Grågås til glede g ulykke? Frvalting av gjess i Hrdaland Magnus Jhan Steinsvåg Stein Byrkjeland Alle fts: M.J.S. m ingen andre er nemnt Miljøvernavdelinga Fylkesmannen i Hrdaland Landbruksknferanse, Nrheimsund 5. februar 2015
Litt m grågåsa Er ein Hrdalending Føde: gras g urter Reirstad: skjult under brakebusk/plantefelt Overvintrar Nederland g Spania «Vinterfuglar» her frå Island Habitat: nærleik til sjø g vatn (fluktstader), hlmar g øyar, kulturmark 2
Tjeldstø gåseeldrad i Øygarden 3
Tjeldstø gåseeldrad i Øygarden 4
Tjeldstø gåseeldrad i Øygarden 5
Ulike habitattypar 6
Endå litt meir m grågåsa Kjønna like, men gassen litt større Egglegging mars/april Rugetid 27-29 døgn Får nrmalt 5-6 egg (strt repr.pt) Flygedyktige 10 veker Kndisjn viktig fr hekkesuksess Tradisjnsbunden åtferd Grågåsa er både sky g smart! 7
T «typar» grågjess Hekkande gjess: Familie med ungar (kull) Ikkje hekkande gjess: (unggås, gjellgås g mytegås). Eitt g tåringar sm ikkje er frplantingsdyktige. Eldre fuglar med misslykka hekking Dei ikkje hekkande gjæsene samlar seg på myteplassar i løpet av smmaren (ikkje flygedyktige 3-4 veker). Myteplassar vil gjerne vere ytre kystmråde. Ikkje hekkande gjess vil vere veldig mbile før g etter mytetida. Hekkande par held seg i hekkemrådet heile smmaren. Relevant fr frvalting av lkale gåsebestandar 8
9
Uttak Artskart år 1950-2000 Fåtalig siste 100 åra 2 hekkingar kjent før 1970 1994: 6 kjente hekkeførekmstar 10
Utbreiing 2007 Kraftig bestandsauke fr begge artar Grågås (raudt): Minimum 200 par g m lag 1800 individ Kanadagås (ransje): 50 par g 400 individ Datagrunnlag: Naturbase, data frå lkale rnitlgar g meldingar frå kmmunane Kartfesta hekkeplassar Raud = grågås, ransje = kanadagås
Uttak Artskart år 2000-2015 Observert grågås 12
Tal hekkepar basert på sjøfugl-kartlegging 2014 (Fylkesmannen i Hrdaland ved Stein Byrkjeland) Kmmune Kysthekkende bestand Ferskvannshekkende bestand Reg. Est. Grunnl. Reg. Est. Grunnl. Svei 25 * 20 * Etne 10 * 15 * Odda 0 0 *** 0 0 *** Bøml 10 * 40 * Strd 5 * 20 * Fitjar 5 * 20 * Tysnes 10 * 25 * Fusa 21 25 *** 0 5 * Kvam 6 15 ** 1 3 ** Kvinnherad 45 * 5 * Jndal 0 0 ** 0 0 ** Ullensvang 0 0 ** 0 0 ** Eidfjrd 0 0 ** 0 0 ** Ulvik 1 1 *** 0 0 *** Granvin 0 0 *** 3 3 *** Vss 0 *** 0 ** Vaksdal 5 * 0 * Mdalen 0 0 *** 0 0 *** Osterøy 10 * 0 * Samnanger 0 * 0 * Os 20 * 8 8 ** Bergen 5 * 0 * Austevll 50 * 0 * Sund 3 10 *** 5 * Fjell 25 * 5 * Øygarden 13 45 * 77 80 ** Askøy 5 8 *** 4 * Meland 20 * 5 * Radøy 1 15 * 0 0 ** Lindås 25 * 5 * Austrheim 10 30 * 7 10 ** Fedje 40 * 10 * Masfjrden 1 25 * 8 8 *** Sum 517 296 13
Felte grågås i Hrdaland 1991-2014 300 250 200 150 100 50 0 14
Nøkkeltal Hrdaland 2015 Estimert hekkebestand i Hrdaland: min 850 par Tilsvarar grvt ein haustbestand på: 5500 ind. Jakt fr stabil bestand grvt estimert uttak på 30 % - tilsvarar 1650 ind. Jaktuttak i Hrdaland i dag: ca. 200 ind. Bestanden vil auke til avgrensande faktrar slår inn Beste grunnlaget fr å påverke gåsebestanden er gjennm ei aktiv samrdna frvalting gjennm lkal frvaltingsplan! 15
Rask bestandsauke dei siste åra - Nye utfrdringar i vilt- g landbruksfrvaltninga Meir gåseskadar på dyrka mark g fleire tildelte skadeløyve Dårlegare mglegheiter til bestandsregulering enn t.d. i hjrtefrvaltinga (gjessene trekk sørver stadig tidlegare) Behv fr vurdering av status g kva mglegheiter sm finst fr betre gåsefrvalting (lver, retningsliner g mglege tiltak) Utarbeiding av reginal frvaltingsplan fr gås 2008
Registrerte skademråde (2007) Skademråde utgjer areal sm grunneigar har meldt inn til kmmunen eller fylkesmannen sm skada Nye mråder etter 2007: Osterøy, Sund,?? 16 kmmunar meldt m skader på dyrka mark (ttalt 42 mråde) Berre 3 skademråde i friluftsmråde (sanitære prblem) 13 kmmunar har tildelt skadeløyve dei siste 5 åra (grå farge) skader på dyrka mark grunna grågås, skader i friluftsmråde grunna grågås, skader på dyrka mark grunna kanadagås, skader i friluftsmråde grunna kanadagås. Mørk bakgrunnsfarge syner kmmunar sm har tildelt skadeløyve.
Hvudutfrdringa: Gåseskadar på dyrka mark
Hvudutfrdringa: Gåseskadar på dyrka mark Nedbeiting av eng Selektiv beiting Ft: Henrik Tellevik Nedtrakking av eng Ft: Henrik Tellevik Gåsemøkk i avling
Hvudmålsetjingar fr gåsefrvaltinga: a) Heimehøyrande gåseartar skal sikrast i levedyktige bestandar. Deira levemråde skal sikrast på både krt g lang sikt. Vidare naturleg ekspansjn g utbreiing skal tillatast. b) Intrduserte gåseartar (kanadagås, snøgås, stripegås m.fl.) bør reduserast til eit minimum c) Frvalting av gås i Hrdaland skal vera målstyrt. Nivå på lkal gåsebestand i mråde med høgt skadenivå, samt akseptabelt skademfang, skal definerast i lkal frvaltingsplan.
Skremmemråde På vakt: meir stress g redusert kndisjn Skremmemråde i lkal frvaltingsplan: viktige jrdbruksmråde kr gjess ikkje er velkmne Førebyggande tiltak i frm av skremming, tidleg jakt, gjerding SMILtilskt), hund i løypestreng sv Areal kr tidleg jakt kan nyttast (dersm FM fastset frskrift) Dette er areal kr det skal vera lite kjekt å vera gås! Gjessene skal verta stressa g dermed få dårlegare kndisjn
Frimråde Slappe av Frimråde definert i lkal frvaltingsplan: areal kr gjessene får vera i ferd Viktig fr kndisjn g helsetilstand til gjessene Frimråda må bestå av gde beiteareal (dyrka mark). Lurt å ha dei same mråda ver tid, slik at gjessene ven seg til faremråda g kvilemråda g tilpassar arealbruken RMP-tilskt sm kmpensasjn fr avlingstap
Aktuelle førebyggande tiltak Tiltak Priritering Kmmentarar Gjerding mt vatn/beite Høg Kan ha gd effekt mellm sjø/eng på frsmmaren før ungane er flygedyktige. Leplanting mt vatn/beite Middels Nk tilsvarande effekt sm gjerding. Ikkje fysisk stengsle. Manuell skremming Middels Arbeidskrevjande. Må gjennmførast i kmbinasjn med bruk av frimråde, elles vert gjessene g prblema berre flytta til eit anna mråde. Skremming med lydkann Låg Gjessene ven seg frt til tiltaket. Lite aktuelt. Fugleskremsel m.m. Middels Type, stad g tidspunkt må varierast frtløpande. Generelt arbeidskrevjande. Tidleg jaktstart Høg Aktuelt sm bestandsregulerande verkemiddel på grågås. Utvida jakt (etterkant) Høg Utvida jakttid fr kanadagås g stripegås er særs aktuelt. Tilrettelegging fr rdinær jakt Høg Auka fkus på gås sm jaktbjekt kan auke jaktuttaket g avgrensa bestandsvekst. Skadefelling Låg Siste utveg, g tiltak sm berre kan vera aktuelt i akutte situasjnar. Skal ikkje nyttast sm eit bestandsregulerande tiltak sm rdinær jakt. Kntrllert eggsanking Høg Bør vurderast i kntrllerte frmer i særleg pressa mråde. Tiltak bør skildrast i lkal frvaltingsplan. Etablering av frimråde Høg Må mfatte tilstrekkelege stre mråde med gdt beite. Gjerne aktiv skjøtsel av mråda. Må nyttast i kmbinasjn av skremmetiltak. Endring av avlingstype Middels Aktuelt i ei sne (ankmstsne) sm t.d. kr gjess kjem i land frå sjø/vatn. Bruk av hund til skremming Høg Bruk av gjetarhund eller vanleg hund i løypestreng. Gjessene sin naturlege frykt fr hundar gjer dette tiltaket særs aktuelt i skremmemråde. Tilskt fr etablering av frimråde Skjøtsel av beiteland fr gås (sau) Høg Middels Særs viktig hjelpemiddel i pressa mråde. Tilskt kan t.d. dekkjast av SMILmidlar. Kmmunale viltfndsmidlar kan nyttast til kartlegging g vervaking. Tradisjnell skjøtsel av sauebeite kan òg vera psitivt fr gjess. Slått, brenning g sauebeiting. Gjødsling bør unngåast.
Tilskt til aktuelle tiltak: Type tilskt Tema Kr søkjer du? Kmmentar Tilskt til viltføremål Kartlegging, utarbeiding av frvaltingsplan, vervaking, vurdering av beiteskader www.dirnat.n Elektrnisk søknadssenter Fylkeskmmunen handsamar søknaden (Kap. 1425 pst 71) Viltfndsmidlar Kmmunale/Fylkeskmmunale Kartlegging, utarbeiding av frvaltingsplan, vervaking, vurdering av beiteskader Kmmune SMIL-tilskt i landbruket Førebyggande tiltak (gjerdehald, gjødsling frimråde) Kmmune Ulike strategiar fr bruk av midlane i kvar kmmune Reginalt Miljøprgram i landbruket (RMP) Tilskt til frimråde fr grågås Sats 2011: 1000 kr/daa Maks kr 5000/daa Kmmune Areal gdkjent i lkal frvaltingsplan 24
Magnetar fr gjess 25
Skjørsand i Fusa 26
Lkal frvaltingsplan fr gjess Alle kmmunar sm pplever knfliktar i frhld til gjess, bør utarbeide lkal frvaltingsplan Dialg mellm kmmunen g grunneigarar avgjerande Lkale målsetjingar g tilhøyrande tiltak Lkalkunnskap m bestand g skade Fastsetjing av akseptabel bestandstrleik (referansepunkt) Førebyggande tiltak i ulike mråde Best med differensiert frvalting: etablering av skremmemråde g frimråde
Vidare strategi fr Hrdaland Fylkesmannen kjem ikkje til å setje eit fast bestandsmål fr grågås fr fylket. Bestandsmål må definerast i lkale planar Lkalbestand kan reduserast, men ikkje «utryddast». Bør frvaltast ut i frå bestandsmål i lkal plan: knkrete bestandsregulerande tiltak vert viktig her Etablering av «frimråde» g «skremmemråde» vil vere den viktigaste strategien i alle kmmunar med gåse-utfrdringar
Status frvaltingsplanar Masfjrden* Granvin* Øygarden Fusa Tysnes Kvam Sund? Radøy? Osterøy? Bøml? Fitjar? 29
Frenkla frvaltingsplan Initiativ frå Hrdaland Bndelag Tek kntakt med aktuelle kmmunar Krav FMHO: Må vere knfliktdempande Må gdkjennast av fylkesmannen Kvalitet på plan avgjer antal virkemiddel Må tenkje langsiktig 30
Vedteken lkal frvaltingsplan kva n? FM kan fastsetje frskrift m tidleg jakt på grågås (15 dagar i frkant). Jaktstart 26. juli i skremmemråde. FM kan gje løyve til kntrllert eggsanking (grågås) i tida etter 15.april Lettare å få miljømidlar til kartlegging, vervaking av bestand g beiteskader Ulike tiltak i frimråde g skremmemråde: RMP-midlar i frimråde g SMIL-midlar i skremmemråde (gjerding m.m.) Lettare å få skadeløyve på gjess i skremmemråde (Ny frskrift kjem snart)
Kvifr vere psitiv? Allereie gdt grunnlag i fleire kmmunar Engasjerte grunneigarar bra med energi! Gdt initiativ av Hrdaland Bndelag Gåsa er smart kan nyttast til vår frdel! 32
Lykke til! 33