Eksamen (6 timar) 2. desember 2009, kl

Transkript

1 Høgskolen i Hedmark LUNA 2NO34 Norsk årsstudium Språkleg modul A Hausten 2009 Nynorsk Eksamen (6 timar) 2. desember 2009, kl Vel to av fem oppgåvedelar: Oppgåvesettet består av fem delar (A, B, C, D, E), som til saman dekkjer pensumet i fonologi (A), morfologi (B), syntaks (C), praktisk språkbruk (D) og dansk og svensk språk (E) for Norsk årsstudium, slik det er spesifisert i studieplanen for denne studieeininga. Du skal velje to delar og skrive eitt av svara dine på bokmål og det andre svaret på nynorsk (med mindre du har søkt om fritak). Du kan sjølv bestemme kva svar som skal vere på bokmål eller nynorsk. Vekting: Arbeidstid per oppgåvedel er berekna til ca. tre timar. Dei to oppgåvedelane du har valt, tel likt i vurderinga og ved karaktersetjinga. Karaktersetjinga følgjer ECTS-skalaen og den norske kvalitative beskrivinga av bokstavkarakterane. Hjelpemiddel: Det er ikkje høve til å bruke hjelpemiddel (med mindre ein har fått dispensasjon for å bruke nynorsk ordliste/ordbok). OPPGÅVEDEL A Fonologi Ta utgangspunkt i eventyret Reven skrive av Erik 9 ½ og grei ut om forskjellen mellom tale, skrift (lydskrift, fonemskrift, grafemskrift), fonologi og fonetikk. Kommenter spesielt forma midaksmat og argumenter for korfor fonologi er ein viktig del av norskstudiet. Reven det var en gang en rev som vile ha midagsmat han hade ikke spist på tre dager han var veldig sulten han gav seg i veg til hønegåren han ploket ut den mest feteste av ale hønene i hønegåren. men det var det at det stod et gjerde der. og vordan han skule klatre åver det. aha reven kom på noe lurt. han jik jem til revehiet og spurte revemor vor henne hun hade jemt saksen. revemor sier saksen liger i den øverste skofen på hylla. revefar sier javel fru-rev. så dro revefar til hønsegarden med saksen. da han var freme klipet han gjerde i filebiter og jik jenom jerde til hønsegården da han var komet in tok han hønen og jik jem til revemor og ongene for og spise midaksmat og er de ikke mete enå så spiser de fortsat. snip snap snute så er eventyre ute. H. Traavik og V. Rosvold Alver (2008). Skrive- og lesestart. Bergen: Fagbokforlaget. S. 157 Oppgåvetekst nynorsk side 1/3

2 OPPGÅVEDEL B Morfologi a. Kommenter forskjellen mellom følgjande ordformer og frasar: gul ost gulost; i fjor ifrå; det nye huset Det norske hus; ei vond ånd plageånd b. Kva er forskjellen mellom: leksem, ordform og leksikalske og grammatiske morfem? c. Analyser følgjande ordform vha. ein trestruktur: morfologiførelesingsnotatet d. Gje ei relevant tilbakemelding til eleven Erik på følgjande setning (døme frå del A): han ploket ut den mest feteste av ale hønene i hønegåren OPPGÅVEDEL C Syntaks Døma i dei følgjande spørsmåla er frå teksten i oppgåvedel A. a. Kommenter syntaktiske former og funksjonar i den følgjande setninga: revemor sier saksen liger i den øverste skofen på hylla b. Kommenter syntaktiske former og funksjonar i den følgjande setninga og skriv ei tilbakemelding til eleven Erik på det du meiner er mest relevant: da han var komet in tok han hønen og jik jem til revemor og ongene for og spise midaksmat c. Kommenter alle førekomstar av ordformer med rev- (inkl. referansar som han og hun og konjunksjons-/relativsamband) i forhold til semantiske roller og syntaktiske funksjonar: 1. det var en gang en rev som vile ha midagsmat 2. reven kom på noe lurt 3. han jik jem til revehiet og spurte revemor vor henne hun hade jemt saksen 4. så dro revefar til hønsegarden med saksen OPPGÅVEDEL D Praktisk språkbruk a) Gjer greie for sentrale kjenneteikn ved sjangeren fagessay slik du har lært den å kjenne i undervisninga i praktisk språkbruk. b) Kva for grunnleggjande skilnader vil du trekkje fram mellom fagessay-sjangeren slik du kjenner den, og elevteksten Reven (sjå oppgåvedel A). Legg særleg vekt på innhald og oppbygging. Oppgåvetekst nynorsk side 2/3

3 OPPFGÅVEDEL E Grammatisk analyse og svensk språk a) Kommenter ordformene väg, sällskap, hjärnan, mänskliga/människa, väl, ända med omsyn til forholdet mellom talespråk og skriftspråk og språknormering med referanse til norsk. b) Kommenter ordklassane og lag morfologiske trestrukturar av følgjande ordformer: veckor, brevlådan, köksbordet, dagarna c) Kommenter form og funksjon til setningsledda i følgjande døme: När han var hemma några veckor i taget, tassade han omkring i huset och såg till att Sofie och hennes mamma hade det bra. Døma er tekne frå følgjande tekstutdrag: Sofie Amundsen var på väg hem från skolan. Den första biten hade hon haft sällskap med Jorunn. De hade pratat om robotar. Jorunn hade tyckt att den mänskliga hjärnan påminde om en komplicerad dator. Sofie visste inte riktigt om hon höll med henne. En människa var väl ända någonting mer än en maskin? Vid storköpet hade de skiljts åt. Sofie, som bodde i utkanten av ett stort villaområde, hade nästan dubbelt så långt till skolan som Jorunn. Det var nästan som om huset låg vid världens ände, för bortom deras trädgård fanns inga fler hus. Där började djupa skogen. Nu svängde hon in på Klövervägen. Alldeles i slutet gjorde vägen en tvär sväng som brukade kallas för Kaptensvängen. Det var nästan bara på lördagar och söndagar som folk promenerade ända dit. Det var en av de förste dagarna i maj, och under fruktträden i några av trädgårdarna hade det kommit upp massor av påskliljor. Björkarna var klädde i skira gröna florslöjor. Hur kunde det komma sig att allting började växa och gro vid den här tiden på året? Vad kunde det vara som fick kilo på kilo med grönska att välla upp ur den livlösa jorden så fort snön försvann och det blev lite varmare i luften? Sofie öppnade grinden och tittade i brevlådan. Där brukade det alltid ligga en massa reklambroschyrer och stora kuvert till modern, som hon lade i en stor hög på köksbordet innan hon gick upp till sitt eget rum och började med läxorna. Till Sofies pappa kom det bara några brev från banken då och då, men han var ju heller inte som andre pappor. Han var kapten på en stor oljetanker, och han var nästan aldrig hemma. När han var hemma några veckor i taget, tassade han omkring i huset och såg till att Sofie och hennes mamma hade det bra. Men när han var på sjön, kändes han ganska avlägsen. I dag låg det bara ett litet brev i brevlådan och det var till Sofie. Utdrag frå svensk omsetjing av Sofies verden i H. Otnes og B. Aamotsbakken (2006): Tekst i tid og rom. Oslo: Det Norske Samlaget. S. 195f. Oppgåvetekst nynorsk side 3/3

4 Høgskolen i Hedmark LUNA 2NO34 Norsk årsstudium Språklig modul A Høsten 2009 Bokmål Eksamen (6 timer) 2. desember 2009, kl Velg to av fem oppgavedeler: Oppgavesettet består av fem deler (A, B, C, D, E), som til sammen dekker pensumet i fonologi (A), morfologi (B), syntaks (C), praktisk språkbruk (D) og dansk og svensk språk (E) for Norsk årsstudium, slik det er spesifisert i studieplanen for denne studieenheten. Du skal velge to deler og skrive ett av svara dine på bokmål og det andre svaret på nynorsk (med mindre du har søkt om fritak). Du kan selv bestemme hvilket svar som skal være på bokmål eller nynorsk. Vekting: Arbeidstid per oppgavedel er beregna til ca. tre timer. De to oppgavedelene du har valgt, teller likt i vurderinga og ved karaktersettinga. Karaktersettinga følger ECTS-skalaen og den norske kvalitative beskrivinga av bokstavkarakterene. Hjelpemidler: Det er ikke anledning til å bruke hjelpemidler (med mindre en har fått dispensasjon for å bruke nynorsk ordliste/ordbok). OPPGAVEDEL A Fonologi Ta utgangspunkt i eventyret Reven skrevet av Erik 9 ½ og grei ut om forskjellen mellom tale, skrift (lydskrift, fonemskrift, grafemskrift), fonologi og fonetikk. Kommenter spesielt forma midaksmat og argumenter for hvorfor fonologi er en viktig del av norskstudiet. Reven det var en gang en rev som vile ha midagsmat han hade ikke spist på tre dager han var veldig sulten han gav seg i veg til hønegåren han ploket ut den mest feteste av ale hønene i hønegåren. men det var det at det stod et gjerde der. og vordan han skule klatre åver det. aha reven kom på noe lurt. han jik jem til revehiet og spurte revemor vor henne hun hade jemt saksen. revemor sier saksen liger i den øverste skofen på hylla. revefar sier javel fru-rev. så dro revefar til hønsegarden med saksen. da han var freme klipet han gjerde i filebiter og jik jenom jerde til hønsegården da han var komet in tok han hønen og jik jem til revemor og ongene for og spise midaksmat og er de ikke mete enå så spiser de fortsat. snip snap snute så er eventyre ute. H. Traavik og V. Rosvold Alver (2008). Skrive- og lesestart. Bergen: Fagbokforlaget. S. 157 Oppgåvetekst bokmål side 1/3

5 OPPGAVEDEL B Morfologi a. Kommenter forskjellen mellom følgende ordformer og fraser: gul ost gulost; i fjor ifra; det nye huset Det norske hus; en ond ånd plageånd b. Hva er forskjellen mellom: leksem, ordform og leksikalske og grammatiske morfem? c. Analyser følgende ordform vha. en trestruktur: morfologiforelesingsnotatet d. Gi ei relevant tilbakemelding til eleven Erik på følgende setning (eksempel fra del A): han ploket ut den mest feteste av ale hønene i hønegåren OPPGAVEDEL C Syntaks Eksempla i de følgende spørsmåla er fra teksten i oppgavedel A. a. Kommenter syntaktiske former og funksjoner i den følgende setninga: revemor sier saksen liger i den øverste skofen på hylla b. Kommenter syntaktiske former og funksjoner i den følgende setninga og skriv ei tilbakemelding til eleven Erik på det du mener er mest relevant: da han var komet in tok han hønen og jik jem til revemor og ongene for og spise midaksmat c. Kommenter alle forekomstae av ordformer med rev- (inkl. referanser som han og hun og konjunksjons-/relativforbindelser) i forhold til semantiske roller og syntaktiske funksjoner: 5. det var en gang en rev som vile ha midagsmat 6. reven kom på noe lurt 7. han jik jem til revehiet og spurte revemor vor henne hun hade jemt saksen 8. så dro revefar til hønsegarden med saksen OPPGAVEDEL D Praktisk språkbruk a) Gjør greie for sentrale kjennetegn ved sjangeren fagessay slik du har lært den å kjenne i undervisninga i praktisk språkbruk. b) Hvilke grunnleggende forskjeller vil du trekke fram mellom fagessay-sjangeren slik du kjenner den, og elevteksten Reven (se oppgavedel A). Legg særlig vekt på innhold og oppbygging. Oppgavetekst bokmål side 2/3

6 OPPFGAVEDEL E Grammatisk analyse og svensk språk a) Kommenter ordformene väg, sällskap, hjärnan, mänskliga/människa, väl, ända med hensyn til forholdet mellom talespråk og skriftspråk og språknormering med referanse til norsk. b) Kommenter ordklassene og lag morfologiske trestrukturer av følgende ordformer: veckor, brevlådan, köksbordet, dagarna c) Kommenter form og funksjon til setningsledda i følgende eksempel: När han var hemma några veckor i taget, tassade han omkring i huset och såg till att Sofie och hennes mamma hade det bra. Eksempla er tatt fra følgende tekstutdrag: Sofie Amundsen var på väg hem från skolan. Den första biten hade hon haft sällskap med Jorunn. De hade pratat om robotar. Jorunn hade tyckt att den mänskliga hjärnan påminde om en komplicerad dator. Sofie visste inte riktigt om hon höll med henne. En människa var väl ända någonting mer än en maskin? Vid storköpet hade de skiljts åt. Sofie, som bodde i utkanten av ett stort villaområde, hade nästan dubbelt så långt till skolan som Jorunn. Det var nästan som om huset låg vid världens ände, för bortom deras trädgård fanns inga fler hus. Där började djupa skogen. Nu svängde hon in på Klövervägen. Alldeles i slutet gjorde vägen en tvär sväng som brukade kallas för Kaptensvängen. Det var nästan bara på lördagar och söndagar som folk promenerade ända dit. Det var en av de förste dagarna i maj, och under fruktträden i några av trädgårdarna hade det kommit upp massor av påskliljor. Björkarna var klädde i skira gröna florslöjor. Hur kunde det komma sig att allting började växa och gro vid den här tiden på året? Vad kunde det vara som fick kilo på kilo med grönska att välla upp ur den livlösa jorden så fort snön försvann och det blev lite varmare i luften? Sofie öppnade grinden och tittade i brevlådan. Där brukade det alltid ligga en massa reklambroschyrer och stora kuvert till modern, som hon lade i en stor hög på köksbordet innan hon gick upp till sitt eget rum och började med läxorna. Till Sofies pappa kom det bara några brev från banken då och då, men han var ju heller inte som andre pappor. Han var kapten på en stor oljetanker, och han var nästan aldrig hemma. När han var hemma några veckor i taget, tassade han omkring i huset och såg till att Sofie och hennes mamma hade det bra. Men när han var på sjön, kändes han ganska avlägsen. I dag låg det bara ett litet brev i brevlådan och det var till Sofie. Utdrag fra svensk oversettelse av Sofies verden i H. Otnes og B. Aamotsbakken (2006): Tekst i tid og rom. Oslo: Det Norske Samlaget. S. 195f. Oppgavetekst bokmål side 3/3