INNANRIKS FERJETRAFIKK MILJØREKNESKAP 2000-2009 Siviling Terje Norddal
INNLEGGET MITT Bakgrunn for etablering av miljørekneskapen for innanriks ferjetrafikk Om åreleg oppdatering Resultat 2000-2009 Potensiale for betre miljøeffektivitet i ferjetrafikken
BAKGRUNN Generell fokus på risiko i sjøfart med bruk av ny metodikk frå midt på 1990-talet. Etableringa av risikomodell for norsk innanriks ferjetrafikk 1997-1999 Fast ordning med årleg oppdatering frå 2000, nødvendig med relativt detaljert datafangst med tekniske data om alle ferjer, trafikk m m. Kunne utvidast til å inkludere miljødata utan stort tilleggsarbeid
BRUK Årleg rapport til Miljøverndepartementet via Sjøfartsdirektoratet Grunnlag for tiltaksvurderingar i samband med internasjonale avtalar om ureining til luft. Grunnlag for SSB-statistikk. Kontrollere effekt av miljøtiltak i næringa organisert av Rederienes Landsforbund.
HOVUDTALA 2002 OG 2009 Beskrivelse Enhet 2002 2009 Ferje-rederikombinasjoner Antall 195 193 Antall passasjerer på enkeltstrekninger Mill 41,2 44,0 Antall ferjekm Mill 9,8 10,0 Antall passasjerkm Mill 308 346 Drivstoff. hovedm. Tonn 119 000 141 000 Drivstoff. hjelpem Tonn 7 700 4 100 Utslipp CO2 Tonn 399 000 438 000 Utslipp SO2 Tonn 180 210 Utslipp NOx Tonn 6 500 6 000 Utslipp metan CH4 Tonn 35 1 000
ENERGIEFFEKTIVITET
UTSLEPP TIL LUFT Karbondioksyd CO 2 - basert på drivstofforbruk fordelt på drivstofftypar (diesel/olje eller LNG). Utslipp SO 2 - basert på drivstofforbruk, drivstofftypar og gjennomsnittsdata for svovel i drivstoffet (årleg frå Norsk Petroleumsinstitutt) (ulike diesel/olje-typar eller LNG) Utslipp NO x - basert på drivstofforbruk fordelt på drivstofftypar kombinert med nøkkeltal for utslepp avhengig av motoreigenskapar fram til 2007. Deretter delvis basert på målte data. Utslipp metan CH 4 - basert på forbruk av LNG kombinert med motoreigenskapar.
KLIMAGASSUTSLEPP, CO2-EKVIVALENT
UTSLEPP TIL VATN ELLER JORD Handteringsmåte for kloakk - grad av reinsing Handteringsmåte for avfall - grad av sortering Bruk av botnstoff utfasing av tinn
POTENSIELLE UTSLEPP TIL LUFT, JORD ELLER VATN Vesker eller gassar til sløkking av brann i maskinrom bort frå halon Vesker eller gassar brukt til kjøling lite endring Plassering av drivstofftank bort frå direkte mot skuteside
REDUSERTE KLIMAUTSLEPP? Produksjon Drivstofforbruk Nøkkeltall År mill ferjekm mill PBEkm tusen tonn kg/pbekm kg/ferjekm 2000 9,5 545 118 0,22 12,5 2001 121 2002 9,4 546 121 0,22 13,0 2003 9,2 558 121 0,22 13,2 2004 9,9 592 130 0,22 13,1 2005 9,9 605 131 0,22 13,2 2006 10,0 620 135 0,22 13,4 2007 10,3 739 154 0,21 14,9 2008 9,9 737 152 0,21 15,4 2009 9,9 733 144 0,20 14,7
FERJER BØR GÅ SEINT MED TANKE PÅ DRIVSTOFFORBRUK PER KM Store (lange) ferjer tåler større fart enn små (korte)ferjer Forbruket kan auke proporsjonalt med farten i 2-3 potens
STORE FERJER ER BETRE ENN SMÅ
NYE FERJER ER BETRE ENN GAMLE?
ENDRING AV LASTFAKTOR? År Solgt antall PBEkm Lastfaktor 2002 195 940 623 35,9 % 2003 196 668 409 35,3 % 2004 209 546 414 35,4 % 2005 215 569 015 35,6 % 2006 222 611 033 35,9 % 2007 249 460 288 33,8 % 2008 261 240 425 35,4 % 2009 256 296 135 35,0 %
POTENSIAL FOR REDUKSJON I DRIVSTOFFORBRUK Levetid for ferjer på 40 år 5 nye ferjer per år 100 PBE-ferje erstattar 50 PBE-ferje, reduksjon i spesifikt forbruk på ca 20% per ferje som blir erstatta. Samla effekt på 0,5% for Norge per år. Nye ferjer har betre motorar og skipskonstruksjon m v. Historisk forbetring av spesifikt forbruk på 0,15% per år (?). Det same framover? Anbodseffekt på eksisterande ferjeflåte (meir drivstoffeffektiv drift), - 10% frå 2007 til 2011? Dette oppnår vi berre ein gong! Auka lastfaktor frå 34% til 42%. Reduksjon i forbruk på 20% per passasjerkm.
[ADD HEADLINE] [Add text] [Add text]
[ADD HEADLINE] [Add text]
[ADD HEADLINE] [Add text]
[ADD HEADLINE] [Add text] [Add text]
ADD TEXT 01 [Add text] ADD TEXT 01 [Add text]
01 05 04 06 03 Add Headline 01 Add text 02 Add text 05 Add text 06 Add text 03 Add text 02 04 Add text
[Add text]
[Add text]
[Add text]
[Add text]
A [Add text]