Nordiska Arbetsmiljökonferensen. 2 4 juni 2008, Reykjavik, Island

Transkript

1 Nordiska Arbetsmiljökonferensen 2 4 juni 2008, Reykjavik, Island

2

3 Nordiska Arbetsmiljökonferensen 2 4 juni 2008, Reykjavik, Island

4 Vinnueftirlitið janúar 2009 Prentvinnsla: Prentmet ehf.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD, Þórunn Sveinsdóttir, projektledare 7 KONFERENSPROGRAM NORDISKE ARBEIDSTILSYNSKONFERANSEN REYKJAVIK JUNI 2008 Hrannar B. Arnarson, Social- och trygdeministeriet ministerens politiska assistant 10 DELTAGARE 12 UDENLANDSK ARBEJDSKRAFT I BYGGEBRANCHEN I DANMARK, Helle Jonassen, AT Danmark 13 UTLÄNDSK ARBETSKRAFT OCH ARBETSMILJÖ I FINLAND, Mikko Hurmalainen, Social- och hälsovårdsministeriet, Finland 18 INNSATS MOT SOSIAL DUMPING, Örnulf Halmrast, AT Norge 19 UDENLANDSK ARBEJDSKRAFT OG ARBEJDSMILJØ, Eyðun Elttör, AT Färöarna TALET SVERIGE ÄR MÅNGKULTURELLT, Mikael Sjöberg, AV Sverige 31 UTLÄNDSK ARBETSKRAFT OCH ARBETSMILJÖ PÅ ISLAND 2008, Þórunn Sveinsdóttir, AT Island 36 GLOBALISERING OG DET MODERNE SAMFUND nye udfordringer for arbejdsmiljø reguleringen, Peter Hasle, Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljö, Danmark 43 TILTAK MOT SOSIAL DUMPING I NORDISKE LAND STATUS, STRATEGIER OG UTFORDRINGER, Berit Böe, AT Norge 57 UTSTASJONERINGSDIREKTIVET SOM GARANTI FOR VERDIGE LØNNS- OG ARBEIDSVILKÅR FOR ARBEIDSINNVANDRERE TIL NORGE?, Björn Kvello, AT Norge 65 THE KÁRAHNJÚKAR PROJECT: Byggherrens erfarenheter ur arbetsmiljösynpunkt, Kristján Kristinsson, Landsvirkjun, Island 71 PRIME CONTRACTORS SAFE WAY CONSTRUCTION OF AN ALUMINIUM SMELTER, Sveinn Jónsson, HRV Engineering, Island SÄKERHETSKORT - 2. PERSONKORT - 3. BEKÄMPNING AV GRÅ ARBETSKRAFT I BYGGBRANSCHEN, Jan Rosqvist, Nylands distrikt, Finland 99 SPRÅKETS ROLLE FOR TILPASSNING I SAMFUNNET, Hulda Ólafsdóttir, Mímir-Símennt, Island 112 DET FLYVENDE TÆPPE ET LEVENDE KULTURMØDESTED PÅ TVÆRS AF NATIONALITETER, Kristín R Vilhjálmsdóttir, Reykjaviks bibliotek, Island 116 EXPORT AV ARBETSMILJÖKUNSKAP TILL DEN TREDJE VÄRLDEN, Mikko Hurmalainen, Social- och hälsovårdsministeriet, Finland 122 GLOBALISERING OG ARBEIDSMILJÖ FREMTIDSPERSPEKTIVER, Eyjólfur Sæmundsson, AT Island 125 ARBETSPLATSBESÖK OCH GRUPPARBETE 129 Grupp A1 Äldreomsorg 129 Grupp A2 Äldreomsorg 132 Grupp B1 Byggbranschen 133 Grupp B2 Byggbranschen 135 Grupp C1 Fiskfiléindustrien 136 Grupp C2 Fiskfiléindustrien 137 Grupp D1 Storkök 142 Grupp D2 Storkök 146 BILDER FRÅN KONFERENSEN 148 Nordiska arbetsmiljökonferensen

6 6 Nordiska arbetsmiljökonferensen 2008

7 Þórunn Sveinsdóttir, projektledare Den 26:e Nordiska arbetsmiljökonferensen ägde rum i Reykjavík den 2 4 juni Dagarna före konferensen var ganska dramatiska här i Island med kraftiga jordskalv i södra delen av landet med ganska stor materiell skada som följd, dock utan personskada. En del av våra nordiska deltagare kontaktade oss för att höra om konferensen verkligen skulle genomföras så som läget var och svaret var klart, JA! Vi hade en mycket bra uppslutning till konferensen med 79 deltagare från Danmark, Finland, Färöarna, Norge, Sverige och Island, som representerade arbetsmiljömyndig heterna såväl centralt som regionalt i respektive länder. Konferensens tema denna gången var Globaliseringens påverkan utfordringer i tillsyn och arbetsmiljö arbete. Det ansågs vara ett mycket aktuellt tema att diskutera vid denna tidpunkt med växande tillströmning av utländsk arbetskraft till de Nordiska länderna samt i en viss mån export av arbetsmiljökunskap och arbetsuppgifter till tredje världen. Detta tema stämmer överens med Nordiska ministerrådets fokus på de utfordringer som den nordiska arbetsmarknaden står inför som följd av globalisering och den demografiska utvecklingen. Nordiska ministerrådet har delfinansierat konferensen som ett projekt under Nordiska arbetsmiljöutskottet, som härmed tackas för. Konferensen öppnades av Hrannar Björn Arnarson, social- och socialförsäkrings ministerens personliga rådgivare, hans öppningsanförande återges i full längd i konferensboken. Konferensen genomfördes i form av elva presentationer från länderna, ett expertinlägg av dr. Peter Hasle från Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljö i Danmark samt inlägg från inbjudna isländska gästföreläsare, dvs Kristján Kristinsson HMS-leder vid Landsvirkjun-Power, Sveinn Jónsson byggleder HRV, Hulda Ólafsdóttir direktör Mímir-Símennt och Kristín R. Vilhjálmsdóttir projektleder hos Reykjavík kommun. Alla inlägg finns som Power-point slides i konferensboken. Deltagarna gjorde arbetsplatsbesök hos fyra olika företag i branscher som har stor andel av utländska arbetstagare. Dessa var entreprenörföretaget ÍAV, byggprojektet Musik- och konferenshuset i Reykjavík; fiskfiléfabriken HB Grandi; Hrafnista, sjukhem och äldreboende, och Landspítalinn (Rikssjukhuset), storkök. Vi blev mycket väl mottagna på alla dessa ställen. Arbetsplatsbesöken gav inspiration till grupparbetena som genomfördes efter besöken. I grupperna diskuterade man status och speciella utfordringer i samband med globaliseringen inom de respektive branscherna i de nordiska länderna och vad man kan lära sig av varandra. Resultaten från dessa diskussioner visas i Power-point slides i konferensboken. Konferensens sociala program utmynnade i två olika utflykter ut i den isländska naturen. Första kvällen blev gruppen väl mottagen av Orkuveitan (Reykjavíks energiverk) vid det geotermiska kraftverket på Hellisheiði utanför Reykjavík. Kraftverket har ett fantastiskt läge just i det område som jordskalven var. Efter en introduktion om företagets verksamhet blev vi väl omhändertagna med mat och dryck - och som en liten överraskning så fick vi känna ett jordskalv under våra fötter i storleksordning 4,2 på Richter. Alla klarade det bra! Den Blå lagunen med sin exotiska stämning besöktes den sista kvällen där alla kunde koppla av efter två intensiva konferensdagar. Eyjólfur Sæmundsson generaldirektör för Det isländska arbetstillsynet var toast-master under banketten. Han hänvisade till en urgammal tradition om att representanter från länderna skulle uppträda med något nummer under middagen. Alla länder tog denna utfordring och gjorde en mycket bra insats fast det diskuterades om detta var en tradition eller bara en spontan uppfinning hos Eyjólfur! Konferensen avslutades med att Jens Jenssen generaldirektör i Arbejdstillsynet i Danmark gjorde en sammanfattning av konferensen och bjöd till nästa konferens som kommer att hållas i Danmark Till slut vill jag tacka mina medarbetare här i Det isländska arbetstillsynet, Friðjón Axfjörð Árnason, Hólmfríður K. Gunnarsdóttir och Sigfús Sigurðsson samt generaldirektör Eyjólfur Sæmundsson, för ett mycket bra och trevligt samarbete samt alla andra som bidrog med inlägg, hjälp och stöd till att göra denna konferens möjlig. Reykjavík, november 2008 Þórunn Sveinsdóttir projektledare FÖRORD Nordiska arbetsmiljökonferensen

8 Konferensprogram Nordiska arbetsmiljökonferensen 2 4 juni 2008 Grand Hotel, Reykjavik Globaliseringens påverkan utfordringer i tillsyn och arbetsmiljöarbete Áhrif hnattvæðingarinnar og áskoranir í vinnuvernd Måndag den 2 juni Registrering for konferensen 8.30 Välkomst, Eyjólfur Sæmundsson direktör 8.40 Öppning av konferensen Hrannar B. Arnarson, Social- och trygdeministerens politiska assistant 8.50 Utländsk arbetskraft och arbetsmiljö i de respektiva länder översiktlig presentation Helle Jonassen, Danmark Mikko Murmalainen, Finland Örnulf Halmrast, Norge Eyðun Elttør, Färöarna Mikael Sjöberg, Sverige Þórunn Sveinsdóttir, Island Globalisering og det moderne samfund nye udfordringer for arbejdsmiljø reguleringen Peter Hasle, seniorforsker Det National Forskningscenter for Arbejdsmiljö, Danmark Lunch Arbetsplatsbesök i fyra olika branscher. Äldreomsorg, Byggbranschen, Fiskindustri och Storkök Grupparbete med kaffe Status och speciella utfordringer i respektiva branscher i de nordiska länderna? Vad kan vi lära av varandra? Orkuveitan; besök i ett nytt geotermiskt elkraftverk arbetsplatsbesök och mottagning 8 Nordiska arbetsmiljökonferensen 2008

9 Konferensprogram Tisdag den 3 juni Tiltak mot sosial dumping i Nordiske land status, strategier og utfordringer, Berit Böe, Norge 9.30 Utstasjoneringsdirektivet som garanti for verdige lønns- og arbeidsforhold for arbeidsinnvandrerne i Norge? Björn Kvello, Norge Grupparbete fortsättning Rapportering från alle grupper 12.0 Lunch The Kárahnjúkar Project: Byggherrens erfarenheter ur arbetsmiljösynpunkt från utbyggnad av vattenkraftverk (in English), Kristján Kristinsson, HSE Manager, Landsvirkjun Prime contractors safe way construction of an aluminium smelter (In English), Sveinn Jónsson, HRV Engineering, Building Mangager of the Bechtel-project Säkerhetskort/identitetskort på arbetsplatser i Finland, Jan Rosqvist, Finland Språkets rolle for tilpassning í samfunnet, Hulda Ólafsdóttir, adm. direktör för Mímir-Símenntun, Island Bussavgång från Grand Hotel till Blå Lagunen Badning i Lagunen Aperatif i Lavabaren Festmiddag i Lavasalen Onsdag den 4 juni Det flyvende tæppe et levende kulturmödested på tværs af nationaliteter Kristín Rannveig Vilhjálms dóttir, inter-kulturell projektleder, Statsbiblioteket i Reykjavík 9.20 Export av arbetsmiljökunskap till den tredje världen, Mikko Hurmalainen, Finland 9.50 Kaffepaus Framtidens utfordringer, Eyjólfur Sæmundsson, Island Sammanfattning Invitation till Danmark 2010, Jens Jenssen, Danmark Avslutning, Þórunn Sveinsdóttir, Island Bussavgång till flygplatsen Nordiska arbetsmiljökonferensen

10 Hrannar B. Arnarson, Social- och trygdeministeriet ministerens politiska assistant 26. NORDISKE ARBEIDSTILSYNSKONFERANSEN REYKJAVIK JUNI 2008 På vejne av Johanna Sigurdardottir, sosial- og trygdeminsister önsker jeg dere alle hjerelig velkommen til Reykjavik og den nordiske arbeids tilsynskonferansen. Konferansens tema Globaliseringens påvirkninger - utfordringer i tilsyn og arbeidsmiljöarbeide er en viktig samfunnsoppgave i dag, da vi opplever stadig ökende globalisering av arbeidslivet, samtidig med ökt migrasjon av arbeidstakere. De nordiske land har vært i fremste rekke når det gjeller arbeidsmiljö. Oppgaven er egentlig at svare spörsmålet: Hva kan vi gjöre for å bevare og videretuvikle det vigtige samfunndselement som arbeidsmiljöet er, nu, når globalisering blir så stor faktor i verdens utviklingen? Her i Island har vi opplevet den voksende globalisering i forskellige former. Mange av vore konserner har utvidet sin virksomhet til andre markeder og vokset så hurtig at det har til og med vakt negative reaskjoner og mistro noen steder. På samme tid yter utenlanske bedrifter tjenester i Island i voksende grad og migrason til landet har ökt kraftigt. Vi har riktig nok en lang erfaring af utelanske arbeidere her i landet, spesielt i fiskindustrien hvor folk fra forskellige verdensdeler har vært en viktig del af arbeidskraften, flertallet fra Polen. De siste år har utviklingen vært eksplosiv. I 1998 var 2,2 % av arbeidskraften i Island utenlansk, i 2003 var denne andel steget til knapp 4 %, men i fjor, 2007 var dette steget til 9,7 %, som antas å være det hjöjeste i Norden. Dette folk arbeider i mange næringer. byggebransjen, fiskindustri, helse- og omsorgs institusjoner, turist- og restaurant og so videre. I lyset av de globale ökonomiske vanskeligheter som vi nu opplever og kjöling av den overspente islanske ökonomi er det dog sannsynlig at denne utvikling ikke forsetter med samma fart de neste par år i det minste. Der i mot kommer at Altinget har i siste uke vedtatt lovendringer som gjör det enklere for folk med spesialutdannelse fra lande utenfor EU at arbeide i Island. Nu i vinter har man ferdigjort i öst Island de störste bygge- og anleggs prosjekter som noen sinne er gjennomfört her i landet, nemlig byggning av en stor vannkraft stasjon og et av verdens störste aluminiumverk. Begge disse prosjekter blev for det meste gjennomfört av utenlanske entreprenörfirmaer og arbeidere fra andre land, de fleste fra EU landene Polen og Portugal, men også grupper fra andre verdensdele så som Kina. Man kan påstå at disse oppgaver ikke var mulige her i landet uten utenlansk arbeidskraft i stort omfang. Her på denne konferanse vil man diskutere de erfaringar man har fra disse prosjekter, de er mangfoldige og meget nyttige for os og siker dere andre også. Som eksempel kan nevnes at man hadde forskellige tilnærminger for å sikre arbeidsmiljöet i de to hovedprosjekter og ulykkesfrekvensen ble meget forskejllig. 10 Nordiska arbetsmiljökonferensen 2008

11 Öppningsanförande I byggning av aluminiumverket blev der ingen alvorlige ulykker og frekvens av indmeldingsskyldige ulykker var utrolig lav, mye lavere en hva vi er vant med og sannsynlig blant det laveste man har opplevd i Evropa i tilsvarende prosjekter. Hovedentreprenören var fra USA og de fleste arbeiderne fra Polen. Hvordan blev dette mulig? Det er en erfaring som man kan dra mye lærdom av. Ellers må man anerkjenne at her i island finns antydninger på at en del utenlanske arbeidere har et arbeidsmiljö som ikke er akseptabelt. Ulykkesstatistikken antyder for eksempel at de hyppigere har alvorlige arbeidsulykker en islendinger. Det er en vigtig oppgave å ta fat på denne situasjon og sikre at alle har et arbeidsmiljö som er fullt forsvarlig. Kjære konferansdeltakere. Globaliseringen vil fortsette og samtidig ser man i Evropa frem til en minskning af arbeidskraften på grunn av den demografiske utvikling med færre barn og befolkningens voksende gjennnomsnittsalder. Bestrebelser for å få folk til å arbeide lenger í livet har ikke vært noen storsukksess hittils, i det minste har man ikke lykkets å nå den såkalte Lissabon strategis mål om arbeidsdeltakelse i de höjere aldersgrupper. Flest tyder derfor på mangel av arbeidskraft i fremtiden og ökt migrasjon fra områder utenfor nuverende EU. Og globalisering har flere sider en migrasjon. Konkurransen fra lavlönnsområder kan före til et slikt press på bedrifter i vore lande at de tvinges til besparelser som går utover arbeidsmiljöet. Det er derfor viktig at man på internasjonalt plan, inom bl.a. ILO og WTO strever for å redusere sosial dumping, og her har de multinasjonelle konserner og finansinstitutter en stor rolle at spille. De bör arbeide innem for de etiske rammene av Corporate Sosial Responisbility. Der bör vore nordiske konserner stå i spissen. Kjære konferansdeltakere. Det er en krevende samfunnsoppgave at videreutvikle et sikkert og sundt arbeidsmiljö etter vore nordiske modeller under presset fra globaliseringen. Jeg önsker dere fremgang i konferansens arbeide og Hrannar B. Arnarson, Social- och trygdeministeriet ministerens politiska assistant Nordiska arbetsmiljökonferensen

12 Deltagare Danmark Tony Bjerre Anne Mette Bornemann Holm Niels Tharald Bust Pedersen Karsten Bach Christensen Tue Collatz Holger Delfs Peter Hasle Jens Jensen Chris Funda Johannesen Helle Jonassen Merete W. Josefsen Annemarie Knudsen Lise Landberg Ole Sønderberg Nielsen Nis Fangel Nissen Carsten Frisgaard Pedersen Lise Gudmand Pedersen Ingerid Jovall Rødtnes Lone Skibelund Janne Thomsen Karen Thormann Finland Riitta Arko Peter Forslund Olli Hämäläinen Nina Holm Mikko Hurmalainen Hannele Jurvelius Markus Pyykkönen Jan Rosqvist Vesa Ullakonoja Færøerne Elinborg á Lofti Eyðun Elttør Símun Hammer Island Ólafur Hauksson Valgeir H. Hauksson Fríða María Ólafsdóttir Björn S. Pálsson Pétur Már Pétursson Sigfús Sigurðsson Ólína Sófusdóttir Guðjón Sólmundsson Þórunn Sveinsdóttir Hafdís Sverrisdóttir Eyjólfur Sæmundsson Norge Stein Bjørndalen Gaute Bjøru Pernille Groth Brodtkorb Berit Bøe Trygve Dal Laila Grødal Ingar Haarstad Ørnulf Halmrast Gerd Randi Kaland Bjørn Kvello Stig Magnar Løvås Carl-Jakob Midttun Tone Sandø Ingrid Finboe Svendsen Arnfinn Østgaard Sverige Björk, Monica Gunnel Crona Billy Karlsson Anna Middelman Karin Moen Bernt Nilsson Lars Nordström Janerik Persson Bertil Remaeus Maria Schönefeld Mikael Sjöberg Gróa H. Ágústsdóttir Friðjón Axfjörð Árnason Daníel Eyþórsson Gylfi Már Guðjónsson Hólmfríður K.Gunnarsdóttir Leifur Gústafsson Steinar Harðarson 12 Nordiska arbetsmiljökonferensen 2008

13 Helle Jonassen, AT Danmark UDENLANDSK ARBEJDSKRAFT I BYGGEBRANCHEN I DANMARK Nordiska arbetsmiljökonferensen

14 Utländsk arbetskraft och arbetsmiljö i de nordiska länderna - Danmark ØST-AFTALEN Træder i kraft ved udvidelsen af EU maj 2004 Øst-arbejdere skulle ansættes på samme vilkår som danske arbejdstagere Opholds- og arbejdstilladelse betinget af kontraktansættelse April 2006 reglerne lettes Generel tilladelse til overenskomstdækkede firmaer 6 mdr jobsøgningsperiode uden krav om opholdstilladelse ANSÆTTELSESMÅDER I større danske firmaer I udenlandske firmaer i Danmark (udstationeret) Mindre nystartede firmaer danske og udenlandske Enkeltmandsfirmaer Arme og ben Vikarbureauer Illegale 14 Nordiska arbetsmiljökonferensen 2008

15 Utländsk arbetskraft och arbetsmiljö i de nordiska länderna - Danmark GENERELLE PROBLEMER ved udenlandsk arbejdskraft på danske byggepladser Arbejdsmiljø i Danmark bygger på formelle krav Ingen deltagelse i sikkerhedsmøder Anden sikkerhedskultur Mangelfuld kommunikation Tekniske hjælpemidler + materialer Manglende uddannelseskrav Nordiska arbetsmiljökonferensen

16 Utländsk arbetskraft och arbetsmiljö i de nordiska länderna - Danmark KONSEKVENSER Ulykker antal kendes ikke Pristryk danske håndværkere slækker på sikkerheden Kaos på byggepladser Større ansvar til bygherrer og hovedentreprenører HVAD GØR ARBEJDSTILSYNET Ifølge den reviderede øst-aftale: Sikre hurtig reaktion på overtrædelser af arbejdsmiljøloven Information af udenlandsk arbejdskraft Tilsynsbesøg hos udenlandske firmaer i Danmark (efter samarbejde med SKAT) Byggepladsaktioner Velfærdsforanstaltninger Kontakt til den polske ambassade 16 Nordiska arbetsmiljökonferensen 2008

17 Utländsk arbetskraft och arbetsmiljö i de nordiska länderna - Danmark Nordiska arbetsmiljökonferensen

18 Mikko Hurmalainen, Social- och hälsovårdsministeriet, Finland UTLÄNDSK ARBETSKRAFT OCH ARBETSMILJÖ I FINLAND UTLÄNDSK ARBETSKRAFT I TAL KRAFTIGT EFTERFRÅGA AV ARBETSKRAFT SAMTIDIG ARBETSLÖSHET, CA. 6 % CA UTLÄNDARE, FR.RYSSLAND, ESTLAND, SVERIGE, SOMALIA, INDIEN OCH KINA FÖLJER CA.6300 UTLÄNDARE ANSTÄLLS VARJE ÅR DÄRTILL KOMMER ARBETSTAGARE FRÅN EU-LÄNDER OCH NORDEN 2 12/19/08 Etunimi Sukunimi TILLSYN AV UTLÄNDSK ARBETSKRAFT SAMMA STÄLLNING SOM FINSK ARBETSTAGARE ALLMÄN BINDANDE KOLLEKTIVA AVTAL TILLÄMPAS TILLSYN AV LAGEN OM UTLÄNNINGAR TILLSYN AV LAGEN OM BÄSTÄLLARENS ANSVAR 3 12/19/08 Etunimi Sukunimi 18 Nordiska arbetsmiljökonferensen 2008

19 Örnulf Halmrast, AT Norge INNSATS MOT SOSIAL DUMPING ARBEIDSINNVANDRING TIL NORGE Stor arbeidsinnvandring fra Polen og Baltikum til Norge etter 2004 I 2008 er anslaget minst arbeidsinnvandrere fra nye EU-land I 2007 ble det gitt arbeidstillatelser til arbeidstakere fra EU10 for arbeid hos norsk arbeidsgiver (norsk overgangsordning til 09). I tillegg kommer utsendte arbeidstakere som er på oppdrag i Norge for sin utenlandske virksomhet. Økende innleie av arbeidsinnvandrere fra utenlandske bemanningsforetak Flest fra Polen, mange fra Litauen og de andre baltiske stater Størst omfang i byggebransjen, deretter landbruket Økning i bransjer som renhold, hotell- og restaurant, transport og i industrien Arbeidstilsynet 2 HANDLINGSPLAN MOT SOSIAL DUMPING Regjeringens politikk er å legge til rette for arbeidsinnvandring mangel på arbeidskraft i Norge Samtidig viktig å unngå at arbeidsinnvandrere får vesentlig dårligere arbeidsvilkår, lønn og arbeidsmiljø sosial dumping Sikre norsk arbeidsmiljøstandard og arbeidslivsmodell Arbeidstilsynet har en sentral rolle i tiltakene mot sosial dumping Ny oppgave å føre tilsyn med at de reelle arbeidsforholdene samsvarer med betingelsene gitt i arbeidstillatelser under overgangsordningen Ny oppgave å føre tilsyn med virksomhetenes etterlevelse av minstelønn gitt i vedtak om allmenngjøring av tariffavtaler. ID-kort i byggebransjen, påseplikt for oppdragsgivere, innsynsrett for tillitsvalgte, samt ny registreringsordning for bemanningsforetak Arbeidstilsynet 3 Nordiska arbetsmiljökonferensen

20 Utländsk arbetskraft och arbetsmiljö i de nordiska länderna - Norge Arbeidstilsynet strategiske hovedgrep Våre mål : Alle som utfører arbeid i Norge skal ha verdige og lovlige arbeidsforhold Virksomheter som driver ulovlig og tjener på sosial dumping skal stoppes Forhindre at språk- og kulturforskjeller bidrar til dårligere arbeidsmiljø Vår hovedstrategi : Uanmeldte inspeksjoner med tøff sanksjonsbruk Kombinert med informasjon og bistand til arbeidsinnvandrerne på deres eget språk, Samarbeid med arbeidslivets parter og andre offentlige etater Arbeidstilsynet 4 TILSYNET Etablert nasjonale tilsynsprosjekter i byggebransjen og i landbruket Hovedtema for tilsynene er arbeidskontrakter, lønn, arbeidstid, innkvartering og sikkerhet Arbeidsgiver må utlevere arbeidskontrakter, timelister, lønnslipper, arbeidstillatelser og kontrakter mellom virksomheten og oppdragsgiver Får vi ikke dokumentasjon innen maks 1 uke stanser vi virksomheten Når dokumentasjonen viser ulovlige vilkår gir vi pålegg med korte frister Vi politianmelder i tillegg grove brudd og tilfeller av dokumentfalsk Lik behandling av norske og utenlandske virksomheter Avtaler med Arbeidstilsynene i Polen, Estland, Latvia og Litauen om utveksling av informasjon og bistand i tilsynssaker Arbeidstilsynet 5 20 Nordiska arbetsmiljökonferensen 2008

21 Utländsk arbetskraft och arbetsmiljö i de nordiska länderna - Norge Informasjon til arbeidsinnvandrerne Må være lett tilgjengelig og på et språk de forstår Polsk telefonisk svartjeneste, polsk nettside Besøkstjeneste ved Servicesenter for arbeidsinnvandrere i Oslo. Etablert i samarbeid med Skatteetaten, Utledningsdirektoratet og politiet Ansatt språkkyndige i tilsynet og bruker tolketjenester ved behov Brosjyrer på mange språk, oversatte utgaver av pålegg Stor pågang fra arbeidsinnvandrere til våre tiltak Får mye informasjon om arbeidsplasser som driver ulovlig Mange ber om tilsyn og hjelp til å få lovlige lønns- og arbeidsvilkår Stor medieomtale av enkeltsaker hvor arbeidsinnvandrere sammen med Arbeidstilsynet stopper sosial dumping Arbeidstilsynet 6 Tilsynsaksjoner i byggebransjen Gjennomfører 4 nasjonale tilsynsaksjoner i året 2 hittil i virksomheter med arbeidstakere fra EU 10 land er kontrollert. Uke 1 med reaksjon i 85 % av tilsynene Uke 2 med reaksjon i 81 % av tilsynene Kontroll av: 1. Fysisk sikkerhet 2. Lønns- og arbeidsvilkår. 3. Innkvartering. Arbeidstilsynet 7 Nordiska arbetsmiljökonferensen

22 Utländsk arbetskraft och arbetsmiljö i de nordiska länderna - Norge Fysisk sikkerhet Stansing pga fare i 11% av tilsynene Gått ned fra ca 12 % i 2007 Mange pålegg for stillas, stiger og arbeid i høyden, samt bruk av arbeidsutstyr Inspektørene sier at de oftere ser brudd på norske sikkerhetsregler Nasjonal ulykkesstatistikk fortsatt ikke god nok Mange arbeidsinnvandrere i mindre byggeprosjekter - rehabilitering Arbeidstilsynet 8 Lønns- og arbeidsvilkår Stanset for manglende dokumentasjon i kun 10 tilfeller I 2007 stanset 46 ganger I 2006 antok at et flertall hadde ulovlige lønns- og arbeidsvilkår Nå antar at ca 20 % har under minstelønn Færre svært grove brudd enn i 2007 Mange brudd på arbeidstid over 60 timer uken Arbeidstilsynet 9 22 Nordiska arbetsmiljökonferensen 2008

23 Utländsk arbetskraft och arbetsmiljö i de nordiska länderna - Norge Innkvartering Krever samme standard som for norske byggearbeidere Hovednorm er enerom Avdekker mange i samme rom og at de bor på byggeplassen Færre grove brudd enn før I tilsynsukene 2008 gitt 26 reaksjoner Arbeidstilsynet 10 Selvstendig næringsdrivende Mulighet for omgåelse av regelverket Vi ser opp til 100 selvstendig næringsdrivende på et bygg Arbeidstilsynet bedt om å vurdere om disse i realiteten er arbeidstakere Vurderer organiseringen og ledelsen av arbeidet 4 saker fra tilsynsukene 3 av disse virksomhetene har nå ansatt arbeidstakerne, en har forlatt Norge Arbeidstilsynet 11 Nordiska arbetsmiljökonferensen

24 Utländsk arbetskraft och arbetsmiljö i de nordiska länderna - Norge OPPSUMMERING ERFARINGER 2008 Strategien virker. Færre grove tilfeller av sosial dumping Situasjonen bedre hos arbeidsinnvandrere ansatt i norske virksomheter Utenlandske virksomheter med ansatte på oppdrag i Norge har høyest risiko for ulovlige lønns- og arbeidsvilkår Arbeidsinnvandrerne selv ønsker ikke å bli behandlet på en dårligere måte enn norske arbeidstakere Effekt av mediaoppslag er at virksomheter som vil bevare sitt image ikke lenger tar sjansen på å bli tatt for sosial dumping Fortsatt stor utfordring i den uorganiserte delen av arbeidslivet Nye risikobransjer vokser fram renhold, transport, hotell og restaurant og industrien Samarbeid mellom arbeidslivets parter og myndigheter er nødvendig Utfordring at tilsynene og oppfølgningen av disse er svært ressurskrevende Arbeidstilsynet Nordiska arbetsmiljökonferensen 2008

25 Eyðun Elttör, AT Färöarna UDENLANDSK ARBEJDSKRAFT OG ARBEJDSMILJØ Færørerne har nok til alle tider været påvirket af fremmede. I starten var vi alle sammen fremmede, men efterhånden blev dem der beboede disse øer til færinger, til trods for at vi, år senere, ikke findes i statistiske opgørelser. Fra gammel tid ved vi at der er kommet både røvere og tjenestemænd for at få del i de goder der var på Færøerne. Dette har nok ikke noget med dagens arbejdsmiljø at gøre, men det har helt sikkert påvirket datidens arbejdsmiljø, selvom ordet ikke eksisterede dengang. Røverne tog mad, husdyr, folk o.a. med sig, og det gav ekstra arbejde til dem der blev tilbage, foruden personlige tragedier. Tjenestemændene kom også for at få del i goderne, men de kaldte det skat. Også dette skabte merarbejde til dem der boede her. Dengang var der helst ikke noget der hed 11-timer reglen eller ung under 18 ár. Til trods for at Færøerne ligger lidt afsides, midt i Nordatlanten, og derved delvis har været beskyttet mod omverdenen og mod at blive overrendt af fremmede, så har der helst altid været en del fremmede på Færøerne. I dag bor omkring mennesker på Færøerne. I 2007 var der lønmodtagere. Heraf kom 764 lønmodtagere fra lande udenfor norden. (útlendskir ríkisborgarar). Se vedlagte diagram Tilsamans ( Løntakarar) Útlendskir ríkisborgarar Tilsamans Nordiska arbetsmiljökonferensen

26 Utländsk arbetskraft och arbetsmiljö i de nordiska länderna - Färöarna Arbeiðseftirlitið Falkavegur 6 Boks 1400 FO-110 Tórshavn Tlf.: arb@arb.fo År Útlendskir ríkisborgarar Løntakarar tilsamans Prosent ,7% ,0% ,5% ,7% ,7% ,5% ,6% ,0% I diagrammet er der tale om procent (%), men da disse er så små ses de ikke igen i kurven, og tallene er derfor sat ind her. Som man kan se af tallene, så er der en klar tendens til at der er flere og flere fremmede lønmodtagere på Færøerne. I år 2000 var tallet 1,7% og i 2007 er dette tal vokset til 3,0%. Det vil sige næsten en fordobling af fremmende lønmodtagere i forhold til Færøske lønmodtagere i løbet af de sidste 8 ár. Útlendskir ríkisborgarar í Føroyum Bústað í Føroyum Bústað uttanlands Útlendskir ríkisborgarar Andre diagrammer viser at Island og Norge er de lande, hvor de flest fremmede kommer fra, når vi ser bort fra Færøerne og Danmark. Såfremt vi siger at lønmodtagere fra de andre nordiske lande ikke er fremmede lønmodtagere, så kommer de fra disse lande: 26 Nordiska arbetsmiljökonferensen 2008

27 Utländsk arbetskraft och arbetsmiljö i de nordiska länderna - Färöarna Arbeiðseftirlitið Falkavegur 6 Boks 1400 FO-110 Tórshavn Tlf.: arb@arb.fo Pólland 76 UK 65 Tailand 58 Rumenia 50 Filipsoyggjar 49 Russland 36 Kroatia 24 Brasilia 22 USA 22 Týskland 13 Serbia og Montenegro 47 Lønmodtagere fra andre lande Póland UK Tailand Rumenia Filipsoyggjar Serbia og Montenegro Rusland Kroatia Brasil USA Týskland En ikke uvæsentlig gruppe af fremmede lønmodtagere er dem der kommer til Færøerne som halveller helprofessionelle idrætsudøvere. De bliver som oftest tilbudt at spille fodbold, håndbold e.l. (kontraktmæssigt med en sportsforening) og arbejde på halv tid. Nordiska arbetsmiljökonferensen

28 Utländsk arbetskraft och arbetsmiljö i de nordiska länderna - Färöarna Arbeiðseftirlitið Falkavegur 6 Boks 1400 FO-110 Tórshavn Tlf.: arb@arb.fo På vores største koncern indenfor fiskearbejde Faroe Seafood er der omkring 78 fremmede lønmodtagere af en samlet lønmodtagermasse på 784 lønmodtagere, hvilket svarer til omkring 10%. Faroe Seafood består af 6 fiskefilet-fabrikker fordelt på forskellige bygder. Útlendingar hjá Faroe Seafood Útlendingar Tilsamans Runavík Toftir Tórshavn Vestmanna Miðvágur Vágur Virki Útlendingar Arbeiðsfólk tilsamans Runavík Toftir 6 84 Tórshavn Vestmanna Miðvágur Vágur Nordiska arbetsmiljökonferensen 2008

29 Utländsk arbetskraft och arbetsmiljö i de nordiska länderna - Färöarna Arbeiðseftirlitið Falkavegur 6 Boks 1400 FO-110 Tórshavn Tlf.: arb@arb.fo Sprogbarrierer Fælles for al fremmed arbejdskraft på Færøerne er, at ingen, eller kun ganske få, i begyndelsen forstår det færøske sprog. Det er dog vores erfaring, at mange meget hurtigt forstår færøsk og senere også lærer at tale sproget. Derfor kan det være vanskeligt for dem at orientere sig om gældende regler på arbejdsmarkedet og hvilke hvilke arbejdsmiljøregler der er gældende, hvilket medfører at arbejdsgiverne skal være ekstra opmærksomme og instruere dem i at udføre arbejdet på en sundhed- og sikkerhedsmæssig forsvarlig måde. I alt er omkring 85 lande repræsenteret på Færøerne med fremmede lønmodtagere, så der er mange sprog at tage hensyn til, når der skal orienteres om at f.eks: bestemte arbejder kun er tilladt, om lønmodtageren har relevant uddannelse, ikke er for ung, personlig beskyttelse skal anvendes. Bliver arbejdet ikke udført i henhold til gældende regler, kan det i værste fald være årsag til at lønmodtageren og andre kan komme til skade, eller at endnu værre ting sker. Det har særlig stor betydning med når der arbejdes med: stoffer og materialer. tekniske hjælpemidler, arbejde i højden, arbejde i små lukkede rum. Modersmål (eget sprog). De Nordiske lande indgik en konvention den 17. juni 1981 (Bekendtgørelse nr. 16 af ) om gensidigt at acceptere at en borger altid skal kunne henvende sig til en offentlig myndighed, på sit eget sprog. Konventionen er indgået mellem: Danmark (Overenskomsten har indtil videre ikke virkning for Færøerne), Finland, Island, Norge, Sverige, Føroyar. Med virkning fra 22. marts 2007 finder nordisk overkomst af 17. juni 1981 om nordiske statsborgeres ret til at anvende deres eget sprog i et andet land også anvendelse på Færøerne. Der henvises til Udenrigsministeriets bekendtgørelse nr. 16 af 10. marts 1987, Lovtidende C. Nordiska arbetsmiljökonferensen