IT og ehelse i Karolinska Universitetssykehuset

Transkript

1

2 IT og ehelse i Karolinska Universitetssykehuset

3 Overgripende målbilde for IKT på NKS SLL:s mål för NKS är att bygga ett universitetssjukhus i världsklass som sätter patienten först, vilket även omfattar IKT. Målsättningen med IKT är bl.a. att IKT ska: se till att patientens integritet och säkerhet tillvaratas bidra till att de anställda kan genomföra sitt arbete så effektivt som möjligt och att en så stor del av vården som möjligt kan bedrivas där patienten befinner sig vara modern och framtidsorienterad och kunna tillgodose behov av IKT-stöd såväl när NKS tas i bruk, som att kunna anpassas och stödja ändrade arbetssätt och framtida behov ha en öppen och standardiserad design som möjliggör en hög grad av integration och samverkan mellan NKS och andra sjukhus och aktörer inom SLL. IKT ska således designas på ett sådant sätt att den inte skapar en sluten miljö som avgränsar NKS från andra delar av SLL bidra till bättre samverkan såväl inom sjukhuset som med andra landstingsinterna och externa parter vara robust, tillgänglig och tillförlitlig

4 IKT for NKS Försörjningsområden IKT Behovet inom ramen för IKT-försörjningen omfattar preliminärt följande leveransområden: IKT-infrastruktur (fast nätverk, trådlöst nätverk, RTLS, datahallar, leveranssamordning) Audiovisuell kommunikation, ev. även för hela eller delar av landstingets övriga verksamheter Patientkallelsesystem Klientplattform Drifts- och övervakningslösning Utskriftslösning Användarutrustning Patientnära skanning och spårning Samverkanstjänst System för meddelandeförmedling Digital mediadistribution Patientankomst (självincheck)

5 Fysisk vs. virtuell inflyttning Fysisk inflyttning Virtuell inflyttning Vilket inventarier ska flyttas? Vilka befintliga applikationer ska användas i NKS? Vilken MT-utrustning ska flyttas? Vilka nya applikationer och integrationer behövs? Vilken IKT-utrustning ska flyttas? Hur ska huset speglas i applikationerna och vilken grunddata måste uppdateras? Installation av upphandlad MT, IKT & inredning Hur ska nya arbetssätt stöttas av applikationerna och hur måste applikationerna anpassas? Flytta inredning, MT och IKT Planera datapopulering och ev. anpassningar av applikationer och genomför anpassningar Flytta personal och patientflöden Genomför datapopulering och flytta virtuellt

6 Hva gjør et sykehus komplekst Spesielle behov og krav ift. bygget Strålebehandling, Sterilsentral, Operasjonssaler etc. Behovet for integrert teknikk og IKT er stort AGVer, rørpost, lysstyring, temperaturkontroll, romsfunksjonsstyring, kraftforsyning etc. Sykehusets virksomhet stiller store krav på de tekniske løsningene Alarmsystemer, kommunikasjonsløsninger, IT-system Sikkerhet, tilgjengelighet og robusthet Lover, forskrifter og myndighetenes øvrige krav (Pasientdataloven, personvern, sporing/logging, rapportering)

7 Komplekse lokaler f.eks. Integrerad operationssal Audiovisuell kommunikation / telemedicin Integration och visualisering av journalsystem och bilder Integration av MT-system Bild och funktion / C-båge Endoskopi Hybridsal Operationsrobot Angiosalar Integration / Just-In-Time steril Behov av kommunikation/nät

8 Radioterapi Linjäracceleratorer, brachy och strålkniv Onkologiskt informationssystem Dosplaneringssystem Kvalitets/processsystem

9 Tidplan Leveransfaser och Byggfaser Q Q Q Q Byggfas 4 Byggfas 5 och Byggfas 5b Byggfas 6

10 Løpende koordinering og tilpassing av arbeid og tidsplaner

11 Er NKS-prosjektet spesielt komplekst? Avtaleform (OPS) Prosjektets størrelse i tid og omfang medfører at alle delprosjekter har aktiviteter i alle faser (Initiering, design, implementering, transisjon og drift) samtidig. Sykehuset kommer til å tas i bruk i flere steg, første innflytting er planlagt etter sommeren Tett integrasjon mellom sykehusets drift og FM-tjenester Karolinska Universitetssykehusets mål om å endre og tilpasse arbeidsprosessene som en integrert del i NKS-prosjektet. Prosessen med å bygge og flytte inn i NKS pågår parallelt med løpende drift og utvikling av dagens sykehus.

12 Hva er komplekst i forhold til IKT? Hver enkelt IKT område er i seg selv ikke svært komplekst, kompleksiteten skapes av de grensesnitt som må håndteres: Fysiske grensesnitt med bygget, som f.eks. struktur på tekniske rom, kabelforleggning, uttaksbokser, forsterkning i vegger/tak, branntetting etc) Byggtekniske grensesnitt som f.eks. Vann, kjøling, kraft/ups, Spredenett, fiberinfrastruktur, Brandalarm, AGV-styring, Heiser, driftsovervåkning, lysstyring, temperaturkontroll, rørpostsystem etc. IKT-grensesnitt som f.eks. Fysisk tilkopling av IT-utstyr i nettet, Nett-tjenester (Autentisering/802.1x/ sertifikathåndtering, DNS, DHCP etc), Lagring av data, driftskontroll, overvåkning. IT-grensesnitt som f.eks. Tilgang til applikasjoner, informasjonsstruktur, tilpassing til organisasjonsendringer, nye applikasjonsintegrasjoner, nye logistikkprosesser/bestillingssystem. Medisintekniske grensesnitt Integrasjoner (f.eks. integrert operasjonssal, RTLS, overvåkning / alarm fra MTovervåkning) Organisatoriske grensesnitt Universitetet, Facility Management, leietagere etc.

13 Hvordan håndtere kompleksiteten? Tydelige avtaler som henger sammen og som i detalj beskriver bl.a. (i tillegg til rene juridiske villkår) Tidsplan/milepæler, leveranseomfang og forutsetninger Ansvarsfordeling (Kunde/Leverandør/øvrige leverandører) Samhandlingsmodell Endringshåndtering Grensesnittprosess og metode Driftssetting Avtalene bør (må) regulere fleksibilitet koplet til endringer i tidsplan Etablere en fungerende prosjektorganisasjon per forsyningsområde med tydelig forankring til programorganisasjonen og øvrige besluttende forum (f.eks. Styringsgrupper) Løpende forankring med linjeorganisasjonen(e) (sykehuset, drifts- og forvaltningsorganisasjonen) Kontinuitet/overføring kompetanse fra anskaffelsesfasen gjennom hele prosjektperioden fram til overlevering og drift

14

15 Utfordringer Det er flere år mellom første og siste anskaffelse i prosjektet Det er forskjellige ressurser som jobber med ulike anskaffelser Det vil være en viss utskifting av nøkkelpersonell ca. 8 års prosjekttid for NKS Mange forutsetninger endres i løpet av prosjekttiden Sykehusets behov utvikles og endres Sykehuset/Landstinget gjennomfører andre anskaffelser parallelt med prosjektet (f.eks. nye leverandører av telefoni, PCer, PACSsystem, skrivere, skjermer, lagring etc.) Byggene endres, tas bort eller nye kommer til Deler av eksisterende bygningsmasse tas in i prosjektet som renoveringsprosjekt

16 Å tenke på Det er krevende for hver enkelt leverandør å gjennomføre sin del av et stort byggeprosjekt Sikre at alle deler av leveranseapparatet er i prosjektmodus ha spesiell fokus på interne leverandører Ha fokus på tiltak for å sikre nøkkelkompetanse og kontinuitet Sikre beslutningsstøtte og forankring i sykehusets organisasjon Målsettinger om f.eks. generelle og fleksible løsninger vi alltid utfordres av sykehusets spesielle behov. Sørg for dokumentasjon av alle avvikende beslutninger/krav.

17 Oppsummering Kompleksiteten i NKS-prosjektet oppleves stor i NKS-prosjektet Avtaleformen (OPS) Gjennom integrasjonen av IKT i byggeprosessen Øket behov for koordinering og samhandling i prosjekttiden Tettere integrasjon mellom byggteknikk og virksomhetsdrift da prosjektet inkluderer facility management tjenester Skaper behov for integrasjon mellom byggtekniske systemer og sykehusets IT-systemer (f.eks. bestilling av tekniske tjenester, vedlikehold, logistikktjenester, matleveranser, håndtering av klær etc.) Krever stor grad av samhandling i driftsettningsprosessen Krever god samhandling for å beskrive og iverksette nye arbeidsprosesser Målsettningene for Karolinska Universitetssykehuset er store Endring av arbeidsprosesser Ny krav til funksjonalitet Ny krav til IT-system og infrastruktur Mange teknikkområder fornyes på samme tid (Medisinsk teknikk, IT, IKT etc)

18 Spørsmål? Frågor? Questions?