Projekt NU, Nätbaserad Uppdragsutbildning

Bilaga 2 Projekt NU, Nätbaserad Uppdragsutbildning Utveckling av metoder och modeller för kompetensutveckling anpassade efter behov hos företag, organisationer och nyetablerare, samt test av dessa metoder och modeller i praktiska kompetensutvecklingsinsatser. Innehållsförteckning: 1 Sammanfattning (samma text som Sammanfattande projektbeskrivning i ansökan)... 2 2 Bakgrund... 3 2.1 Nätbaserat lärande... 3 2.2 Behov i företag/organisationer... 5 3 Syfte och mål... 6 3.1 Syfte... 6 3.2 Mål... 6 3.3 Målgrupper... 7 4 Innehåll... 7 4.1 En modell for skreddersydd nettbasert utdanning og opplæring... 7 4.1.1 Introduksjon... 7 4.1.2 Modellen... 7 4.2 Test av metoder och modeller i deltagarbaserad utprövning... 9 4.2.1 Introduksjon... 9 4.2.2 Ämnesområde 1: Småskalproduksjon av mat og upplevelser... 9 4.2.3 Ämnesområde 2: Datateknik / datavetenskap (IKT )... 10 4.2.4 Ämnesområde 3: Miljø og kvalitet... 11 5 Förväntat resultat... 12 5.1 Allmän beskrivning... 12 5.2 Indikatorer... 13 1

1 Sammanfattning (samma text som Sammanfattande projektbeskrivning i ansökan) Bakgrund / problemställning: Innføringen av Internett også innenfor utdanning og opplæring er virkelig i ferd med å ta av både i Norge og i Sverige. HiST er per i dag Norges største leverandør av nettbaserte kurs med studiepoeng innen IT. På MiUn gjennomføres nå cirka 25 % av all utdanning mer eller mindre nettbasert. Med innføringen av Learning Management Systems (LMS) har det blitt stadig mer vanlig å tilrettelegge fag slik at de kan gjennomføres helt eller delvis via Internett. Dette kan være en stor fordel for de som følger fagene, da man med nettbasert undervisning i større grad blir uavhengig av tid og sted og utdanningen blir mer fleksibel. Det betyr at man når ut til flere som ønsker kompetanseheving. Nätbaserade kurser på akademisk nivå är dock oftast riktade till individer, inte till företag och organisationer som ofta efterfrågar utbildningar i mindre moduler, tillgängliga "on demand". Högskolans/universitetens uppdragsutbildningar betraktas också ofta som dyra för företag och organisationer. Ett sätt att minska kostnaderna är göra kurserna mera självgående och tillgängliga för flera individer. Tillgängligheten kan ökas genom att högskolan i stället för att sälja en kurs till ett antal individer på ett företag/organisation säljer ett paket innehållande ett stort antal kursmoduler. Företaget/organisationen väljer sedan själv vilka individer som skall läsa in vilka moduler, på detta sätt kan utbildningen också bättre integreras i företagets kompetensutveckling. Syfte: Att främja kompetensutveckling och livslångt lärande i regionen dels genom utveckling av generellt användbara metoder och modeller för kompetensutveckling på akademisk nivå anpassade efter företagens, organisationernas och nyföretagarnas behov, dels genom utveckling och deltagarbaserade utprövning av nätbaserat undervisningsmaterial på akademisk nivå inom några utvalda områden enligt nedan. Mål: - Att utveckla, testa, dokumentera och presentera en eller flera modeller för nätbaserat kompetensutveckling. (indikatorer: antal modeller, hur väl utprövad, presenterade etc.) - Att utveckla lärmoduler inom ämnesområdena Småskalaproduksjon av mat og opplevelser, Datateknikk / datavitenskap, Miljø- og kvalitetsarbeid. Varje modul skall vara fristående och tillgänglig on demand över nätet. (indikatorer: antal lärmoduler) - Att testa metoder och modeller i praktisk kompetensutveckling med hjälp av dessa moduler. (indikatorer: antalet deltagande företag/organisationer, antal utbildningstimmar, antal personer (kvinnor/män) som tagit del av kompetensutveckling) Innehåll: Modeller och metoder för nätbaserad kompetensutveckling i företag och organisationer inventeras, något kommersiellt system införskaffas, alternativt utvecklas system inom projektet. Tillgängligt nätbaserat undervisningsmaterial anpassas för kompetensutveckling i företag och organisationer. Materialet görs mera självgående och mera anpassat för självstudier än vad som är vanligt i traditionella akademiska studier. Ytterligare material produceras inom de tre utvalda ämnesområdena enligt ovan. Materialet testas i företag och 2

organisationer i form av deltagarbaserad utprövning, dvs. studenternas erfarenheter och synpunkter tas kontinuerlig till vara och utnyttjas i fortsatt utveckling. Nyskapande: Modeller och system för nätbaserad kompetensutveckling, riktat till företag och organisationer, på akademisk nivå kommer att utvecklas och testas praktisk, inkluderande system för distribution, handledning, kommunikation, betalning etc. 2 Bakgrund Høgskolen i Sør-Trøndelag (HiST), Høgskolen i Nord-Trøndelag (HiNT), Norges Teknisknaturvitenskapelige universitet (NTNU) og Mittuniversitetet (MiUn) avsluttet i desember 2004 Interreg-prosjektet Utvikling av et fjernunderviningsbasert etterutdanningsprogram i miljøledelse og entreprenørskap (UFEME). I det prosjektet jobbet vi med utvikling av et fjernundervisningsbasert etterutdanningsprogram i miljøledelse og entreprenørskap. Under arbetet i projektet framkom synpunkter ifrån företag och organisationer att man skulle vilja arbeta med kompetensutveckling även på ett andra sätt än att låta sina anställda gå fullständiga akademiska kurser, mer om detta i kapitel 2.1 nedan. Projektet Nätbaserad uppdragsutbildning tar fasta på dessa synpunkter och utnyttjar vunna erfarenheter och producerat nätbaserat utbildningsmaterial i projeket UFEME. I projektet söker parterna att finna nya metoder och modeller för kompetensutveckling på akademisk nivå i företag och organisationer 2.1 Nätbaserat lärande Innføringen av Internett også innenfor utdanning og opplæring er virkelig i ferd med å ta av både i Norge og i Sverige. HiST er per i dag Norges største leverandør av nettbaserte kurs med studiepoeng innen IT. På MiUn gjennomføres nå cirka 25 % av all utdanning mer eller mindre nettbasert. Med innføringen av Learning Management Systems (LMS) har det blitt stadig mer vanlig å tilrettelegge fag slik at de kan gjennomføres helt eller delvis via Internett. Dette kan være en stor fordel for de som følger fagene, da man med nettbasert undervisning i større grad blir uavhengig av tid og sted og utdanningen blir mer fleksibel. Det betyr at man når ut til flere som ønsker kompetanseheving. Mer fleksibel utdanning er en fordel for mennesker som ikke kan være studenter på heltid, eller som av andre årsaker har behov for å være mer fristilt i forhold til tid og sted for gjennomføring. Dette gjelder mennesker som er hjemmeværende (eks. svangerskapspermisjon), bor langt fra studiested eller skal kombinere utdanningen med annet arbeid. Det er likevel fortsatt mye å gjøre innen området, blant annet ved bruk av multimedia. Multimediateknologi åpner for muligheter for å tilrettelegge interpersonell kommunikasjon på en kvalitativt helt ny måte. Ved å ta i bruk multimedia i ulike former kan man i større grad tilpasse læringen ut ifra undervisningsprinsippet MAKVIS; Motivering, aktivering, konkretisering, variasjon, individualisering og samarbeid. Mulighetene som åpner seg for tilpasset læring ut ifra disse prinisppene ved å bruke lyd, bilde, video og animasjoner med med Internett er store, og det gjelder derfor å utnytte dette potensialet når man skal produsere undervisningsmateriell. 3

Bruk av videokonferanse har vært vanlig siden tidlig 90-tallet, og i dag er utbredelsen av videokamera på hjemme-pcer for videochat med venner og bekjente vanligere enn noen gang før. I tillegg har verden blitt mindre ved at man kan bruke Internett som et kringkastingsmedium. Det er nå fullt mulig å følge direktesendinger eller opptak av undervisning hvor som helst i verden via videostreaming. Med det nye mobilnettet 3G er det også mulig å motta slike videooverføringer på sin mobiltelefon i akseptabel kvalitet. Likevel er det ikke nok at disse tekniske nyvinningene tilbyr en mengde muligheter. De må taes i bruk i fornuftige sammenhenger for at de skal kunne bidra til økt læringseffekt. Dette er noe NTNUs Multimediesenter har jobbet med i flere år, og de ser en klar tendens til at slik tilrettelagt undervisning blir mer vanlig og mer populært. En teknologi som mange av oss bruker i hverdagen er tekstmeldingstjenesten, SMS, på mobiltelefonen. Og flere og flere av oss tar nå i bruk multimediemeldingstjenester, MMS, etterhvert som det blir mer vanlig med telefoner med kamera og kostnaden pr. melding reduseres. Det viser seg at kvinner er flinkere / mer flittige brukere av SMS enn e-post. Kanskje ligger det et hittil ukjent potensiale i bruk av SMS / MMS i fjernundervisningen som bare venter på bli utnyttet. Det er lett å se at multimedia er mer enn bare en samling av lyder, bilder, videoer og animasjoner. Det er et nødvendig, dynamisk felt som tilbyr nye utfordringer, interessante problemer, spennende resultater og fantasirike anvendelsesmuligheter. I UFEME-prosjektet var et av målene utprøving av ulike typer pedagogiske virkemidler. Et av disse var ulik bruk av video og multimedia. Disse erfaringene, både gode og dårlige, blir nyttige i dette nye prosjeket hvor vi blant annet ønsker å finne ut av om det er mulig å få til et selvgående system, og om det er mulig å få til en sømløs integrasjon av video / multimedia med resten av kursinnholdet. Fornuftig bruk av video- / multimedia vil variere, alt avhengig av innholdet i de ulike emnene: Småskala matproduksjon multimedia kan være med på å konkretisere pensum / innhold. Video kan være spesielt godt egnet i forbindelse med praktisk produksjon og andre tema som det ikke er like lett å formidle i skriftlig form. Datateknikk / datavitenskap - Mye av dette lærestoffet foreligger i leksjoner som læringsobjekter. Disse kunne blitt oppdatert eller forkortet med noen introduksjonsvideoer eller andre multimediaelementer, f.eks. tester. Miljø og kvalitet - Å videreutvikle de to undervisningsanimasjonene som allerede eksisterer: miljørevisjon og entrepenørskap. Dette gjøres med gjenbruksverdi i tankene. I tillegg kan man tenke seg at video eller multimedia blir en del av 1) læringsprosessen, 2) som et middel for å få til fleksibilitet og 3) som et hjelpemiddel i undervisningen. 4

2.2 Behov i företag/organisationer Behov i företag och organisationer som framkommit är att kortare utbildningar efterfrågas. Kurser på akademisk nivå är vanligtvis minst på nivån 1 månads studier på heltid. Utbildningen skall också vara on demand, dvs. tillgänglig på begäran med korta ledtider, och vara flexibelt i det avseendet att den skall kunna genomföras när det finns tid över. (T ex beroende på säsongsberoende eller ojämn orderingång). Utbildningen skall också passa in i företagets planerade kompetensutveckling. Etter gjennomføring av UFEME-prosjektet har vi utviklet kursinnhold og kursopplegg til flere gode kurs innen fagområdene miljøledelse og entreprenørskap. En utfordring er å nå fram til alle i målgruppen, ettersom mange bedrifter, både på norsk og svensk side, har et spesifikt behov for kunnskap og kompetanse. De ulike bedriftene i regionen ønsker påfyll av kompetanse, men de ønsker å få denne kompetansen skreddersydd bedriftens og de ansattes spesifikke behov. Å få skreddersydd et opplæringsopplegg til den enkelte bedrift har tidligere vært forbundet med store utviklingskostnader, noe som har gjort at denne typen opplæringsopplegg har vært forbeholdt bedrifter med helt spesielle opplæringsbehov, eller bedrifter med veldig god økonomi. I det tidligere nevnte UFEME-prosjektet jobbet vi også med utvikling av en felles ITinfrastruktur mellom de forskjellige høgskolene og universitetene som var med i prosjektet. Vi jobbet også med generell utvikling av nettundervisning med fokus på å få utviklet mer modulbaserte kurs. Gjennom dette arbeidet og annet forskningsarbeid ser vi i dag nye muligheter for å kunne utvikle en modell for skreddersydd nettbasert oppdragsutdanning for bedrifter. Hele poenget med denne modellen er at den vil kunne levere kompetanse og utdanning on demand til bedriftene uten at kostnadene vil bli større enn ved tradisjonell kjøp av generelt tilrettelagt utdanning. Nøkkelen til suksess vil trolig være gjenbruk av lærestoff (læringsobjekter) og økt volum. Ved å utvikle og implementere en slik modell på regionenes universitet og høgskoler vil vi i mye sterkere grad få en sammenknytning mellom disse og regionens bedrifter. Per i dag er det slik at en stor del av oppdragsutdanningen mot bedrifter blir levert at private opplæringsaktører til en overpris, og med en kvalitet som kan være varierende. Vi i universitets- og høgskolemiljøet i regionen ønsker i sterkere grad å samarbeide med bedriftene i regionen slik at vi i større grad kan tilpasse oss deres ønsker og behov også i den tradisjonelle utdanningen av våre studenter. Dette er gunstig da studentene etter endt utdanning vil være enda bedre utrustet med relevant kompetanse når de skal ut i arbeidsmarkedet. En annen viktig grunn til at vi ønsker å satse på en slik modell for nettbasert oppdragsutdanning er at vi som utdanningsinstitusjoner må følge med i tiden og tenke stadig mer markedsorientert. Livslang læring og fleksibel utdanning med bruk av IKT er begge deler en realitet i dagens samfunn. Hvis vi skal overleve som utdanningsinstitusjoner i et stadig tøffere marked er det viktig at vi tenker innovativt og nyskapende. Et samarbeid mellom alle de offentlige utdanningsinstitusjonene i regionen Nordens Grønne Belte vil være et godt utgangspunkt for videre satsning på nyskapende utdanning og samarbeid og nettverksbygging med bedrifter i og utenfor regionen. 5

3 Syfte och mål 3.1 Syfte Kunnskap må gjøres mer tilgjengelig for bedrifter og nyetablerere i regionen. Projektet syftar till att höja kompetensen i gränsregionens många små och lokala arbetsmarknadsregioner och att göra dem starka och konkurrenskraftiga genom att öka interaktionen mellan näringsliv och högskolor/universitet samt mellan vår gränsregion och dess omvärld. Projektet kommer att utveckla modeller som möjliggöra ett livslångt lärande genom att företag och organisationer erbjuds flexibel nätbaserad utbildning / flexibel nettbasert utdanning. Projektet syftar till att göra akademisk utbildning tillgänglig on demand, ett i hög grad nyskapande arbete. Slike modeller vil gjøre det mer effektivt og kostnadsbesparende for utdanningsinstitusjonene å tilby skreddersydd utdanning og kunnskap til bedrifter som ofte har spesifikke kunnskapsbehov. Bedriftene på sin side vil få tilgang til mer kostnadseffektiv opplæring og kunnskap, noe som igjen vil kunne gi bedriften konkurransefordeler. Gjennom å utvikle en mer fleksibel nettbasert utdanning, vil det også skje en utvikling av kompetanseinstitusjonene i regionen. Dette er også viktig med tanke på at kompetansetilbyderne i regionen møter en stadig større konkurranse fra andre høgskoler og universiteter i hele Skandinavia. Det er viktig at befolkningen i regionen skal ha gode muligheter til utdanning i vår egen region. 3.2 Mål Hovedmålet med prosjektet er å øke kompetansnivået i regionen ved å øke den enkeltes muligheter til få tilgang til relevant kunnskap. Tilgjengeligheten skal gjøres bedre gjennom bruk av IT. Praktiska, mätbara mål, finns på tre nivåer: Att utveckla, testa och dokumentera modeller för nätbaserad uppdragsutbildning, inklusive marknadsföring, kompetensanalys, distribution, betalning etc. Dessa modeller skall vara av generell natur och möjliga att tillämpa på olika ämnesområden. Att producera tre stycken utbildningspaket innehållande ett antal väl avgränsade moduler, se nedan ämnesområden. Att genomföra deltagarbaserade utprövningar av dessa utbildningspaket/moduler i företag och organisationer i regionen vilket dels stödjer uppnåendet av det två ovannämna målen, dels ger möjlighet till kompetensutveckling för företag och organisationer inom dessa ämnesområden. Resultatet av ett lyckat projekt kan också vare en gemensam resurs som förvaltar i projektet utvecklat material och utvecklar nya lärmoduler som kommer att vara tillgängliga för projektets parter. Den modell för nätbaserad uppdragsutbildning som skapats kan utvecklas vidare inom ramen för denna gemensamma resurs. 6

3.3 Målgrupper Målgruppene for prosjektet er: Bedrifter og nyetablerere med behov for et skreddersydd opplæringstilbud innen Datateknikk / datavitenskap Miljø- og kvalitetsarbeid Småskalaproduksjon av mat og opplevelser Offentlige og private utdanningsinstitusjoner som ønsker en modell for effektiv og fleksibel nettbasert utdanning med mulighet for skreddersøm av tilbudet. 4 Innehåll 4.1 En modell for skreddersydd nettbasert utdanning og opplæring 4.1.1 Introduksjon I dagens samfunn er stadig påfyll av kompetanse og kunnskap en nødvendighet om man skal være konkurransedyktig. Dette gjelder både for bedrifter og enkeltmennesker. I de siste årene har Internett blitt en stadig viktigere del av vår hverdag. Med innføringen av Internett åpnet det seg helt nye muligheter for rask og effektiv kommunikasjon, samt at det ble mye enklere å dele informasjon med andre. Ved hjelp av hjemmesider på nettet og e-post ble det mulig å sende ut og laste ned dokumenter og annen informasjon. De ansatte i en bedrift vil ha forskjellig behov for kompetanse ut i fra deres bakgrunn og hvilken rolle de skal ha i bedriften i framtiden. Det som tidligere har vært vanlig er at bedriften tar kontakt med en privat opplæringsleverandør og at bedriften i samarbeid med denne lager et skreddersydd opplæringsopplegg for hele bedriften som alle de ansatte må gå gjennom uavhengig av deres forkunnskaper. Denne formen for skreddersydd opplæring er svært kostbar og ressurskrevende, men bedriftene har likevel valgt denne løsningen da den har vært mer effektiv og relevant enn tilbudet fra mange høgskoler og universiteter. 4.1.2 Modellen For å få bedrifter og organisasjoner til å kjøpe kunnskap fra høgskolene og universitetene ved behov for økt kompetanse, er det viktig at bedriftenes behov blir tilfredsstilt. Utdanningen bør være fleksibel med hensyn til innhold, gjennomføringshastighet og lokasjon. Samtidig må kostnadene ved utdanningstilbudet være mindre enn den nytten de har av det. Vi ønsker i dette prosjektet å jobbe med å få fram en eller flere modeller for fleksibel skreddersydd nettbasert utdanning i bedriftene. Under er en skisse av hvordan en slik modell kan se ut. 7

En bedrifts samlede kompetansebehov System for kompetansekartlegging Kartlegger Består av De ansattes ulike behov Formidler behovet for Dekker Læringsobjekter innen ulike fagområder (eks. småskala mat, IT-fag, miljø og kvalitet) Hentes inn i De aktuelle læringsobjektene Utvikler Nettbasert utdanningsmiljø Universitet og høgskoler Utvikler / tibyr Det starter med at en bedrift eller organisasjon opplever et kompetansebehov. Det kan være antagelser om et framtidig behov for kompetanse eller et opplevd behov for kompetanse her og nå. Bedriften vil da trolig ønske å dekke dette kompetansebehovet i bedriften generelt og hos den enkelte ansatte spesielt. Kartlegging av kompetanse er et avansert område, og vi ønsker i dette prosjektet å se på noen av de stadig nye løsningene som kommer på markedet. Vi ønsker å teste ut noen av de automatiske IT-baserte løsningene som har blitt lansert i den senere tid for å se om disse kan passe inn i en helhetlig opplæringsmodell mot bedriftene. Når kompetansebehovet er kartlagt må det aktuelle lærestoffet (læringsobjektene) hentes ut fra databasen med utdanningsinstitusjonenes læringsobjekter, og deretter overføres til det nettbaserte læringsmiljøet. I læringsmiljøet får hver enkelt av de ansatte tilgang til de læringsobjektene nettopp de har behov for, for å få dekket sitt kompetansebehov. De ansatte kan da selv via læringsmiljøet på nett tilegne seg den kunnskapen som er spesielt sammensatt for dem på en fleksibel og grei måte. På denne måten har den enkelte gjennom denne modellen fått sitt helt eget opplæringstilbud. Denne modellen virker veldig grei på papiret, men det er mange utfordringer både teknisk, pedagogisk og kostnadsmessig. Det å øke graden av automatisering og finne en rimelig måte å lage læringsobjektene på er en stor utfordring. Kostnadene ved å lage nye læringsobjekter vil kun forsvares dersom det er sannsynlig at de kommer til å bli gjenbrukt. Sannsynligheten for at læringsobjektene vil bli gjenbrukt øker når bedriftene i lagt større grad kan få tilgang til kunnskapen on demand. Hele denne modellen legger opp til at læringsobjektene vil bli en ressurs for bedrifter, organisasjoner og andre som ønsker tilgang til kompetanse og opplæring på en fleksibel måte. Læringsobjektene vil fungere som en avansert type oppslagsverk og regningen blir delt mellom alle de som benytter seg av kompetansen. Det å automatisk sette sammen læringsobjekter i skreddersøm slik at de dekker den enkeltes behov er en stor utfordring. Kompetansebehovet må være kjent, læringsobjektene må foreligge og opplæringssystemet må ta hensyn til den enkeltes behov. Vi ønsker prøve ut de pedagogiske og tekniske sidene ved en slik modell. 8

4.2 Test av metoder och modeller i deltagarbaserad utprövning 4.2.1 Introduksjon Modellen testas inom tre stycken ämnesområden. Dessa är utvalda utifrån några olika utgångspunkter, mera om detta nedan, men gemensamt för dessa är att: Det finns ett behov på marknaden, vilket bland annat visas genom våra medfinansiärers intresse för att deltaga som provkunder Det finns speciellt hög kompetens hos någon av de inblandade universiteten/högskolorna, kompetens som andra parter får möjlighet att ta del av. (Regionalt mervärde) Den första av de tre ämnesområdena riktar sig till småföretag och nyetablere, de två senare både mot små och stora företag och organisationer. Genom att prova de utvecklade metoderna och modellerna i olika typer av företag och organisationer får vi en god bild av hur de fungerar i olika sammanhang 4.2.2 Ämnesområde 1: Småskalproduksjon av mat og upplevelser Utvikling av småskala matproduksjon er ei næring med mye aktivitet i regionen. Trøndelagsfylkene er en viktig region i Norge med spesielt store omstillingskrav, og det er betydelig aktivitet innen etablering av småbedrifter som foredler mat og selger opplevelser. I Jämtlandsområdet har det tradisjonelle landbruket møtt utfordringene tidligere som et resultat av at Svensk landbrukspolitikk har vært noe annerledes siden 70- og 80 tallet. Her har utvikling innen småskala og bygdenæringer startet tidligere. I dag er imidlertid utfordringene på begge sider av grensen mye de samme. I norsk landbruks- og distriktspolitikken har nyskaping og innovasjon i næringa fått stadig økt oppmerksomhet (St.meld. 19 :Om norsk landbruk og norsk matproduksjon (1999), St.meld. 34: Om distrikts- og regionalpolitikken (2001). Omfanget av tilleggsnæringer i landbruket er nå så stort at man bør ha et bredere kompetansetilbud på høgskolenivå retta mot denne næringa. Det viser seg også at det er flest kvinner som starter med småskala produskjon tilknyttet landbruk. Kvinner i etableringsfasen med familie er ofte mer avhengig av et fleksibelt studieopplegg for å greie å gjennomføre dette. Denne utviklinga har vært grunnlaget for etablering av en kurspakke på 30 studiepoeng for småskalaprodusenter. HiNT har utviklet kurset i samarbeid med HiST, avd for mat og medisinsk teknologi og Navet for småskalamat på Mære landbruksskole. Kurspakken gjennomføres for første gang nå i perioden 2003-2005. Det er høstet gode erfaringer fra dette opplegget og vi ser nå behovet for å utvikle et mer omfattende og fleksibelt tilbud som er attraktivt for en større målgruppe. Dette skal nå utvikles til å bli et heltidstilbud på til sammen 60 studiepoeng. Studiet skal også kunne følges på deltid over lenger tid eller ved å plukke enkeltkurs. Mål 9

Styrke vekstvilkårene for nye næringer basert på distriktets ressurser ved å øke kunnskapsgrunnlaget i regionen innen småskala produksjon. Bidra med nettbaserte opplæringsmoduler rettet mot de som skal jobbe med etablering og videreutvikling av nye næringer i landbruket. Øke kompetansetilbud retta mot kvinner i distriktet. På denne måten kan vi nå ut til flere i distriktene (glesbygden) og en reduserer kostnadene med samlinger og reiser. Rent konkret skal vi se på muligheten for å øke nettstøtten i de ulike kurs som skal utvikles for årsstudiet. Tidligere har meste av undervisningen foregått gjennom fysiske møter på samlinger. En del av innholdet går på praktisk produksjon og tema som ikke er like lett å formidle i skriftlig form og er i utgangspunktet en utfordring nettpedagogisk sett. Den teknologiske utviklingen innen multimedia og nettpedagogikk gir imidlertid potensiale for at mer av undervisningen kan foregå via Internet. Vi ønsker derfor å teste ut nye metoder/løsninger for å øke nettstøtten i undervisningen i dette fagområdet. Konkrete fag som skal utvikles er: Praktisk produksjon Salg av mat og opplevelser Ideutvikling og entreprenørskap Trygg produksjon og servering av mat. Ledelse av egen virksomhet Faginnholdet skal ikke utvikles gjennom dette prosjektet, men vi ønsker å utvikle enkelte moduler innen disse fagene som kan tilrettelegges for aktiv bruk av nettet. Dette vil vi komme fram til i samarbeid med resten av prosjektgruppa (NTNU, HiST, Mittuniversitetet) og aktører fra næringa på begge sidene av grensen. Det er gode muligheter for å bruke film, streaming, bilder/tekst, animasjoner mm. Jämtlands län har idag en ledande roll i Sverige på området lokal produktion av livsmedel och upplevelser. Ett intensivt arbete pågår för att skapa intresse kring lokalt producerad mat. Ett exempel på detta arbete är det EU-stödda projektet Mer Värd Mat. En annan aktivitet är projektet Eldrimner, ett resurscentrum för tillämpad kunskap som hjälper igång och stödjer företagare inom den småskaliga livsmedelsförädlingen, bl a genom utbildningar och seminarier på olika områden. Projekt för samarbete över gränsen inom området pågår också, som t ex Interregprojektet Gränslöst Landsbygdsföretagande i vilket deltagande landsbygdsföretagarna genom samverkan ska vidareutveckla och förverkliga sina affärsidéer och därigenom uppnå ökad lönsamhet, flexibilitet och uthållighet. Projektet Nätbaserad Uppdragsutbildning kan understödja arbetet i dessa projekt genom att utveckla och pröva ut metodik och teknik för nätbaserade utbildningar inom området och göra utbildningsmoduler tillgänglig via nätet. Projektet kan bidraga till ett förstärkt utbyte av kunskaper och erfarenheter åt båda hållen över gränsen. 4.2.3 Ämnesområde 2: Datateknik / datavetenskap (IKT ) Fagområdet IKT har vi valgt ut av flere årsaker. En av årsakene er at HiST i en årrekke har jobbet med nettbasert undervisning innen IKT, basert på eget utviklet lærestoff. Mye av dette 10

lærestoffet foreligger i leksjoner som læringsobjekter og vil derfor egne seg godt i en læringsobjektdatabase når vi skal eksperimentere med individtilpasset utdanning i praksis. Med utgangspunkt i leksjonene kan vi gjøre reelle tester av modellen og de tekniske løsningene mot en eller flere bedrifter eller organisasjoner som har et kompetansebehov innen IKT. Den viktigste årsaken til at vil har valgt ut IKT som et av fokusområdene for kompetanseheving i dette prosjektet er det faktum at effektiv bruk av IKT er en av de mest sentrale konkurransefaktorene for det private og offentlige næringslivet i regionen. Behovet for IKT kunnskap i samfunnet generelt og i regionen spesielt er stadig økende. Det kan dreie seg om alt fra teknologibedriften som skal ta i bruk sitt nye avanserte styringssystem for produksjon av bremsefølere til bilindustrien, til småskalaprodusenten av elgpølse som skal lage en hjemmeside for å promotere sitt produkt. Vi vil gjennom den nye opplæringsmodellen og bearbeiding av nye og eksisterende læringsobjekter kunne tilby det private og offentlige næringslivet i regionen en fleksibel og rimelig IKT-utdanning/kompetanse skreddersydd etter deres virkelige behov. Vi lever i dag i et IT-samfunn. Dette medfører i praksis at så godt som alle som skal starte, drive eller jobbe i en bedrift har behov for en viss grad av IT-kompetanse. Behovet for IKTkompetanse vil tildels være svært forskjellig mellom de ulike bedriftene, og de ansatte i bedriftene. Nettopp dette faktum gjør at opplæring og tilførsel av IKT-kompetanse egner seg perfekt i den nye modellen for Nätbaserad Uppdragsutbildning. Et annet viktig aspekt ved IKT er at dette er et fagområde som i særlig grad er i stor endring slik at bedrifter og organisasjoner til en hver tid har behov for oppdatert kompetanse. Det vil med andre ord være et meget stort marked som ønsker en rimelig, tilpasset og effektiv opplæring innen dette fagområdet. En innsats på dette fagområdet i et slik prosjekt vil derfor være en investering som vil gi langsiktig avkastning for alle bedrifter og organisasjoner i regionen som har behov for tilgang til rimelig og fleksibel kompetanse innen IKT. Aktuelle fagområder vil være opplæring i webpublisering og webdesign, samt bilde- og videoproduksjon, men også mange andre IT-områder. Emnene tilbys som Internettbasert fjernundervisning, undervist ved hjelp av skriftlig undervisningsmateriell, video, animasjoner og oppgaver (som kan løses gruppevis ved hjelp av samarbeid over Internett eller individuelt). Mål: Bidra til å dekke kompetansebehovet innen IKT hos bedrifter og organisasjoner på en skreddersydd, fleksibel og økonomisk forsvarlig måte. Gi bedriftene og organisasjonene som benytter seg av tilbudet en konkurransefordel ved at de får tilgang til IKT-opplæring/kunnskap on demand. 4.2.4 Ämnesområde 3: Miljø og kvalitet I det nyligen avslutade UFEME-projektet utvecklades kurser inom miljö och entreprenörskapsområdet. Vi fick då klart för oss att det finns behov av kortare och mer flexibla utbildningar anpassade till behov olika företag, myndigheter och organisationer. Samhällets miljöanpassning gör att kompetenskravet inom miljöområdet ständigt ökar. SACO säger exempelvis i sin skrift Välja yrke : Fler och fler företag börjar självmant fokusera på 11

miljöfrågor i sin verksamhet, men även från myndighetshåll höjs ständigt kraven på uthållighet och förnyelsebarhet. Framtidens miljöanpassning kommer att innebära ett stort behov av miljökunniga personer som är flexibla och kan arbeta som entreprenörer." Detta kompetensbehov kan mötas bl.a. genom att man skapar ett utbildningsutbud för flexibel successiv kompetensuppbyggnad utifrån kundens behov och önskemål. Miljökompetensen hos företag i Jämtland-Tröndelag är relativt god bl. a. genom att många företag arbetat med miljöledningssystem i projektet Nordens gröna bälte. Denna kompetens kan utvecklas vidare och nyttjas i bl.a. miljödriven produkt- och affärsutveckling. Flexibla kurser och kursmoment i miljödriven produktutveckling (t.ex. ecodesign och livscykelanalyser), miljödriven affärsutveckling (t.ex. miljömarknadsbedömningar och olika former av kalkylering) och miljödriven näringslivsutveckling (fr.a. till myndigheter) kan tas fram och erbjudas regionens aktörer. Ett av de områden som då kan utvecklas är miljöteknikområdet. Världsmarknaden för miljöteknik är snabbt växande och är enligt OECD en av världens viktigaste framtidsbranscher. I Sverige uppvisar miljöteknik den största exporttillväxten bland alla svenska branscher. Svenska aktörer är särskilt respekterade för systemlösningar och helhetssyn på olika miljöproblem, enligt Exportrådet. På Mittuniversitetet bedrivs utbildning och forskning inom miljövetenskap-miljöteknik området bl.a. i det treåriga Internationella ekoteknikprogrammet samt magisterprogrammet Ekoteknik och hållbar utveckling. Denna kompetens kan nyttjas till att skapa tillväxt i regionen. Många företag arbetar med kvalitetsledningssystem och miljöledningssystem. Företag som arbetar med dessa system har bättre förutsättningar att bli effektiva och lönsamma. En del företag ser dock dessa system som dyra och tidsödande. Det finns därför ett behov av att bättre integrera kvalitets- och miljöledningssystem samt arbetsmiljöfrågor till en fungerande helhet som också kan passa mindre företag. Ett system av flexibla valbara kursmoment som kan anpassas i tid och rum efter de olika företagens, organisationernas samt myndigheternas behov inom dessa områden skulle kunna vara en viktig utvecklingsfaktor för regionen. 5 Förväntat resultat 5.1 Allmän beskrivning Projektet kommer att leda fram till en eller flera modeller för nätbaserat kompetensutveckling som är testade och utvärderade i ett antal testföretag / organisationer. Projektets resultat kommer också bestå av ett antal lärmoduler inom ämnesområdena Småskalaproduksjon av mat og opplevelser, Datateknikk / datavitenskap, Miljø- og kvalitetsarbeid. Varje modul kommer att vara fristående och tillgänglig on demand över nätet. Projektet kommer också att bestå i att ett antal personer fått tillfälle att deltaga i praktisk kompetensutveckling med hjälp av dessa moduler. Resultatet av ett lyckat projekt kan också vare en gemensam resurs som förvaltar i projektet utvecklat material och utvecklar nya lärmoduler som kommer att vara tillgängliga för projektets parter. Den modell för nätbaserad uppdragsutbildning som skapats kan utvecklas vidare inom ramen för denna gemensamma resurs. 12

5.2 Indikatorer 1b. Undanröja upplevda gränshinder eller gränsbarriärer som försvårar samarbete eller dylikt men som ej är av formell karaktär i form av lagar och regelverk. Antal gränshinder undanröjda gränshinder anges som 3. Här avses gränshinder av den typen att institutionerna på de olika sidorna om gränsen inte kan använda samma kurser och samma kursmaterial. Inom tre ämnesområden enligt ovan kommer kursinnehåll att harmoniseras och gemensamt material kommer att skapas som kommer att kunna användas på bägge sidor om gränsen 2a. Nya nätverk som bildats i projektet och som består efter projektslut. Ett nätverk består av tre eller flera organisationer. Antal nätverk anges till 3, här avses de nätverk av ämnesspecialister/lärare som skapas inom de tre utvalda ämnesområdena. 2b. Deltagande företag/organisationer/institutioner/motsvarande i nätverk över nationsgränser. Antal deltagande organisationer anges till 4, här avses HiNT, HiST, MiUn och NTNU. Till dessa fyra kommer dessutom de testkunder vi kommer att arbeta med som också kommer att bygga kontakter över gränsen. 3a. Nya arbetstillfällen i företaget/organisationen som skapats som en direkt följd av projektets verksamhet, som finns kvar direkt efter det att Interreg-stödet upphört och som inte skulle ha funnits utan projektet. Här anges i ansökan 3 kvinnor och 3 män. Med dessa avses arbetstillfällen som skapas för fortsatt utveckling av nätbaserad uppdragsutbildning. Projektet syftar till att skapa modeller för uppdragsutbildning som gör det möjligt för institutionerna att öka verksamheten och även sälja utbildning till andra regioner i Norge och Sverige och även utomlands. Resultatet av ett lyckat projekt kan vara en gemensam resurs som förvaltar i projektet utvecklat material och utvecklar nya lärmoduler som kommer att vara tillgängliga för projektets parter. Den modell för nätbaserad uppdragsutbildning som skapats kan utvecklas vidare inom ramen för denna gemensamma resurs. 3b. De arbetstillfällen som bevarats i företaget/organisationen som en direkt följd av projektets verksamhet, som finns kvar direkt efter det att Interreg-stödet har upphört och som skulle ha förlorats om inte projektet hade genomförts. Här anges 2 kvinnor och 2 män. Med dessa avses anställda vid institutionerna som om inte projektet genomförs (på ett framgångsrikt sätt) riskeras att sägas upp. Verksamheten vid institutionerna är utsatt för en stark kostnadspress, genom att ge oss in på en ny marknad räknar vi med att kunna behålla dessa anställda. 4. Företag som deltagit i olika former av kontaktskapande verksamhet över gränsen; mässor, information, rådgivning, andra företagsutvecklingsinsatser, FoU-projekt. Här anges 8 stycken företag. Den nätbaserade uppdragsutbildningen kommer att testas i ett antal olika företag, åtminstone 4 stycken på vardera sidan om gränsen kommer att bli inblandade. Företagen kommer att ingå i den referensgrupp som kommer att skapas för projektet. 5a. Finansierade kompetensutvecklingstimmar (60 minuter), rådgivning, seminarier, klassisk utbildning etc. Här anges 600 utbildningstimmar för kvinnor och 400 för män. Projektet planerar att i företag och organisationer testa de utvecklade lärmodulerna. Att uppskatta antalet utbildningstimmar som uppstår ur detta är mycket svårt. I det tidigare nämnda projektet UFEME uppskattades antalet utbildningstimmar i projektansökan till 1600 13

för kvinnor respektive 800 för män men det verkliga utfallet blev 9400 respektive 18200. I NU-projektet kommer en stor del av arbetet att vara att utveckla modeller och strukturer, och vi ger oss in på ett område som är av ännu högre grad av nyskapande och experimenterande varför vi inte tror att vi kommer upp i samma höga tal. Inom ämnesområdet småskalig produktion räknar vi dock med att nå en större andel kvinnor än i UFEME-projektet. 5b.Kompetensutveckling (kurser/insatser). Finansierade kompetensutvecklingsinsatser med gränsöverskridande moment i företag/myndigheter/ organisationer. Här anges antalet 3, med detta avses att projektet kommer att arbeta inom tre stycken ämnesområden. 5c.Kompetensutveckling (deltagande personer). Finansierade kompetensutvecklingsinsatser med gränsöverskridande moment i företag/myndigheter/ organisationer. Här anges 30 kvinnor och 20 män. Precis som i 5a ovan är det svårt att uppskatta hur många personer som kommer att deltaga i deltagarbaserade utprövningar, det beror t ex på hur många testpersoner som de medverkande företagen ställer till förfogande och hur många dessa företag kommer att bli. 11. Forskningsprojekt, interreg-projekt med inslag av forskning. Uppföljningen av projektet kan innehålla forskningsinslag, lämpligtvis delat på två olika projekt efter kundgrupper. Den ena gruppen kan vara småföretag inom området småskalig produktion och den andra gruppen industriföretag med flera anställda. 16. Institutionella samarbeten som bidragit till systemintegration över gränsen. Här anges antalet samarbeten till 4. Med detta avses dels samarbeten inom de tre ämnesnätverken, dels samarbetet inom modellbyggande och utprovning av denna modell. 14