Inneklima # 1 2009 i bladet: > Perfekt temperatur på McDonald s > Er byggebransjen klar for buildingsmart? > Avanceret indeklima i vandland gir max velvære «Vi kan redusere CO 2 -utslippene i atmosfæren For et bedre miljø. www.gk.no :: www.gk.se :: www.ventilationsgruppen.dk
Tema: buildingsmart 3 Innhold # 1.2009 udvikling 3 Tema Ny teknologi har forandret mange bransjer. Nå står byggenæringen for tur: Vi har snakket med noen av aktørene som har kommet lengst innen buildingsmart og bruken av BIM. 9 JUBILANT Willy Johansen kan se tilbake på 40 år i GK. Det har vært fire raske tiår, synes jubilanten, som mener inneklimaet er blitt bedre. 13+21 Aktuelt Nyheter fra Norge, Sverige og Danmark. 10 Samarbetspartner Svenska McDonalds bestämde sig för att utöka insatserna för att förbättra både den yttre och inre miljön genom en kartläggning av energiförbrukning och energi deklaration. Restaurangkedjan antog i konkurrens anbudet från GK, som kommer att utföra en kartläggning för samtliga restauranger i Sverige. Arbetet innebär att energideklaration kommer att upprättas och överlämnas till beställaren och myndigheterna. 14 DGI Parken i Herning kommer til at rumme et vandkulturhus, sundhedscenter, kongreshotel, bibliotek, mediehus, luksuslejligheder og en parkeringskælder i alt 30.000 m 2, svarende til fem fodboldbaner. Vinder af entreprisen på indeklimaet blev GK Ventilationsgruppen. 16 Portrett Konsernsjef Jon Valen-Sendstad i GK har ennå ikke rukket å bli veldig bekymret over finanskrisen. Han er nemlig mest opptatt av å innfri målene han satte for selskapet da han overtok i 2002. Nå er vi klar for langspurten frem mot 2012. 22 FAGAKTUELT Fra 1. jan 2010 blir import og produksjon av kuldemediet R 22 forbudt. Årsaken er at gassen skader ozonlaget. Foto: KNMI/ESA Finn en feil! Utgiver: GK Konsern AS Pb. 70 Bryn, 0611 Oslo Tlf.: + 47 22 97 47 00 Ansvarlig redaktør: Anne Dahl Øiseth Anne.Dahl-Oiseth@gk.no redaktør: Cathrine Øverli Tjensvoll Design: Marianne Hope, Cox Prosjektleder: Sissel Fornes, Cox Fotoredaktør: Jan Lillehamre, Cox Trykk: BK Grafiske Opplag: 5350 Med buildingsmart-teknologien tar byggebransjen for alvor steget inn i den digitale verden. Dermed kan man ved et tastetrykk avdekke for eksempel rør på kollisjonskurs. Viskelær, papir og blyant er gått ut på dato, ifølge de aktørene som har kommet lengst innen bruken av elektroniske verktøy.
Tema: buildingsmart PILOT PRO SJEKT Frontbygget til det nye sykehuset Nye Ahus ble bygningsmodellert parallelt med at byggeprosjektet ble gjennomført etter tradisjonelle metoder. Siden dette er det igangsatt flere byggeprosjekt med krav til aktiv bruk av BIM og buildingsmart bl.a. Universitet i Stavanger, Forsvarsbygg på Haakonsvern og på Sessvollmoen. Til høyre et utdrag fra BIM-modellen som viser Frontbyggets strukturer. Fargene illustrerer forskjellige konstruktive elementer. Vel så viktig som geometrien i en BIM er de egenskaper som knyttes til objektene. Utdrag fra modellen som viser VV S-installasjoner, som kanaler, sprinkler, oksygen og lystgass. Modellen muliggjør dermed tverrfaglig samarbeid på et tidlig stadium, problemer kan identifiseres og løses før man starter byggingen, samt at byggingen kan planlegges bedre og gjennomføres mer effektivt. Foto: Arkitektfirmaet C.F. Møller / Torben Eskerød. Illustrasjoner: Arkitektfirmaet C.F. Møller B uildingsmart. BIM. IFD, IFC. Begrep er og forkortelser florerer og nå gjelder det å følge med i timen. Alt tyder nemlig på at byggebransjen om sider, som sistemann i klassen, er klar for å ta i bruk og til fulle utnytte ny teknologi. Det fnyses av tradisjonelle blyanttegninger, og det henvises til steinalderen. Ja, selv 2D er utdatert. For nå snakkes det om en industrialisering av næringen. Det snakkes om et paradigmeskifte. Helt kort handler buildingsmart og BIM om hvordan man via å digitalisere bygningsdata kan utvikle og forbedre samhandlingen i byggeprosessene. buildingsmart beskriver arbeidsmetodene, mens BIM (BygningsInformasjons Modell) er forkortelsen på den visuelle digitale 3D-modellen. Bruken av åpne internasjonale digitale kommunikasjonsstandarder gjør at alle involverte fagområder løpende kan dele, berike og/eller hente ut den informasjonen de trenger. Dermed vil alle få kontinuerlig tilgang på den samme informasjonen. Det gir bedre oversikt, mindre misforståelser, forenklede arbeidsprosesser og ikke minst færre feil. Det er mye billig ere å finne og rette feil i en elektronisk «Cowboyvirksom heten i bygge bransjen vil miste livets rett hos seriøse aktører Knud Mohn, Forsvarsbygg modell enn på byggeplass. Og man kan sikre klimavennlige løsninger, også i et langsiktig perspektiv. Intet luftslott Funksjonene i BIM er mange og finessene imponerende. Med noen få tastetrykk vil for eksempel den såkalte modelchecking-funksjonen avdekke hva som er galt, som for eksempel kollisjoner mellom bjelker og rør. Den gode nyheten er at dette skjer før noen banner og klør seg i hodet over tegningene på byggeplassen. BIM gjør det også mulig å koble modellen med en produktdatabase, som kan brukes i prosessen, når man skal gi tilbud/gjøre innkjøp, og som dessuten sjekker produktene mot krav i modellen. Med mye, mye mer. Selv om visualiseringene i en BIM er nesten magiske, er en innholdsrik bygningsinformasjonsmodell mye mer enn en 3D-presentasjon av bygget. For eksisterende og fremtidige funksjoner er fantastiske. Så fantastiske at man kan lure på om dette er en fetter av de eventyrlige dataspillene eller i beste fall et luftslott for nerder? Faktisk ikke. I Stortingsmelding nr. 7 2008/2009 Et nyskapende og bærekraftig N o r g e fastslås det over flere spalter at buildingsmart er fremtiden. At Norge har «sikret seg en unik posisjon på dette området hvor både softwareutviklere, næringsliv og myndig heter har sett potensialet og grepet det. Norges ledende stilling skyldes at både Statsbygg, Forsvarsbygg, Standard Norge, Sintef og Statens bygningstekniske etat har bidratt aktivt i utviklingen. Heng med. Steinalderbransje Denne stortingsmeldingen innebærer at det ikke er noen risikosport å satse med building SMART lenger. Den er fra det offentlige Norge og gir sterke føringer for hvilken vei utviklingen går, sier Knud Mohn i Forsvarsbygg, som er én av de to offentlige mastodontene som nå brøyter vei for bruken av den nye teknologien. Han koordinerer implementeringen av buildingsmart i Forsvarsbygg og er blant dem som beskylder byggebransjen for å være i steinalderen: Aktørene unnlater å fornye arbeidsprosessene fordi de tjener penger, hevder han. Andre bransjer har derimot måttet fornye seg og effektivisere for ikke å gå til grunne, sier Mohn som påpeker at byggebransjens effektivitet har sunket med 30 prosentpoeng over 40 år, i motsetning til andre bransjer, der effektiviteten har steget og i noen tilfeller er mer en doblet. I byggebransjen er effektiviteten kraftig redusert og det skyldes stor fragmentering, feil hos alle aktører, og mangel på industrialiser ing, konstaterer han og henviser til en verdensomspennende undersøkelse. Med andre ord lite standardisering, dårlig logistikk og kommu nikasjon. Knud Mohn får støtte av senioringeniør og prosjektleder Diderik Haug i Statsbygg. Han deler tidsbruken i bransjen i tre, basert på undersøkelser knyttet til Lean Construction: Produktiv tid 45 prosent, uproduktiv tid 35 prosent og til sist motproduktiv tid 20 prosent. Motproduktiv er den tiden som går med på å gjøre ting om igjen, å rette feil. Næringen er «Søkte man på BIM på nettet for ti år siden, fikk man treff på barn i magen-sider beskyttet, og det skjer lite innovasjon. Det er en steinalderbransje, gjentar han. Rivende utvikling Allerede våren 2007 sendte Statsbygg ut en presse melding som avklarte satsningen på den nye teknologien. I den het det blant annet: «Statsbygg har som mål å benytte BIM i hele livsløpet av sine bygg. I 2007 skal minst fem prosjekter bruke BIM. I løpet av 2010 skal BIM benyttes som hovedregel i alle Statsbyggs bygg og byggeprosesser. Hensikten med dette «statementet var å gi aktørene i bransjen tid og forutsigbarhet, sier Haug, som beskriver Statsbygg som en av de fremste organisasjonene i verden innen dette feltet. Og innen buildingsmart og BIM er det finnene og amerikanerne som er de fremste sam arbeidspartnerne. Utviklingen har gått raskt, konstaterer a k t ø re ne. Søkte man på BIM på nettet for ti år siden, fikk man treff på barn i magen-sider, forteller Haug. I Forsvarsbygg har satsningen på building Diderik Haug, Statsbygg SMART tatt av de siste årene. I januar 2006 var målet at et prosjekt i Byggekostnadsprogrammet skulle tilnærme seg building SMART. Prosjektet fikk låne det digitale tegningsunderlaget, under forutsetning av at det ikke skulle involveres i Forsvarsbyggs aktiviteter, forteller Mohn. Halvannet år senere, i juni 2007, gikk Forsvarsbygg ut og erklærte at de trodde på buildingsmart. Et halvt år senere vurderte man hvordan satsningen skulle foregå, og én mann, Knud Mohn, ble satt på saken. I desember 2008 hadde vi 18 personer involvert. Vi går med andre ord ikke fra 0 til 100, men implementerer. Vi skal ikke lage egne kompetansesentre, men infiltrerer den nye teknologien og kunnskapen i vårt daglige arbeid, konstaterer Knud Mohn. Åpen standard Skal alle endringer i en bygningsinformasjonsmodell oppdateres koordinert og dermed sikre samhandling og fleksibilitet på tvers av fagområdene, må man ha et omforent lagringsformat, det vil si én standard. I buildingsmart heter denne IFC,
Tema: buildingsmart 7 En BIM forutsetter at alle enheter bygninger, bygningsdeler, installasjoner og utstyr opprettes som objekter, som tildeles egenskaper og som har relasjoner til andre objekter. Det vil si at objektene «vet hva de er slik at man kan gjøre analyser og gjenbruke dataene f.eks til energianalyser, produk sjonsplaner etc. Ethvert objekt i en BIM blir tildelt et unikt nummer slik at modellen kan brukes til detaljert konfigurasjonsstyring av bygget. Ill. Statsbygg Studenter om BIM I vinter ble det avholdt et seminar om BIM for Masterstudenter i Oslo. Vi spurte om utbytte av forelesningene og studentenes tro på buildingsmart. Nøkkelbegreper buildingsmart Et samlebegrep som beskriver arbeidsmetodene og mulighetene ved bruken av IKT-verktøy der effektiv informa sjonsflyt og interoper a- bilitet er stikkord. BIM er forkortelsen av Building Information Model (bygningsinformasjonsmodell) som kort fortalt er en teknologisk løsning der aktørene digitaliserer all bygningsrelatert informasjon inn mot en felles informasjonsmodell. Modellene som opprettes vil følge byggverkene fra tidlig planlegging gjennom detaljplanfasen, byggefasen og driftsfasen til avvikling. BIM står både for bygningsinformasjonsmodell når man snakker om løsningen og bygningsinformasjonsmodellering når man snakker om prosessen. IAL International Alliance for interoperability, grunnlagt i 1994. Organisasjonen heter i dag buildingsmart International og består ar representanter fra både bygge- og anleggsbransjen og programvareleverandører fra mer enn 60 land. Målet er å fremme og forvalte de standarder og prosjekt ene der teknologien og metodene anvendes. IFC Industry Foundation Classes, den åpne internasjonale kommunikasjonsstandarden som legges til grunn for buildingsmart. IFD International Framework for Dictionaries IDM Information Delivery Manual og opprinnelsen er fra USA i 1994. I dag an vendes den i ulik grad i ulik buildingsmartprogramvare. En digital standard blir aldri ferdig, men den er i dag mer enn godt nok utviklet for kommersiell bruk, sier Mohn. BIM er i seg selv et system som skal holdes i evig bevegelse og være under konstant utvikling, sier Diderik Haug, som beskriver standarden som et «fellesspråk, på høyde med esperanto. Han peker på flere utfordringer for å oppnå en velfungerende, åpen standard: De store softwarehusene føler seg truet av fellesstandarder, for mye av inntjeningen deres i dag ligger nettopp i lisenser og salg av oppdateringer. En åpen, internasjonal standard, som ingen eier, har klart svakere ressurser. Samtidig har den klart større muligheter, sier Haug. På startstreken Så hvor står vi i dag? Jo, i startgropa for en forsiktig utrulling av buildingsmart, etter ulike pilotprosjekter. Forsvarsbygg har flere pågående prosjekter: På Haakonsvern i Bergen er et kontor- og garderobebygg på 2000 kvm detaljprosjektert i BIM, og i disse dager det oppstart av digital byggeplassdrift. Haakonsvern er den tunge basen. Her vil alle investeringsprosjekter anvende building SMART, vi har 15 nye på gang og vil investere rundt to milliarder de neste årene, sier Knud Mohn. På Sessvollmoen foregår et energioptimaliseringsprosjekt. Dette følges opp av tre studenter som sjekker på hvilken måte resultatene er i forhold til målsettingene. Dette er meget sentrale arbeider knyttet til den globale klimakrisen. Dernest jobber man med å utvikle en standard metode for å gjenbruke og lagre data for mange bygg. Her lages og berikes altså en BIM er på eksisterende bygningsmasse, som i dette tilfellet modelleres i forhold til energibesparelse. Og nettopp energibruk er en svært god grunn til å kaste seg på buildingsmart. For skal vi klare å innfri Kyoto-avtalen, hvis konsekvenser er beskrevet i det globale dokumentet SMART 2020, må noe drastisk gjøres. En konsekvens av avtalen er at de industrialiserte land må redusere energibruken ned til 15 prosent av hva den er i dag pr innbygger, og eksisterende bygningsmasse må ta sin andel. Svaret på problemene er ikke BIM, men anvendelse av IKT-standarder, som utløser for automasjon og åpen kommunikasjon, fastslår Mohn. Han synes for øvrig debatten om skyld og årsaker til klimautfordringene er nokså uinteressant. Det er et faktum at vi bruker langt mer energi enn det jordkloden kan tilby. Det er ikke et fenomen vi kan melde oss ut av, understreker han. Og da er eksisterende bygningsmasse et fornuftig sted å starte: Energibruken til eksisterende byggverk utgjør 40 prosent av vårt energiforbruk. Jeg tror vi står foran en regulering, som innføring av energikrav, på samme måte som for eksempel brannvernkrav. Om 20 år vil kanskje bygg som bruker for mye energi bli stengt av, sier Mohn. Han sier vi står foran et paradigmeskifte, der vi har flere muligheter: å gjøre noe, å la være å gjøre noe, å gjøre noe dumt eller å gjøre noe smart. Jeg vil gå så langt som å si at building SMART og klima er to sider av samme sak, fastslår Knud Mohn. Mange gevinster Listen blir fort lang når gevinstene ved å anvende buildingsmart skal summeres opp. Aller først nevnes færre feil. I bransjen hevdes det ofte at det aldri tid til å bygge riktig første gang. Samtidig får man aldri mulighet til å bygge det samme bygget en gang til. Det er på alle vis mer hensiktsmessig å gjøre det riktig første gang, økonomisk, teknisk og estetisk, poengterer Diderik Haug i Statsbygg. Han minner om at man bare ved overgangen fra 2D til 3D vil øke informasjonsmengden med 50 prosent gjennom den ekstra dimensjonen. Jeg tror ikke alle fatter hva det vil innebære på rådgiversiden. Planleggingen vil bli langt mer komplett og det vil gjøres langt færre feil, sier Haug, som også peker mulighetene for enkel erfaringstilbakeføring. Vi har snakket om erfaringstilbakeføring siden jeg begynte i bransjen på 70-tallet, men vi har ikke gjort mye. Spør jeg en forsamling hvor mange som har skrevet en rapport, så rekker 4-5 personer hendene i været. Spør jeg hvor mange som har lest andres rapporter, ser jeg ingen hender, forklarer han. Knud Mohn i Forsvarsbygg har gjenbruk av data nokså høyt oppe på sin liste. Når man først har tatt investeringene ved å digitalisere informasjonen, vil den etter hvert være gratis. Han lister videre opp færre misforståelser som følge av åpen kommunikasjon, avdekking av manglende kompetanse og betydelig inntjening på driftsoptimering. Og for en organisasjon som skal og vil være en krevende kunde, er hjelp til å bli en profesjonell innkjøper av varer og tjenester nok en betydelig gevinst. Sist, men ikke minst: Cowboyvirksom heten i byggebransjen vil miste livets rett hos seriøse aktører. Han ser bare én virkelig stor utfordring som må løses for at buildingsmart skal innføres rund baut. Kompetansebygging. Alt annet finnes det metoder for. Tekst: Sissel Fornes Cathrine Mørch Universitetet for miljø- og biovitenskap, Ås Masteroppgave: Implementering av branndokument er i BIM. Dag to med presentasjoner av programvare har vært høydepunktet. Veldig interessant å se hva som mulig å få til. Etter studiene håper jeg å kunne jobbe et sted som satser på buildingsmart. Helene Bjertnes Universitetet for miljø- og biovitenskap, Ås Masteroppgave: Lufttetthet i bygninger Det har vært nyttig å se hvilke muligheter som finnes i BIM, og få oversikt over programvaren. Jeg tror nok buildingsmart er fremtiden. Det er ikke avgjørende at en fremtidig arbeidsgiver jobber med BIM, men det ville være morsomt. Lars Olav Holmen Universitetet for miljø- og biovitenskap, Ås Masteroppgave: Lufttetthet i bygninger Jeg har fått en generell oversikt over hva BIM er og hva det kan brukes til. Tidligere var det et begrep uten særlig mye innhold for meg. Spesielt nyttig var presentasjonene av programvaren, at vi fikk vist hvordan de anvendes. Det er i første omgang ikke kritisk at en fremtidig arbeidsgiver bruker BIM, men jeg ser jo at de største og viktigste aktørene gjør det. Det er viktig å tenke langsiktig, så man ikke blir liggende etter. Vegard Hustad Høyskolen i Oslo Hovedoppgave om bruk av BIM Seminaret har gjort at jeg har økt kunnskapen om begrepene og har fått klarhet i hvordan systemet er lagt opp. Dessuten har jeg bedre oversikt over hvilke aktører som finnes der ute. Jeg vil se det som en stor fordel å kunne begynne å jobbe et sted som satser på buildingsmart og BIM. Jeg er i startgropa selv og per i dag er det ikke så mange som kan så mye. Kilder: www.statsbygg.no/bim www.buildingsmart.no Foto: jan lillehamre
Tema: buildingsmart 9 I forkant av fremtiden Hos GK-konsernet er building- SMART forlengst definert som satsningsområde. Vår målsetting er at GK skal være kjent for å bruke BIM-teknologi og metoder som øker kvalit eten og reduserer kostnadene både internt og eksternt, sier Øyvind Monrad-Krohn, konserndirektør IT og en av nøkkelpersonene i GKs kompetansegruppe for buildingsmart. Han tror utbredelsen av buildingsmart og BIM i noe monn henger på enkeltpersoners vilje til å lære nye verktøy. Både Monrad-Krohn og teknisk direktør Bjørn S. Johansen er imidlertid overbevist om at bygningsmodellering er fremtiden. At partene kommuniserer digitalt er utvilsomt fornuftig. Men det er klart, Statsbygg og Forsvarsbygg pløyer mark nå. Det er mye som er greit å få til i powerpoint, men noe vanskeligere å lykkes med i prosjekteringsfasen og på byggeplassen, kommenterer Johansen. Sykehus-pilot Han har selv vært en av bidragsyterne i pilotprosjektet på det nye sykehuset Nye Ahus. Selve syke huset ble bygget etter tradisjonelle tegninger, men prosjektgruppen bygningsmodellerte frontbygget parallelt og fikk dermed prøvd ut en del ting: Kollisjonskontroll, visualisering, beregnings programmer, energiberegning m.m. Helt sømløst var det jo ikke, vi opplevde blant annet noe rusk da vi skulle definere ulike objekter helt entydig. På den annen side opplevde vi at en del visualiseringer fungerte strålende, opplyser han. Johansen mener de gjennom prosjektet fikk pushet grensene, testet ut e-handel og avdekket manglene i løsningene. Kort oppsummert er jeg sterk i troen, selv om vi er et lite stykke fra festtalene, utdyper han. Gradvis overgang Øyvind Monrad-Krohn mener det allerede i dag er masse gevinster ved å ta i bruk nye dataverktøy, selv om hele prosessen ikke er sømløs. Han mener flaskehalsen i dag er å få folk til å ta i bruk det som finnes, samt å innføre standarder. Vi tar høyde for at overgangen til building SMART vil skje stegvis. En evolusjon som hele næringen må bidra til, påpeker han. For GK ligger nå fokuset på hvilken verdi de nye prosessene kan ha for kundene. GK vil bygge kompetanse og innføre metoder og verktøy som gir kundeverdi. En del av utfordringen er strukturen i næringen som er en fragmentert bransje med en rekke store aktører og en hærskare små. Den største barrieren er kunnskapsnivået, hevder han. Bjørn S. Johansen og Øyvind Monrad-Krohn er av samme oppfatning som representantene fra Statsbygg og Forsvarsbygg som mener færre feil er den største gevinsten ved å ta i bruk building SMART: Alt vil bli riktigere første gang. Teknologien vil muliggjøre prosesser som vil luke ut både prosjekteringsfeil og byggefeil. Og vi vil få større grad av forutsigbarhet og bedre planlegging, blant annet gjennom oppdaterte fremdriftsplaner, sier Monrad-Krohn. Willy Johannesen tilbake på Bekkelaget renseanlegg i Oslo, et prosjekt han ledet fra start til mål. Det var en stor utfordring og derfor tilfredsstillende at alt fungerer, sier han. Ansatt nr. 7 Willy johansen feirer fire tiår i GK. Han skylder på spennende arbeids oppgaver og godt miljø og mener årene har gått fort. 40 år på lønningslisten En av finessene i planfasen er kontroll mot Plan- og bygningsloven, sier teknisk direktør Bjørn S. Johansen i GM. Øyvind Monrad-Krohn, konserndirektør IT i GK, var en av foredragsholderne under buildingsmart Masterseminar:09. Foto: Jan Lillehamre I slutten av februar i 1969 ble maskintekniker Willy Johannesen ansatt nr. 7 i Nordberg & Karlsen, spiren til GK. Den gang 27 år gammel og allerede erfaren i bransjen begynte han med service og montasje, før han etter hvert ble leder for serviceavdelingen. På midten av 80-tallet kom så spørsmålet om han kunne tenke seg å bli prosjektleder. Det kunne han, og det har han vært siden. Det var omtrent samtidig med at vi be gynte med data. Vi var tidlig ute med det i bransjen, jeg syntes det var spennende og var positiv til det nye, forteller han. En av grunnene til at jubilanten synes årene har gått så fort, er trolig at det har vært mange oppgaver å gjøre og nye ting å lære. Skjønt, ventilasjonsbransjen har bare utviklet seg moderat, synes Willy Johannesen. Bedre innklima Det er ikke store endringer i arbeidet, egentlig. Det er så klart noe utvikling som skjer hele tiden, men mye av utstyret er det samme, som vifter og aggregater. Den største forskjellen ligger vel i at automasjonen er vesentlig bedre, i forhold til styring og overvåkning, at vi har SD-anlegg. De har vi jo holdt på med lenge. Det er ny teknologi som har ført til fremskritt, forklarer Johannesen. Har så inneklimaet vårt blitt bedre? Det vil jeg si. Vi er flinkere til å filtrere. Etter at man sluttet med vifter basert på remdrift, er det mindre støv og det gir bedre miljø. Sånn har det vært i noen år, påpeker han. Hektiske tiår Willy Johannesen er per dags dato den eldste i konsernet og har fått med seg firmaets vekst og ekspansjon til Sverige og Danmark. Firmaet har bare jo vokst og vokst, og det er pussig å tenke tilbake: Da vi var Nordberg & Karlsen var vi på ett tidspunkt like under 30 ansatte. Jeg husker Nordberg sa at vi var blitt så store at vi ikke skulle bli større, erindrer han. Johannesen husker 70- og 80-årene som spesielt hektiske. Konkurransen var mindre og det var hele tiden mye å gjøre. Det er et tøffere marked i dag, fastslår han. Stabilt miljø Den vordende pensjonisten sier arbeidsoppgavene og ikke minst miljøet i firmaet er de viktigste årsakene til at han er blitt 40 år på samme arbeidsplass. Det er et veldig stabilt miljø. Det betyr at folk har det bra og at det er lite gjennomtrekk, utdyper han. Hva har du likt aller best med jobben? Det må være å levere et produkt, et anlegg, som virker godt med én gang. Det var vært mye jobb i perioder, forteller Willy Johannesen, men ikke mer enn at han også har holdt seg i form. I god form, får man si. For når han ikke har vært på jobb, har han spilt hockey aktivt, holdt seg med travhester, syklet, løpt og gått på ski på konkurransenivå. Jeg er en selvplager, bekrefter han. Han frykter ikke tilværelsen som pensjonist, verken for seg selv eller GK. Jeg er ikke uunnværlig. Det er det ingen som er. Så jeg gleder meg faktisk! C Teskt Sissel FORNES Fotograf Jan Lillehamre
Samarbetspartner: McDonald s 11 Mårten Pojen, utrustningskonsult på Mc Donalds, är noga med sina leverantörer. Han följer med ner på detaljnivå, ända ner i hur servicerapporten ska formuleras. Men så fungerar samarbetet också mycket bra. Perfekt temperatur Det är en plusgrad ute. Inne på McDonald s i Lindvreten står termometern på 21 grader, trots att ingen egen energi tillsätts. Varken värmepumpen eller el-batterierna är igång, trots att det är kallt ute. Vi tillsätter ingen som helst energi, den värme som behövs alstras från maskinerna och människorna i restaurangen, och återvinns enbart via Heat Pipen, säger Mårten Pojen, som är utrustningskonsult på Mc Donald s Sverige. När du kliver in i en McDonald s-restaurang så kanske du upptäcker en vit dosa som sitter nära kassorna. Det är en koldioxidmätare och temperaturgivare som känner av andetagen du tar. Dosan är en del av ett system som anpassar ventilation och värme i lokalen efter hur många människor som befinner sig där. Det finns ingen anledning att använda sig av mer än energi än vad som behövs för att hålla en jämn temperatur. Systemen är en besparing för både plånboken och miljön, menar Mårten Pojen. Det energisnåla drivsättet på McDonald s i Lindvreten har sin grund i restaurangkedjans samarbete med GK. McDonald s använder sig nämligen av GK Argus med koldioxidstyrning. Men det räcker inte enbart med att mäta ut andningsluften, systemet måste också kunna känna av den faktiska värmen i restaurangen. Vissa soliga dagar värms fönstren i restaurangen upp extremt mycket och då måste vi kunna anpassa temperaturen efter det. Därför ingår temperaturgivare i systemet som går in och kyler om man får onormala temperaturförändringar, förklarar GK:s serviceledare Peter Granberg. På McDonald s var motståndet mot koldioxid styrning stort i början. Anledningen var att systemet bygger på att man går in och ändrar frånluftsflödet i köket, vilket man normalt inte gör i ett restaurangkök eftersom det finns risk att det ryker in och doftar matos. Trots det infördes systemet under 2004 och 2005 och idag har mer än 60 restauranger behovsstyrd ventilation. Övergången har inneburit en energibesparing på 16 procent på vissa restauranger har energibehovet minskat med hela 35 procent. Vår första variant av behovsstyrd ventilation var tidsinställd. Men det fungerar inte med vår verksamhet. Ibland kommer fyra busslaster med hungriga människor instormade under eftermiddagen när vi normalt sett inte har så många kunder. Då måste systemet kunna an passa sig efter det, förklarar Mårten Pojen. En ovanligt varm sommar Samarbetet mellan McDonald s och GK har inte alltid varit så väloljat som det är idag. Sommaren 2003 var extremt varm och då ställdes allt på sin spets. Många McDonald s-restauranger hade temperaturer över 30 grader i två veckor i streck Peter Granberg, Serviceledare på GK, menar att Mc Donalds är en spännande kund, eftersom samarbetet innebär att de utvecklas med kunden, som hela tiden kommer med förslag på förbättringar.
Vinden kommer i kast nede på Operataket, det br yg ger opp t i l uvær, og t u ristene f lykter f ra O slos nye storat t ra ksjon. Sju r Dagest ad deri mot, er i k ke redd for en skvet t va n n og l it t t u rbu lens. H a n ha r spaser t over veien f ra hot el le t der h a n holdt fore d rag om B lue O c e a n Strategy på GKs store leverandørkonferanse. H a n ha r a k ku rat sag t t i l forsa m l i ngen at bra n- sjen er preget av at man kopierer hverandre, også hverandres mangler. Han har samtykket i konsern direktør Jon Valen-Sendstads oppsummer i ng av at ny sk api ng i bra n sjen de si s t e 3 0 år er begrenset til å omfatte høldekke og tårnkran. Han tar regi fra en hastig arbeidende fotog ra f som v i l ha professoren festet på m i n nekor tet før kameraet drukner i regn. Så viser han Samarbetspartner: McDonald s aktuelt 13 vilket innebar att flera maskiner havererade, eftersom det förebyggande arbetet inte var korrekt utfört. GK hade problem under 2003 och 2004. Vi hade filialkontor i Eskilstuna och inget egentligt kontor i Stockholm. Det blev resor hela tiden. I kontrakten ingick jourverksamhet och det blev svårt att säkerställa att vi kunde vara där vi behövdes i tid. Det, i kombination med att systemen inte fungerade, gjorde att vi inte kunde ge bästa service till några av våra kunder, förklarar Peter Granberg. Att vi behöll GK som leverantör efter den sommaren berodde till stor del på Nicklas Perhart. Han jobbade då som servicekille och hanterade problematiken galant. För att vara en bra servicetekniker måste du vara 50 procent humanist och 50 procent tekniker. Kemin funkade mellan oss och det är en stor anledning till att GK fortfarande är en viktig leverantör till oss på McDonald s, berättar Mårten Pojen. Serviceteknikerna är vårt ansikte utåt och de som står för den familjära servicekänslan som är företagets bomärke. Finns det problem så måste de klara av att ha en öppen dialog om dem. Det är så vi kan visa att vi är det bästa företaget inom vårt område, menar Peter Granberg. Ett gott samarbete Samarbetet mellan McDonald s och GK började år 1999 och fungerar idag utmärkt. GK står för drift och service av ventilation och kyla i restauranger de har avtal med. Restaurangerna får också två besök om året av servicetekniker som arbetar förebyggande med underhåll av de maskiner som GK står för. Luftfilter bytas, funktioner kontrolleras och värden justeras samt optimeras. De skriver också en servicerapport där de noterar brister och akuta åtgärder, saker som bör åtgärdas och vilka myndig hetsbeslut som gäller i olika frågor. Service rapporterna är otroligt viktiga för att systemen ska fungera. Om en servicetekniker bedömer en åtgärd felaktigt får det stora konsekvenser. Därför går Mårten Pojen in på detaljnivå vid utformandet av rapporterna. Vi hade en cirkulationspump som slutade fungera. Det kan vara svårt för en restaurangchef att veta hur en akut åtgärd är. I det här fallet kryssade serviceteknikern istället i att c irkulationspumpen «bör åtgärdas snarast. När första köldknäppen kom kraschade ventilationssystemet, allt beroende på en liten formulering, berättar Mårten Pojen. GK och McDonald s har ett centralt avtal som är upprättat av restaurangkedjan. Enligt avtalet är det fritt för varje restaurang och franchisetagare om de vill ha den service som GK erbjuder. Normalt jobbar vi inte enbart med ett företag, vårt mål är att kunna erbjuda två alternativ. Om GK exempelvis inte är starka i Norrland måste vi kunna erbjuda våra restauranger en annan leverantör. Men när serviceupphandlingen gjordes så fanns det bara en leverantör som kunde möta våra krav och det var GK, säger Mårten Pojen. I servicedelen av avtalet ingår att ge förslag på hur man kan förbättra anläggningarna. Bland annat har alla nya McDonald s-restauranger sedan två år tillbaka ett system för att på vintern kunna återvinna den värme som kommer från köket. McDonald s är en spännande kund som har rutiner och är hårda på sin produktion. Om de inte är nöjda får vi höra det direkt! Det innebär att vi måste hålla oss så energisnåla det bara går. Mårten kommer hela tiden med förslag på förbättringar och driver energibiten och oss framåt, säger Peter Granberg. C Text Lina Skandevall Foto David Bicho Vignett: Profilen: XXXXXXXXXXXXXX Sjur DageSt a D 19 Inneklima nominert til Kommunikasjonsprisene 2008 v e n t - e r p å s t o r m - e n Bransjen er omtrent like nyskapende som i Frimurerlosjen, mener innovasjonsprofessor Sjur Dagestad. Han synes det er på tide med en skikkelig krise. Artikkelen om innovasjonsprofessor Sjur Dagestad som ble publisert i forrige utgave av Inneklima har blitt lagt merke til i kommunikasjonsbransjen: I den årlige kåringen av årets bedriftsblader i Norge, ble artikkelen nominert i klassen Beste oppslag, som er kategorien som forener tekst, foto og design. Inneklima nådde ikke helt opp, men var altså et av fem nominerte oppslag i en kategori der hele 63 bidrag var sendt inn. Leab Luftbehandling blev starten på GK Region Nord i Sverige Under hösten 2008 genomfördes fusionen mellan GK och Leab Luftbehandling AB, som varit verksamt sedan 1984 och som har huvudkontoret beläget i Gammelstad, Luleå. Leab är ett installation -och serviceföretag som utför projektering, konstruktion, installation och service på ventilationsanläggningar i alla slags typer av byggnader, allt ifrån stora industriprojekt, kontor och offentliga byggnader till mindre service uppdrag. Att få bli en del av GK ser vi som en stimulerande utmaning och känner oss väldigt välkomna in i GK s fina gemenskap. Det finns massor av kunskap som vi kan tillföra varandra genom att utbyta erfarenheter om våra sätt att arbeta. Vi kom snabbt kommit till insikt att GK är väldigt framstående inom service samtidigt som vi på Leab genom åren lärt oss entreprenadbranschen och där blivit väldigt framgångsrika, säger Magnus Rönnberg. Under början av 90 talet tog Leab upp en diskussion inom företaget om inte systemuppbyggnad vid bostadsventilation var lite föråldrade och ogenomtänkta. Det ledde till en process där traditionella grundlösningar lades åt sidan och företaget började arbeta med helt otraditionella detaljlösningar. Detta har gjort att vi idag vill betrakta oss som en av Sveriges främste ventilationsentreprenör för hur man bygger ventilationsanläggningar för hyresfastigheter med mycket bra funktion och nöjda kunder. Objekten som vi utfört de senaste åren har i huvudsak varit av karaktären ROT-objekt där Ny, statslig kontrol lagt ud til GK Ventilationsgruppen Ikke en smule energi må gå til spilde og i øvrigt skal vi bruge mindre af den og ikke udlede så meget CO 2. Det er tanken bag det EU-direktiv, som trådte i kraft 1. januar 2008 og kræver jævnlige eftersyn af ventilations- og klimaanlæg med en mærkepladeeffekt på 5 KW og derover. Disse anlæg er der ca. 40.000 af i Danmark. Og det betyder, at kontrolarbejdet bliver temmelig omfattende. Til at udføre det har de statslige myndigheder Energistyrelsen foreløbig fået godkendt tre store, danske firmaer, hvoraf det ene er GK Ventilationsgruppen i Danmark. «Det har været en lang og kompliceret proces. Så vi er ret stolte af, at vi kom igennem nåleøjet uden hjælp fra eksterne konsulenter, fortæller sektionschef Willi Lundsgård Hansen. Godkendelsen kom i december, og siden har Ventilationsgruppen udført op mod 40 eftersyn. Til formålet har man skabt en lille virksomhed i virksomheden, hvilket har været nødvendigt, fordi myndighederne kræver total uafhængighed i forhold til resten af selskabet. «Vi må ikke kunne mistænkes for at udnytte situationen til at skaffe ekstra arbejde til vores kolleger i moderfirmaet, forklarer sektionschefen. «Derfor vil vi løbende blive kikket over skuldrene af myndighederne og hvert år skulle dokumentere i detaljer, at alt går fuldstændig rent og retfærdigt til og er totalt adskilt fra resten af firmaet. Til at udføre arbejdet har Ventilationsgruppen foreløbig uddannet fire eksperter. Og flere er i gang, sådan at man samlet vil nå op på minimum syv mand, som er specielt uddannede og certificerede til kontrolarbejdet. Ifølge loven skal alle ca. Sektionschef Willi Lundsgård Hansen i GK Ventilationsgruppen. 40.000 anlæg have fået gennemført de første kontroller inden 2012. «Vi håber, at anlæg under 5 kw og at også industrien vil blive vi gått in och byggt om stora områden medan hyresgästerna bott kvar i sina lägenheter. Detta kräver inte bara en teknisk kompetens utan även en social kompetens av samtliga inblandade parter. Vi har under de sista åren renoverat tusentals lägenheter runt om i Norrbotten, berättar Rönnberg. Leab luftbehandling AB omsatte i 2008 ca 65,0 miljoner kronor och var 40 årsanställda, varav 27 i Gammelstad och resterande vid stockholmskontoret i Spånga som nu ingår i GK s Stockholmsfilial. Leab var första installationsföretag i Sverige inom ventilation som tredjepartscertifierades enligt kvalitetssäkrings system ISO 9001 i år 1996, och enligt miljöledningssystem ISO 14001 i 2000. omfattet af loven om eftersynene på et senere tidspunkt. Og her satser vi på stadig at være med, siger Willi Lundsgård Hansen.