6.1 Obligatorisk pensum (318 sider) Fredriksen, Steinar (2009): Innføring i straffeprosess. S. 43 69, 75 88, 100 105, 111 124, 135 137, 195 198, 215 245 og 254 255. (102 sider) Oslo: Gyldendal Akademiske Kippe, Harald og Asmund Seiersted (2005): Spesiell strafferett. S. 62 73, 233 264 og 288 293 (48 sider) 2 utgåve. Oslo: Vett og viten Nordhelle, Grethe: Mekling konfliktforståelse og konflikthåndtering. S. 11 152 (142 der). Oslo: Gyldendal norsk forlag Studieplan for avgrensa politimynde 2012 Side 8

NOU 2009:12: Et ansvarlig politi. Åpenhet, kontroll og læring. S. 58 59, 131 156 (27 sider). 6.6.2 Skal vere kjent Obligatorisk pensum for modul 1 Studieplan for avgrensa politimynde 2012 Side 9

7. Modul 2B Avgrensa politimynde for grensekontrollørar 5 studiepoeng 7.1 Ålmenn kompetanse Etter avslutta utdanning skal studentane kunne: stå fram med auka innsikt og tryggleik i rolla som grensekontrollør vise respekt for enkeltindividet 7.2 Kunnskapar Etter avslutta utdanning har studentane kunnskap om: regelverket knytt til grensekontrollen, spesielt utlendingslova og grenseforordninga rettar og plikter for reisande den historiske, religiøse og politisk bakgrunnen til ulike grupper reisande tverrkulturell kommunikasjon regelsett som styrer sentrale funksjonsspesifikke arbeidsmetodar trendar i internasjonal kriminalitet 7.3 Ferdigheiter Etter avslutta utdanning skal studentane kunne: handtere dei reisande på ein human og trygg måte kommunisere med dei reisande på ein føremålstenleg måte ta etiske val avdekkje og handsame straffbare handlingar i initialfasen knytt til ansvarsområdet deira 7.4 Organisering og arbeidsmåtar Modulen er lagt opp som eit deltidsstudium med samlingar og studiearbeid utanom samlingane, og skal i regelen gjennomførast på tre månader. Utdanninga tar om lag 140 timar. Det omfattar undervising, øvingsoppgåver, individuelt arbeid, gruppearbeid, nettbasert arbeid og litteraturstudium. Studieplan for avgrensa politimynde 2012 Side 10

Arbeidsmåtane i studiet skal gi studentane godt læringsutbyte, og særleg klargjere sambandet mellom teori og praksis. Det vert lagt vekt på varierte arbeidsformer med mykje studentaktivitet. Samlingane utgjer om lag 40 timar som kan fordelast over kortare eller lengre tid. Vi tilrår å organisere modulen som to samlingar, kvar på 3 dagar. Det er obligatorisk å delta på samlingane. Ei nettbasert læringsplattform vert brukt til administrasjon og pedagogisk gjennomføring av studiet. Arbeidskrav Arbeidskrav som må vere oppfylte og godkjente før studentane kan ta eksamen: Ei individuell oppgåve som skal handle om eit sjølvvald emne frå studiet og godkjennast av den fagansvarlege. Arbeidskravet skal vise at studenten har innsikt i kunnskaps- og ferdigheitskrava i studiet, og skal vere relatert til eigen praksis (inntil 2000 ord). 7.5 Vurdering Studiet vert avslutta med ein skriftleg heimeeksamen over 2 timar. Karakterane er bestått / ikkje bestått. 7.6 Litteratur 7.6.1 Obligatorisk pensum (294 sider) al-araki, M. (2007). Kulturanalyse: et verktøy for god kommunikasjon mellom mennesker, kap. 5. (19 s.), Oslo: Cappelen Akademiske. Kvalbein, A. (1999). God kontakt: Praktisk kommunikasjonslære. Kristiansand: Ij forlaget.pensum: kap. 5. (10 s.) * Røkenes, O. H. & Hansen, P. (2006). Bære eller briste: Kommunikasjon og relasjon i arbeid med mennesker. Bergen: Fagbokforlaget. Pensum: kap. 7. (25 s.) * Studieplan for avgrensa politimynde 2012 Side 11

Rønneberg, K. (2011). Politisamtaler med publikum: Språkbruk som fremmer eller hemmer god kommunikasjon.oslo: Unipub. Pensum: s. 7 8, kap. 1, kap. 6 (s. 259 278) og kap. 7 (34 s.) * Schengen Boarders Code «Europaparlaments- og Rådsforordning (EF) nr. 562/2006 av 15. mars 2006 om innføringen av fellesskapsregler som regulerer bevegelser over grensen (grenseforordninge) med vedlegg (totalt 63 sider med vedlegg) Vevstad, Vigdis (2010): Utlendingsloven kommentarutgave, S. 64 125, 422 448 og side 483 538 (143 sider): Universitetsforlaget 7.6.2 Skal vere kjent RPOD-2010-9 «Grensekontrollrundskrivet» (16 sider) RPOD-2010-11 «Politiets utøvelse av utlendingskontroll på territoriet, herunder i grenseområdene» (8 sider) RPOD-2012-5 «Politiets arbeid med søknader om beskyttelse (asyl), identifisering og uttransportering av utlendinger etter utlendingsloven (7 sider) RS 2010-081 «Bruk av ankomstregisteringsskjema ved søknad om beskyttelse» (4 sider) Obligatorisk pensum for modul 1 Studieplan for avgrensa politimynde 2012 Side 12

8. Modul 2C Avgrensa politimynde for transportfølgje 5 studiepoeng 8.1 Ålmenn kompetanse Etter avslutta utdanning skal studentane kunne: stå fram med auka innsikt og tryggleik i rolla som transportfølgje vise respekt for enkeltindividet 8.2 Kunnskapar Etter avslutta utdanning har studentane kunnskap om: sentrale aktuelle delar av utlendingslova rettar og plikter for utlendingar kulturforståing, mekling, konflikthandsaming og tverrkulturell kommunikasjon migrasjon og illegal innvandring trendar i internasjonal kriminalitet symptom på alvorleg helsefare mindreårige i internering regelsett som styrer funksjonsspesifikke arbeidsmetodar 8.3 Ferdigheiter Etter avslutta utdanning skal studentane kunne: kommunisere med og handsame utlendingar på ein føremålstenleg og forsvarleg måte identifisere teikn på alvorleg helserisiko og medverke til å førebyggje isolasjonsskadar ta etiske val 8.4 Organisering og arbeidsmåtar Modulen er lagt opp som eit deltidsstudium med samlingar og studiearbeid utanom samlingane, og skal i regelen gjennomførast på tre månader. Utdanninga tar om lag 140 timar. Det omfattar undervising, øvingsoppgåver, individuelt arbeid, gruppearbeid, nettbasert arbeid og litteraturstudium. Studieplan for avgrensa politimynde 2012 Side 13

Arbeidsmåtane i studiet skal gi studentane godt læringsutbyte, og særleg klargjere sambandet mellom teori og praksis. Det vert lagt vekt på varierte arbeidsformer med mykje studentaktivitet. Samlingane utgjer om lag 40 timar som kan fordelast over kortare eller lengre tid. Vi tilrår å organisere modulen som to samlingar, kvar på 3 dagar. Det er obligatorisk å delta på samlingane. Ei nettbasert læringsplattform vert brukt til administrasjon og pedagogisk gjennomføring av studiet. Arbeidskrav Arbeidskrav som må vere oppfylte og godkjente før studentane kan ta eksamen: Ei individuell oppgåve som skal handle om eit sjølvvald emne frå studiet og godkjennast av den fagansvarlege. Arbeidskravet skal vise at studenten har innsikt i kunnskaps- og ferdigheitskrava i studiet, og skal vere relatert til eigen praksis (inntil 2000 ord). 8.5 Vurdering Studiet vert avslutta med ein skriftleg heimeeksamen over 2 timar. Karakterane er bestått / ikkje bestått. 8.6 Litteratur 8.6.1.1 Obligatorisk pensum (289 sider) Nordhelle, Grethe: Mekling konfliktforståelse og konflikthåndtering. S. 11 152 (142 sider). Oslo: Gyldendal norsk forlag Kvalbein, A. (1999). God kontakt: Praktisk kommunikasjonslære. Kristiansand: Ij forlaget. Pensum: kap. 5. (10 s.) * Røkenes, O. H. & Hansen, P. (2006). Bære eller briste: Kommunikasjon og relasjon i arbeid med mennesker. Bergen: Fagbokforlaget. Pensum: kap. 7. (25 s.) * Studieplan for avgrensa politimynde 2012 Side 14

Vevstad, Vigdis (2010): Utlendingsloven kommentarutgave, S.264 285, 422 458, 483 583 (112 sider): Universitetsforlaget 8.6.2 Skal vere kjent RPOD-2012-5 «Politiets arbeid med søknader om beskyttelse(asyl), identifisering og uttransportering av utlendinger etter utlendingsloven» (7 sider) G-2010-15 «Returdirektivet» (6 sider) G-2011-15 «Retningslinjer for arbeidet med assistert frivillig retur» (8 sider) Obligatorisk pensum for modul 1 Studieplan for avgrensa politimynde 2012 Side 15