Fylkesrådet. Møteinnkalling. Sted: Femunden, Fylkeshuset, Hamar Dato: kl

Transkript

1 Fylkesrådet Møteinnkalling Sted: Femunden, Fylkeshuset, Hamar Dato: kl

2 HEDMARK FYLKESKOMMUNE Fylkesrådet Møte SAKSLISTE SAK (ARKIV)SAKSNR. TITTEL Referatsaker VEDTAK 140/13 12/8483 Høringsuttalelse - forslag til kommunal planstrategi for Rendalen 141/13 13/5223 Hedmark fylkeskommune budsjettkapittel Interreg Sverige-Norge søknad om medfinansering i prosjektet "Entreprenørskap i hele skolen /2014" 142/13 12/1277 Tog på Rørosbanen - søknad om utvidet tilbud 143/13 13/5191 Mulighetsstudium for Brumunddal skysstasjon 144/13 12/4566 Sør-Odal kommune - Kommuneplanens arealdel Offentlig ettersyn 145/13 13/4197 Likestillingsprosjekter /13 13/4718 Tilskuddsordning for scenekunst i Hamar- og Sør-Østerdalsregionen - frist 15. mai 2013

3 HEDMARK FYLKESKOMMUNE Fylkesrådet Møte /13 12/10598 Olympiatoppen Innlandet (OLT) - oppnevning av representant til ressursgruppe 148/13 13/5735 Utbetaling midler til VRI 2 Innlandet og tildeling midler til flerårige programmer 149/13 13/3035 Universell utforming i reiselivet i Engerdal kommune 2013, søknad om finansiering av prosjektleder

4 HEDMARK FYLKESKOMMUNE Fylkesrådet Møte R E F E R E R E S F R A J O U R N A L Dato: Utvalg: FRAD Avd.: FD Reg.nr. Regdato Avd/Sek/Sbh Emnekode Navn Innhold 13/ FD/FD/SK 033 Møteprotokoll - Møte i Fylkesrådet den

5 HEDMARK FYLKESKOMMUNE Fylkesrådet Møte Saknr. 12/ Saksbehandler: Lisa Moan SAK 140/13 Høringsuttalelse - forslag til kommunal planstrategi for Rendalen Saksnr.: Utvalg Møtedato 140/13 Fylkesrådet Fylkesrådets innstilling til vedtak: Fylkesrådet vedtar vedlagte brev som høringsuttalelse til kommunal planstrategi for Rendalen kommune. Trykte vedlegg: - Høringsbrev - Forslag til kommunal planstrategi for Rendalen. Hamar, Per-Gunnar Sveen fylkesrådsleder

6 Sak 140/13 FYLKESRÅDETS VURDERING OG KONKLUSJON: For å få oversikt over sentrale utfordringer i samfunnsutviklingen og oppnå prioriterte samfunnsmål, er det viktig med en god kobling mellom de nasjonale forventningene presentert av regjeringen, regional planstrategi og de kommunale planstrategiene. Regional planstrategi for Hedmark er beskrevet i dokumentet, men kan med fordel i større grad vurderes opp mot Rendalen sine utfordringer og muligheter i den endelige versjonen. Rendalen kommune har valgt å lage et utkast til en planstrategi som etter fylkesrådets vurdering på en god måte viser utfordringer og status for kommunen, men det anbefales at disse utdypes og drøftes videre i kommuneplanens samfunnsdel. Kommunens liste over nye planer er ambisiøs. Planprosesser kan imidlertid være tids- og ressurskrevende. Kommunen bør derfor legge føringer for det antall planer som får status som kommunedelplaner etter plan- og bygningsloven. Gjeldende samfunnsdel er tilbake fra år 2000, og kommunen signaliserer nå behovet for å gå gjennom denne på nytt. Fylkesrådet støtter denne vurderingen og anbefaler at arbeidet med samfunnsdelen prioriteres igangsatt så raskt som mulig, med mindre det er særlige grunner til å prioritere annerledes. Det er positivt at kommunen har identifisert folkehelseutfordringer. Fylkesrådet vil imidlertid peke på at folkehelseutfordringer er tverrsektorielle og at ansvaret for folkehelsearbeidet derfor bør koordineres på rådmannsnivået og danne grunnlaget for mål og tiltak i alle sektorer. Det fremgår av utkastet til kommunal planstrategi at det bør utarbeides en ny delplan for vind- og vannkraft. Fylkesrådet vurderer det som positivt at kommunen ønsker å se store vann- og vindkraftutbyggingsaker i et helhetlig perspektiv, men anbefaler å avveie om det er hensiktsmessig å prioritere en egen kommunal delplan for vind- og vannkraft. Fylkesrådet vurderer det som positivt at konsekvenser av klimaendringer og tilpasningsbehov integreres i kommunens beredskapsplan. Fylkesrådet viser til forslaget til Hedmarks regionale plan for samfunnssikkerhet og beredskap og anbefaler at denne benyttes som et grunnlag for oppdateringen av kommunens beredskapsplan. Fylkesrådet anser det som svært positivt at kommunen tar initiativ til å utarbeide delplan for kulturminner og byggeskikkveileder. Fylkesrådets vedtakskompetanse Fylkesrådets vedtakskompetanse er hjemlet i FT-sak 95/11.

7 Saknr. 13/ Saksbehandler: Erik Hagen SAK 141/13 Hedmark fylkeskommune budsjettkapittel Interreg Sverige-Norge søknad om medfinasering i prosjektet "Entreprenørskap i hele skolen /2014" Saksnr.: Utvalg Møtedato 141/13 Fylkesrådet Fylkesrådets innstilling til vedtak: Fylkesrådet godkjenner at prosjektet Entreprenørskap i hele skolen 2013/2014 er forenlig med Regional Planstrategi og Regionalt samhandlingsprogram og bevilger Ungt Entreprenørskap Hedmark, 2305 Hamar finansiering på inntil NOK ,- fra Hedmark fylkeskommune budsjett til gjennomføring av prosjektet. Det forutsettes at søker mottar tilsvarende vedtak om finansiering fra Partnerskapet i Indre Skandinavia (Regionalt prioriterende partnerskap - RPP) i Interreg Sverige-Norge programmet samt bidrag fra Europeiske regionale utviklingsfond til svenske samarbeidspartner og at disse vedtakene samlet gir grunnlaget for gjennomføringen av prosjektet. Trykte vedlegg: - Søknad til Interreg Sverige-Norge programmet - Prosjektplan Hamar, Per-Gunnar Sveen fylkesrådsleder

8 FYLKESRÅDETS VURDERING OG KONKLUSJON: Hedmark fylkeskommune budsjettkapittel Interreg Sverige-Norge søknad om regional medfinansiering til prosjektet " Entreprenørskap i hele skolen /2014" Hedmark er blant de fylkene i Norge som har lavest etableringsfrekvens 1. Hedmark fylkeskommune har derfor som programeier i Interreg Sverige-Norge, delområdet Indre Skandinavia, prioritert investeringer i Entreprenørskap i Utdanningen (EiU) i det store samarbeidsprosjektet «Entreprenørskap i hele skolen» med prosjektperiode 1. august 2010 til 31. juli EiU skal gi elevene entreprenørielle ferdigheter og entreprenørielle ambisjoner som kan styrke mulighetene for at de senere vil etablere eget foretak. Fylkesrådet er positive til at Ungt Entreprenørskap i Hedmark i kompaniskap med Ungt Entreprenørskap i Akershus og Ungt Företagande i Värmland og Dalarna har benyttet mulighetene for samarbeid som Interreg Sverige-Norge programmet byr på. Gjennomføringen har vært knyttet til fire hovedaktiviteter; 1) Skole-næringsliv 2) Videregåendeelever 3) Grunnskoleelever 4) Universitet/ Høgskole Et svært høyt antall deltakere er registrert i prosjektet rapporteringer; jenter / kvinner og gutter/menn. Fylkesrådet ønsker å bidra til at samarbeidet mellom Ungt Entreprenørskap og Ungt Företagande i Indre Skandinavia-regionen holder fram hele inneværende programperiode ( ) og da i praksis til 31. august 2014 når nåværende Sverige-Norge program stenger ned. Fylkesrådet mener god kopling til grenseregionale behov og muligheter og til regionalpolitikken, gjør prosjektet relevant for Hedmark fylkeskommunes deltakelse i Interreg Sverige-Norge. Ved å samarbeide over grensen, økes mengden av deltakere i prosjektets program/aktiviteter. Dette gir økt tilfang av idéer, høyere samlet kompetanse og effektiv 1 ØF-rapport 17/2012 Entreprenørskap i Utdanningen - samfunnseffekter

9 utnyttelse av ressursene. Prosjektplanen har en bra struktur og høy måloppnåelse (prosjektpartenes evne til å nå sine egne mål) vurderes som sannsynlig elever og 280 skolepersonell forventes å delta i dette prosjektets aktiviteter. Ut fra de kortsiktige resultatene og de langsiktige effektene vurderes prosjektet å ha høy kostnadseffektivitet. (Investeringer vs. resultater og effekter). Fylkesrådet registrerer at på grunn av programtekniske årsaker er det svenske prosjektbudsjettet i dette tilfellet vesentlig større enn det norske. Fylkesrådet er positive til å gå inn med delfinansiering på NOK ,- som utgjør 23 % av norsk finansiering og 3 % av samlet norsk-svensk finansiering. Fylkesrådets vedtakskompetanse Fylkesrådets vedtakskompetanse er hjemlet i FT-sak 95/11.

10 K O R T U T G A V E Hedmark fylkeskommune budsjettkapittel Interreg Sverige-Norge søknad om regional medfinansiering til prosjektet " Entreprenørskap i hele skolen /2014" Målet med projektet är att stärka entreprenörskapskompetensen på alla nivåer inom skolan. På sikt ska detta bidra till ökad näringslivsutveckling i regionen. Program/aktiviteter som ska implementeras/utvecklas i gymnasiet/ videregående skole Konceptet UF-företagande där elever på gymnasiet, vanligtvis i årskurs två eller tre, under ett läsår konkret får lära sig starta, driva, med allt vad det innebär i form av ekonomi, försäljning, marknadsföring o.s.v. och avveckla ett företag. Projektet ska systematiskt diskutera verksamheten och om möjligt skriva handlingsplaner med skolledningen vid varje gymnasieskola eller, när det är möjligt, varje program. En gemensam Innovation Camp /Gründercamp ska genomföras för elever året innan de driver UF-företag/UB. Projektet ska löpande satsa på att utveckla lärare, en av projektets nyckelfaktorer, genom information, utbildning och erfarenhetsutbyte. Program/aktiviteter som ska implementeras/utvecklas i grundskolan Vårt samhälle, ett koncept för låg-/mellanstadiet där eleverna under några lektioner bl.a. får lära sig hur ett lokalsamhälle är uppbyggt och fungerar och hur man som medborgare kan påverka det som sker. Se möjligheterna, ett koncept för högstadiet där eleverna under några lektioner bl.a. får bekanta sig med begreppet entreprenörskap, vad det står för och vilka entreprenöriella egenskaper de själva har. Prova nya koncept i Sverige som redan används i Norge. Ständigt/löpande satsning för att utveckla lärare, en av projektets nyckelfaktorer, genom information, utbildning och erfarenhetsutbyte. Program/aktiviteter som gäller hela skolan Projektet ska genomföra en gemensam konferens om entreprenörskap i skolan för lärare och skolledare på både grundskola och gymnasiet. Konferensen ger kunskaper i entreprenöriellt lärande för deltagarna och erfarenhetsutbyte mellan skolor. Konferensen etablerar och stärker arbetet med entreprenörskap i skolan i regionen. Det övergripande samarbetet och utvecklingen i regionen Projektet ska ta vara på resultatet från de pågående Interreg-projekten Företagsamhet i hela skolan som avslutas Övriga viktiga element som projektet ska ta hänsyn till är föräldraengagemang, de möjligheter som invandrarmiljöernas erfarenhet av entreprenörskap representerar, samarbetet med andra organisationer som sprider information till skolor och lärare om entreprenörskap, verka för entreprenörskap i lärarutbildningar och beakta särskilt kunskapsspridning i stort om projektet.

11 Projektets gränsregionala mervärde/merverdi Projektets arbete med hela skolväsendet gör att möjligheterna att skapa en företagsam entreprenörskultur i det aktuella gränsområdet kommer att öka. Utbyte av idéer, erfarenhet och kunskap över landgränsen ökar kvaliteten på projektets aktiviteter och kommer, på sikt, att utveckla kompetensen som ökar den gränsöverskridande företagsamhetsutvecklingen.

12 S A K S U T R E D N I N G: Hedmark fylkeskommune budsjettkapittel Interreg Sverige-Norge søknad om regional medfinansiering til prosjektet " Entreprenørskap i hele skolen /2014" Innledning Begrepet entreprenørskap knyttes ofte til Schumpeter 2, der entreprenørskap forstås som den sentrale utviklingsmekanisme i økonomien, og entreprenøren er den sentrale endringsagent. Entreprenørens rolle er å starte nye foretak som gir innovasjon i form av et nyskapende produkt eller tjeneste. I den klassiske forståelsen knyttes entreprenørskap til utvikling av ny økonomisk aktivitet gjennom nye foretak, men det er også utviklet andre forståelser som sosialt og samfunnsmessig entreprenørskap og intraprenørskap. Sosialt entreprenørskap er ofte rettet mot det å løse sosiale eller etiske problemer ved organisering av forretningsmessig virksomhet, og samfunnsmessig entreprenørskap inkluderer lokal mobilisering. Intraprenørskap refererer til utvikling av ny forretningsmessig virksomhet innenfor et bestående selskap. Dette innebærer altså i prinsippet det samme som klassisk entreprenørskap, men at det skjer i en eksisterende organisasjon. En annen nyvinning er begrepet entreprenøriell. Her er det tale om entreprenørielle egenskaper, entreprenørielle personer og entreprenørielle samfunn. Bruken av begrepet entreprenøriell er av mer generell karakter enn det å utvikle ny forretningsmessig virksomhet. Handlingsplanen for Entreprenørskap i Utdanningen (EiU) 3 viser for eksempel til det å se muligheter, å ta initiativ, å samarbeide og ha vilje til å ta risiko. Planen viser også til kompetanse i det å starte og drive en bedrift. Slik sett kan man forstå at formålet med EiU er å bidra til at flere personer har kunnskap om entreprenørskap, at flere har positive (men gjerne også kritiske og reflekterte) holdninger til entreprenørskap, og at flere har forutsetninger for entreprenøriell aktivitet. Initiativet vil gjennom samarbeid mellom institusjonene over grensen styrke entreprenørskapsutdanningen i de fire deltakende fylkene/ regionene. Ungt Entreprenørskap har en styrke i samarbeidet med grunnskolene mens Ung Företagsamhet har sin relative styrke i videregående skole. Utredning Målet med projektet är att stärka entreprenörskapskompetensen på alla nivåer inom skolan. På sikt ska detta bidra till ökad näringslivsutveckling i regionen. I Norge och Sverige finns en 2 J.A. Schumpeter; The theory of economic development 3 Kunnskapsdepartementet 2009

13 bred politisk enighet om behovet av att satsa på entreprenörskap. Detta projekt har god förankring i hela regionen och involverar de viktigaste aktörerna. Projektet ska bedriva aktiviteter i Hedmarks fylke, Akershus fylke, Dalarnas län och Värmlands län. Projektet är utifrån Interreg Sverige-Norge programmet och sitt innehåll prioriterat eftersom det både fokuserar på ungdomar och på entreprenörskap. Ungt Entreprenörskap Hedmarks fylke (UEH), Ungt Entreprenörskap Akershus fylke (UEA) och Ung Företagsamhet Dalarna (UFD) och Ung Företagsamhet Värmland (UFV) har drivit Interreg-projekten Företagsamhet i hela skolan/entreprenörskap i hele skolen (FIHS) Dnr S och S vilka avslutas under sommaren Alla parterna i projekten FIHS delar uppfattningen att en ökad företagsamhet/entreprenörskap i skolan är en avgörande och viktig framtidsfråga. Parterna vill därför fortsätta att samarbeta och räknar med att organisationernas delvis olika erfarenheter och inriktningar stärker alla parter i en ömsesidig samverkan som ytterst gagnar det fortsatta, långsiktiga arbetet mot ett ökat engagemang i entreprenörskap av och för unga människor. I projektet vill de deltagande organisationerna utveckla detta arbete till gagn för såväl det egna fortsatta arbetet som arbetet i de andra regionerna. Genom de fyra organisationernas olika styrkor och erfarenheter kan de hjälpa varandra att växa och utvecklas. Genom projektet vill organisationerna även göra ett avstamp inför kommande Interreg Sverige- Norge program UF och UE har, i samspel med den politiska nivån, näringslivet och andra viktiga aktörer, som mål att; utveckla barns och ungdomars kreativitet, skaparglädje och tro på sig själva stärka barn och ungdomars samarbetsförmåga och ansvarstagande öka elevers kunskap och förståelse om etik och regler i samhället stärka banden mellan skolan och samhället/näringslivet öka barn och ungdomars förståelse för näringslivets betydelse stimulera samarbete och förståelse över nationsgränserna I detta projekt avser organisationerna att tillsammans stärka positionen för det unga entreprenörskaps-arbetet. Resultat i pågående prosjekt Ungt Entreprenörskap Hedmark, Ungt Entreprenörskap i Akershus, Ung Företagsamhet Dalarna och Ung Företagsamhet Värmland, har två pågående projekt som pågår till och med den 31 juli I den löpande avrapporteringen har parterna särskilt redovisa hur samarbetet över riksgränsen fortskrider. Samarbetet över riksgränsen fungerar väl med olika gemensamma aktiviteter. Projekten arbetar med fyra olika huvudaktiviteter; 1) Skolanäringsliv, 2) Gymnasieelever 3) Grundskoleelever och 4) Universitet/ Högskola. För genomförda aktiviteter hittills har projekten bland annat redovisat ett mycket högt resultat för antalet deltagande elever, se redovisningen nedan;

14 Dalarna/Hedmark/Akershus Antal kvinnor år; 3116 Antal kvinnor yngre än 15 eller äldre än 24; 2451 Antal män år; 2399 Antal män yngre än 15 eller äldre än 24; 2069 Värmland Antal kvinnor år; 7210 Antal kvinnor yngre än 15 eller äldre än 24; 5451 Antal män år; 7244 Antal män yngre än 15 eller äldre än 24; 4972

15 Genomförande inklusive projektaktiviteter och aktivitetsmål Ung Företagsamhet Sverige och Ungt Entreprenörskap Norge äger rättigheterna till projektets koncept, UF-företagande, Vårt samhälle och Se möjligheterna och är ytterst ansvarig för dem och att de utvecklas i takt med tiden. UFV, UFD och UEH vill i detta projekt utveckla kvaliteten i dessa koncept i alla delar och bidra i spridningen och utvecklingen av koncepten vilket ska var till nytta för hela organisationerna i båda länderna. Program/aktiviteter som ska implementeras/utvecklas i gymnasiet Konceptet UF-företagande där elever på gymnasiet, vanligtvis i årskurs två eller tre, under ett läsår konkret får lära sig starta, driva, med allt vad det innebär i form av ekonomi, försäljning, marknadsföring o.s.v. och avveckla ett företag. Projektet ska systematiskt diskutera verksamheten och om möjligt skriva handlingsplaner med skolledningen vid varje gymnasieskola eller, när det är möjligt, varje program. En gemensam Innovation Camp /Gründercamp ska genomföras för elever året innan de driver UF-företag/UB. Projektet ska löpande satsa på att utveckla lärare, en av projektets nyckelfaktorer, genom information, utbildning och erfarenhetsutbyte. Program/aktiviteter som ska implementeras/utvecklas i grundskolan Vårt samhälle, ett koncept för låg-/mellanstadiet där eleverna under några lektioner bl.a. får lära sig hur ett lokalsamhälle är uppbyggt och fungerar och hur man som medborgare kan påverka det som sker. Se möjligheterna, ett koncept för högstadiet där eleverna under några lektioner bl.a. får bekanta sig med begreppet entreprenörskap, vad det står för och vilka entreprenöriella egenskaper de själva har. Prova nya koncept i Sverige som redan används i Norge. Ständigt/löpande satsning för att utveckla lärare, en av projektets nyckelfaktorer, genom information, utbildning och erfarenhetsutbyte. Program/aktiviteter som gäller hela skolan Projektet ska genomföra en gemensam konferens om entreprenörskap i skolan för lärare och skolledare på både grundskola och gymnasiet. Konferensen ger kunskaper i entreprenöriellt lärande för deltagarna och erfarenhetsutbyte mellan skolor. Konferensen etablerar och stärker arbetet med entreprenörskap i skolan i regionen. Konferensen planeras att hållas i Sälen i mitten av november Plan för att utveckla relationer med politiker/beslutsfattare/genomförare För att få såväl politiskt som operativt stöd för verksamheten ska UFV, UFD och UEH utveckla kontakterna och samarbetet med lokala politiker/beslutsfattare/ genomförare, på alla nivåer. Detta förväntas stärka entreprenörskapsarbetet på såväl kort som lång sikt. Plan för projektavslutning och överlämnande av resultat.

16 Avvecklingsarbetet startar under 2014 och avslutas, med skriftlig rapport senast den 30 november Under avvecklingsarbetet sammanställs de checklistor som använts under projektet. Plan för fortsatt verksamhet och samarbete Parallellt med avvecklingsarbetet, som startar under 2014, börjar planeringen av hur verksamheten ska fortsätta efter projektet. Denna planering ska vara klar i väsentliga delar under våren/sommaren 2014, men ska vara klar senast den 31 augusti Det övergripande samarbetet och utvecklingen i regionen Projektet ska ta vara på resultatet från de pågående Interreg-projekten Företagsamhet i hela skolan som avslutas Övriga viktiga element som projektet ska ta hänsyn till är föräldraengagemang, de möjligheter som invandrarmiljöernas erfarenhet av entreprenörskap representerar, samarbetet med andra organisationer som sprider information till skolor och lärare om entreprenörskap, verka för entreprenörskap i lärarutbildningar och beakta särskilt kunskapsspridning i stort om projektet. Förväntade resultat och egna resultatindikatorer Projektet ska skapa en röd entreprenörskapstråd i hela utbildningssystemet. Projektet ska stimulera till ökade internationella kontakter och intresset för handel och kultur med andra länder. Projektet ska kvalitetssäkra och utveckla sitt arbete med företagsamhet/entreprenörskap i skolan. För att stärka entreprenörskapsarbetet i skolan både på kort och lång sikt ska projektet utveckla kontakterna och samarbetet med lokala politiker/beslutsfattare/genomförare på alla nivåer. Målgrupp och mottagare av resultatet Målgrupp Kommuner/KSAU/BUN/skolledning Lärare Elever Bedrifter Media/allmänheten Mottagare av resultat Hedmarks fylke Akershus fylke Region Värmland Region Dalarna Kommunerna i de fyra länen/fylkena De nationella organisationerna Ungt Entreprenörskap och Ung Företagsamhet Interreg Sverige Norge Projektets gränsregionala mervärde/merverdi

17 Projektets arbete med hela skolväsendet gör att möjligheterna att skapa en företagsam entreprenörskultur i det aktuella gränsområdet kommer att öka. Utbyte av idéer, erfarenhet och kunskap över landgränsen ökar kvaliteten på projektets aktiviteter och kommer, på sikt, att utveckla kompetensen och metoderna som också ökar den interregionala företagsamhets utvecklingen.

18 Organisation Huvudprojektledaren finns i Ung Företagsamhet Dalarna. En projektledare i varje region samarbetar i projektet. I styrgruppen ingår projektledarna samt regioncheferna för UFV, UFD och UEH. Information och resultatspridning Vid genomförandet av projektet ska det under projektperioden anordnas en gemensam arena för Entreprenörskap i hela skolan i gränsregionerna i Interreg Sverige-Norge programmet. Det ska syfta till att sprida den metod och de resultat som detta projekt använder och kommer fram till, till lärare och skolor i hela programområdet. Metoden ska dokumenteras. Från projektstart ska verktyg för kvalitetsmätning och rapport upprättas. Styrgruppen ska informeras löpande. Ung Företagsamhets och Ungt Entreprenörskaps nationella nätverk liksom den europeiska organisationen Junior Achivement Young Enterprise (JA-YE) där UF och UE är medlemmar kommer också löpande att informeras om de erfarenheter som görs i projektet. Projektets miljöarbete Projektet uppmanar alla elever att väga in miljöaspekten i de olika koncepten. Ett synbart bevis för UF:s satsning är det pris för hållbart företagande som årligen delas ut till UF-företag i regionerna. Projektets arbete med jämställdhet/likestilling I UF-företagen/UB är mer än hälften av eleverna liksom företagens VD flickor vilket ger dem en bra plattform och en formell roll för att utöva sitt ledarskap. Projektet kommer att fortsätta bevaka utvecklingen på jämställdhetsområdet och aktivt verka för att flickor och pojkar i lika hög utsträckning startar UF-företag och arbetar som t.ex. VD i företagen Projektets arbete för etnisk mångfald/integration Många av UF-företagen har medlemmar med olika etnisk bakgrund. Eftersom man i Norge har erfarenheter av mångfaldsarbete, t.ex. genom kursen Inkluderende arbeidsliv (IA) vilken har visat sig ha en positiv inverkan på t.ex. trivseln i klassen, på mobbing och att elevfrånvaron i vissa fall halveras vill projektet öka kunskapen om det arbetssättet. Genom UF-företagen/UB får ungdomar med olika etnisk bakgrund ett utökat kontaktnät.

19 HEDMARK FYLKESKOMMUNE Fylkesrådet Møte Tid- och aktivitetsplan Aktivitet Startdatum Slutdatum UF-företagande Innovation Camp/Gründercamp Vårt samhälle Se möjligheterna Lärarkonferens Grundskolan, test av nya koncept Aktiviteter med politiker, beslutsfattare/genomförare Planläggning av fortsatt verksamhet och användning av resultat efter projektslut Projektutvärdering och slutredovisning/projektevaluering og regnskapsavslutning Projektets start och slutdatum Förväntat resultat av programindikatorerna för (A) Ekonomisk tillväxt eller (B) Attraktiv livsmiljö Övergripande indikatorer Antal vid projektstart slut Antal kvinnor år som deltar i projektet Antal kvinnor yngre än 15 eller äldre än 24 år som deltar i projektet Antal män år som deltar i projektet Antal män yngre än 15 eller äldre än 24 år som deltar i projektet Antal deltagande företag med kvinnligt ägande som deltar i projektaktiviteter. 0 0 Antal deltagande företag med manligt ägande som deltar i projektaktiviteter. 0 0 Antal deltagande företag med mixat ägande som deltar i 0 0 projektaktiviteter. Resultat indikatorer (A) Antal formella gränshinder som projektet bidrar till att undanröja. 0 0 (A) Antal undanröjda upplevda gränshinder. 0 0 (A) Antal kvinnor som deltar i gemensamma utbildningar och praktik (A) Antal män som deltar i gemensamma utbildningar och praktik (A) Antal kvinnliga studenter som studerar del av sin utbildning i det andra landet. 0 0 (A) Antal manliga studenter som studerar del av sin utbildning i det andra landet. 0 0 (A) Antal nyetablerade och vidareutvecklade gränsöverskridande kluster. 0 0 (B) Etablerade institutionella samarbeten. 0 0 (B) Nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling. 0 0

20 Sak 141/13 Aktivitetsindikatorer för projektet (A) Projektet syftar till att förbättra företagsklimat, entreprenörskap, FoU och innovationer Förväntade långsiktiga resultat och effektindikatorer Ett ökat samarbete i hela skolsystemet, liksom mellan skolor och mellan länder gör eleverna bättre rustade för framtiden. Entreprenörskap är en metod för att nå skolans mål i olika ämnen. Projektet ökar elevernas kunskap och förståelse för språk, olika kulturer och samarbete över nationsgränserna. Projektet ska öka elevernas förståelse för näringslivsfrågor lokalt, regionalt och internationellt. För att öka kvaliteten i skolarbetet vill projektet öka erfarenhets- och kompetensöverföring mellan de deltagande regionerna. Förväntat gränsregionalt samarbete efter projektets slut Projektet ska medverka till att eleverna på båda sidor av gränsen får sådana kopplingar till varandra och till Europa att detta kan prägla deras framtida arbetsliv. I det gränsöverskridande arbetet ska detta projekt understödja elevernas syn på Näringslivseuropa i framtiden. Ekonomi Specificering av övriga kostnader Övriga kostnader Typ av kostnad Kostnad SEK Mat och logi vid aktiviteter och utbildningar Utbildningsmaterial Kontorsmaterial, telefon och porto Indirekta kostnader 0 Summa övriga kostnader Øvriga kostnader Typ av kostnad Kostnad NOK Mat och logi vid aktiviteter och utbildningar Indirekte kostnader 0 Summa øvrige kostnader

21 Sak 141/13 Svensk projektbudget SEK Faktiska kostnader Summa SEK % Egen personal inkl soc avg ,00% Externa tjänster ,44% Lokalkostnader ,35% Investeringar 0 0 Resor ,27% Övriga kostnader ,90% Summa faktiska kostnader ,95% Externt offentligt direktfinansierade kostnader ,05% Summa svenska projektkostnader ,00% Norsk prosjektbudjett NOK Faktiske kostnader Summa NOK % Eget personale inkl sos avg ,31% Eksterne tjenester ,54% Lokalkostnader ,77% Investeringar 0 0 Reiser ,77% Övriga kostnader ,62% Sum faktiske kostnader ,00% Eksterne offentlige direkte finansierte kostnader 0 0 Sum norsk prosjektkostnader ,00%

22 Sak 141/13 Svensk finansieringsplan Offentlig finansiering Svensk nationell medfinansiering Summa SEK % Region Dalarna ,38% Region Värmland ,95% Ung Företagsamhet Dalarna ,62% Summa kontant finansiering ,95% Direktfinansiering (arbete m.m.) Ung Företagsamhet Värmland ,05% Summa direktfinansiering ,05% Summa svensk nationell medfinansiering ,00% Europeiska regionala utvecklings fonden ,00% EG-andel av finansiering av faktiska kostnader EG-andel av offentlig finansiering 53,79% 50,00% Summa svensk offentlig finansiering inkl EGfinansiering ,00% Privat kontant finansiering Summa svensk privat medfinansiering Total svensk finansiering ,00%

23 Sak 141/13 Norsk finansieringsplan Offentlig finansiering Norsk regional medfinansiering Summa NOK % Hedmark fylkeskommune ,08% Akershus fylkeskommune ,69% Ungt Entreprenörskap Hedmark ,46% Summa kontant finansiering ,23% Direktfinansiering (arbeid m.m.) Summa direktfinansiering Total norsk regional medfinansiering ,23% Statliga IR-midler ,77% IR-midler av finansiering av faktiska kostnader IR-midler av offentlig finansiering 30,77% 30,77% Summa norsk regional finansiering inkl statliga IRmidler ,00% Privat kontant finansiering Summa norsk privat medfinansiering Summa norsk finansiering ,00%

24 Sak 141/13 Fylkesrådets drøfting Hedmark fylkeskommune budsjettkapittel Interreg Sverige-Norge søknad om regional medfinansiering til prosjektet " Entreprenørskap i hele skolen /2014" Søknaden er om delfinansiering til et prosjekt i Interreg Sverige-Norge programmet. En 7-årig partnerskapsavtale mellom 5 norske og 4 svenske fylker og län ligger til grunn for programmets gjennomføring. Avtalen regulerer rettigheter og forpliktelser i partnerskapet, med økonomisk og politisk støtte fra Kommunal- og regionaldepartementet og EU (Europeiske regionale utviklingsfond). Interreg Sverige-Norge gir muligheter for organisasjoner som vil arbeide med regionalpolitiske satsinger i Hedmark. Fylkesrådets næringspolitikk - «Næringer for framtida» - omfatter tiltak for å utvikle en sterkere entreprenørskapskultur i hele fylket. Fylkesrådet registrerer at Ungt Entreprenørskap i Hedmark gjennom deltakelse i Interreg Sverige-Norge siden 2010 har fått vesentlig økt kapasitet til å være tilstede i hele fylket, og i hele utdanningsløpet. Dette omfatter også en samarbeidsavtale med Høgskolen i Hedmark om Entreprenørskap i lærerutdanningen. Prosjektet tar utgangspunkt i etablert samarbeid mellom Ungt Entreprenørskap i Hedmark og Akershus, og søsterorganisasjonene i Värmland og Dalarna. Prosjektet bidrar til å holde et høyt aktivitetsnivå ved fylkets skoler, og til å utvikle metoder og kompetanse i samarbeid med partnerne fra naboregionene. Fylkesrådet er opptatt av at offentlige investeringer gir størst mulige resultater og effekter. Interreg Sverige-Norge programmets modeller for prosjektplanlegging og -oppfølging samt oppvekslingseffektene av flerpartssamarbeidet over grensen, er bra utgangspunkt for kostnadseffektiv iverksetting av regionalpolitikken. Fylkesrådet vil ta en ledende rolle i Sverige-Norge-samarbeidet og videreutvikle det nære samarbeidet med Värmland og Dalarna på alle fylkets prioriterte politikkområder fram mot år For å følge opp denne ambisjonen, er det viktig organisasjoner som Ungt Entreprenørskap Hedmark engasjerer seg, over grensen. Fylkesrådet følger en internasjonalt anerkjent tilnærming til Entreprenørskap i Utdanningen (EiU), gjengitt av Østlandsforskning 4 : Utdanning om entreprenørskap innebærer at man lærer om entreprenørskap som et samfunnsmessig fenomen, det vil si hvilken rolle og betydning entreprenørskap har for utviklingen i samfunnet. Utdanning for entreprenørskap gjelder opplæring og trening for å utvikle kunnskaper og ferdigheter som gir grunnlag for å starte og drive en virksomhet. 4 ØF-Notat nr.: 17/2011 Ungdomsbedrift og entreprenørskap

25 Sak 141/13 Utdanning gjennom entreprenørskap innebærer at man benytter entreprenørielle prosesser som et virkemiddel for å oppnå bestemte læringsmål, det vil si at man bruker entreprenørskap som en pedagogisk metode. Vi kan tenke oss følgende årsaks- virkningskjede fra EiU 5 : Fylkesrådet noterer videre fra Østlandsforskning, som har hatt flere nasjonale oppdrag med å evaluere Entreprenørskap i Utdanningen 6 Det er store forskjeller mellom landsdelene i Norge når det gjelder etableringsrater. Innlandet og Nord-Norge skårer lavt på foretaksetableringer men er i toppen når det gjelder elevbedrift (EB) og ungdomsbedrift (UB). Dette kan støtte en hypotese om at det satses mye på EiU i landsdeler med lave etableringsrater. En kan ikke av dette trekke slutningen at EB og UB ikke har noen betydning for etableringsratene på lang sikt. Både for elever i grunnskolen og i videregående skole vil det gå mange år fra de har EB og UB til de eventuelt etablerer en bedrift Gjennom entreprenørskapsfagene får elever i videregående skole mye ekstern kontakt, med bedrifter, organisasjoner og mentorer. I dette styrkes elevenes selvtillit og kompetanse som er nyttig med tanke på framtidig yrkesliv For de aller fleste elevene er det likevel langt fram å kunne tenke på etablering av eget foretak, eller å være en drivkraft i nyskapingsarbeidet i de bedrifter de kommer inn i Det ser ut til å være en svak positiv sammenheng både mellom a) elevenes «entreprenørielle kapasitet» og etableringsrate og b) elevens «ønske om å bli selvstendig næringsdrivende» og etableringsrate Ser vi på det regionalpolitiske målet om nyskaping og forretningsutvikling, er EiU en liten satsing sett i forhold til a) andre offentlige satsinger på entreprenørskap, bedriftsetableringer og ikke minst innovasjon, og b) alt annet som påvirker entreprenørskap, som for eksempel alle markedsbestemte rammebetingelser (globalisering, lønns og kostnadsnivå, markedsstørrelser, transportavstander, tilgangen på innsatsfaktorer inkludert personell og kompetanse, kapitaltilgang, med mer) og myndighetsbestemte rammebetingelser (handelspolitikk, skatte og avgiftspolitikk, forskningspolitikk, med mer). En kan derfor ikke ha ikke ambisjoner om å etablere en direkte kopling, eller en årsaks virkningssammenheng mellom satsingen på EiU og tradisjonelle mål på entreprenørskap, som for eksempel etablering av bedrifter. En voksende oppmerksomhet på entreprenørskap er likevel pekt ut som en god mulighet i Interreg Sverige-Norge programmets SWOT-analyse (Strenghts, weaknesses, opportunities and threaths). 7 5 ØF-Rapport 17/ ØF-Notat 07/2006, ØF-Notat 13/ Østlandsforskning og Karlstads Universitet: Grenseindeks og grense-swot (2006)

26 Sak 141/13 All den tid om lag 6500 elever er planlagt å delta i prosjektets ulike aktiviteter samt 280 skolepersonell og organisasjonenes egne ansatte og samarbeidspartnere, betyr det at prosjektet vil ha en betydelig effekt i form av utvikling av kompetanse og ferdigheter, også kalt brukereffekter. Samfunnseffekter oppstår ofte langt fram i tid og kan derfor være vanskeligere å påvise enn brukereffekter, men er sannsynlige ref. årsaks-virkning-modellen over.

27 HEDMARK FYLKESKOMMUNE Fylkesrådet Møte Saknr. 12/ Saksbehandler: Per Olav Bakken SAK 142/13 Tog på Rørosbanen - søknad om utvidet tilbud Saksnr.: Utvalg Møtedato 142/13 Fylkesrådet Fylkesrådets innstilling til vedtak: Hedmark fylkeskommune ber Samferdselsdepartementet om å øke rammen for offentlig kjøp av togtjenester på Rørosbanen slik at antall avganger mellom Hamar og Røros kan økes fra 6 til 8 avganger hver veg;- hvilket vil gi totimers frekvens på strekningen på dagtid. Trykte vedlegg: - Utkast til brev av til Samferdselsdepartementet Hamar, Per-Gunnar Sveen fylkesrådsleder

28 Sak 142/13 FYLKESRÅDETS VURDERING OG KONKLUSJON: Tog på Rørosbanen - søknad om utvidet tilbud Fylkesrådet vil prioritere forbedret togtilbud i Østerdalen ved at antall avganger mellom Hamar og Røros økes fra 6 til 8 avganger hver veg. Dette vil etter fylkesrådets mening være den beste måten å utnytte et ekstra togsett på. Fylkesrådet tilrår at fylkeskommunen søker Samferdselsdepartementet om ekstra kjøp av togtjenester og at det nye opplegget iverksettes i desember Fylkesrådets vedtakskompetanse Fylkesrådets vedtakskompetanse er hjemlet i FT-sak 95/11.

29 Sak 142/13 S A K S U T R E D N I N G: Tog på Rørosbanen - søknad om utvidet tilbud Innledning Fylkesrådet vedtok i møte , sak 4/12, å søke Samferdselsdepartementet om å gjennomføre et prøveprosjekt med timesavganger med tog mellom Hamar og Elverum. Dette ville eventuelt innebære en økning i antall togavganger fra 6 til 15 avganger hver veg fra desember Fylkeskommunen sa seg villig til å delta i finansieringen med inntil 2 mill. kroner årlig i fem år. I påvente av departementets avgjørelse fant fylkesrådet det nødvendig å forbedre busstilbudet på strekningen fra august 2013 med tettere frekvens og flere direktegående busser. Busstilbudet ble godt mottatt i markedet og en fikk relativt betydelig trafikkvekst. Av den grunn ønsket fylkeskommunen å fortsette med det forbedrede busstilbudet mellom (Brumunddal) Hamar og Elverum. Utredning Ved brev av til Samferdselsdepartementet ba fylkesrådet om at søknaden om timestog mellom Hamar og Elverum foreløpig ble stilt i bero. Samtidig ble det bedt om at det togmateriellet som blir «ledig» fordi timestogopplegget på strekningen Hamar-Elverum ikke iverksettes kan disponeres for å bedre togtilbudet i Østerdalen. Jernbaneforum Røros- og Solørbanen har i brev anmodet fylkesrådet om å sende fornyet søknad til Samferdselsdepartementet om å få bedret togtilbudet på Rørosbanen slik at eventuelle endringer kan iverksettes fra desember Det har vært vurdert alternative måter for hvordan et eventuelt ekstra togsett kunne brukes i Østerdalen. Fylkesrådet er enig med Jernbaneforum Røros- og Solørbanen om at togtilbudet i Østerdalen bør utvides slik at det blir togavganger begge retninger mellom Hamar og Røros på dagtid. Dette vil være særs viktig både for lokalbefolkningen nord i Østerdalen og for skole- og arbeidsreiser til/fra Rena. Dersom det settes inn et ekstra togsett, vil en få supplert avgangene fra Hamar og nordover til Røros med tog ca. kl og ca. kl Dette vil gi til sammen åtte avganger annenhver time fra Hamar til Røros mellom ca. kl og ca. kl Tilsvarende vil en få nye avganger fra Røros og sørover til Hamar ca. kl og ca. kl Dette vil gi avganger annenhver time fra Røros til Hamar mellom kl. ca og ca. kl Fylkesrådet vil drøfte nærmere detaljer om togopplegget, vurdere trafikkpotensialet m.v. sammen med NSB og lokale myndigheter, næringslivet m.fl. Det er dessuten ønskelig å vurdere det forbedrede togtilbudet i Østerdalen i sammenheng med anbudsutlysningen av den øvrige kollektivtrafikken i regionen i juni Det nye kollektivtilbudet i regi av Hedmark Trafikk FKF vil bli iverksatt i desember 2014.

30 Sak 142/13 Fylkesrådets drøfting Fylkesrådet vil prioritere forbedret togtilbud i Østerdalen ved at antall avganger mellom Hamar og Røros økes fra 6 til 8 avganger hver veg. Dette vil etter fylkesrådets mening være den beste måten å utnytte et ekstra togsett på. Fylkesrådet tilrår at fylkeskommunen søker Samferdselsdepartementet om ekstra kjøp av togtjenester og at det nye opplegget iverksettes i desember 2014.

31 HEDMARK FYLKESKOMMUNE Fylkesrådet Møte Saknr. 13/ Saksbehandler: Øystein Sjølie SAK 143/13 Mulighetsstudium for Brumunddal skysstasjon Saksnr.: Utvalg Møtedato 143/13 Fylkesrådet Fylkesrådets innstilling til vedtak: Fylkesrådet vedtar at Hedmark fylkeskommune dekker inntil kr ,- av kostnadene i forbindelse med mulighetsstudium innenfor en samlet ramme på kr ,- fordelt på seks parter. Beløpet belastes fylkesdirektørens generelle ramme for regional planlegging, , som reduseres fra til Hedmark fylkeskommune forutsetter at alle seks parter forplikter seg tilsvarende. Fylkesdirektøren gis fullmakt til å inngå forpliktende samarbeidsavtale for fasen med mulighetsstudium for Brumunddal skysstasjon og oppnevne representant i styringsgruppa for mulighetsstudien. Trykte vedlegg: - Mulighetsstudium for Brumunddal skysstasjon. Brev av Mulighetsstudium for Brumunddal skysstasjon. Møtebok formannskapet Ringsaker kommune Hamar, Per-Gunnar Sveen fylkesrådsleder

32 Sak 143/13 FYLKESRÅDETS VURDERING OG KONKLUSJON: Mulighetsstudium for Brumunddal skysstasjon Brumunddal er Hedmarks fjerde største by, og Brumunddal stasjon har et stort potensiale for å vokse som kollektivknutepunkt. Fylkesrådet mener det er positivt at det er tatt initiativ til å gjennomføre en mulighetsstudie for en framtidig utbygging av stasjonen til en moderne og skysstasjon. Fylkesrådet ser at fylkeskommunen i mulighetsstudiefasen går relativt tungt inn siden både fylkeskommunens egen andel og andelen fra Hedmark Trafikk finansieres over ulike deler av fylkeskommunens budsjett. Fra denne synsvinkelen bidrar fylkeskommune med to av seks andeler ved finansiering av mulighetsstudien. De andre aktørene, og særlig NSB/Rom eiendom, Jernbaneverket og Ringsaker kommune, vil imidlertid få betydelig større engasjement i den kommende utbyggingsfasen. Fylkesrådet er derfor positive til at fylkeskommunen bidrar økonomisk som beskrevet i denne fasen. For fylkeskommunen, med ansvar for regional utvikling, kollektivtransport, fylkesveger og kulturminner, er det viktig å kunne bidra til at Brumunddal skysstasjon får en god utvikling videre. Fylkeskommunen ønsker derfor å bidra i styringsgruppa og prosjektgruppa, og oppnevner fylkessjef for samferdsel, kulturminner og plan, eller stedfortreder, som representant i styringsgruppa. Fylkesrådet forutsetter at både mulighetsstudien og videre arbeid med prosjektering og bygging gjennomføres med universell utforming av hele reisekjeden som en viktig premiss. Fylkesrådets vedtakskompetanse Fylkesrådets vedtakskompetanse er hjemlet i FT-sak 95/11.

33 Sak 143/13 S A K S U T R E D N I N G: Mulighetsstudium for Brumunddal skysstasjon Innledning Ringsaker kommune ønsker å gjennomføre et mulighetsstudium for Brumunddal skysstasjon med henvisning til liknende studier i Hamar, Elverum, Gjøvik og Lillehammer. Ringsaker kommune har i brev av invitert ROM Eiendom, NSB, Jernbaneverket, Hedmark fylkeskommune, Hedmark Trafikk og Statens Vegvesen til å delta i et opplegg for gjennomføring av dette. Utredning Stasjonsområdet i Brumunddal har i dag avganger for tog, taxiholdeplass, enkelte busstopp, noen parkeringsplasser for biler og sykler, og en stasjonsbygning med venteværelse. Til tross for dette framstår området i dag som lite funksjonelt og mindre attraktivt. Området har en gammel, slitt stasjonsbygning og perrong, dårlig adkomst til spor 2, begrensede parkeringsmuligheter, og bare noen få av bussene får kjøre innom på grunn av plassmangel. Asfaltdekket på området er i dårlig forfatning. Når det gjelder busstopp er situasjonen i dag utilfredsstillende da få busser kan benytte området i tilknytning til jernbanestasjonen, samt at kapasiteten i andre deler av sentrum, som blant annet Øverbakkvegen, er begrenset. Utvikling av stasjonsområdet og nærliggende områder er viktige for enhver byutvikling. Jernbaneverket har i sin konseptvalgutredning for IC-strekningene påpekt viktigheten av gode trafikknutepunkter og etablering av boliger og arbeidsplasser i nærheten for å øke antallet reisende med kollektivtrafikk. Ringsaker kommune ønsker å ta tak i stasjonsområdet for å utvikle dette til en naturlig del av et attraktivt sentrumsområde, og til et godt funksjonelt knutepunkt for ulike kommunikasjonsmidler. Det skisseres at knutepunktet blant annet må ha følgende funksjoner: Buss, jernbane og drosje, og gode koblinger mellom disse Tilstrekkelig hyppighet mellom avgangene Lite forsinkelser God informasjon Felles billettordning for buss og jernbane Velfungerende uteområder med parkering for bil og sykkel Tidsmessig bygningsmasse For Hamar skysstasjon utføres det for tiden en mulighetsstudie for å gjøre skysstasjonen bedre funksjonell og mer attraktiv. Ringsaker kommune ønsker å utføre et mulighetsstudium for Brumunddal skysstasjon etter en lignende modell. Et slikt studium vil gi et godt grunnlag for senere utvikling av stasjonen med nærområder. For å få dette til er kommunen avhengig av samarbeid med relevante partnere. Ringsaker kommune forslår derfor at det opprettes en styringsgruppe med representanter fra ROM Eiendom, NSB, Jernbaneverket, Hedmark fylkeskommune, Hedmark Trafikk FKF, Statens Vegvesen og Ringsaker kommune. Rådmannen i Ringsaker vil lede styringsgruppa, og

34 Sak 143/13 representantene oppnevnes fra administrativt ledernivå. Det ønskes også at det opprettes en prosjektgruppe med representanter fra de samme aktørene. Prosjektet forutsetter at en etter hvert benytter seg av innleid konsulent innenfor en totalramme på kr ,-. Kostnaden foreslås dekket likt mellom de 6 ovennevnte partene (hvor ROM Eiendom og NSB til sammen utgjør én part), det vil si med et bidrag på inntil kr ,- hver. Ringsaker kommune ønsker tilbakemelding i løpet av mai 2013 på hvorvidt Hedmark fylkeskommune, og de andre inviterte etatene, ønsker å delta i styringsgruppe og prosjektgruppe, og at vi derigjennom kan forplikte oss til å bidra økonomisk med inntil kr ,-. Fylkesrådets drøfting Fylkesrådet anser oppgradering av Brumunddal skysstasjon til et moderne kollektivknutepunkt som et viktig anliggende for å legge til rette for økt bruk av kollektive transportmidler og for å gjøre skysstasjonen til en mer attraktiv del av Brumunddal sentrum. Oppgradering av skysstasjonen er i tråd med føringer fra regional samferdselsplan om å øke kollektiv transportandel på strekninger hvor privat biltrafikk og kollektivtransport konkurrerer, og vil være et viktig ledd i planens strategi om å utvikle effektive kollektivknutepunkter i Hedmarks byer. Fylkesrådet ser at fylkeskommunen får en forholdsmessig stor andel av utgiftene i mulighetsstudiefasen. Samtidig vil de andre aktørene få vesentlig tyngre engasjement i prosjektet når en går over i prosjekterings- og byggefase. For fylkeskommunen, med ansvar for regional utvikling, kollektivtransport, fylkesveger og kulturminner, er det viktig å kunne bidra til at Brumunddal skysstasjon får en god utvikling videre. Universell utforming av kollektivtrafikken er et vesentlig punkt under bystrategien i regional samferdselsplan, og dette er ikke omtalt i invitasjonen fra Ringsaker kommune. Fylkesrådet forutsetter at både mulighetsstudien og videre arbeid med prosjektering og bygging gjennomføres med universell utforming av hele reisekjeden som en viktig premiss.

35 HEDMARK FYLKESKOMMUNE Fylkesrådet Møte Saknr. 12/ Saksbehandler: Hanne Thingstadberget SAK 144/13 Sør-Odal kommune - Kommuneplanens arealdel Offentlig ettersyn Saksnr.: Utvalg Møtedato 144/13 Fylkesrådet Fylkesrådets innstilling til vedtak: Fylkesrådet mener at Sør-Odal kommune har gjort en grundig jobb med revisjon av kommuneplanens arealdel. Kommunen har også i hovedsak gjort en god avveining i forhold til forslag som er tatt inn i planforslaget og de som er lagt til side. Planforslaget ser ut til å ha hentet opp tråden fra samfunnsdelen blant annet ved at mål og målbilder gjentas i planbeskrivelsen, samt i henvisninger til lister med kriterier for nye byggeområder. Videre går det klart fram at kommunen har prioritert forslag til nye utbyggingsområder i forhold til sine målsetninger. Vi mener at forslaget til kommuneplan kan tydeliggjøres og presiseres noe for å bli et enda bedre styringsverktøy for kommunen i arealbruken og utviklingen av Sør-Odal. Vi fremmer innsigelse til følgende forhold i planforslaget: Næringsområdet I4 inntil det tas inn rekkefølgekrav/bestemmelser Manglende markering av flomsoner Manglende synliggjøring av naturreservatene Nygardsmyrene og Stimannsberget i plankart og bestemmelser Manglende minimumskrav til areal og kvaliteter på lekeplasser Fylkesrådet mener at Sør-Odal kommune vil ha et godt utgangspunkt for videre utvikling av kommunen etter noe omarbeiding av forslaget til kommuneplan. Vi ber Sør-Odal kommune ta kontakt slik at innsigelsene kan avklares og de gode intensjonene i kommuneplanen kan bli ivaretatt og gjennomført på en god måte. Fylkesrådet viser til Enhetsrådets brev datert for øvrige merknader og nærmere begrunnelse for innsigelser.

36 Sak 144/13 Vedlegg: - Enhetsrådets brev datert Høringsbrev og tilhørende dokumenter fra Sør-Odal kommune Hamar, Per-Gunnar Sveen fylkesrådsleder

37 Sak 144/13 FYLKESRÅDETS VURDERING OG KONKLUSJON: Sør-Odal kommune - Kommuneplanens arealdel Offentlig ettersyn Fylkesrådet gir sin tilslutning til Enhetsrådets uttalelse ved brev datert med følgende konklusjon: Fylkesrådet mener at Sør-Odal kommune har gjort en grundig jobb med revisjon av kommuneplanens arealdel. Kommunen har også i hovedsak gjort en god avveining i forhold til forslag som er tatt inn i planforslaget og de som er lagt til side. Planforslaget ser ut til å ha hentet opp tråden fra samfunnsdelen blant annet ved at mål og målbilder gjentas i planbeskrivelsen, samt i henvisninger til lister med kriterier for nye byggeområder. Videre går det klart fram at kommunen har prioritert forslag til nye utbyggingsområder i forhold til sine målsetninger. Vi mener at forslaget til kommuneplan kan tydeliggjøres og presiseres noe for å bli et enda bedre styringsverktøy for kommunen i arealbruken og utviklingen av Sør-Odal. Vi fremmer innsigelse til følgende forhold i planforslaget: Næringsområdet I4 inntil det tas inn rekkefølgekrav/bestemmelser Manglende markering av flomsoner Manglende synliggjøring av naturreservatene Nygardsmyrene og Stimannsberget i plankart og bestemmelser Manglende minimumskrav til areal og kvaliteter på lekeplasser Fylkesrådet mener at Sør-Odal kommune vil ha et godt utgangspunkt for videre utvikling av kommunen etter noe omarbeiding av forslaget til kommuneplan. Vi ber Sør-Odal kommune ta kontakt slik at innsigelsene kan avklares og de gode intensjonene i kommuneplanen kan bli ivaretatt og gjennomført på en god måte. Fylkesrådet viser til Enhetsrådets brev datert for øvrige merknader og nærmere begrunnelse for innsigelser. Fylkesrådets vedtakskompetanse Fylkesrådets vedtakskompetanse er hjemlet i FT-sak 95/11.