Dental sanitas in iuvenes

Transkript

1 Nr. 1 / 2013 Tannhelseteamet kan helse side 3 Ungdomar och unga vuxna en viktig målgrupp för tandvården Side 5 De unge skal også regelmæssigt til tandlæge Side 7 Tema: Dental sanitas in iuvenes professional dental care

2 2 Her træffes zendium i februar Tandplejernes efteruddannelse, Middelfart 9. marts Dansk Parodontologisk Selskab, Århus 12. marts SAKS Alarmmässa, Göteborg april. Scandefa, København april STHF Fortbildningsdagar, Stockholm 18. april Ortodontisektionens Yrkeskonferens, Göteborg 30. april - 2. maj Dansk Selskab for Parodontologi, København maj Svensk förening för Orofacial Medicin Vårmöte, Söderköping 30. og 31. maj Norsk Tannpleierforening Årskonferanse, Gjøvik august Barntandvårdsdagarna, Skövde Indhold Tannhelseteamet kan helse...3 Ungdomar och unga vuxna en viktig målgrupp för tandvården...5 De unge skal også regelmæssigt til tandlæge...7 Forord Kære læser, I dette nummer af Scannews har vi valgt at fokusere på børn og unge. Tandsundheden er blevet stærkt forbedret igennem de seneste årtier. Disse gode resultater er vi bestemt ikke kommet sovende til, det er en udvikling baseret på omfattende og kontinuerlige profylaktiske tiltag. Men flere undersøgelser viser, at der har været en stigning i forekomsten af tanderosion over de seneste årtier især blandt børn og unge 1. zendium har siden 1980 engageret sig aktivt i forebyggelse af tandsygdomme - bl.a. gennem publikation af artikler, faglige pjecer og patientpjecer samt mundplejeprodukter. I 2006 lancerede vi tandpastaen zendium Syreforsvar. Denne variant skifter nu navn til zendium Emalje Protect og samtidig lancerer vi en variant til børn over 7 år samt en mundskyl. Hele produktserien er baseret på enzymer, proteiner og et højt indhold af natriumflorid. Årskursus og Scandefa er lige om hjørnet og vi vil være på stand C I år vil vi fokusere på zendium Emalje Protect samt Pepsodent Ultra Complete, som er en ny tandpasta på det danske marked. Kom forbi standen og hør nærmere om vores mundplejeprodukter. Der er ofte forespørgsler på vores publikationer og de kan alle bestilles gratis via din dentalgrossist. Med venlig hilsen Lena Krok, Torbjørn Wilhelmsen og Layout og produktion: liat hansen reklame Lene Wedel Heilskov Aut. Tandplejer/Clinical Consultant Oral Care Nordic Ansvarshavende redaktør zendium professional dental care 1) Joost Larsen et al. Tandlægebladet. 2003; 107:240-7 og Esmark. Tandlægebladet 2009; 113:662-5.

3 Tannhelseteamet kan helse, Av Torbjørn Wilhelmsen, wikos.no 3 Tannhelseteamet kan helse Livsstilssykdommer koster samfunnet enorme beløp. Det er stor politisk interesse for å styrke arbeidet med å forebygge livsstilsykdommer. Om lag 90 prosent av befolkningen oppsøker tannlege eller tannpleier regelmessig. Bør ikke slike besøk brukes i det helseforebyggende arbeidet, undrer professor dr.odont. Claes-Göran Crossner ved Universitetet i Tromsø. Av Torbjørn Wilhelmsen, wikos.no Claes-Göran Crossner, professor dr.odont. ved Universitetet i Tromsø»Tannhelsetjeneste og spesialisthelsetjeneste er helt adskilt i Norge både økonomisk og organisatorisk. Mens fylkeskommunen har ansvar for tannhelse for barn og unge samt definerte omsorgsgrupper, styres sykehusene som egne statsforetak. Pasienter over år er henvist privat tannhelsetjeneste, samtidig som det er økende fokus på å ta inn voksne betalende pasienter i den offentlige tannhelsetjenesten. I sum gir dette grunn til bekymring for hvordan det forebyggende arbeidet blir ivaretatt. Tannhelseteamet har god og ofte meget omfattende kunnskap om helse og livsstilsrelaterte sykdommer, men jeg mener deres mulighet for å formidle dette trues av organisatoriske og politisk bestemte modeller. Dermed går samfunnet kanskje glipp av en betydelig ressurs i kampen mot hjerte- og karsykdommer, fedme, diabetes for å nevne noen,«sier Claes-Göran Crossner.»For eksempel kan en livsstil som etter hvert leder til hjerte- og karsykdommer vise symtomer i munnhulen kanskje 20 år før vi får problemer med hjertet. Karies og erosjoner Claes-Göran Crossner kommer fra Sverige og arbeider spesielt med pedodonti ved tannlegeutdanningen, Universitetet i Tromsø. Han tok sin tannlegeutdannelse ved Universitetet i Malmø i 1969 og avla sin PhD ved Universitetet i Umeå Gjennom hele sin karriere har Crossner vært opptatt av barns tannhelse. Han er nå engasjert i en omfattende helseundersøkelse, Fit Futures«, der helsetilstanden og levevaner til 1200 skolelever i Troms fylke skal kartlegges.» Selv om det har skjedd store forbedringer, er karies fortsatt vår vanligste folkesykdom.karies er jo en helt»unødvendig«sykdom i vårt samfunn i dag. Ingen burde ha karies. Jeg mener tannhelsetjenesten bør bli betydelig mer ambisiøs på bekjempelse av karies. Det samme gjelder erosjonsskader. Dette øker i omfang og reparasjonsarbeidet er svært kostbart. Kroppslige senskader som diabetes og fedme som følge av høyt sukkerinntak i de sure drikkene, vil legge beslag på betydelige ressurser i spesialisthelsetjenesten i fremtiden,«sier Crossner. Profesjonskamp Professor Crossner mener det ikke er grunnlag for kamp mellom prosesjonene i en felles kamp for å forebygge livsstilssykdommer.»min erfaring er at leger som regel har liten kunnskap om hva som skjer i munnhulen.«et annet spørsmål er om tannlegen eller tannpleieren er den som er best egnet til å utvide repertoaret.»tannpleierne gjør en god jobb, særlig i forhold til barn og unge. Samtidig er det et tankekors at det mange steder i Norge finns ungdommer som går ut av tenårene uten å ha møtt en tannlege.«tannstein og blodtrykk»hvilke andre»ikke-odontologiske«undersøkelser mener du det ligger til rette for blir utført på tannlegekontoret? Blodtrykk, blodprøve, BMI?Det har jeg ikke noen bastant mening om. Ideen kan ha mye for seg, men det vil kreve en annen organisasjonsform enn det vi har i dag. Det jeg imidlertid ser klare fordeler av er at det etableres»helsehus«hvor tannlege, tannpleiere, helsesøster og lege er samlokalisert og derved utvikler langt bedre samhandling enn det vi ser i dag. Det som vil være en utfordring fremover, er å sikre at informasjonsarbeidet i tilknytning til det folkehelsefremmende arbeidet blir bedre organisert.det sies ofte at retten til beste mulige helse er en av de viktigste menneskerettighetene, men tannhelsen glemmes ofte bort i denne sammenheng. Munnen er en del av kroppen og munhelsen skal ses som en integrert del av den allmenne helsen - noe som politikerne og andre beslutningstakere burde ha større forståelse for,«avslutter Crossner. Munnen en»inngang«for samarbeid»det er et potensial for bedre samarbeid mellom tannhelsetjenesten og de øvrige helseprofesjonene. Men det er også riktig å understreke at samarbeidet mange steder går stadig bedre. Ikke minst får vi gode tilbakemeldinger fra de regionale kompetansesentrene for tannhelsetjenesten som er etablert i regi av fylkeskommunene. De forteller om tannleger og spesialister i privat og offentlig sektor som i stor grad blir med på prosjekter som strekker seg ut over grensen for»oral helse«.«det sier avdelingsdirektør Jon-Torgeir Lunke i Helsedirektoratet. Han leder Helsedirektoratets Avdeling for allmennhelse som inkluderer tannhelsefaglig kompetanse. Lunke peker på at tannleger og tannpleiere ofte støter på patologiske indikasjoner i munnhulen til pasientene. I henhold til helsepersonellovens 4 ligger det et krav om å vise pasienter til andre som kan yte helsehjelp, om man selv vurderer at egen kompetanse ikke strekker til. Dialog og kontakt med andre helseprofesjoner skaper med dette et ubrutt pasientforløp. Imidlertid er ikke dette samarbeidet like friksjonsfritt alle steder og Lunke mener det er flere aktører som kan bidra til å forbedre relasjonen.»kommunene skal gjennomføre lokale samarbeidsmøter med fastlegene; dette heter lokal samarbeidsutvalg (LSU) og allmennlegeutvalg (ALU). Mange steder kan det ligge til rette for å trekke inn tannhelsetjenesten i slike samarbeidsmøter. Likeledes finnes det mange lokale foreninger for både leger og tannleger som bør gjøre det enkelt å skape arenaer for dialog og erfaringsutveksling. De begeistrede tilbakemeldinger fra flere av de regionale kompetansesentrene for tannhelsetjenesten tyder på at også privatpraktiserende tannleger ønsker å delta på andre fagarenaer og vil styrke sin kompetanse til beste for de pasientene han eller hun har. Et eksempel på felles ansvar på tvers

4 4 Tannhelseteamet kan helse, Av Torbjørn Wilhelmsen, wikos.no av profesjonsgrensene er arbeidet mot tobakksrøyking.«at tannhelsekontorene blir en a la carte diagnosestasjon for pasientene, har Lunke liten sans for.»jeg tror ikke at tannleger eller tannpleiere skal begynne med blodtrykksmåling og blodprøvetaking i egen praksis. All den tid nordmenn besøker sin fastlege tre til fire ganger hvert år i gjennomsnitt, ser jeg ikke umiddelbart behov for å utvide tilbudene i tannhelsetjenesten på denne måten.«camilla Hansen Steinum, President for Den norske tannlegeforening Tannlegeforeningen er positiv Hvilke tanker gjør Den norske tannlegeforening seg om»et utvidet tilbud om helsesjekk«ved besøk hos tannlegen, president Camilla Hansen Steinum?»Tennenes og munnhulens tilstand betyr mye for den totale helsetilstanden. Tannlegen kan i mange tilfeller avdekke sykdom på et tidlig stadium. Sykdommer i munnen har innvirkning på hjerte- og karsykdommer, kreft er hyppig forekommende i munnhulen og diabetikere er spesielt utsatt for tannløsningssykdommen periodontitt. Det er godt kjent at de vanligste sykdommene i munnhulen, som karies, periodontitt og erosjonsskader er typiske livsstilssykdommer forårsaket av samme kostvaner og livsstil som senere i livet kan føre til overvekt, diabetes og hjerte- og karsykdommer- vår i dag kanskje vanligste dødsårsak. Det er derfor ikke noe i veien for at tannleger kunne utført andre undersøkelser som blodtrykkmålinger, samtidig med en vanlig tannhelsekontroll. Men det er ikke hovedpoenget. Det viktigste er å få til en reell samhandling med primærhelsetjenesten. 90% av den voksne befolkningen går regelmessig til tannlege, minst hvert annet år, og tannlegene kan derfor oppdage sykdommer som ellers ikke ville blitt oppdaget fordi folk ikke oppsøker lege på samme måte. Dermed mener vi at tannleger er i en unik posisjon der vi kan bidra i folkehelsearbeidet med blant annet å oppdage medisinske problemer på et tidlig stadium. Tannlegenes viktigste oppgave blir å oppdage behovet for utredning, og henvise, ikke nødvendigvis å diagnostisere selv.«tannlegepresidenten mener også at samarbeidet mellom tannlege og lege kan bli bedre.»det er et stort potensial for utvidet samarbeid med andre helseprofesjoner, og mer effektiv samhandling mellom tannlegene og den øvrige helsetjenesten er en sak vi prioriterer høyt. Blant annet ønsker vi å kunne henvise pasienter direkte til spesialister innenfor ulike felt. Nå må alt gjennom fastlegen, som fort kan bli et forsinkende mellomledd. Dessuten er det helt avgjørende at myndighetene sørger for at IT-systemene i helsetjenesten kan «snakke sammen«. Det gjør de dessverre ikke i dag, noe som faktisk kan gå på pasientsikkerheten løs. Viktige opplysninger om pasientenes helsetilstand og medisinbruk kan ikke utveksles med dagens tekniske løsninger. Dermed kan risikofaktorer overses når behandling skal gjennomføres. Vi vet også at en del pasienter ikke får de rettighetene de har krav på i den offentlige tannhelsetjenesten eller gjennom Helfo på grunn av vanskelig kommunikasjon og for dårlig samhandling på tvers av sektorer.«

5 Ungdomar och unga vuxna en viktig målgrupp för tandvården, av Anna-Lena Östberg, Docent, Folktandvården Västra Götaland, Avdelningen för odontologisk psykologi och folkhälsa, Institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 5 Ungdomar och unga vuxna en viktig målgrupp för tandvården De flesta ungdomar i Skandinavien har en god munhälsa. Vid besök i tandvården registreras den kliniska munhälsan och tandvårdspersonalen frågar troligen om munhygienvanor, Vad dricker du när du är törstig? och så vidare, med lite variationer. Men vad vet vi egentligen om hur de ser på sin munhälsa hur tänker de om framtiden och hur kommer de att prioritera sin tandvård den dag de själva får betala för den? blödning och svullnader, nervskador och risk för aspiration [14]. Hur uppfattar ungdomarna själva sin munhälsa? Frågar vi helt enkelt Hur upplever du din munhälsa? så svarar en överväldigande majoritet att den är god/ganska god [15]. Många uppgav dock (drygt en femtedel) att tandköttet blödde vid tandborstning dagligen eller flera gånger i veckan. De har också en hel del bettfysiologiska besvär [16]. Anna-Lena Östberg, Docent, Folktandvården Västra Götaland, Avdelningen för odontologisk psykologi och folkhälsa, Institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Målgruppen Övergångsperioden mellan barndom och vuxenlivet, ungdomen, kallas adolescens. Enligt WHO sträcker den sig mellan 10 och 24 år [1]. Utvecklingen under perioden sker på flera plan: fysiskt/biologiskt, kognitivt med ökande förstånd och förmåga till inlärning, affektivt/känslomässigt, socialt med vidgande perspektiv till omvärlden och också moraliskt med införlivande av ett värdesystem. Tidsperioden indelas i utvecklingsstadier, där tidig adolescens (10-13/14 år) innebär snabb kroppsutveckling och konkret tänkande. Under mellanadolescensen (13-17 år) har individen nästan växt färdigt. Förmågan till abstrakt tänkande ökar men är fortfarande begränsad och tidsperspektivet är kort. Mellanadolescensen anses ofta som en turbulent tid där individen strävar efter att frigöra sig från föräldrar. Sen adolescens (17 år- ) karakteriseras av mer moget och abstrakt tänkande samt social autonomi [2, 3]. Puberteten börjar tidigare för flickor än för pojkar men utvecklingen tenderar att vara färdig ungefär vid samma tid [4]. Detta är en period livet då många vanor och beteenden etableras och blir bestående. Idag är skoltiden förlängd, och den tenderar att bli allt längre många studerar länge, upp i trettioårsåldern. Det innebär att man inte är självständig ekonomiskt, är beroende men också med begränsat ansvar. Arbetsmarknaden har också bidragit till detta. De stora samhällshändelserna påverkar livsvillkoren och vi är alla produkter eller barn av vår tid och de omständigheter vi växt upp under. Tandvårdspersonal i olika åldrar möter ungdomar och alla har präglats av sin tid. Ungdomars kliniska munhälsa Andelen ungdomar med manifest karies (dentinkaries) har minskat dramatiskt under de senaste årtiondena, även om tandhälsoförbättringen har visat tendenser till att plana ut [5-7]. I officiell statistik registreras däremot inte initialkaries (emaljkaries). Ändå vet vi från vår kliniska vardag och vetenskapliga studier att dessa står för en stor del av kariesskadorna, 80-90% [8, 9]. Kariesfördelningen är dessutom skev, det vill säga en liten grupp står för en stor del av sjukligheten [7, 10]. Ofta får munhälsa bli synonymt med karies, men olika undersökningar visar att gingivit bland ungdomar är vanligt. I en randomiserad studie i Västra Götaland hade drygt 60% av 19-åringar gingivit vid 50% av de undersökta tandytorna [11]. Det finns även en rad andra munhälsobekymmer som kan drabba ungdomar. Idag noteras en ökande förekomst av erosionsskador, som hos ungdomar ofta är dryckesinducerad [12]. Detta ger både funktionella (t ex isningar) och estetiska komplikationer. Bettfysiologiska symptom förekom i en stor svensk epidemiologisk undersökning hos 6% av flickorna och 3% av pojkarna [13]. Förekomsten ökade med åldern. Slemhinneförändringar uppträder framför allt på grund av snusbruk. Intresset för kroppsmodifiering har ökat under senare år. Piercing i och omkring munnen kan ge en rad komplikationer: infektioner, trauma på mjuk- och hårdvävnad (särskilt tungpiercing), allergier, Frågan är: Vad grundar de sin bedömning på? I en intervjustudie med 15- och 18-åringar framkom att den utgick både från hur de uppfattade sin kliniska status (condition) och hur de skötte sin mun (action) [17]. Här var det framför allt manifest karies som bedömdes. Initial/emaljkaries missuppfattades och tonades ofta ner. Upplevda påverkansfaktorer var tandvård (professionell och egen), socialt stöd främst från föräldrar, socialt intryck (ex utseende) och yttre faktorer som ekonomi och tidsbrist. I en liknande svensk studie intervjuades ungdomar med hög kariesrisk och även där kom socialt intryck och upplevd tidsbrist fram [18]. Vad är viktigt för ungdomar? Och hur prioriterar de sin munhälsa? I återkommande undersökningar bland ungdomar under de senaste årtiondena lyfts hälsan regelmässigt fram som viktig [19], tillsammans med bland annat sociala relationer, utbildning och intressant arbete. De flesta ungdomar anser också att tänderna är viktiga [15, 20]. Trots detta är regelbunden tandvård inte prioriterat särskilt högt. När 19-åringar fick frågan om de tänkte gå regelbundet till tandvården i framtiden när de själva får bekosta vården var det 30% av de unga kvinnorna och drygt 40% av männen som svarade nej [21]. Signifikanta riskfaktorer för att inte prioritera tandvård var rökning, tandborstning < 2 gånger per dag och manligt kön. Hur kan tandvården hjälpa till att främja hälsobeteende bland ungdomar/unga vuxna? För att kunna nå fram till ungdomar med ett hälsobudskap, behöver tandvårdspersonal ha kunskap om deras utveckling. Information och kommunikation behöver vara anpassad efter ålder och situation så att ungdomarna förstår och upplever att den är relevant. Om de ska känna att de

6 6 Ungdomar och unga vuxna en viktig målgrupp för tandvården, av Anna-Lena Östberg, Docent, Folktandvården Västra Götaland, Avdelningen för odontologisk psykologi och folkhälsa, Institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet själva kan påverka sin munhälsa, måste tandvårdspersonalen fråga efter deras uppfattningar och syn på munhälsa. Tonvikten ska läggas på att stärka det friska hos individen och att stödja ett hälsobeteende, så kallad empowerment [22]. Idag finns pedagogiska metoder för att utveckla individens förmåga att själv formulera målsättningar och fatta egna beslut, till exempel motiverande samtal [23]. Sammanfattningsvis: Innebörden av och synen på ungdomsbegreppet har förändrats. Det är en tid av prestationskrav, motstridiga förväntningar, ökad förmåga till självständighet, men också beroende och oklara sociala roller. Detta är en viktig bakgrund för omhändertagandet av ungdomar i vård/tandvård, för preventions- och promotionsarbete. Tandvårdspersonal har sin erfarenhet och sina uppfattningar - om bland annat munhälsa Ungdomar har sin erfarenhet och sina uppfattningar - om bland annat munhälsa Tandvårdspersonal behöver ha kunskap om ungdomars utveckling, uppfattningar och prioriteringar för ett framgångsrikt promotions- och preventionsarbete. Referenser 1. WHO, The reproductive health of adolescents: a strategy for action. Geneve: Erling A, Hwang HP (red). Ungdomspsykologi. Utveckling och livsvillkor. Stockholm: Natur och Kultur, Svenska läkaresällskapet. Varken barn eller vuxen - ungdomsmedicin i praktiken. Läkardagarna i Örebro. Svensk medicin nr 75. Stockholm: Gothia, Vaughan V, Litt I. Child and adolescent development: clinical implications. Philadelphia: WB Saunders company, Haugejorden O, Birkeland JM. Evidence for reversal of the caries decline among Norwegian children. Int J Paediatr Dent 2002;12: Poulsen S. Dental caries in Danish children and adolescents Community Dent Oral Epidemiol 1996;24: Socialstyrelsen. Karies hos barn och ungdomar: en lägesrapport för år Socialstyrelsen: Stockholm, Sköld UM, Klock B, Rasmusson CG, Torstensson T. Is caries prevalence underestimated in today s caries examination? A study on 16-year-old children in the county of Bohuslän, Sweden. Swed Dent J 1995;19: Forsling JO, Halling A, Lundin SÅ, Paulander J, Svenson B, Unell L, Wendt LK. Proximal caries prevalence in 19-year-olds living in Sweden. A radiographic study in four counties. Swed Dent J 1999;23: Swedberg Y, Fredén H, Norén JG. Caries extreme groups among adolescents, leaving organised dental care in Göteborg, Sweden. Swed Dent J 1997;21: Ericsson JS, Abrahamsson KH, Östberg AL, Hellström MK, Jönsson K, Wennström JL. Periodontal health status in Swedish adolescents: an epidemiological, cross-sectional study. Swed Dent J 2009;33: Johansson AK, Omar R, Carlsson GE, Johansson A. Dental erosion and its growing importance in clinical practice: from past to present. Int J Dent 2012; p Nilsson IM, List T, Drangsholt M. Prevalence of temporomandibular pain and subsequent dental treatment in Swedish adolescents. J Orofac Pain 2005;19: Maheu-Robert LF, Andrian E, Grenier D. Overview of complications secondary to tongue and lip piercings. J Can Dent Assoc 2007;73: Ericsson JS, Östberg AL, Wennström JL, Abrahamsson KH. Oral health-related perceptions, attitudes, and behavior in relation to oral hygiene conditions in an adolescent population. Eur J Oral Sci 2012;120: Nilsson IM, Drangsholt M, List T. Impact of temporomandibular disorder pain in adolescents: differences by age and gender. J Orofac Pain 2009;23: Östberg AL, Jarkman K, Lindblad U, Halling A. Adolescents perceptions of oral health and influencing factors: a qualitative study. Acta Odontol Scand 2002;60: Hattne K, Folke S, Twetman S. Attitudes to oral health among adolescents with high caries risk. Acta Odontol Scand 2007;65: Fürth T, Holmberg I, Larsson O, Raaterova M. 80-talisterna kommer - om kollektiva egoister, självuppoffrande livsnjutare och andra ungdomar. Uppsala: Uppsala Publishing House AB, Hedman E, Ringberg C, Gabre P. Knowledge of and attitude to oral health and oral diseases among young adolescents in Sweden. Swed Dent J 2006;30: Östberg AL, Ericsson JS, Wennström JL, Abrahamsson KH. Socio-economic and lifestyle factors in relation to priority of dental care in a Swedish adolescent population. Swed Dent J 2010;34: Björvell H. Patient empowerment målet är bättre hälsa och stärkt beslutanderätt. Läkartidningen 1999;96: Miller W, Rollnick S. Motiverande samtal: att hjälpa människor till förändring. Stockholm: Natur & Kultur, 2010.

7 7 De unge skal også regelmæssigt til tandlæge Tandsundheden er blevet væsentligt forbedret gennem de seneste 40 år. Flere og flere mennesker bevarer deres egne tænder, der bliver lavet færre fyldninger. Mere end hver tredje teenager forlader børneog ungdomstandplejen uden nogen sinde at have prøvet at få boret i en tand. Disse flotte resultater er ikke kommet ud af det blå. Den forbedrede tandsundhed bygger på en stor profylaktisk indsats gennem mange år, både inden for børneog ungdomstandplejen og inden for voksentandplejen. Som et væsentligt element i denne profylaktiske indsats er det lykkedes at gøre langt de fleste børn og voksne bevidste om, at tænderne skal børstes to gange om dagen med fluortandpasta. De seneste års udvikling viser imidlertid, at vi inden for tandplejen skal passe meget på ikke at komme til at hvile for tungt på laurbærrene. Sideløbende med forbedringerne af tandsundheden har vi nemlig fået en ny udfordring, og den handler om, at mange af de unge ikke kommer regelmæssigt til tandlæge Ved Freddie Sloth-Lisbjerg, Formand for Tandlægeforeningen At gå regelmæssigt til tandlæge er ensbetydende med, at man går til tandlæge præcis så ofte, at udviklingen af sygdomme i tænder, mund og kæber kan forebygges i videst muligt omfang. Det er således ikke muligt at sætte generelle tal på, hvor længe der må gå mellem indkaldelserne. Men vi ved, at 8 % af deltagerne i den såkaldte Tandundersøgelse ved KRAM ikke havde fået undersøgt deres tænder i fem år. Tandundersøgelsen ved KRAM er den hidtil største kortlægning af danskernes tandsundhed. Den har omfattet personer og er gennemført i et samarbejde mellem analyseinstituttet KORA, Tandlægeforeningen og tandlægeskolerne ved universiteterne i Aarhus og København. Figuren nedenfor tyder på, at en del af de unge ikke kommer til tandlæge ofte nok. Vi ved, at der er mange grunde til, at nogle af de unge ikke passer tandlægebesøgene. Nogle af dem mener ikke, at de har behov for det. Andre har ikke fået taget sig sammen til at finde en tandlæge, måske fordi de er flyttet. Nogle er nervøse for tandbehandlingen, nogle tror, at det er dyrere, end det i realiteten er. Og nogle har simpelt hen ikke råd. Er det et problem, at nogle af de unge dropper ud af tandplejesystemet? Ja, det er det. Både for samfundet og for den enkelte. På det samfundsmæssige plan er det spild af ressourcer at bibringe børn og unge gode tandplejevaner, hvis disse gode vaner ikke bliver videreført i voksenalderen. Og på det individuelle plan kan det ikke betale sig at blive væk fra tandlægen. For langt de fleste unge gælder det nemlig, at det ikke er dyrt at gå til tandlæge. Til gengæld kan det blive dyrt at lade være. Hvis vi fx tager caries, så har vi i tandplejen i dag en tilgang, hvor vi arbejder med risikoprofiler. Vi yder almen profylakse til alle. Vi foretager kontrollerende, individuel forebyggelse på de patienter, som ikke er sygdomsfri, men som alligevel ikke Brug af tandpleje 1990 og 2010 Andel af voksenbefolkningen efter alder, der har været til tandlæge, 1990 og Kilde: Tandlægestatistik, Amtsrådsforeningen/Danske Regioner. Referencer: Cortsen, Birthe: Tandstatus tandsundhed objektivt og subjektivt vurderet. Resultater af Tandundersøgelsen ved KRAM-undersøgelsen. Dansk Sundheds Institut har behov for at få boret. Og vi udfører fyldningsterapi, når dette er den tandlægefagligt rigtige løsning. Vi ved fra SCOR-tallene, at ca. to tredjedele forlader børne- og ungdomstandplejen med gennemsnitligt knap fem flader med initialcaries, og der er her en relativt stor spredning. Hvis ikke der bliver fulgt op med forebyggende og kontrollerende tiltag, er risikoen for langt større behandlinger overhængende, i første omgang med fyldninger der kunne have været undgået. Og det forklarer, hvorfor vi klinisk står med rodbehandlinger og ekstraktioner i vores hverdag også hos unge under 30 år. Hvis vi skal kunne nøjes med at forebygge og kontrollere hos så mange patienter som muligt, er der grænser for, hvor lang tid der kan gå mellem tandlægebesøgene. Vi kan se ud af Tandundersøgelsen ved KRAM, at knap halvdelen af de unge ikke har en optimal mundhygiejne. Selv om de har fået at vide, at de skal børste tænder og bruge tandtråd eller tandstikkere, er mundhygiejnen ikke effektiv nok. Derfor går det ikke, at de unge dropper tandlægebesøgene, når de fylder 18 år. De skal have instruktionen og rådgivningen igen og igen. Og det gælder ikke mindst de mange unge, der er storforbrugere af søde læskedrikke. Derfor er det vigtigt, at vi fortsætter arbejdet med at gøre de årige bevidste om, at det er vigtigt at gå regelmæssigt til tandlæge. Tandlægeforeningen har gennemført kampagner med dette tema både i 2010 og 2012, og det vil ske igen her i Men vi må også have sikret en bedre sammenhæng i den kritiske fase, hvor den unge patient forlader børne- og ungdomstandplejen og skal have fundet en privatpraktiserende tandlæge. Vi er nødt til i et samarbejde mellem sektorerne at få overgangen til at fungere bedre. Det glæder mig derfor, at Sundhedsstyrelsens nationale kliniske retningslinjer om indkaldeintervaller på en faglig indikation er på trapperne og forventes implementeret i tandplejen i KRAM-rapportens tal om mundhygiejne tyder på, at det gode budskab ikke kan høres for tit. Holt, Christian: Brugen af og betaling for tandpleje i Danmark, Sverige og Norge. Tandlægebladet 1/2013. Sundhedsstyrelsens Centrale Odontologiske Register (SCOR). Sst.dk.

8 8 Emalje Protect Double Action mod syreangreb zendium Emalje Protect tandpasta anvender Fluoride Protein Tecnology for at hjælpe med at styrke, beskytte og genopbygge tandemalje. Produktegenskaber: Enzymsystem der understøtter bestanddele i spyttet Indeholder casein og colostrum mælkeproteiner der sammen med spytproteiner hjælper til at modvirke syreskader Indeholder 1450 ppm natriumfluorid, der gør tandemaljen mere modstandsdygtig overfor caries Steareth 30. Mild detergent, der skåner tandemalje og slimhinder Medium koncentration af silica skånsomt slibemiddel Vi ses på zendium s stand C1-010 Yderligere information kan findes på Tekniske spørgsmål kan rettes til: tlf.: , kl forbrugerkontakt.dk@unilever.com Produkter, publikationer og patientpjecer kan bestilles via din dentalgrossist Unilever Danmark A/S Ørestads Boulevard København S Tlf CCS HEALTHCARE AB Box 50208, SE Malmö Tlf , info.opus@ccshc.com Unilever Sverige AB Svetsarvägen Solna Tlf Unilever HPC Norge A/S Martin Linges Vei 25, 1364 Fornebu, Norge Postboks 1, 1330 Fornebu, Norge Tlf: post.norway@unilever.com