Søknad om støtte til Interreg Sverige-Norge prosjekt: Green Drive Region

Transkript

1 Saknr. 15/ Saksbehandler: Erik Hagen Søknad om støtte til Interreg Sverige-Norge prosjekt: Green Drive Region Innstilling til vedtak: Fylkesrådet godkjenner at prosjektet «Green Drive Region» er forenlig med Regional planstrategi og bevilger Kunnskapsbyen Lillestrøm, Gunnar Randers vei 24, 2007 Kjeller støtte inntil NOK ,- fra Hedmark fylkeskommune budsjett til gjennomføring av prosjektet. Det forutsettes at søker mottar tilsvarende vedtak om støtte fra Interreg Sverige-Norge programmets Styringskomité for delområdet Indre Skandinavia og at disse vedtakene samlet gir grunnlaget for gjennomføring av prosjektet Vedlegg: - Vedlegg 1: Prosjektbeskrivelse - vedlegg 2: Tids- og aktivitetsplan

2 Hamar, Per-Gunnar Sveen fylkesrådsleder Dette dokumentet er elektronisk godkjent.

3 Saksutredning Søknad om støtte til Interreg Sverige-Norge prosjekt: Green Drive Region Hjemmel/referanse for saken Fylkesrådets vedtakskompetanse er hjemlet i FT-sak 95/11. Sammendrag Green Drive Region er en grenseoverskridende satsning på fossiluavhengig transport i grenseregionene Hedmark, Akershus, Dalarna og Värmland i Interreg Sverige-Norge programmet. Prosjektet skal bidra til at 10 % av bilflåten blir fossiluavhengig, noe som innebærer en varig reduksjon av CO 2 -utslipp på ca tonn pr. år. Prosjektet har fokus på elektrifisering, biodrivstoff og hydrogen samt kommunikasjon. Aktivitetene skal stimulere til anvendelse av nye fossiluavhengige drivstoff, øke kunnskapen om fossiluavhengige alternativ og bidra til å påvirke holdninger og adferd. Innledning og bakgrunn FNs klimapanels slår fast i sin 5. rapport 1 at varmeinnstrålingen til jorda er større enn utstrålingen, noe som leder til netto opptak av energi i klimasystemet. Det største bidraget til at summen av innstråling og utstråling er positiv er økt konsentrasjon av karbondioksid (CO 2 ) i atmosfæren siden Observert global temperaturøkning, i atmosfæren, fra 1880 til 2012 er 0,85 grader Celsius, med et konfidensintervall på 0,65 til 1,06. Det vurderes som svært sannsynlig (very likely) at menneskeskapte utslipp av klimagasser har bidratt til de observerte endringene. Konsentrasjonen av CO 2 i atmosfæren har økt fra 320 ppm (parts per million) til 400 pmm bare fra år 1960 og til i dag. Naturlige variasjoner i solstrålingens intensitet og utslipp av aerosoler fra vulkanutbrudd ga bare små bidrag til netto stråling i løpet av det siste hundreåret. FN har etablert ulike scenarier for global oppvarming tuftet på fire Representative Konsentrasjons Forløp (Representative Concentration Pathways - RCP). Bare i det nedre intervallet av det mest restriktive alternativet (RCP 2,6) vil den forventede temperaturøkningen pr. år 2100 sannsynligvis (likely) bli mindre enn 2 grader Celsius. Konsentrasjonen av CO 2 i atmosfæren vil i så fall være 450 ppm. Se figuren. 1 IPCC AR 5, WG I: The Physical Science Basis

4 Figur: Fra FNs klimapanel 5. rapport, wg3 (2014). Sannsynlighet for temperaturendringer under 1½, 2, 3 eller 4 grader Celsius ved ulike Representative Konsentrasjons Forløp (RCP) Videre utslipp av klimagasser vil altså forårsake ytterligere oppvarming og endringer i alle deler av klimasystemet. Å begrense klimaendringene vil kreve betydelige og vedvarende reduksjoner i menneskeskapte utslipp av klimagasser før midten av dette århundret gjennom storskala omlegging av energisystemene og potensialt i forvaltningen av arealer. Programanalysen för Interreg Sverige Norge , rapporten EU Grenseindeks og grenseanalyser Interreg Sverige-Norge, av Østfoldforsknig og Karlstad Universitet, pekar på att kommunikationerna är en av de största svagheterna i gränsregionen. Det finns en stor interaktion över gränsen. För gränsregional utveckling är kommunikationsmöjligheterna en avgörande faktor. De mest framträdande gränsgemensamma intressena utgörs av flöden över gränsen, exempelvis gränshandel, arbetspendling och varutransporter. Många gånger är de en central del i regionernas ekonomiska och sociala strukturer, men dessvärre även en miljöbelastning. Grenseindeksen pekar också på att de framtida energilösningarna kommer vara mer diversifierade än tidigare, eftersom de är mer anpassade till regionala förutsättningar. Det kan exempelvis handla om elektricitet, etanol, vätgas eller biogas. En övergång från dagens fossilbaserade transportsektor är beroende av strukturella förändringar, inklusive en förbättring av infrastrukturen för elbilar, biogas etc. Det finns ett flertal goda exempel inom regionen där utvecklingen har stimulerats genom att delar av busstrafik och tjänstefordon har lagts om till drift från förnybara energikällor. De tendenser som finns till omställning inom transportsektorn har hittills kommit från regionalt och lokalt håll. Det visar på möjligheterna till förändring utifrån lokalt förankrade behov och genom samarbete. En satsning på ett hållbart transportsystem där beroendet av fossil energi försvinner, stärker ekonomin och konkurenskraften för regionens kommuner och företag. Regioner och kommuner anses därmed ha ett stort ansvar att aktivt bidra till en grön resurseffektiv ekonomi. Särskilt aktörer med regionalt utvecklingsansvar pekas ut som viktiga i arbetet med att stärka kopplingen mellan strategier och miljödriven näringslivsutveckling vilket anses främja regional tillväxt och attraktionskraft. Tydelige mål på alle nivåer

5 Målet om økt bruk av fossiluavhengige drivstoff er sentralt i strategier og satsninger på alle nivåer - fra EU og ned til den enkelte kommune. De mål som är formulerade på EU-nivå genom strategin och flaggskeppsinitiativet för ett Resurseffektivt Europa resp mål på nationell nivå är mycket tydliga. Här pekar man bla på att initiativet syftar till att skapa en ram för att stödja omställningen till en resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi. I Vitboken (EU White Paper: Roadmap to a Single European Transport Area Towards a competitive and resource efficient transport system) från 2011, antogs en strategi för hur man vill skapa ett konkurrenskraftige transportsystem som ökar möjligheten till rörlighet och undanröjer barriärer för ökad tillväxt och sysselsättning samtidigt som oljeberoendet minskar och därmed utsläppen av koldioxid. EU vedtok i september 2014 direktivet Clean Power for Transport, som skal sikre etablering av infrastruktur for miljøvennlig drivstoff over hele Europa med felles standarder for design og bruk. Medlemsstatene skal etablere mål og presentere sine nasjonale politiske rammeverk innen utgangen av Med det nye direktivet for infrastruktur for alternative drivstoff, må medlemsstatene etablere en minimum infrastruktur for alternative drivstoff som elektrisitet, hydrogen og natur- og biogass, samt felles EU-standarder for utstyr som benyttes og informasjon til brukere. På nasjonalt nivå arbeider Norge og Sverige mot felles målsettinger. Disse er mer konkret uttalt på svensk side. I den svenska regeringens proposition En sammanhållen svensk klimat- och energipolitik Klimat (prop. 2008/09:162) redogörs för den långsiktiga prioriteringen att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen samt för visionen att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Figur: Energianvändning inom vägtransporter enligt förslag för att nå målsättningen om en fossiloberoende fordonsflotta. Källa: Elforsk rapport 12:68 Roadmap för ett fossilbränsleoberoende transportsystem år Den mest konkrete norske målsetningen er at nye biler registrert i Norge i 2020 skal ha et normert gjennomsnittutslipp som ikke overstiger 85 gram CO2 per kilometer. I en stortingsmelding fra februar 2015, foreslår Regjeringen at Norge innen 2030 kutter klimagassutslippene med minst 40 prosent sammenlignet med Reduserte utslipp I transportsektoren er ett av fem innsatsområder.

6 Regionene og fylkene i Indre Skandinavia følger opp nasjonale målsettinger med egne regionale strategier og mål. Transport er en vesentlig faktor til utslipp av CO2 og dårlig luftkvalitet lokalt. De lokale og regionale strategiene tar blant annet utgangspunkt i regionenes fortrinn når det gjelder råstoff og muligheter for å utnytte ulike energikilder til drivstoff. Fylkene og länene som inngår i GDR har tatt i bruk de ulike fossiluavhengige drivstoffene i forskjellig grad. Det innebærer at man også har ulik kompetanse og erfaring. På visse områder er satsningene også avhengig av at nabofylker og -regioner satser tilsvarende for at det skal lykkes. Green Drive Region er et prosjekt som bidrar til å nå de målsettinger som er satt innen miljø, klima og transport på lokalt, regionalt og nasjonalt nivå. Dette gjør vi gjennom grenseoverskridende samarbeid og konkrete aktiviteter som skal bidra til økt andel fossiluavhengige kjøretøy, bedre infrastruktur og økt kunnskap. Saksopplysninger fakta Prosjektmål Målet i Green Drive Region är att 10 % av fordonsflottan i Indre Skandinavia skall vara fossiloberoende mot slutet av 2018, vilket leder til reduksjon av CO2-utslipp på ca ton samt mindre lokal luftforurensning. Arbeidspakker (WP) mål og leveranser For å arbeide effektiv og målrettet er prosjektet organisert med fem arbeidspakker: WP1: Elektrifisering av veitransport WP2: Biodrivmedel WP3: Hydrogen WP4: Kommunikasjon WP5: Prosjektledelse WP 1: Elektrifisering av veitransport Elektriske biler har den fordelen at de ikke slipper ut skadelige gasser eller CO2. Under forutsetning at av strømmen som forsyner bilene kommer fra fornybare kilder, er elektriske biler et meget godt miljøog klimatiltak. Den teknologiske utviklingen har de siste årene har bidratt til at vi nå har hel-elektriske biler som har en rekkevidde på 50 mil. Plugg-inn hybridbiler som har batteri som kan lades og en liten motor som kan fungere som rekkeviddeforlenger gjør at rekkevidde ikke lenger er en bekymring. I skandinavia har vi et velfungerende strømnett som gjør at elektriske biler kan lades nær sagt hvor som helst. Alt fra vanlige husholdingskontakter til mer sofistikerte hurtigladere kan benyttes til å lade elektriske biler. Det er derfor gode forutsetninger for forsatt økt bruk av elektrisitet i veitransporten. I Norge er det over ladbare kjøretøypå veiene og over registrerte ladepunkter. Prosjektet tar mål av seg og øke dette både i Norge og i Sverige i Green Drive Region. Mål Det overordnede målet for WP 1 er å øke andelen person- og varetransport med elektriske kjøretøy i GDR-regionen. Det overordnede målet skal nås gjennom at delmålene under blir realisert. Det unike med delmålene er at prosjektet sammen med utvalgte kommuner og län skal utarbeide klare og

7 konkrete strategier som forplikter. Gjennom forpliktende strategier og planer skal andelen ladbare kjøretøy økes samtidig som tilhørende ladeinfrastruktur bygges ut. Det skal legges spesiell vekt på å overføre den kunnskapen og de erfaringene som Norge har med elkjøretøy til Sverige. Best practices fra Norge skal komme hele GDR-regionen til gode. Målene er: Øke andelen kjøretøy kjørt med ladbare kjøretøy i GDR-regionen. Målsetningen er 10 % vekst i andelen ladbare kjøretøy i prosjektperioden Øke den grenseoverskridende trafikken utført med ladbare kjøretøy. Målsetningen er 10 % vekst i andelen grenseoverskridende trafikk foretatt med ladbare kjøretøy i GDR-regionen i prosjektperioden Utvikle konkrete strategier og planer for innføring av ladbare kjøretøy i utvalgte kommuner i GDR-regionen. Målsetningen er at minimum 5 kommuner har implementert strategiene Utvikle konkrete strategier og planer for etablering av ladeinfrastruktur i utvalgte kommuner i GDR-regionen. Målsetningen er at minimum 5 kommuner har implementert strategiene Sammen med private aktører etablere ladestasjon(er) for ladbare kjøretøy på utvalgte sentrale knutepunkt. Målsetningen er at det er minst 10% flere ladepunkter i regionen ved prosjektets slutt. Kompetanseutvikling. Alle aktørene i prosjektet skal få økt kompetanse om elkjøretøy og ladeinfrastruktur. Dette skal bidra til at aktørene raskere og bedre blir bedre i stand til å implementere de strategier som er utarbeidet. Målet er vesentlig økt kompetanse blant deltakerne i prosjektet. Aktivitet 1.1 Nullpunktsanalyse Første aktivitet i arbeidspakken er å kartlegge nåsituasjonen i GDR-regionen knyttet til elektrifisering av transportsektoren. Kartleggingen skal avdekke antallet ladbare kjøretøy, ladepunkter, grenseoverskridende trafikk ved en grenseovergang. Status skal benyttes til å etablere en «baseline» som identifiserer hva som har vært gjort tidligere og på hvilket nivå de ulike regionene er når det gjelder kompetanse, infrastruktur, behov og modenhet. Denne «baseline» skal etableres på et nivå som sørger at de ulike kommuner, län og bedrifter løftes videre til et høyere nivå. Ved at vi etablerer baseline på riktig nivå sikrer vi at det bygges videre på det arbeidet som har vært gjort og ikke gjentar samme arbeidet. Kartleggingen vil også være et viktig verktøy for de ulike aktørene å benytte senere. Konkret skal følgende aktiviteter gjennomføres: Kartlegge antall ladbare kjøretøy i GDR regionen ved prosjektstart Kartlegge antall ladepunkter i GDR-regionen ved prosjektstart Telle antall ladbare kjøretøy som passerer en bestemt grenseovergang i GDR-regionen ved prosjektstart (forutsetter at dette kan gjøres automatisk/maskinelt og at data kan tilgjengeliggjøres for prosjektet) Telle antall ladbare kjøretøy på et kjøpesenter nær grensen for å kartlegge antall norske ladbare kjøretøy benyttet til Sverige ved prosjektstart Kartlegge hvilke tiltak som er utført i andre prosjekter og i andre regioner, samt hvilke resultater disse har gitt. Kartlegge eksisterende strategier og planer for elbil og ladeinfrastruktur i utvalgte kommuner og län ved prosjektstart Utarbeide metodikk og malverk for gjennomføring av aktivitet 1.2 og 1.3.

8 Aktiviteten bidrar til viktig kunnskap og faktagrunnlag for å dokumentere hva status er i dag og potensialet for økt grenseoverskridende transport med miljøvennlige kjøretøy Aktivitet 1.2 Utvikle strategi for implementering av ladbare kjøretøy Her skal prosjektet sammen med utvalgte kommuner/län i GDR-regionen utvikle strategier for implementering av ladbare kjøretøy. Strategiene skal ta utgangspunkt i nåsituasjonen og behovet i den enkelte kommune/län. Strategiene skal også basere seg på best practices fra andre - både regionalt, nasjonalt og internasjonalt. Strategiene skal forankres lokalt under og etter utarbeidelsen for å sikre at de blir realisert. Strategiene bør ha et tidsperspektiv på minimum 3-5 år og inkludere konkrete handlingsplaner som enkelt kan følges opp. Strategiene skal også synliggjøre på en enkel måte hvordan måloppnåelsen lokalt bidrar til lokale, regionale, nasjonale og internasjonale miljø- og klimamål. Strategiene må være individuelt tilpasset den spesifikke kommune for å ta hensyn til eksisterende leasingavtaler på tjenestekjøretøy, anbudsprosesser, reelle behov osv. Erfaringer viser at mange kommuner/län trenger konkret bistand for å implementere ladbare kjøretøy i sin organisasjon. For en vellykket implementering krever dette forankring i vedtatte strategier og planer. Strategien for å implementere ladbare kjøretøy tar derfor utgangspunkt i den enkelte kommune/län sine ambisjoner innenfor miljø, klima og transport. Det vil være aktuelt å inkludere demokjøring av kjøretøy i samarbeid med lokale bilforhandlere. Aktiviteten er et viktig verktøy for å sikre at fremtidig grenseoverskridende transport skjer med miljøvennlige kjøretøy. Utarbeidelsen og implementering av strategiene i Norge og Sverige bidrar til økt samhandling mellom aktørene gjennom økt samarbeid, kompetansespredning og erfaringsutveksling. Aktivitet 1.3 Utvikle strategi for etablering av ladeinfrastruktur Sammen med utvalgte kommuner/län i GDR-regionen sammen utvikle strategier for etablering av ladeinfrastruktur for ladbare kjøretøy i kommunen/länet. Strategiene skal ta utgangspunkt i nåsituasjonen og behovet i den enkelte kommune/län. Det skal tas spesielt hensyn til hvilke planer kommunen/länet har knyttet til å implementere ladbare kjøretøy i sin organisasjon, ref aktivitet 1.2. Strategiene bør ha et tidsperspektiv på minimum 3-5 år og inkludere konkrete handlingsplaner som enkelt kan følges opp. Strategiene skal også synliggjøre på en enkel måte hvordan måloppnåelsen lokalt bidrar til lokale, regionale, nasjonale og internasjonale miljø- og klimamål. Strategiene må være individuelt tilpasset den spesifikke kommune for å ta hensyn til allerede eksisterende planer, infrastruktur, behov osv. Erfaringer viser at mange kommuner/län trenger konkret bistand for å lykkes også i implementering av ladeinfrastruktur. Strategien vil derfor ta utgangspunkt i den enkelte kommune/län sine ambisjoner innenfor miljø, klima og transport. Aktiviteten skal også bygge videre på det arbeidet som Akershus-, Hedmark-, Oppland og Østfold Fylkeskommune har gjort innen området (prosjektrapport 2012) samt Skedsmo kommunes ladestrategi. Aktiviteten er sentral i arbeidet for at det over tid skal bygges opp ladeinfrastruktur for ladbare kjøretøy i GDR-regionen. En undersøkelse som den norske elbilforeningen gjennomførte i 2014, viste

9 at de norske elbilbilistene ønsket flere lademuligheter mellom byene. Derfor vil nettopp mangel på ladeinfrastruktur være til hinder for økt grenseoverskridende transport med miljøvennlige kjøretøy Aktivitet 1.4 Elbilsafari og elbilseminar For å øke kompetansen om ladbare kjøretøy og tilhørende ladeinfrastruktur er det viktig med kompetansehevende tiltak. Prosjektet tar mål av seg å gjennomføre flere seminarer hvor deltakerne får prøve forskjellige type ladbare kjøretøy samt får erfaring med å bruke ladeinfrastruktur. Arrangementene skal være praktisk anlagt slik at fokus legges på utprøving av kjøretøy og ladestasjoner. Gjennom økt praktisk kompetanse skal deltakerne være bedre i stand til å utvikle og implementere strategiene under punkt 1.2 og 1.3. Aktiviteten skal spesielt bidra til at de erfaringene og kompetansen som er opparbeidet i Norge om ladbare kjøretøy og ladeinfrastruktur kommer hele GDR-regionen til gode. Økt kompetanse og innsikt i mulighetene som ladbare kjøretøy medfører er en forutsetning for suksessfull implementasjon. Aktivitet 1.5 Sluttanalyse For å måle effekten av arbeidspakke 1 skal det gjennomføres en sluttanalyse. Denne er tilnærmet lik nullpunktsanalysen. Kartleggingen skal avdekke antall ladbare kjøretøy, ladepunkter, grenseoverskridende trafikk ved en grenseovergang. Kartleggingen vil også være et viktig verktøy for de ulike aktørene å benytte senere. Konkret skal følgende aktiviteter gjennomføres: Kartlegge antall ladbare kjøretøy i GDR regionen ved prosjektslutt Kartlegge antall ladepunkter i GDR-regionen ved prosjektslutt Telle antall ladbare kjøretøy som passerer en bestemt grenseovergang i GDR-regionen ved prosjektslutt Telle antall ladbare kjøretøy på et kjøpesenter nær grensen for å kartlegge antall norske ladbare kjøretøy benyttet til Sverige ved prosjektslutt Telle antall strategier ladbare kjøretøy og infrastruktur som er implementert i GDR-regionen Aktiviteten bidrar til viktig kunnskap og faktagrunnlag for å dokumentere økningene i den grenseoverskridende transporten med miljøvennlige kjøretøy. Aktiviteten bidrar således til viktig faktagrunnlag for fremtidige handlingsplaner om økt grenseoverskridende aktivitet. Leveranser: L1.1 Rapport fra nullpunktsanalyse med status og kartlegginger L1.2 Strategi for implementering av ladbare kjøretøy L1.3 Strategi for etablering av ladeinfrastruktur L1.4 Elbilsafari: demonstrasjon av kjøretøy L1.5 Seminar: ladbare kjøretøy L1.6 Rapport fra sluttanalyse med status og kartlegginger L1.7 Nettverk i GDR-regionen WP 2: Biodrivmedel Biodrivmedel är fordonsbränslen som är producerade från förnybar biomassa. Utveckling sker idag inom biodrivmedel, och antalet råvaror som kan användas utökas. Alla biodrivmedel som säljs i Sverige ska vara hållbara enligt lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.

10 Detta innebär att biodrivmedel ska: Ska kunna visa sin klimatnytta relativt till fossil bensin och diesel. Spåra sin produktion ända tillbaka till odling eller plats där råvaran (restprodukt eller avfall) samlades in Redovisa alla steg i sin tillverkning De biodrivmedel vi använder i Sverige är klimateffektiva använde vi drygt 7 TWh biodrivmedel i Svergie, vilket minskade transporternas utsläpp med 1,3 M ton CO2. De vanligaste biodrivmedlen och deras i medelvärde rapporterade klimatnytta var 2012: biodiesel (40 % klimatreduktion, 2,48 TWh), Etanol (65 % klimatreduktion, 2,35 TWh), syntetisk diesel HVO (85 % klimatreduktion, 1,38 TWh) och biogas (73 % klimatreduktion 0,91 TWh) men i framtiden kan vi även komma att vänja oss vid andra former som CLO eller DME. Idag finns det förnybara drivmedel inblandade i samtliga fossila drivmedel. Ovan redovisade utsläppsreduktioner från biodrivmedel är redovisade medelvärden, enskilda svenska producenter kan erbjuda biodrivmedel med högre klimatnytta. Till exempel kan Lantmännen Agroetanol, erbjuda biodrivmedelsetanol med en 90 procentig utsläppsreduktion och Perstorp Bioproducts biodiesel med en 70 procentig utsläppsreduktion. Mål Det överordnade målet for WP 2; Biodrivmedel, är att öka andelen person- och varutransporter i Green Drive Region (GDR) med fordon som använder biodrivmedel. Det överordnade målet ska nås genom att delmålen nedan blir verkliga. Det unika med delmålen är att projektet, tillsammans med utvalda kommuner och län, ska utarbeta klara och konkreta strategier som förpliktar. Genom förpliktande strategier och planer ska andelen biodrivmedelsdrivna bilar ökas på bekostnad av fossildrivmedelsdrivna bilar. Genom att arbeta för att öka efterfrågan på biodrivmedel förväntas projektet också lägga grunden för och stimulera till en ökad produktion i närområdet samt att fler tankställen för biogas anläggs. Det ska läggas speciell vikt vid att överföra kunskaper och erfarenheter, som finns i Sverige, till Norge. Lyckade, praktiska exempel i Sverige ska komma hela GDR till nytta. Öka andelen fordon som körs med biodrivmedel i GDR med 10% Öka den gränsöverskridande trafiken med biodrivmedelsdrivna bilar med 10% Utveckla konkreta strategier och planer för att införa biodrivmedelsdrivna bilar i GDR minimum 5 kommuner Utveckla konkreta strategier och planer för att etablera och påverka ökad produktion av biodrivmedel och tankställen i utvalda kommuner i GDR minimum 5 kommuner Genomföra en case-study angående fossiloberoende lastbilsflotta Kompetensutveckling: Alla aktörer i projektet ska få ökad kompetens om biodrivmedelsdrivna bilar och den infrastruktur som behövs för dessa. Detta ska bidra till att aktörerna, både snabbare och säkrare, kommer att implementera de strategier som utarbetas i GDR Aktivitet 2.1 Nollpunktsanalys Första aktiviteten i WP 2 är att kartlägga nuläget i Green Drive Region (GDR), avseende biodrivmedel i transportsektorn. Kartläggningen ska visa antalet bilar som drivs med biodrivmedel, tankstationer,

11 produktionsanläggningar och gränsöverskridande trafik vid gränsövergångarna. Kartläggningen ska också göras vid projektslutet för att dokumentera effekterna som projektet och WP 2 ska bidra till. Den är också ett viktigt verktyg för de olika aktörerna att använda senare. Konkret ska följande aktiviteter genomföras vid projektstart respektive projektslut: Kartlägga antal biodrivmedelsdrivna bilar i GDR Antal tankställen för biodrivmedel i GDR Räkna antal biodrivmedelsdrivna fordon som passerar en gränsövergång i GDR Räkna antal biodrivmedelsdrivna fordon på ett köpcentrum nära gränsen för att kartlägga antalet svenskregistrerade bilar som åker till Norge Kartlägga existerande strategier och planer för biodrivmedelsfordon och tankningsmöjligheter för dessa i utvalda kommuner och län vid projektstart. Aktivitet 2.2 Utveckla strategi för biodrivmedelsbilar och tankstationer Utveckla strategier för implementering av biodrivmedelsbilar i kommunen/länet, tillsammans med utvalda kommuner i GDR. Strategierna ska: Utgå från nuläget och behovet i respektive kommun. Baseras på lyckade exempel från andra regionalt, nationellt eller internationellt. Förankras lokalt under och efter utarbetandet för att säkra att de blir realiserade. Bör ha ett tidsperspektiv på minimum 3-5 år och inkludera konkreta handlingsplaner som enkelt kan följas upp. Synliggöra, på ett enkelt sätt, hur måluppfyllelsen lokalt bidrar till lokala, regionala, nationella och internationella miljö- och klimatmål. Vara individuellt anpassade till den specifika kommunen för att ta hänsyn till befintliga leasingavtal för tjänstebilar, anbudsprocesser, verkliga behov osv. Erfarenheter visar att kommuner/län behöver konkret stöd för att införskaffa biodrivmedelsbilar i sin organisation. För en lyckad implementering, kräver detta förankring i vedertagna strategier och planer. Strategin för att implementera biodrivmedelsfordon utgår därför från varje enskild kommuns/läns ambitioner inom avseende miljö, klimat och transport. Fossiloberoende lastbilsflotta En särskilt riktad aktivitet om lastbilsfordon skall genomföras i syfte att undersöka vilka förutsättningar det finns att gå över till fossiloberoende drift. Aktiviteten skall utföras som en förstudie eller s.k. casestudy där Konsum Värmlands fordonspark används som exempel. Ett helhetsgrepp skall tas kring möjligheterna att använda biodrivmedel i befintliga fordon eller att konvertera till andra nya fordon. Studien skall göra en ananyl av hur mycket bränsle som erfordras, var detta kan köpas och produceras och vilka positiva miljöeffekter som kan uppnås. Man skall också värdera om andra drivmedel såsom eldrift eller hydrogen kan användas. En genomlysning av ekonomin för omställningen skall också göras. Som en del av studien vill projektet se vilka åtgärder andra varudistributörer har gjort for att använda fossiloberoende drivmedel. Som exempel kan nämnas det norska ASKO, som är Norges största grossist, och levererar dagligvaror till NorgesGruppens kedjor. ASKO har ambition om att bli klimatneutral, och har gjort en rad olika åtgärder bla med att gå delvis över till fossiloberoende drivmedel.

12 Aktivitet 2.3 Biobilssafari med seminarium För att öka kompetensen om biodrivmedelsfordon och tillhörande behov av produktion och tankställen är det viktigt med kunskapshöjande åtgärder. Projektet har som mål att genomföra minst ett seminarium, där deltagarna får provköra olika bilar med olika biodrivmedel. Genom ökad praktisk kunskap, kommer deltagarna att vara bättre förberedda att utveckla och implementera strategierna under punkt 2.4. Eventuell samordning med andra projekt och aktörer, exempelvis Gävle Dala Drivmedelskonvent (samverkan med BioDriv Mitt). Aktivitet 2.4 Slutanalys För att mäta effekten av arbetspaket 2, genomförs en slutanalys. Slutanalysen är praktiskt taget identisk med nollpunktsanalysen, som genomförts i början av projektet. Undersökningen bör spegla antalet biodrivmedelsfordon, tankställen för biodrivmedel, gränstrafik vid en gränsövergång. Undersökningen kommer också att vara ett viktigt verktyg för de olika aktörerna att använda senare. Konkret ska följande aktiviteter genomföras: Kartlägga antal biodrivmedelsdrivna bilar i GDR Antal tankställen för biodrivmedel i GDR Räkna antal biodrivmedelsdrivna fordon som passerar en gränsövergång i GDR Räkna antal biodrivmedelsdrivna fordon på ett köpcentrum nära gränsen för att kartlägga antalet svenskregistrerade bilar som åker till Norge Kartlägga existerande strategier och planer för biodrivmedelsfordon och tankningsmöjligheter för dessa i utvalda kommuner och län Leveranser: L2.1 Rapport från nollpunktsanalys med översikt/räkning av bilar och tankställen L2.2 Strategi för implementering av biodrivmedelsbilar och tankställen L2.3 Biobilssafari: Demonstration av bilar L2.4 Seminarium: Biodrivmedelsbilar L2.5 Nätverk i Green Drive Region L2.6 Rapport från slutanalys med översikt/räkning av bilar och tankställen L2.7 Case-study av lastbilsflotta WP 3: Hydrogen Hydrogenbiler er elektriske biler, der en brenselcelle produserer strøm fra hydrogen. Bilene benevnes gjerne FCEV - Fuel Cell Electric Vehicle. Hydrogenet oppbevares i bilen i form av gass i 700 bars trykktanker. Hydrogenbilene har en rekkevidde på ca 600 km (Hyundai ix35), og det tar ca 3 minutter å fylle tanken. Det eneste utslippet fra bilen er vanndamp. Hydrogenbiler er et godt alternativ for å redusere CO2-utslipp. Det kreves egne fyllestasjoner for å fylle hydrogen. Her kan hydrogenet produseres lokalt eller det kan transporteres til fyllestasjonen fra et sentralt produksjonssted. Hydrogen kan produseres ved elektrolyse eller ved såkalt reformering av metangass (naturgass eller biogass), eller man kan benytte overskuddshydrogen fra industrien. Mål Det overordnede målet for WP3 er å legge grunnlaget for økt bruk av hydrogen til transport i regionen. Det er en ambisjon at prosjektet skal bidra til etablering av infrastruktur på lokasjoner som er viktig for å kunne gi mulighet til grenseoverskridende transport med hydrogen. Gjennom

13 kartlegging vil man identifisere de natuelige lokasjoner for stasjoner, men det er allerede et uttalt ønske fra Akershus fylkeskommune at det etableres en fyllestasjon i Karlstad. Det vil være viktig for fossilfri mobilitet i grenseregionen, og gjøre at man kan kjøre hydrogenbil fra Oslo til Stockholm. På samme måte vil en fyllestation i Sandviken/Gävle være ønskelig for å betjene hydrogenkjøretøy i knutepunktet E16/E4. En viktig del av arbeidet blir å øke kunnskapen om produksjon og bruk av hydrogen, og informere politikere og andre beslutningstakere i regionen om de muligheter som finnes. De spesifikke målene er å: Beskrive muligheter og potensial for produksjon og anvendelse av hydrogen til transport i hele GDR-regionen. Utarbeide konkret underlag for strategi for produksjon og anvendelse av hydrogen til transport i GDR-regionen, og for minst ett fylke / én region og minst én kommune. La politikere, tjenestemenn og innbyggere i kommuner og regioner teste hydrogenbiler i praksis Utveksle erfaringer og kunnskap fra produksjon og anvendelse av hydrogen, samt politiske ambisjoner Øke kunnskapen om bruk av hydrogen til transport i GDR-regionen til alle aktører i prosjektet. Arbeidspakken ledes av Kunnskapsbyen Lillestrøm. Oslo og Akershus fylkeskommunes hydrogenstrategi vedtatt i 2014 er et viktig utgangspunkt for arbeidet. Aktivitet 3.1 Mulighetsstudie Det skal gjennomføres et mulighetsstudie for anvendelse av hydrogen til transport for hele GDRregionen. Følgende skal inngå i mulighetsstudiet: Muligheter for produksjon av hydrogen basert på lokale og regionale råstoff / fortrinn Evt distribusjon av hydrogen til / fra regionen Aktuell lokalisering av hydrogenstasjoner, med utgangspunkt i sentrale hovedveier. Anvendelsesområder, hvilke typer kjøretøy som er aktuelle Aktøranalyse, samt potensial for lokal og regional næringsutvikling Estimerte kostnader for realisering Vurdering av hydrogen som drivstoff i forhold til el og biodrivmedel. Forslag til videre arbeid Mulighetsstudiet skal oppsummeres i en rapport, og legge grunnlaget for en helhetlig hydrogenstrategi for GDR-regionen, ref aktivitet 3.2. Arbeidet vil inkludere ressursmiljøer i regionen, fra næringsliv og forskning. Aktivitet 3.2 Hydrogenstrategi På bakgrunn av arbeidetg i aktivitet 3.1 skal det utarbeides et underlag for hydrogenstrategi for GDRregionen. Arbeidet skal bygge på det arbeidet som er gjort av Akershus fylkeskommune og Oslo kommune. Underlag for strategien skal utarbeides på en slik måte at det gir en helhetlig tilnærming og skal kunne benyttes som grunnlag for saksframlegg til politisk behandling i regioner og fylker. I arbeidet skal det tas hensyn til hva som skjer når det gjelder utvikling av infrastruktur i tilgrensende områder til GDR-regionen. Blant annet er det i regi av TEN-T planlagt en hydrogen fyllestasjon i Stockholm og Göteborg. Her er det også aktuelt å benytte erfaringer fra prosjektet Next Move 2

14 (under planlegging i Interreg ØKS) som vil ha fokus på blant annet forretningsmodeller for infrastrukturutvikling innen hydrogen. Underlaget til strategien skal blant annet ta for seg: Forslag til gradvis utvikling av infrastruktur, samt anvendelsesområder Anbefalt tidsplan Estimat for kostnader Forslag til handlingsplan Det skal også utarbeides underlag til strategi for anvendelse av hydrogen i kommuner. Skedsmo kommune er pilot i dette arbeidet. Resultatet skal være overførbart til andre kommuner i regionen. Arbeidet i denne aktiviteten vil involvere ressursmiljøer i regionen, fra næringsliv og forskning. Det er en ambisjon at prosjektet gjennom også kan bidra med innspill til den neste handlingsplanen for hydrogenstrategien i Akershus. Denne handlingsplanen skal sannsynligvis vedtas i slutten av Aktivitet 3.3 Road Tour Det skal gjennomføres en demonstrasjon av hydrogenbiler og infrastruktur i GDR-regionen. Kunnskapsbyen har gjennom andre prosjekter (Next Move, H2Moves Scandinavia) erfart at det å få prøvekjøre biler og selv oppleve teknologiens fordeler er den beste måten å formidle potensial og muligheter på. Når GDR starter vil det være flere hydrogenbiler på markedet. GDR vil samarbeide med bilprodusenter og leverandører av hydrogen fyllestasjoner om å gjennomføre en Road Tour i regionen der kjøretøy og utstyr kan testes for en kortere periode. Målgruppen for aktiviteten vil være politikere og øvrige beslutningstakere, energiselskaper og øvrig næringsliv, forskningsmiljøer og til en viss grad også allmennheten. Aktiviteten vil blant annet innebære: Besøk til sentrale steder i regionen (1-2 steder pr fylke/län) Test av hydrogenbiler og en mobil fyllestasjon for en kortere periode (ca 1 uke på hvert sted) Gjennomføring av workshops / kurs med fokus på å synliggjøre muligheter og gi informasjon og økt kunnskap om hydrogen Aktivitet 3.4 Studiebesøk Akershus har gjennom sin hydrogenstrategi satt seg som mål å være blant verdens ledende regioner for utprøving og tidlig bruk av hydrogen til transport, basert på fossilfri drivstoffproduksjon. Akershus har en rekke kompetansemiljøer innen hydrogen, og gjennom ulike prosjekter har man opparbeidet seg kunnskap om drift av hydrogen infrastruktur, samt om produksjon og anvendelse av hydrogen både til bil og buss. Hynor Lillestrøm er et internasjonalt testsenter med fokus på innovasjon, nyskaping og næringsutvikling innen hydrogen til transport og distribuert fornybar energiproduksjon. Her demonstreres det teknologi til produksjon og komprimering av hydrogen. I et eget besøkssenter drives det formidlingsarbeid til skoler og andre grupper, og det tas i mot besøkende fra inn- og utland. Tyskland har et stort program for etablering av hydrogen infrastruktur. 50 stasjoner skal være på plass ved utgangen av Arbeidet støttes av det tyske nasjonale innovasjonsprogrammet (NIP), og bilindustrien deltar aktivt ved utvikling av hydrogen kjøretøy. Hamburg er en av de byene og regionen som har kommet lengst i arbeidet. Selskapet HySolutions arbeider for næringsutvikling knyttet til etablering av infrastruktur og bruk av hydrogen, mens klyngen Renewable Energy Hamburg

15 organiserer samarbeid mellom ulike aktører i regionen. Kunnskapsbyen samarbeider med disse aktørene. Det skal arrangeres studieturer til Akershus og til Hamburg. Studieturene har politikere, tjenestemenn, næringslivsledere, forskere og journalister fra GDR-regionen som målgruppe, og skal blant annet ha følgende program: Møte med politikere og tjenestemenn i Akershus fylke, Oslo kommune og Hamburg by med presentasjon av ambisjoner, strategi og virkemidler Besøk til Hynor Lillestrøm AS og HYOP AS med presentasjoner av teknologi og fokus på næringsutvikling, samt erfaringer fra drift og utvikling av infrastruktur Presentasjon av bilprodusenter med status for teknologiutvikling og lansering av nye modeller Prøvekjøring av hydrogenbiler Aktivitet 3.5 Kompetanseutvikling Informasjon og økt kunnskap om bruk av hydrogen til transport er viktig for å øke utbredelsen. Hynor Lillestrøm har sammen med blant andre Kunnskapsbyen Lillestrøm og Vätgas Sverige, utarbeidet undervisningsmateriell og kurs for ulike målgrupper. Aktiviteten gjennomføres i Hynor Lillestrøms H2- Lab, med undervisningsutstyr for praktiske øvelser samt presentasjoner, videoer og omvisning i anlegget. Opplegget skal tilpasses slik at det kan benyttes i hele GDR-regionen. Blant aktuelle aktører er Glava Energy Center (Arvika) og Framtidsmusset (Borlänge). Det skal også benyttes som en del av Road Tour, ref aktivitet 3.3. Opplegget skal ha blant annet følgende innhold: Informasjonsmateriell som forklarer hva hydrogen er og hvordan det produseres, lagres og anvendes. Informasjonsmateriell som viser ambisjoner i regionen og muligheter mht anvendelser, næringsutvikling med mer. Øvingsoppgaver som gjør bruk av undervisningsutstyr som er tilgjengelig for de som arrangerer kurs Aktivitet 3.6 Grenseoverskridende erfaringsutveksling Det skal gjennomføres workshops, seminarer og konferanser med hydrogen som tema, enten gjennomført alene eller i samarbeide med de øvrige arbeidspakkene i GDR. Arrangementene skal gjøre nytte av eksperter og øvrige ressurser i regionen. Arrangementene vil finne sted ulike steder i regionen, og temaene vil blant annet inkludere: Arrangement i Sandvik med fokus på næringsutvikling, knyttet til Sandvik ABs produksjon av deler til brenselceller. Potensial for bruk av lokale ressurser til produksjon av hydrogen. Utvikling av infrastruktur for hydrogen og andre fossilfrie drivstoff sett i sammenheng med planlagt infrastrukturutvikling i naboregioner (blant annet Oslo / Akershus, Västra Götaland, Stockholm). Leveranser: L3.1 Rapport fra mulighetsstudie L3.2 Rapport med underlag for hydrogenstrategi for GDR-regionen. L3.3 Rapport med underlag for hydrogenstrategi for Skedsmo kommune.

16 L3.4 Road Tour. Demonstrasjon, prøvekjøring, kurs og informasjon L3.5 Studiebesøk til Akershus. L3.6 Kursmateriell. Presentasjoner, undervisningsutstyr L3.7 Møteplasser. Flere arrangementer, ulike steder WP 4: Kommunikasjon Green Drive Region innehåller en stor del kommunikationsarbete. Strävan blir att på ett proaktivt sätt lyfta fram kunskap och information om utvecklingen för ett fossiloberoende inom vägtransporter. I WP 4 kommer vi att lägga stor vikt vid att kommunicera alla händelser och aktiviteter i projektet. Dette er spesielt viktig da en av målsettingene i prosjektet er å formidle kunnskap og erfaringer til nye grupper, som grunnlag for beslutninger om framtidig infrastruktur utvikling. I WP 4 kommer ansvaret ligga för att upprätta grafisk profil, websida ( samt att övergripande strategiskt plan styra kommuniktionsarbetet. Det kommer också behövas ett samarbete mellan de olika regionala och lokala kommunikatörerna. GDR vil arrangere seminarer, konferanser, workshops og andre møter, etc innen satsningsområdene. Arrangementene skal markedsføres i hele regionen, og partnerne har ansvar for å bidra grenseoverskridende markedsføring og deltakelse. Selve arrangementene vil være en del av arbeidspakkene. Mål Att på ett tydligt sätt kommunicera projektets händelser och aktiviteter kopplat till regionala strategier och mål genom: Strategisk ledning och samordning av kommunikationsarbetet Styrning av samarbetet och fördelning av uppdrag mellan olika kommunikatörer Starka kopplingar mellan mål och aktiviteter Omvärldsanalyser och spaningar Dialog med olika nätverk bland både tjänstemän, politiker och övriga intressenter Aktivitet 4.1 Kommunikasjonsplan Det skal ved starten av prosjektet utarbeides en plan for kommunikasjon og informasjonsarbeid. Planen skal sikre at partnerne har felles mål i sitt kommunikasjonsarbeid, og at man benytter en enhetlig grafisk profil og andre verktøy som effektiviserer arbeidet og gjør det målrettet og synlig. I planen inngår blant annet: Grafisk profil Etablering og bruk av hjemmeside Bruk av sosiale medier Bruk av nyhetsbrev og andre måter å formidle informasjon på Strategi for å få prosjektet og resultater synlig i media Viktige milepæler for prosjektet med hensyn til profilering og synlighet Fordeling av ansvar for kommunikasjonsarbeidet mellom partnerne Aktivitet 4.2 Kartläggning av status

17 Kartläggningen skall ta fram statistik, nyckeltal och indikatorer på vägtransporter i GDR-området. En bra modell för detta är gjord för 2013 i Gävle-Dala området men här finns också en hel del material i de olika länstransportplanerna. Denna behöver kompletteras med information om CO2 utsläpp. Nyckeltalen skall kunna ligga till grund för indikatorer i projektet men också svara upp till att kommunicera utvecklingen under projekttid samt framöver. Lämpliga kvalitetsparametrar skall tas fram för kvaliteten på/hvor bra infrastrukturen er i förhållande till vad vi förväntar oss. Viktiga frågor att besvara är tex om vi kan se på typiske reiser fra A til B og se om det er tilstrekkelig infrastruktur tilgjengelig samt vilken omfattning på infrastruktur som är tillämplig för en enskild kommun bla med erfarenhetsbas från norska kommuner när det gäller eldrift. Vi kommer också titta på särskilt viktiga vägsträckor där frekvensen av trafik kräver en viss infrastruktur. Aktivitet 4.3 Budkavle En budkavle är skapad i Västra Götaland och Östfold för att manifestera arbetet med en fossiloberoende gränsregion. Green Drive Region skall ta budkavlen vidare och föra den genom Akershus, Värmland, Hedmark, Dalarna och Gävleborg. Budkavlearbetet blir en viktig plattform för kommunikationsarbetet i projektet och när kommun efter kommun ansluter sig kan alla aktiviteter som kopplas till detta på ett konkret men också symboliskt sätt åskådliggöras Alla medverkande kommuner skall få chans att manifestera det arbete som bedrivs för att nå målen mot en fossiloberoende fordonsflotta och gränsregion. Projektet skall undersöka möjligheten att använda samma GIS-plattform som använder för att visa på ett samarbete och att deras initiativ lyfts vidare genom gränsregionen Norge-Sverige. Aktivitet 4.4 Gränsöverskridande demonstrationsarena Projektet skall skapa möjligheter att visa och demonstrera tillgänglig teknik för både eldrift, biodrivmedel och vätgasdrift på ett gränsöverskridande plan. Det innebär tex ett antal visningsevent på olika platser i GDR som arbetas med i de olika WP för respektive inriktning. Det kommunikativa arbetet med dessa event ansvarar WP 4 för och upprättandet av behövlig digital plattform. Aktivitetene skal koordineres på en slik måte at arbeidet i prosjektet gjøres strukturert og at det framstår som en helhetlig sastning overfor de kommuner, regioner og andre som er målgruppen. Diskussioner skall också föras med kommunerna och näringslivsaktörer på bägge sidor av gränsen intill Morokulien eller andra platser för att om möjligt upprätta en fysisk demonstrationsarena för fossiloberoende teknik. Ett förverkligande av en fysisk demonstrationsverksamhet bygger på att projektet finner ett tillräckligt stort engagemang hos befintliga aktörer som tex köpcentran, hotell, övriga företag samt kommuner och att erforderliga investeringsmedel kan finnas. Aktivitet 4.5 Omvärldsanalys En återkommande spaning på viktiga händelser i omvärlden som påverkar utvecklingen i GDR skall kommuniceras i WP4. Här skall politiska beslut rörande transporter annonseras, men också hur marknadssituationen ser ut för drivmedel, fordon, laddteknik mm. Relevante prosjekter i og utenfor GDR-regionen skal overvåkes slik at man kan koordinere innatser, dra nytte av andres resultater og bidra med erfaringer fra GDR til andre regioner. Information som finns tillgänglig på andra plattformar kommer att länkas. Aktivitet 4.6 Framtidsscenario

18 Projektet skall ta fram en bild av hur ett GDR kan se ut år 2030 när målet med en fossiloberoende fordonsflotta är uppfyllt. Simuleringar görs där behovet av såväl produktion av biodrivmedel, vätgas och el tas fram utifrån en analys av behovet av antal fordon av resp typ. Scenariot skall bygga på de strategier som tas fram i kommunerna men också samverkan med aktörer för kollektivtrafik och godstrafik. En viktig del är att samarbeta inom det analysarbete som görs hos varje region vad gäller samhällsutvecklingen i stort, befolkningsutveckling, behov av resor mm. Projektet skall söka samarbete med universitet eller andra instutitioner. Aktivitet 4.7 Green Drive Region i Bryssel Projektet skall under projekttiden välja ut något event i EU där vi kan synliggöra projektet, som tex Open Days eller Sustainable Energy Week. Osloregionens Europakontor, tilsvarende Europakontor på svensk side kommer att vara viktiga samspelsaktörer och aspekter som att tydligt visa hur GDR visar vägen för Europa skall beaktas. I detta arbete skall en koppling finnas till regionernas övriga kommunikationsverksamhet i EU. Aktivitet 4.8 Filmer om GDR Inför projektets söknad har en informationsfilm producerats. Denna film kommer att användas i syfte att berätta det viktigaste budskapen i projektet och skall spridas vidare i projektet. En vidareutveckling av filmen skall ske inom projektet med att intervjua olika aktörer i området som beskriver deras arbete mot en fossiloberoende transportregion eller andra viktiga, intressanta händelser i projektet. Verktyget rörlig media skall användas under hela projekttiden för att stärka kommunikationarbetet. Det skall också produceras korta filmer i Youtube format som skall visa resultat och händelser från projektet i syfte att motivera kommuner och företag till att etablera infrastruktur och ta i bruk fossiloberoende fordon. Leveranser: L4.1 Kommunikationsplan L4.2 Kartläggning nuläge Green Drive Region L4.3 Budkavle och turnéplan för Green Drive Region L4.4 Omvärldsanalys L4.5 Framtidsscenario och film om Green Drive Region år 2030 L4.6 GDR i Bryssel L4.7 Filmar om GDR L4.8 Diverse informationsmateriell WP 5: Prosjektledelse Gjennom hele prosjektperioden vil det være administrative oppgaver som skal utføres. Disse beskrives ikke detaljert her, da de i stor grad er selvforklarende. Prosjektledelsen skal utføres profesjonelt og i tråd med de retningslinjer som er gitt av Interreg og eventuelt fra samarbeidspartnerne. Prosjekteierne vil benytte seg av nødvendig kompetanse i egen organisasjon utover den daglige prosjektledelsen der det måtte være nødvendig. Aktiviteter i denne WP er: Aktivitet 5.1 Styringsgruppemøter Det planlegges med totalt 6 møter i styringsgruppen. Møtene vil bli arrangert på rundgang mellom aktørene. Møtene vil i størst mulig grad bli lagt i sammenheng med andre arrangementer som resultat av aktivitet i arbeidspakkene.

19 Aktivitet 5.2 Prosjektledermøter Prosjektledelsen vil møtes jevnlig, etter planen 4 ganger pr år, for å sikre framdrift og måloppnåelse i prosjektet. Dette er også viktig for å sikre engasjement fra alle fylker og regioner i prosjektets aktviteter. Møtene vil bli arrangert på rundgang mellom aktørene. Møtene vil i størst mulig grad bli lagt i sammenheng med andre arrangementer som resultat av aktivitet i arbeidspakkene. Aktivitet 5.3 Rapportering Dette er i form av statusrapporter og sluttrapport. Aktivitet 5.4 Evaluering av prosjektet Det vil bli gjort en evaluering av prosjektet, også denne vil bli planlagt i detalj ved oppstart av prosjektet. Aktivitet 5.5 Prosjektledelse och generell administration Prosjektet vil etablere avtale mellom prosjekteier og de øvrige partnerne under oppstarten av prosjektet. Prosjektledelsen omfatter også planlegging og oppfølging av aktiviteter, inklusive økonomistyring, slik at prosjektets mål nås i henhold til plan og med de midler man har til rådighet. Prosjektet vil etablere avtale mellom prosjekteier og de øvrige partnerne under oppstarten av prosjektet. Møter i styringsgruppen og prosjektgruppen vil bli arrangert på rundgang mellom aktørene. Møtene vil i størst mulig grad bli lagt i sammenheng med andre arrangementer som resultat av aktivitet i arbeidspakkene. Det vil bli gjort en evaluering av prosjektet, også denne vil bli planlagt i detalj ved oppstart av prosjektet. Plan för fortsatt verksamhet När projektet avslutas kommer ansvaret för verksamheten att bevaka och informera om utvecklingen inom transportsektorn att vila dels på de kommuner och aktörer som varit delaktiga men också befintliga resurser på resp region samt de nationella myndigheter och aktörer som arbetar med frågorna. Projektet förväntas bidra till att deltagande aktörer har på allvar startat sin utveckling mot en fossiloberoende fordonsflotta vilket motiverar en fortsatt uppföljning i den egna verksamheten. I projektet har nätverk bildats som aktörerna kan utnyttja fortsättningsvis för erfarenhetsutbyte, informationsspridning mm. Prosjektledelse og styringsgruppe vil mot slutten av prosjektet vurdere muligheten for en videreføring av samarbeidet i form av et nytt prosjekt under Interreg, Horizon 2020 eller andre aktuelle programmer. Indikatorer Resultatindikatorer Mål antall: Antal framtagna kunskapsunderlag för gränsöverskridande 5 kommunikationer eller transportsystem Tillgängliggjorda system för användning av miljövänliga och 2 koldioxidsnåla transporter: Åtgärder för att stimulera koldioxidsnåla bränslen 10

20 Kommentarer til indikatorene: Antal framtagna kunskapsunderlag för gränsöverskridande kommunikationer eller transportsystem: 1) Strategi för laddinfrastruktur 2) Strategier för biodrivmedel och tankstationer 3) Mulighetsstudie för produktion och användning av hydrogen 4) Underlag för regional hydrogenstrategi i GDR 5) Kartläggning av vägtransporter och CO2-utsläpp Tillgängliggjorda system för användning av miljövänliga och koldioxidsnåla transporter: 1) GIS-system för laddinfrastruktur över gränsen 2) Skapa förutsättningar för laddinfrastruktur med gemensam standard Åtgärder för att stimulera koldioxidsnåla bränslen: 1) Roadtur 2) Elbilssafari 3) Biodrivmedelssafari 4) Studietur 5) Kompetansutveckling 6) Informationsspridning 7) Kommunikationsåtgärder via webb, media och film 8) Budkavlen 9) Seminarier, konferenser 10) GDR i Bryssel Øvrige indikatorer: Antal organisationer som deltar i kompetenshöjande aktiviteter: Antal evenemang: Antal deltagande organisationer: Antal samverkande partners: 50 stk 10 stk 32 stk 5 stk Prosjektorganisering Prosjekteier Sverige: Prosjekteier Norge: Region Värmland Kunnskapsbyen Lillestrøm Kunnskapsbyen Lillestrøm er en sentral aktør for regional utvikling i Akershus. De viktigste satsningsområdene for Kunnskapsbyen er energi og miljø samt samfunnssikkerhet. Kunnskapsbyen er ansvarlig for en rekke prosjekter innen fossiluavhengig transport, spesielt med fokus på anvendelse av hydrogen til transport. Kunnskapsbyen har et nært samarbeid med Akershus fylkeskommune og Oslo kommune, og er en viktig aktør for implementeringen av deres hydrogenstrategi. Flere av Kunnskapsbyens prosjekter er støttet av Enova (tidligere Transnova) og har således et nasjonalt perspektiv. Kunnskapsbyen samarbeider nært med Skedsmo kommune om å utvikle kommunens satsning på fossiluavhengig transport. Kunnskapsbyen har lang erfaring fra ledelse av nasjonale og internasjonale prosjekter. Deriblant også Interreg-prosjekter. I Sverige-Norge programmet dreier det seg om KNIS, FEM, FEM2, FEM 2020 og