RISIKO- OG SÅRBARHEITSANALYSE (ROS) TIL OMREGULERING AV ERIK WERENSKIOLDSVEG 2, GVARV, SAUHERAD KOMMUNE

Like dokumenter
RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS) til reguleringsplan for: Fana, gnr. 40 bnr. 378 mfl.

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

Vedlegg 1 til Planbeskrivelsen. RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS) til reguleringsplan for: Fredriksten festning

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

Risiko- og sårbarhetsanalyse for Idrettsveien 11 i Ski kommune Dato

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

Risiko- og sårbarhetsanalyse for fortau i Eikeliveien i Ski kommune. Dato Innledning.

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

Hommelvik Panorama as

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

[ROS] RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE. Detaljreguleringsplan for: Flusund Brygge. g, VAR 8 m a, \ z/ :. F? (')

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

Betel-kvartalet NEDRE EIKER KOMMUNE. Risiko- og sårbarhetsanalyse (ROS) til detaljregulering for: Utarbeidet av Nedre Eiker kommune Dato:

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

Risiko- og sårbarhetsanalyse for fjernvarmeanlegg i Kråkstad, Ski kommune Dato

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

Risiko- og sårbarheitsanalyse for detaljereguleringsplan for Helsehuset i Øvre Årdal

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS) til reguleringsplan for: Steinberg stasjonskvartal

Risiko- og sårbarhetsanalyse til reguleringsplan for Eikeliveien barnehage,

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO - OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

til detaljreguleringsplan for Amfi Florø

Vedlegg 6 FOLLO TOMTER AS. Risiko- og sårbarhetsanalyse til reguleringsplan for Eikjolveien 9, Ski kommune Dato Revidert

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS) til detaljregulering for Nebbenes nord, gbnr. 97/97 m.fl.

Amfi Rørvik - Vedlegg til Planbeskrivelse RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE SKI KVARTAL S4 - BOLIGER

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

Detaljreguleringsplan for Høgahaug

DETALJREGULERING FOR FJELLSTUEVEGEN 49 PÅ AUSTLID ROS-ANALYSE

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

August Ros- Analyse. For Langland Nedre Grustak Melhus kommune

RISIKO- OG SÅRBARHEITSANALYSE (ROS-analyse) FOR FURULY

6.0. Risiko og sårbarhetsvurdering

Metode for ROS-analyse

ROS- Risiko og sårbarhetsvurdering

Utført av: VED DATO. Arkitektfirma Jon Vikøren AS TKB/KV

Vedlegg til Planbeskrivelsen RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS) til detaljreguleringsplan for Fasterdammen Naturpark og Boligområde

Vedtatt av Kommunestyret 7. september 2015, sak 49/15

Undredal sentrum Reguleringsendring detaljregulering gnr 51, bnr 20 m.fl

DETALJREGULERINGSPLAN FOR AVKJØRSLAR FRÅ VINSTRAGATA (F319) VED FURULUND

FJELLVEIEN 16 ROS ANALYSE

1. BAKGRUNN 2. METODE

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

ROS ANALYSE, REGULERINGSPLAN DEL AV GNR 44. BNR 68. BJÅNESØY

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE

Risiko- og sårbarheitsvurderingar

RISIKO - OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

RISIKO- OG SÅRBARHETSANALYSE (ROS)

NOTAT 1. BAKGRUNN 2. METODE

Justert etter vedtak i hovedutvalget for overordnet planlegging KOMMUNEPLAN FOR ULLENSAKER , ROS ANALYSE 1

Seterfjæra. Endring av reguleringsplan Seterfjæra ROS- analyse. planid:

Akseptkriterium og metode for ROS-analysar

Bekkfaret. Områderegulering ROS-analyse. Plan ID: Dato:

Akseptkriterium og metode for ROS-analysar

Risiko- og så rbårhetsånålyse

ROS- ANALYSE. For plan 2576P Detaljregulering for Atlantic hotel, Eiganes og Våland bydel Datert

ROS ANALYSE, REGULERINGSPLAN FOR DEL AV GNR. 58 BNR. 5 KOLBEINSVIK (VESTREPOLLEN)

ROS ANALYSE, REGULERINGENDRING ENDRING GNR 45. BNR 6. DALEN, BJELLAND

ROS-analyse for Reguleringsplan Skogveien 9 og 11 med Skogveien, Sortland.

Risiko- og sårbarhetsanalyse for Bjørkholt boligområde

ROS analyse Reguleringsplan for Holmamyranebustadområde PlanID 14xx 2014xxx

DETALJREGULERING AV NÆRINGSOMRÅDE MELLOM E39, RV44 OG RV509 PLAN ROS ANALYSE

Risiko- og sårbarhetsanalyse Reguleringsendring for område D2 i reguleringsplan for Brenna/Storkaas, Sauherad kommune

ÅS SKOG VEST ROS- ANALYSE

RISIKO- OG SÅRBARHEITSANALYSE

Transkript:

PLANBESKRIVELSE ERIK WERENSKIOLDSVEG 2, GVARV VEDLEGG 7 RISIKO- OG SÅRBARHEITSANALYSE (ROS) TIL OMREGULERING AV ERIK WERENSKIOLDSVEG 2, GVARV, SAUHERAD KOMMUNE Utarbeida av: Tiltakshavar: Forslagsstillar/Konsulent: Dato: Solheim Lie AS Norsjø Arkitekter AS Februar-2017 1

1. INNLEIING Samfunnet blir i aukande grad prega av risiko og sårbarheit for truslar, særleg miljøtruslar. Ein del av desse må vi leve med, men vi kan i større grad forebygge mot uheldige konsekvensar. Utviklinga viser at det er eit behov for at det offentlige innpassar beredskapsmessige omsyn i planlegginga etter Plan- og bygningsloven, som eit tiltak for å redusere sårbarheit, og at sårbarheitsvurderingar bør inngå som eit sentralt element i all planlegging. Dette blir understreka i Plan og bygningslovens 4-3, der det bl.a. står: Ved utarbeidelse av planer for utbygging skal planmyndigheten påse at risiko- og sårbarhetsanalyse gjennomføres for planområdet, eller selv foreta slik analyse. Analysen skal vise alle risiko- og sårbarhetsforhold som har betydning for om arealet er egnet til utbyggingsformål, og eventuelle endringer i slike forhold som følge av planlagt utbygging. Planstyresmakta har derfor ei plikt til å passe på at risiko- og sårbarheitsanalyse blir gjennomført for eit planområde. Risiko og sårbarheit kan på den eine sida vera knytt til arealet slik det er frå naturens side, som f.eks. at det er utsett for flaum, ras eller radonstråling. Eller det kan oppstå som følge av areal-bruken, f.eks. ved måten anlegg blir plassert i høve til hverandre, eller korleis areala blir brukt. Innspel til arealplanlegginga om slike tilhøve må koma frå relevante plan- og tilsynsstyresmakter. Analysen vil inngå som eit viktig grunnlag for planarbeidet. 2. KORT OM PLANFORSLAGET Planområdet ligg i Gvarv sentrum, i Sauherad kommune. I gjeldande reguleringsplan er området regulert til offentleg formål. Det er krav om omregulering før det kan tillatast ny bruk av området. Formålet med planen er å legge til rette for bygging av leilighetsbygg (12 bueiningar) i tre etasjar med garasjekjellar. Kjøremønsteret vil bli lagt om, slik at framtidig tilkomst for bustader og parkering for Helsehuset skjer frå kommunal veg. I eksisterande situasjon er innkjøring til utbyggingstomta frå Gvarvgata, men denne innkjøringa vil bli redusert til kun å gjelde for ambulansar og handikap-kjøring. Det blir vidare lagt til rette for fortau frå Gvarvgata langs Ketil Skogensvei, noko som styrkar trafikktryggleiken for mjuke trafikantar. Kjøre- og parkeringsmønster innafor området blir drøfta i planen. 3. METODE Analysen er basert på ei metode beskrive i DSB-rundskrivet Samfunnssikkerhet i arealplanlegging. Moglege uønska hendingar er ut frå ei generell/teoretisk vurdering sortert i hendingar som kan påverke funksjon til planområdet; utforming mm, og hendingar som direkte kan påverke omgivnadane (dvs konsekvenser for og konsekvenser av planen). Vurdering av sannsynlighet for uønska hending er delt i: KATEGORI FORKLARING 1. LITE SANNSYNLEG/ INGEN TILFELLE Mindre enn ei hending per 1000 år 2. MINDRE SANNSYNLEG/ KJENNER TIL TILFELLE Ei hending per 200 1000 år 3. SANNSYNLEG/ FLEIRE ENKELTTILFELLE Ei hending per 20 200 år / kjenner til kortvarige tilfelle 4. MYKJE SANNSYNLEG/ PERIODEVIS, VARAR LENGRE Ei hending per 2-20 år / varar i lengre periodar, fleire månader 5. SVÆRT SANNSYNLEG/ LANGVARIG Ei hending per 2 år eller oftare / tilhøve som er kontinuerleg tilstades i området 2

Vurdering av konsekvensar av uønska hendingar er delt i: KATEGORI FORKLARING 1. LITEN/UFARLEG: Ingen person- eller miljøskade/enkelte tilfelle av misnøye. Skader for inntil kr. 30.000 2. MINDRE ALVORLEG/EI VISS FARE Få/små person- eller miljøskader/belastande forhold for enkeltpersonar. Skader mellom kr 30.000 og 300.000 3. STOR/KRITISK Kan føre til alvorlege personskader/ belastande forhold for ei gruppe personar. Skader mellom kr 300.000 og 3.000.000 4. ALVORLEG/FARLEG Person- eller miljøskader som krev behandling, og kritiske situasjonar. Skader mellom kr 3.000.000 og 30.000.000. 5. SVÆRT ALVORLEG/ KATASTROFALT Personskade som medfører død eller varig men; mange skadd eller langvarige miljøskader. Skader for meir enn kr 30.000.000. 4. RISIKOBILETET I presentasjonen av risokobiletet er uønska hendingar plassert inn i ei matrise som viser summen av sannsyn x konsekvens. Denne summen viser samla risikoverdi. Eksempel: Sannsyn, grad 3 (sannsyn/fleire tilfelle) x Konsekvens 4 (alvorleg/farleg) gir risikoverdi 12. Konsekvens: Sannsyn: 5. Svært sannsyneleg / kontinuerleg 4. Mykje sannsynleg / periodevis, varar lengre 3. Sannsynleg / flere tilfelle 2. Mindre sannsynleg / kjenner tilfelle 1. Lite sannsynleg / ingen tilfelle 1. Ubetydeleg 2. Mindre alvorleg / ei viss fare 3. Betydeleg / kritisk 4. Alvorleg / farleg 5 10 15 20 255 4 8 12 166 20 3 6 9 122 15 2 4 6 8 100 1 2 3 4 5 5. Svært alvorleg / katastrofalt Dei ulike risikoverdiene må i tillegg få ei risikofarge som vist i tabellen ovanfor. Merk at risikoverdiar kan ha ulik farge etter graden av konsekvens og/eller sannsyn. For hendingar som ligg i raud sone, er risikoen uakseptabel, og at det må gjerast risikoreduserande tiltak for å få risikoen innafor akseptable rammer (helst grøn sone). Dette kan innebera at eit planlagt tiltak må ut av planen eller reduserast i omfang. Det kan også lagast føresegner med rekkefølgekrav som sikringstiltak. Dersom ein ikkje har god nok kunnskap om risikoen, kan det stillast krav om nærere undersøkingar i 3

samanheng med byggetiltak eller reguleringsplan, slik at risikoen kan kartleggast meir presist, og slik at eventuelle forebyggande eller avbøtande tiltak kan planleggast. Når det gjeld hendingar i gul sone, skal tiltaket vurderast for å betre tryggleiken. Det skal vera eit mål å få risikoen så låg som praktisk mogleg. Hendingar i grøn sone er i utgangspunktet vurdert å ha akseptabel risiko, men ytterlegare risikoreduserande tiltak bør gjennomførast når det er mogleg ut frå økonomiske og praktiske vurderingar. 5. IDENTIFIKASJON AV FARER OG UØNSKA HENDINGAR HENDING / SITUASJON AKTUELT? ANLEGGSP. SANNS. KONS. RISIKO KOMMENTARAR TILTAK NATURRELATERT RISIKO Er planområdet utsett for risiko som: Ja / Nei Ja / Nei 1-5 1-5 Farge 1. - Flaum: elv, sidevassdrag 2.- Stormflo 3.- Havnivåstigning 4.- Overvatn / nei nei 1 3 3 vassinntrenging 5.- Grunnforhold nei ja 1 3 3 Erfaring frå anlegg i utkanten av tomta, prøvegraving på tomta samt uttale frå siviling/geoteknikk gir ingen indikasjon på kvikkleire. 6.- Radon ja nei 3 3 9 Krav i TEK 10 sikrar nødvendige tiltak. 7.- Kvikkleireskred nei ja 1 3 3 Erfaring frå anlegg i utkanten av tomta, prøvegraving på tomta samt uttale frå siviling/geoteknikk gir ingen indikasjon på kvikkleire. 8.- Jord- og flaumskred 9.- Snøskred 10.- Steinsprang 11.- Fjellskred 12.- Skogbrann 13.- Grasbrann 14.- Endra lokalklima (f.eks. fjerning av vegetasjonssoner, bygningar som gir ugunstige vindforhold) 15.- Er planområdet påverka av naturlege 4

terrengformasjonar som utgjer spesiell fare? 16.- Spesielt utsett for vind 17.- Spesielt utsett for nedbør - Anna (fyll ut) nei RISIKO RELATERT TIL VERKSEMDA Er planområdet i fare pga. risiko som: 18.- Industrianlegg (brann/eksplosjon, kjemikalieutslepp / forureiningar) 19.- Lagringsplassar for farlege stoff (industri, bensinstasjonar) 20.- Vegtrafikk/ transportnett. Transport av farleg gods 21.- Påkjørsel av mjuke trafikantar AKTUELT? ANLEGGSP. SANNS. KONS. RISIKO KOMMENTARAR / TILTAK Ja / Nei Ja / Nei 1-5 1-5 Farge ja ja 1 5 5 ROS-vurdering for kommuneplanen vurderer det som sannsynleg at det kan inntreffe uhell ved transport av farleg gods på fv 360 gjennom Gvarv. Det er ingen spesiell risiko knytta til planområdet, utanom generell risiko som gjeld alle bygg langs fylkesvegen. Ja ja 2 3 6 Det er fartsgrense 30 og 40 km/t og farts-dumpar, som gjer at trafikken i området vil halde låg fart. G/s-veg grensar til tomta, og det blir lagt til rette for fortau frå Gvarvvegen og inn i området. Internt trafikkareal må planleggast for trafikksikre inngangsparti og uteopphaldsareal. Det må sikrast gangliner slik at det ikkje skjer påkjørslar i anleggs-perioden. 22.- Møteulykker ja ja 2 2 4 Det er fartsgrense 30 og 40 km/t samt fartsdumper, som gjer at trafikken i området vil halde låg fart. 23.- Utforkjøring 24.- Anleggstrafikk nei ja 2 4 8 Det må sikrast gangliner slik at det ikkje skjer påkjørslar i anleggsperioden. 5

25.- Trafostasjonar nei Ikkje nei relevant 26.- Elektromagnetisk felt frå kraftledningar 27.- Elektrisitet / ledningsbrudd elektrisitetsforsyningsområde nei nei Blir ivaretatt i føresegner 4.1.a 28.- Nærleik til jernbane 29.- Risiko for vassledningsbrudd 30.- Dambrudd 31.- Avrenning frå fyllplass / tidlegare avfallsdeponi. 32.- Utslepp til sjø og vassdrag 33.- Utslepp til grunn - Anna 6

RISIKO RELATERT TIL BEREDSKAP Er området utsett for risiko knytt til beredskap og infrastruktur: 35.- Utrykningstid for brannvesen 36.- Sløkkevassskapasitet /vasstrykk 37.- Manglande avløpskapasitet /sårbart vassdrag 38.- Manglende alternativ tilkomstveg - Anna AKTUELT? ANLEGGSP. SANNS. KONS. RISIKO KOMMENTARAR / TILTAK Ja / Nei Ja / Nei 1-5 1-5 Farge nei nei 1 3 3 Brannstasjon ligg som nabo til området. nei nei 1 3 3 INFRASTRUKTUR AKTUELT? ANLEGGSP. SANNS. KONS. RISIKO KOMMENTARAR / TILTAK Utgjer planen ein risiko for eksisterande infrastruktur som: Ja / Nei Ja / Nei 1-5 1-5 Farge 39.- Vassledningar nei ja 2 3 6 Blir ivaretatt i føresegner 4.1.a 40.- Spillvassledningar nei ja 2 2 4 Blir ivaretatt i føresegner 4.1.a 41.- Overvassledningar nei ja 2 2 4 Blir ivaretatt i føresegner 4.1.a 42.- Vegar nei ja 2 3 6 Det må sikrast gangliner slik at det ikkje skjer påkjørslar i anleggsperioden. 43.- Gangvegar / fortau nei ja 2 3 6 Det må sikrast gangliner slik at det ikkje skjer påkjørslar i anleggsperioden. 44.- Telekommunikasjon nei ja 2 3 6 Blir ivaretatt i føresegner 4.1.a 45. Parkering nei ja 4 1 4 I anleggsperioden blir det endra kjøre-mønster og parkering for Helsesenteret. Dette må planleggast, avtalast og gjennomførast i samarbeid med kommunen og brukarar. STØY OG FORURENSING AKTUELT? ANLEGGSP. SANNS. KONS. RISIKO KOMMENTAR TILTAK Kan tiltaket medføre: Ja / Nei Ja / Nei 1-5 1 5 Farge 46.- Luftboren støy nei ja 4 2 8 Støy knytt til anleggsperioden 47.- Vibrasjonar nei ja 3 2 6 Knytt til anleggsperioden 7

48.- Forureining av luft 49.- Forureining av grunn 50.- Forureining av drikkevasskjelde - Anna SÅRBARE OBJEKT AKTUELT? ANLEGGSP. SANNS. KONS. RISIKO KOMMENTAR / TILTAK Vil planforslaget påverke sårbare objekt i nærområdet som: Ja / Nei Ja / Nei 1-5 1 5 Farge 51.- Barnehage 52.- Skule 53.- Helse- og omsorgsinstitusjonar nei ja 2 2 4 Endra parkeringstilhøve for Helsesenter er ivaretatt i avtale og 54.- Andre viktige offentlege bygg (brannog politistasjon, rådhus, etc.) føresegner nei ja 1 3 3 Brannstasjon. Auka trafikk ved utkjørsel, men større trafikksikring ved at det er tilrettelagt for fortau. 55.- Barns leike- og opphaldsareal 56.- Kulturminner /kulturmiljø 57.- Kulturlandskap 58.- Jordbruksareale 59.- Viktige naturområde (biomangfald): 60.- Sårbar flora / raudlisteartar 61.- Sårbar fauna / fisk / raudlisteartar 62.- Viktige friluftsområde 63.- Viktige opphaldsområde og trekkvegar for vilt 64.- Drikkevasskjelder 65.- Verna vassdrag nei nei Ikje relevant (innafor 100 m-sona) 66.- Andre viktige vassdrag 67.- Anna sårbar infrastruktur - Anna 8

1. ANALYSE AV RISIKO MED AKTUELLE AVBØTANDE TILTAK Konsekvens: Sannsyn: 1. Ubetydeleg 2. Mindre alvorleg 3. Betydeleg, kritisk 3. Alvorleg, farleg 4. Svært alvorleg, 5. Svært sannsynleg 4.Mykje sannsynleg 45 46 3. Sannsynleg 47 6 2. Mindre sannsynleg 22,53 21,39, 42, 43, 44 24 1. Lite sannsynleg 4, 5, 7, 35, 36, 54 20 Tabell 3 Endeleg risikovurdering. Hendingar som er vurdert å vera sannsynlege til svært sannsynlege og/eller ha alvorlege til svært alvorlege konsekvensar (gul og raud farge), krev tiltak jf tabell 1. Risikosituasjonen oppsummerer at farer er knytt til følgjande tilhøve: Naturrisiko: Grunnforhold/kvikkleire (pkt. 5 og 7). NVE seier i merknad til planen at reell fare for skred må utgreiast, då planområdet ligg under marin grense og at lausmassekartet syner elveavsetningar. Erfaring frå tidlegare anleggsgraving på og opp mot området, prøvegraving på tomta samt uttale frå siviling/geoteknikk gir ingen indikasjon på kvikkleire. Radon (pkt. 6) i grunnen kan forårsake helseskadelege konsentrasjoner av radongass i bygning. Gjeldande teknisk forskrift (TEK-10) krev at alle bygg for varig opphald skal byggast på en måte som forebygger mot inntrenging av radongass. Det vurderast derfor ikkje som nødvendig å gå ytterlegare inn på temaet i samband med utarbeiding av reguleringsplan. Risiko relatert til verksemda: Transport av farleg gods (pkt. 20). Det er ingen spesiell risiko knytta til planområdet, utanom generell risiko som gjeld alle bygg langs fylkesvegen. Påkjørsel og møteulykker (pkt. 21 og 22). Planforslaget medfører auka trafikk i krysset mellom Gvarvgata og Ketil Skogensveg og vidare langs Skrivarvegen og Erik Werenskioldsveg. Trafikkauken er eit resultat av nybygde bustader, og flytting av tilkomsten til helsesenterets parkering frå Gvarvgata til Erik Werenskioldsveg. Denne flyttinga blir gjort for å auke trafikksikringa på g/s-vegen, då det etter omlegginga kun vil vera ambulansar og handikaptrafikk som kryssar denne. Nye bustader i Erik Werenskioldsveg får direkte og trafikkfri tilkomst til g/s-veg. For å redusere faren for påkjørsel og møteulykker blir det lagt til rette for: - utbetring av eksisterande kryss mellom Gvarvgata og Ketil Skogensveg, med fortau langs austre side frå Gvarvgata og ned til Skrivarvegen. - god sikt i samsvar med vegvesenets krav til frisikt, både mot vegbane og mot fotgjengar. Med dette vurderer ein at omsynet til trafikksikring er tilfredsstillande teke vare på i planforslaget. Risiko relatert til anleggsperioden: Endra kjøre- /parkeringsmønster (Pkt. 45) I anleggsperioden blir det endra kjøremønster og endra parkering for Helsesenteret. Dette må planleggast og gjennomførast i samarbeid med kommunen og brukarar, og det må dokumentarast til byggesøknnad ( 4.1.a) 9

Påkjørsel av mjuke trafikkantar i anleggsperioden (pkt. 24, 42 og 43),: I anleggsperioden vil det bli anleggstrafikk inn og ut av området. Dette vil vara i avgrensa tid og ha avgrensa omfang. Det er stilt dokumentasjonskrav til byggesøknad om plan med sikra gangliner slik at det ikkje skjer påkjørslar spesielt i denne perioden. Støy/vibrasjonar i anleggsperioden (pkt. 46 og 47): I anleggsperioden vil det bli støy frå byggeplass. Det er stilt dokumentasjonskrav til byggesøknad om plan for å minimalisere ulempene ved støy og vibrasjonar i denne perioden. Med dette vurderer ein at det er gjort tilfredsstillande tiltak for å sikre mot risiko i anleggsperioden. Det er ingen andre særskilte risiko knytt til gjennomføring av plansaka. 10