Rom for dannelse Rum för bildning

Rom for dannelse Rum för bildning Gode eksempler på samarbeid mellom bibliotek og voksenopplæring, folkeopplysning og folkbildning Et Nordplusprosjekt 2010-2012 http://www.nb.no/nbdigital/dannelseblogg/

Det nordiske prosjektet Rom for dannelse/ Rum för bildning (2010-2012) har hatt som mål å bidra til å styrke folkeopplysningen i Norden tverrsektorielt, og slik bidra til målet om lik rett og tilgang til kunnskap for alle. Prosjektet har blitt finansiert av Nordisk minsterråd gjennom Nordplus rammeprogram. Det har vært en sentral del av prosjektet å samle gode eksempler på samarbeid mellom bibliotek og voksenopplæring. Dette heftet presenterer noen av eksemplene. Målgruppen for heftet er: ansatte innen bibliotek og voksenopplæring som ønsker ideer om hvordan man kan samarbeide. myndigheter og administrasjon innen bibliotek og voksenopplæring lokalt, regionalt og nasjonalt som ønsker ideer om hvordan bibliotek og voksenopplæring kan samarbeide. I tillegg til eksemplene i dette heftet er det presentert andre eksempler på prosjektets blogg, http://www.nb.no/nbdigital/dannelseblogg/ Hva er dannelse/bildning? Ordene dannelse (norsk/dansk) og bildning (svensk) tillegges ulike nyanser i ulike kilder. Den store danske: Gyldendals åbne encyclopædi har med mange av de vanligste elementene når den definerer dannelse som pedagogisk norm: Begrebet dannelse henviser dels til den proces, hvorigennem et menneske erhverver sig et kulturelt bestemt indhold af viden, færdigheder og holdninger, og til resultatet af denne proces, som formodes at have ført til en dannelse af personligheden i den ønskede retning. Det er nok bred enighet om at den nordiske folkeopplysningen skal bidra til borgernes dannelse. Det er også en vanlig oppfatning at både folkebibliotekene og voksenopplæringsfeltet skal bidra til folkeopplysning. Dermed trenger både bibliotek og voksenopplæring rom der dannelsen kan finne sted rom for dannelse/rum för bildning, både fysisk og i overført betydning. Kan folkebibliotekene være felles rom for dannelse, eller kan det skapes andre slike rom i et samarbeid mellom folkeopplysningens aktører? Prosjektet har gått ut på å samle erfaringer på nordisk plan fra nasjonale prosjekter, eldre og nye, med folkeopplysningssamarbeid som profil. Utgangspunktet har ikke kun vært biblioteket som fysisk rom (for dannelse), men handlet om samarbeid generelt. Med utgangspunkt i disse prosjektene har prosjektdeltakerne drøftet hvilke gevinster som ligger i et samarbeid mellom bibliotek, studieforbund og andre voksenopplæringsorganer. Bibliotek og voksenopplæring i de skandinaviske land Bibliotek og voksenopplæringsfeltet er nokså likt organisert i de skandinaviske landene. På bibliotekfeltet har en de kommunale folkebibliotekene, som i alle de tre landene er forankret i en biblioteklov der ansvaret for å bidra til læring er nedfelt. En har også bibliotekaktører på regionalt nivå (fylkesbibliotek, länsbibliotek og centralbibliotek) og nasjonale organer med ansvar for bibliotekutvikling. På voksenopplæringsfeltet er de norske studieforbundene og den kommunale voksenopplæringen vanlige samarbeidsparter for bibliotekene. Studieforbundene i Norge har Voksenopplæringsforbundet (VOFO) som nasjonal paraplyorganisasjon. I Sverige er også studieforbund vanlige samarbeidspartnere for bibliotekene. Folkbildningsförbundet er studieforbundenes nasjonale interesseorganisasjon, og det finnes bildningsförbund på länsnivå. Den danske parallell til studieforbundene er folkeoplysningsforbundene, som har Dansk Folkeoplysnings Samråd som interesseorganisasjon. Bakgrunn for prosjektet Lokale prosjekter som grunnlag Rom for dannelse/rum för bildning kom i stand ved at ulike aktører som var engasjert i samarbeidsprosjekter mellom folkeopplysning og bibliotek, ble oppmerksomme på hverandre og ønsket å løfte nasjonale diskusjoner opp i en nordisk kontekst. I Norge har bibliotek og voksenopplæring siden 1990-tallet samarbeidet om de årlige Læringsdagene for voksne. Voksenopplæringsforbundet organiserer Læringsdagene, og har hatt ABM-utvikling som en sentral samarbeidspart fra biblioteksiden. Disse to instansene ble initiativtakere til Rom for dannelse. Nasjonalbiblioteket ble norsk prosjektpartner da det overtok funksjonen som nasjonalt bibliotekutviklingsorgan fra nå nedlagte ABM-utvikling. I tillegg ble fylkesbiblioteket i Vestfold, folkebibliotekene i Larvik og Tønsberg og den kommunale voksenopplæringen i Tønsberg invitert som medspillere fordi de hadde lokale prosjekter å ta med seg inn i det nordiske samarbeidet. I Sverige har länsbibliotekene i Örebro og Dalarna samarbeidet med länenes bildningsförbund om felles etterutdanning for personale i bibliotek og studieforbund. Utgangpunktet for dette samarbeidet var bl.a. en forstudie (Lundgren 2008) om mulighet for samarbeid mellom bibliotek og folkbildning. Prosjektet IKTlyftet, om samarbeid mellom bibliotek og folkbildning innenfor rammen av nasjonal satsing på digital kompetanse, ble også med i det nordiske prosjektet. Utvalget av eksempler 12 gode eksempler på samarbeid mellom bibliotek og voksenopplæring blir presentert kortfattet i dette heftet. Det inkluderer nasjonale satsinger for digital kompetanse, regionalt samarbeid om etterutdanning for ansatte i bibliotek og studieforbund og forskjellige former for samarbeid på kommunalt nivå. Prosjektene som har dannet grunnlaget for Rom for dannelse er alle del av de 12, og i tillegg presenteres et utvalg andre eksempler. I Norge er eksemplene valgt ut bl.a. fra spørreundersøkelser som VOFO gjorde blant de norske studieforbundene og som fylkesbiblioteket i Vestfold gjennomførte blant de norske fylkesbibliotekene. Svenske og danske eksempler er valgt av prosjektpartnerne, og alle eksempler presenteres på originalspråket. Vi har lagt vekt på at eksemplene skal ha preg av innovasjon, kunne lede til endring, kunne ha varig effekt og ha overføringsverdi. Hvorfor og hvordan samarbeide? Folkebibliotekene og voksenopplæringsorganisasjonene har bakgrunn i felles skandinavisk folkeopplysningstradisjon og et felles verdigrunnlag. Særlig er dette tilfellet for studieforbundene/opplysningsforbundene og bibliotekene, noe som kan leses ut fra lovverket som styrer deres virksomhet. Våre dagers folkebibliotek liker å framstille seg som læringsarenaer. Dette aspektet ved folkebibliotekene understrekes tydelig i nasjonale strategier som den norske bibliotekmeldingen (Kulturdepartementet 2009) og den danske Folkebibliotekerne i vidensamfundet (Styrelsen for Bibliotek og Medier 2010). Hvilke implikasjoner får dette for forholdet mellom bibliotek og voksenopplæring, og spesielt studieforbund/oplysningsforbund? Betyr det at det legges enda bedre til rette for samarbeid, eller utvikles det i stedet et konkurranseforhold? Biblioteket som læringsarena Konkurranseforholdet mellom bibliotek og studieforbund er mest uttalt i Danmark, der bibliotekene kanskje også er mest utviklet som læringsarenaer. Rapporten Folkeoplysningens samfundsmæssige betydning (Undervisningsminsteriet 2010) omtaler dette: Mange af de aktiviteter, der i dag udbydes på bibliotekerne, ligner de aktiviteter, der foregår i oplysningsforbundene. Der er derfor risiko for, at bibliotekernes virksomhed kan opfattes som et forsøg på at trænge sig ind på den traditionelle voksenundervisnings område. Derfor er det Folkeoplysningsudvalgets opfattelse, at et værdiskabende samarbejde mellem biblioteker og den folkeoplysende voksenundervisning skal fremmes, dels for at undgå konkurrerende virksomhed, dels for at drage nytte af hinandens forskelligartede kompetencer. Utvalget peker også på flere muligheter for samarbeid. Gärdens rapport beskriver hva som vil være et godt læringsmiljø på biblioteket basert på kunnskapsoversikten: En god lärmiljö ska vara en fysisk (eller virtuell) och social miljö av hög kvalitet som främjar lärande av exempelvis olika (skol)ämnen, av IKT, av svenska språket, om läsande och skrivande av olika texter, av kultur, av informationskompetens och mycket annat. Kort sagt, som främjar kunskaper för att kunna vara delaktig i samhället. Miljön ska också gynna viljan och lusten att lära och samtidigt vara trygg, framförallt för biblioteksovana personer. En god lärmiljö på biblioteket kräver också att biblioteket är i samklang med förändringar i samhället i övrigt. Detta är naturligtvis inte alldeles enkelt, då politiska, ekonomiska, sociala och tekniska förändringar kan ske snabbt. Utifrån texterna står det klart att lärmiljö är ett begrepp som både utbildning och bildning får plats under. En god lärmiljö kräver också kompetenta guider, inspiratörer och handledare. Fra det nasjonale til det regionale og lokale Delprosjektene i Rom for dannelse er gode eksempler på at samarbeid mellom bibliotek og voksenopplæring kan berike begge parter. De beste eksemplene er kanskje de som er forankret på nasjonalt nivå og som operasjonaliseres regionalt eller lokalt. Den svenske kampanjen Digidel 2013, som sikter mot å øke den digitale delaktigheten i Sverige, er et slikt eksempel. Nasjonale aktører innenfor bibliotek og folkbildning har tatt initiativ til kampanjen, mens innsatsen for digital delaktighet skjer gjennom lokal opplæring, ofte som samarbeid. Danmark har en liknende satsing med Lær mere IT-nettverket. I Norge er de nasjonale Læringsdagene for voksne et eksempel på lokalt samarbeid med nasjonal forankring. Kampanjen koordineres av VOFO i samarbeid med et råd bestående av ulike aktører i voksenopplæringen, bibliotekfeltet inkludert. Læringsdagsarrangementene foregår over hele landet, mange av dem på bibliotek. Samarbeidet kan også forankres regionalt og spres lokalt. Prosjektet i Örebro og Dalarna er et eksempel på dette. Gjennom et samarbeid mellom länsbibliotekene og bildningsförbundene ble det initiert lokale samarbeidprosjekter mellom bibliotek og studieforbund i de to län i prosjektet Folkbibliotek og folkbildning til ömsesidig nytta. Et dansk perspektiv De nasjonale delprosjektene i Rom for dannelse har uavhengig av det nordiske prosjektet, drøftet mulighetene som ligger i et samarbeid mellom bibliotek og studieforbund/oplysningsforbund. Resultatet har blitt en rekke gode råd og ideer som kan ha interesse i alle de skandinaviske land. Prosjektet Den kompetente borger (Overgaard 2011) var et utviklingsprosjekt der Netværk for voksenundervisning i Århus og byens Borgerservice og Biblioteker ønsket å fornye samarbeidsmulighetene mellom folkeopplysning og folkebibliotek. Prosjektet identifiserte åtte faktorer som kan motivere samarbeid: 1. Vi kan skabe gode tilbud, selvom vi er økonomisk pressede 2. Vi kan skabe en bredere vifte af tilbud 3. Vi kan skabe et bedre tilbud, fordi vi har forskellige styrker og kompetencer 4. Vi kan fokusere målrettet på at understøtte den kompetente Styrelsen for Bibliotek og Medier i Danmark hadde lyst ut prosjektmidler Högskolan i Borås (Gärden 2011) har nylig publisert en kunn- med mål om å finne modeller for samarbeid mellom skapsoversikt med fokus på bibliotek og voksnes læring. Der folkebibliotekene og oplysningsforbundene. Århus Kommunes framheves tre vanlige perspektiv i debatten om biblioteket Biblioteker fikk midler til prosjektet Den kompetente borger, som læringsarena et livslangt læringsperspektiv, et utdanningsperspektiv og sluttet seg på det grunnlaget til vårt nordiske samarbeid. og et folkeopplysnings- og kulturformidlings- Oplysningsforbundet Fritid & Samfund ble med fra voksenopplæringsfeltet perspektiv. i Danmark. 2 3

borger 5. Vi kan få en større markedsføringsplatform 6. Vi kan gøre oss mere synlige f.eks. i forhold til det politiske niveau 7. Vi kan styrke fokus på vigtigheden af voksenundervisning og efteruddannelse og den uformelle uddannelse 8. Vi kan skabe nye og anderledes læringsrum Prosjektet resulterte i åtte råd om samarbeid: 1. Lær hinanden at kende 2. Koordiner aktivitetsplaner 3. Identifisér deres fellesområder og egne områder 4. Brug hinandens ressourcer og kompetencer 5. Identifisér jeres fælles mål 6. Vær opmærksomme på hinandens årshjul 7. Italesæt barrierer mot samarbejde 8. Skab ligeværdighet i samarbejdet Prosjektet ga fire forslag til samarbeidsmetoder: 1. Skab møder både på leder- og medarbejderniveau 2. Skab et videnspolitisk forum 3. Skab kreative rum med nogen, der tænker anderledes 4. Gør borgerne kompetente og engagerede ved at inddrage dem Prosjektet avdekket også noen opplagte snittflater: 1. IT-undervisning. Både studieforbund og bibliotek har etter hvert tradisjon for å tilby IT-undervisning. 2. Kulturelt møtested. Både i studieforbund og på bibliotek har kulturarrangementer ofte form av foredrag. 3. Demokratisk møtested. Aktørenes formålsparagrafer gjør det nærliggende å samarbeide om å skape felles demokratiske møtesteder. 4. Felles kommunikasjonsplattform. Både bibliotek og studieforbund har en utfordring i å kommunisere tilbudet sitt. 5. Realkompetanse. Dansk Folkeoplysnings Samråd har gjort realkompetanse til et innsatsområde. 6. Læringsrom i biblioteket. Bibliotekene anser seg selv for å være læringsrom. Det kan være flere grunner til at det også er interessant for studieforbundene å se biblioteket som et læringsrom. Et svensk perspektiv Prosjektet Folkbibliotek og folkbildning till ömsesidig nytta hadde som mål å utforske gevinstene ved samvirke mellom bibliotekene og folkbildningens organisasjoner. Dette er erfaringene til länsbibliotekene og bildningsförbundene i Örebro og Dalarna: 1. Vi kan stödja och hjälpa varandra - lätt att samarbeta med gemensam värdegrund - samsyn kring värdskap och arrangörskap - att samverka är att få en kollega till hjälp 2. Bra mötesplats för samverkan Biblioteket är en känd, neutral, lokal mötesplats. Dit kommer en stor del av kommuninnevånarna. Medarbetarna på biblioteket har stor kännedom om olika människor. 3. Stort kontaktnät Varje studieförbund har sitt specifika kontaktnät och biblioteket har sitt. Tillsammans har vi en enorm bank av resurspersoner att använda vid olika aktiviteter. Vi kan hitta personer med kunskaper och erfarenheter kring de allra flesta teman. Finns ingen lämplig person i kommunen, kan studieförbunden ta hjälp av sina kollegor i andra delar av länet och landet. 4. Olika profiler De olika studieförbunden utvecklar material, koncept och metoder för sina profilområden. Tillsammans täcker vi det allra mesta i de ämnen vi vill skapa verksamhet kring. 5. Bra möjligheter till marknadsföring När vi samverkar når vi nästa alla föreningar och organisationer i kommunen. Studieförbunden kan sprida information och marknadsföra arrangemang i sina vanliga cirklar, på sina hemsidor, med hjälp av sina cirkelledare och organisationskontakter samt nå sina cirkeldeltagare via epost. 6. Samverkan kräver tid För att utveckla ett bra samarbete där båda vinner krävs att båda parter avsätter tid till planering. Eksemplene Nedenfor presenteres 12 gode eksempler på samarbeid mellom bibliotek og voksenopplæring, fire fra hvert land. Dette heftet er imidlertid ikke alene sluttproduktet fra prosjektet. På prosjektbloggen er det registrert en rekke andre gode eksempler fra de tre landene: http://www.nb.no/nbdigital/dannelseblogg/ Danmark: Den kompetente borger Århus kommunes Borgerservice og Biblioteker Kommunalt 2009-2010 Frit Oplysningsforbund (FO) Århus, Folkeligt Oplysningsforbund (FOF) Århus, Voksenuddannelsecenter (VUC) Århus, Lær Dansk Århus, Fritid & Samfund. Projektet blev støttet af Styrelsen for Bibliotek og Medier fra puljen til udviklingsprojekter af overbygningskarakter. Projektet skulle medvirke til at bygge bro og skabe synergi mellem folkeoplysning, frivillighedsaktører, voksenuddannelsesinstitutioner og folkebiblioteker på kommunalt, regionalt og nationalt plan. Forskellige aktører, der tilbyder forskellige former for folkeoplysning og læring for voksne. Sekundært slutbrugeren af disse tilbud. Projektet bestod at tre spor et arbejde på policy-niveau, et research- og analysearbejde samt et dialogbaseret arbejde. Projektet har metodisk anvendt interview, undersøgelser og analyser, workshop samt et kreativt ideværksted. Projektet har bl.a. under-søgt motivationsfaktorer og barrierer for samarbejde mellem aktørererne og har påvist snitflader, hvor der via samarbejde kan skabes nye tilbud. 12 gode råd om samarbejde mellem folkeoplysning og bibliotek samt 4 forslag til samarbejdsmetoder: 1) skab møder både på leder- og medarbejderniveau 2) skab et videnspolitisk forum 3) skab kreative rum med nogen, der tænker annerledes 4) gør borgerne kompetente og engagerede ved at inddrage dem. Udarbejdelse af en værktøjskasse til brug og inspiration for fremtidige samarbejder. Budgettet var kr. 580 000, heraf var de kr. 430 000 støtte fra Styrelsen for Bibliotek og Medier. http://www.denkompetenteborger.dk/ 4 5

Danmark: Tekst & tale på tværs Samrådet under Folkeoplysningen, Gentofte Bibliotekerne og Lokalhistorisk Arkiv i Gentofte Kommunalt 2009-2010 Skabe, udvikle og afprøve et konkret samarbejde mellem oplysningsforbundene, Gentofte Bibliotekerne og Lokalhistorisk Arkiv i Gentofte med udgangspunkt i de tre institutioners arrangementsvirksomhed. Borgere i Gentofte kommune. Omdrejningspunktet for det konkrete samarbejde var de tre institutioners arrangementsvirksomhed. Produktet af samarbejdet arrangementsrækken Selviscenesættelse som fænomen bestod af 7 arrangementer, der dels var et udtryk for institutionernes arrangementsdel og samtidig et produkt af deres særkende: bibliotekerne aktualitet og tilgængelighed, lokalhistoriske arkiv lokalt forankrede og aktiverende, folkeoplysningsforbundene fokus på formel læring og realkompetencebegrebet. Bibliotekerne har som noget nyt skullet tænkte i længerevarende forløb og have mulighed for at tage brugerne ud af huset, folkeoplysningen har fået mulighed for at videreudvikle realkompetencebevismodellen, og lokalhistorisk arkiv har aktiveret brugerne i forhold til at producere egne erindringer. Ved at fokusere på dels fællestræk og de enkeltes særkender, er der udviklet en ny arrangementsform, hvor de tre institutioner supplerer hinanden i stedet for at konkurrere. Det har styrket forløbet fagligt at realkompetencer og læreplaner var tænkt ind fra begyndelsen, dog har der ikke været interesse fra deltagernes side i at erhverve et egentligt realkompetencebevis, men der har været stor interesse fra borgerne for deltagelse i forløbet. Budgettet var på kr. 250 000 hvoraf kr. 200 000 var støtte fra Styrelsen for Biblioteker og Medier. http://www.fof.dk/upload/0033/web/rapport.pdf Danmark: Grønt lys for uddannelse VUC Århus, Århus Kommunes Biblioteker og Folkeoplysningssamvirket Århus Kommunalt 2009 Århus Kommune v/borgmesterens Afdeling, Århus Tekniske Skole, Arbejdernes Oplysningsforbund (AOF), FOF Århus, FO Århus, LærDansk Århus, Folkeoplysningssamvirket Århus. Kampagne-ugen havde 3 mål: 1) vise at det kan være let at komme i gang med at uddanne sig 2) at synliggøre Århus mange uddannelsestilbud 3) at hjælpe interesserede borgere videre ved hjælp af rådgivning og teste af faglige kompetencer. De kortuddannede, dvs. borgere som ikke har forberedende voksen-undervisning, en erhvervsuddannelse, eller undervisning svarende til folkeskolens 9. og 10. klasses niveau. Samt borgere som tvivler på deres egne evner eller værdien af at tage en uddannelse. dansk (læsning og stavning), regning og sprog. I kampagne-ugen kunne man få testet sit faglige niveau og få vejledning om mulighederne for uddannelse og job. Man skulle blot tilmelde sig via sms, telefonopkald eller på hjemmesiden www.allekan.nu. En af de deltagende uddannelsesinstitutioner ringede så tilbage inden for 48 timer med tilbud om en tid til test og vejledning. Gratis og uforpligtende. I kampagneugen gik informationsmedarbejdere klædt i grønne kedeldragter Den Grønne Karavane hver dag rundt i Århus by og udbredte budskabet: Det er let og gratis at få råd om uddannelse. Der var ligeledes opstillet info-standere på bibliotekerne i kommunen. Foran hovedbiblioteket stod en klassisk dansk pølsevogn, hvor man foruden hotdogs kunne få gode råd om uddannelse. Kampagnens maskot var den grønne mand i de danske trafiksignaler. Arbejdet med kampagnen styrket de deltagende institutioners samarbejde. Det tætte partnerskab om kampagnen har afklaret hvilke ressourcer de enkelte institutioner kan bidrage med i et samarbejde. De opståede netværk giver mod til fremtidige samarbejder. Kampagnen nåede ikke så bredt ud og fik ikke kontakt med så mange borgere, som man havde troet, men den synliggjorde de deltagende uddannelsesinstitutioners kurser og aktiviteter for kommunens borgere og for hinanden. Symbolikken med den grønne mand fangede også mediernes opmærksomhed. VUC Århus 50 %, øvrige deltagende uddannelsesinstitutioner 40 % og Århus kommune 10 %. Danmark: Lær mere om IT-netværket Digitaliseringsstyrelsen Nationalt Start 2009 AOF Danmark, Bibliotekarforbundet, Bibliotekschefforeningen, Borgerservice Danmark, Danmarks Bibliotekforening, Dansk IT, Dansk Metal, Erhvervsstyrelsen, FOF, Foreningen Nydansker, IT- og Telestyrelsen, Kommunernes Landsforening (KL), Liberalt Oplysningsforbund (LOF), Folkeoplysningsnetværket NETOP, Styrelsen for Bibliotek og Medier, Skat, Ældre Sagen og Ældremobiliseringen. Formålet er at give befolkningen flere IT-færdigheder, og dermed give borgerne kompetencer til at benytte de digitale muligheder. Samarbejdet mellem de mange aktører skal sikre gennemslagskraft, stordriftsfordele i form af deling af undervisningsmaterialer, fælles uddannelse af undervisere og netværk mellem disse. Alle borgere, der har brug for flere IT-færdigheder. Projektet har resulteret i en række undervisningsmoduler, som er frit tilgængelige for alle, der har lyst til at anvende dem. De ligger på hjemmesiden www.it-formidler.dk, hvor der også ligger anden relevant kommunikation til IT-underviserne. Desuden udbydes kurser i IT-pædagogik for underviserne. Der er oprettet hjemmesiden www.lærmereomit.dk, hvor borgerne kan se korte instruktionsvideoer om at anvende IT og finde frem til kurser, de ønsker at deltage i. Og der er samarbejdet om markedsføring og gennemført fælles kampagner eksempelvis omkring anvendelse af NemID. Det er erfaringen, at netværkssamarbejdet har medført et øget samarbejde lokalt mellem fx biblioteker, folkeoplysningsforbund og ældreorganisationer, som kan gøre brug af hinanden til udlån af frivilligt arbejde, it-udstyr, lokaler og at de kan samarbejde om presse- og annonceringsindsatser. Det samme gør sig gældende for biblioteker og erhvervslivet i de lokale samfund. I efteråret 2011 samarbejdede fire af netværkets medlemsorganisationer om en særlig indsats for de ældres IT-færdigheder, Seniorsurf-dagen, som havde stor pressemæssig gennemslagskraft for ældres brug af it lokalt såvel som nationalt. Denne kampagne blev gemnemført relativt let takket være det eksisterende samarbejde i netværket. Lær mere om it-netværket er finansieret af midler fra den danske stats UMTS-auktion. Kampagnen Grønt lys for uddannelse skulle få Århus kommunes kortuddannede, danskere såvel som indvandrere, i gang med www.lærmereomit.dk 6 7

Norge: Fortell meg! Ansvarlig Geografisk avgrensning Start-slutt Tønsberg Voksenopplæring Kommunalt 2010-2011 Tønsberg og Nøtterøy bibliotek og Vestfold fylkesbibliotek. Utvikle nye metoder og samarbeidsmodeller som bygger på foreldrenes ressurser og som styrker deres identitet og bevissthet om egen rolle i barnas læring. Minoritetsspråklige foreldre med barn i grunnskolealder. Medarbeidere innen voksenopplæring og bibliotek. Fortell meg! er et familielæringsprosjekt med familiehistorier som utgangspunkt. Gjennom tre semesterkurs med forskjellig karakter og omfang (33-57 timer), har lærerne i samarbeid med en bibliotekar utviklet metoder for å få foreldre og barn til å finne fram til, bearbeide og formidle historier fra hjemlandet. Metodene er dokumentert i en veiledning slik at andre, f.eks. skoler, bibliotek og frivillige organisasjoner, kan hente inspirasjon og nyttige tips til å gjennomføre tilsvarende kurs/samlinger selv. Alle kursene er gjennomført på biblioteket som har fungert svært godt som læringsarena. Uformell atmosfære og rik tilgang på bøker har vært viktig. Biblioteket har også vært brukt til utstillinger og fortellerkvelder underveis i kurset og således bidratt til formidling av fortellingene. Møtet med publikum har vært en positiv opplevelse for deltakerne. Samarbeidet har tilført bibliotek og voksenopplæring ny kompetanse og tilgang til nye brukere og formidlingsarenaer. Totale utgifter kr. 625 500. I tillegg kommer egeninnsats. Tønsberg Voksenopplæring kr. 140 500. Tønsberg og Nøtterøy bibliotek kr. 60 000. Vestfold fylkesbibliotek kr. 110 000. ABM-utvikling/Nasjonalbiblioteket kr. 250 000. IMDI v/vestfold fylkeskommune kr. 25 000. NAV kr. 40 000. http://fortellmeg.wordpress.com/ Norge: Dokumentasjonssenteret for musikk i Akershus Ansvarlig Geografisk avgrensning Start-slutt Fylkesbiblioteket i Akershus og Akershus musikkråd Regionalt Start 1993 Målet med senteret er å tilby befolkningen i Akershus musikk gjennom å låne ut lyd (CD), bøker, DVD/video, noter og annet musikkmateriale. Senteret skal bidra til økte musikksamlinger og økt vekt på musikk i lokale folkebibliotek i Akershus. Senteret skal bidra til økt musikkutøvelse og økt kvalitet i musikklivet, og være en felles ressurs for både bibliotek, musikklivet og befolkningen generelt. Deltakere i det organiserte musikklivet i Akershus, ikke minst deltakere i musikklivets opplæringstiltak gjennom Musikkens studieforbund. Bibliotekansatte og lånere. Elever i videregående skolers musikklinjer. Øvrige musikkinteresserte innbyggere i Akershus. Etablering og drift av et felles dokumentasjonssenter for musikk i Akershus gjennom en strukturert oppbygging av samlinger innen lyd, bilde, litteratur og noter og med spesielt fokus på overlappende områder. Hovedsatsingen er på sjangre som i stor grad utøves i fylket (kor, korps, band, storband/jazz, folkemusikk). Senteret bygger på et gjensidig forpliktende samarbeid, og to formelle avtaler (en for drift og en for media). Begge partenes kompetanse er nødvendig og godt utnyttet for drift og utvikling av senteret (bibliotekfaglig og musikkfaglig). Det krever utholdenhet i startfasen å bygge opp langsiktig og vedvarende tiltak, og det er viktig at begge parter erkjenner dette. Biblioteket har fått en helt ny avdeling (musikkbiblioteket) som er meget godt mottatt. Akershus musikkråd (fylkesledd av Musikkens studieforbund) har fått etablert et kompetanse-, kunnskaps- og opplevelsessenter for musikk i Akershus. Senteret er både til inspirasjon og kunnskap for et helt musikkliv, samt øvrige musikkinteresserte i fylket. Begge parter opplever det langsiktige og grundige samarbeidet mellom offentlig institusjon og frivillig sektor som meget positivt, og også politikere, ansatte og øvrige miljøer trekker dette fram som en av senterets suksessfaktorer. Tiltaket er nå i drift, og kostnadene er i stor grad innbakt i samarbeidspartenes driftsbudsjetter. I starten bidro flere parter, bl.a. Statens bibliotektilsyn og Norsk Kulturråd. http://akershus.fylkesbibliotek.no/doksen/ter/ 8 9

Norge: Bibliotekene som læringsarena i samspill med utdanningstilbyderne Norge: Den digitale borger Ny på nett Ansvarlig Geografisk avgrensning Start-slutt Ansvarlig Geografisk avgrensning Start-slutt Oppland fylkesbibliotek, Fylkesopplæringssjefen i Oppland Regionalt 2011-2012 Larvik bibliotek Kommunalt 2010-2011 Oppland fylkesbibliotek, 26 folkebibliotek og 6 karrieresentre. Bibliotekene skal utvikle seg som læringsarenaer for voksne gjennom nettverksbygging med utdanningstilbyderne. Voksne som ønsker karriereveiledning og videreutdanning. Planstrategien for bibliotekene i Oppland sier at bibliotekene skal utvikle seg som læringsarenaer i samspill med utdanningstilbyderne i sitt lokalmiljø. Seks karrieresentre i Oppland skal inngå samarbeidsavtaler med folkebibliotek om veiledning, markedsføring og annet aktuelt samarbeid. Karrieresentrene i Oppland driver både med karriereveiledning og har ulike utdanningstilbud. I flere kommuner vil karriereveiledere være tilgjengelige i bibliotekene til faste tider for veiledning og nærmere avtaler. Bibliotekene blir tilretteleggere sammen med utdanningstilbyderne og får gjennom samarbeidet en tydeligere rolle som en læringsarena for voksne. Gjennom å bruke bibliotekene når utdanningstilbyderne flere i sin målgruppe. Biblioteket kan bidra i kursopplegg, f.eks. knyttet til informasjonskompetanse, digital kompetanse eller språkutvikling. Samarbeidet bidrar til en effektiv ressursutnyttelse i Oppland fylke. Oppland fylkesbibliotek. Karriersentrene. http://www.oppland.no/karriere-oppland/lillehammer/veiledning/veiledning-i-bibliotekene/ Larvik læringssenter Voksenopplæringa, Larvik kommune v/utviklingsavdelingen og Servicesenteret, Voksenopplæringsforbundet. Målet var å bidra til at alle innbyggere i Larvik kommune skal utvikles til e-borgere. Det vil si at den enkelte innbygger selv skal kunne fylle ut søknader og bruke skjemaer på nett og at de skal kunne oppsøke den kunnskapen som er tilgjengelig elektronisk fra stat og kommune og sentrale samfunnsinstitusjoner. Hovedmålgruppen var innbyggere i Larvik kommune som mangler/savner grunnleggende digitale ferdigheter. Det ble utviklet to kurspakker. Første del har bestått i å lære seg å bruke en PC, ta i bruk enkel tekstbehandling, bli kjent med internett og å opprette og bruke en e-postkonto. Andre del har hatt temaer som sosiale medier, tjenester og offentlige etater på nett og filbehandling. I tillegg til forelesere har alle kursene vært bemannet med 1-2 veiledere, mange fra bibliotekets egen stab. I kursperioden har biblioteket tilbudt Help-desk en dag pr. uke. Tre kommunale «datalab er» har vært stilt til rådighet som kurslokaler. Det er utarbeidet et omfattende kursmateriale som har vært en god støtte underveis, men som også er velegnet til selvstudium. Det er planer om at kursene skal videreføres som en del av Larvik kommunes IKT-strategi. Interessen for å delta på kursene har vært overveldende og tilbakemeldingene har vært svært gode. Sekretariat og ledelse av prosjektet har vært ivaretatt av biblioteket, men for øvrig har gjennomføringen vært organisert som et samarbeid mellom flere kommunale virksomheter i Larvik. Et så stort prosjekt er ikke mulig å gjennomføre uten at flere parter deltar med både kunnskap, nettverk, arbeidskraft og andre ressurser. Larvik kommune kr. 275 000. Nasjonalbiblioteket kr. 250 000. Vestfold fylkesbibliotek kr. 100 000. : http://www.larbib.no/index.php?option=com_content&view=category&layout=blog&id=77&itemid=105 10 11

Sverige: Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Länsbiblioteket i Örebro län Regionalt 2010-2011 Länsbibliotek Dalarna, Dalarnas Länsbildningsförbund, Örebro Länsbildningsförbund, kommunbibliotek och studieförbund i Dalarnas län och Örebro län. Att förnya och fördjupa samarbetet mellan folkbibliotek och studieförbund med gemensam fortbildning. Personal på studieförbund och folkbibliotek på den lokala nivån i utvalda kommuner i Dalarnas och Örebro län. Projektet har genomförts som fortbildning i form av gemensamma studiedagar och workshops. Vid studiedagarna presenterades och diskuterades olika utvecklingsområden för folkbildning och folkbibliotek. Teman som togs upp har varit den gemensamma värdegrunden, hur modern folkbildning kan definieras samt folkbildningshistoria, vilka övergripande samverkansformer man kan utveckla, användningen av modern informationsteknik för folkbildning och folkbibliotek, inlärningsstilar och pedagogiska metoder, mångfalds- och genusfrågor m.m. Projektet avslutades med en nationell inspirationskonferens. Folkbildning och folkbibliotek kan stödja och hjälpa varandra. Biblioteken är en bra mötesplats för samverkan. Varje studieförbund har sitt specifika kontaktnät och biblioteket har sitt, de olika studieförbunden har olika profiler - vid samverkan når man nästan alla föreningar och organisationer i kommunen. För att utveckla ett bra samarbete där båda vinner krävs att båda partner avsätter tid till planering. Egen insats från projektdeltagarna kr. 260 000. Statens kulturråd kr. 200 000. http://lansbibliotekdalarna.se/utveckling/projekt/folkbibliotek-och-folkbildning/ Sverige: Digidel 2013 en nationell kampanj för ökad digital delaktighet Regionbibliotek Stockholm är projektägare för läns- och regionbibliotekens arbete i kampanjen Digidel 2013 Nationellt 2011-2013 I gemensam nationell arbetsgrupp Läns- och regionbiblioteken, Folkbildningsrådet, Folkbildningsförbundet, studieförbunden, RIO (de rörelsedrivna folkhögskolorna), Lärcentraorganisationen Nitus, biblioteksmyndigheten KB, Stiftelsen för Internet-infrastruktur.SE. Andra organisationer, myndigheter och företag finns också som samarbetspartners i kampanjen. Ytterligare minst 500 000 personer i Sverige ska kunna använda Internet och e-tjänster vid utgången av 2013. De 1,5 miljoner svenskar över 16 år som inte har kunskap om hur man använder Internet och e-tjänster. I den nationella kampanjen Digidel2013 samverkar bland andra bibliotek och folkbildning i regionala, lokala och nationella insatser som ska ge kostnadsfri och individanpassad undervisning i baskunskaper i Internetanvändning i kommunerna. Läns- och regionbiblioteken har tagit initiativ till att utveckla regionala strategier för arbetet med digital delaktighet. I kampanjen samordnas insatser och exempel sprids. Arbetet ska också kopplas till regeringens En digital agenda för Sverige. Digital delaktighet är en folkbildningsfråga! Både folkbildning och bibliotek har uppdrag att verka för människors delaktighet och kunskap. En svårighet är att man kan se varandra som konkurrenter. En erfarenhet är att båda parter får vinster av samverkan och kan få flera besökare/cirkeldeltagare som vill lära sig mera. Genom startprojektet IKT-lyftet och sedan genom Digidel 2013 har både bibliotek och folkbildning stärkt sin status. Arbetet bedrivs i nätverk, dvs. alla bidrar utifrån sin roll och sitt uppdrag. Man äger kampanjen gemensamt. Stiftelsen.se samordnar och håller i administrationen samt bjuder in partners utöver bibliotek och folkbildning till kampanjen. Statens kulturråd kr. 900 000 (sept 2009-maj 2011). Regionbibliotek Stockholm kr. 100 000. Kungliga Biblioteket kr. 250 000 (juni-dec 2011). Kampanj: www.digidel2013.se, startprojekt: http://ikt-lyftet.se/ Sverige: IDA, Information Delaktighet Arbete/Malmö lärcentrum Malmö Stadsbibliotek Kommunalt Start 2008 Malmö Stads Utbildningsförvaltning, huvud- och stadsdelsbiblioteken i Malmö, Röda Korset, AIC (Malmö stads plattform för arbets- och integrationsinsatser), SYV (nätverket för studie- och yrkesvägledare i Malmö Stad). Stödja SFI (Svenska för invandrare)-elever, grundvuxelever och allmänhet i sin studiesituation. Bidra till social inklution, ökad digital delaktighet och ökade möjligheter att ta del av det demokratisak samtalet. Elever vid (SFI) och vuxenutbildningen Grundvux, allmänheten. IDA, som startade redan 2008, är ett utvecklingsarbete som bedrivs framför allt i invandrartäta stadsdelar,som till exempel Rosengård. Här har det handlat om fasta och återkommande aktiviteter som läxhjälp, studie- och yrkesvägledning, språkcaféer och kurser i informationssökning. Malmö Lärcentrum är en utveckling av IDA-projektet och började sin verksamhet 2010. Lärcentrum är en modern lärmiljö på Malmö Stadsbiblioteks huvudbibliotek. Lärcentrum är tillgängligt för alla vuxna besökare som behöver stöd i sitt livslånga lärande och sin personliga utveckling. Här finns ett välutrustat tekniklandskap med tillgång till datorer och avancerade datorprogram och hjälpprogram för dyslektiker. Här finns kunnig personal som kan ta fram och skräddarsy lösningar för många olika behov. Lärcentrum är en aktiv deltagande part i Get Online-week. Biblioteket har blivit en självklar utgångspunkt för de aktörer som vill nå ut med information till eller genomföra aktiviteter till nyanlända invandrare, SFI-elever eller andra vuxenstuderande. IDA-projektet fick ett startbidrag kr. 500 000 från Centrum för Livslångt Lärande och kr. 500 000 från Malmö Stads Utbildningsförvaltning. http://www.malmo.se/larcentrum, http://malmo.se/ida 12 13

Sverige: Biblioteken som lärmiljöer Länsbibliotek Östergötland Regionalt 2008-2011 Östergötlands Bildningsförbund, Regionförbundet Östsam. Projektets syfte har varit att stödja bibliotekens möjligheter att utvecklas som lärmiljöer och bredda sin roll i lokalsamhället. Fokus på hur biblioteken med utgångspunkt från lokala behov kan stödja livslångt lärande, integration och social och digital deaktighet. En viktig del av projektet har varit att initiera och utveckla samarbete mellan folkbiblioteken och studieförbund, föreningar och utbildningsinstitutioner. Folkbiblioteken, studieförbunden, studiecirkelledare, kommunernas flyktingsamordnare, representanter för FMLS (Förbundet mot läs och skrivsvårigheter), den kommunala vuxenutbildningen samt, i och med delprojekten i kommunerna, allmänheten. Med utgångspunkt från en förstudie och de lokala behoven genomförde kommunbiblioteken delprojekt som syftade till att utveckla dem som lokala lärmiljöer. Delprojekt har genomförts i två omgångar mellan 2009-2011. 12 kommuner i länet har deltagit. Under 2008 utformades de första aktiviteterna för ökad digital delaktighet - kurser och inspirationstillfällen och, i samarbete med studieförbund, kostnadsfria studiecirklar i bibliotekens lokaler. Under del 2 av projektet 2010-2011 fördjupas bibliotekens utvecklingsarbete till stöd för människor med utländsk bakgrund. Ett spår är att utveckla bibliotekets roll för etablering av nyanlända i samarbete med flyktingsamordning och Svenska för invandrare (SFI). För att se om bibliotek och studieförbund kan samverka med breddad digital delaktighet som mål prövades bland annat en modell där avgiftsfria studiecirklar erbjuds på biblioteken i Östergötland i samarbete med studieförbundet Medborgarskolan og ABF. Intresset för gratiscirklarna har varit överväldigande. Samverkan med studieförbunden har utvecklats inom flera omården. Flera av de deltagande biblioteken skapade fysiska studiemiljöer för besökarna. Ett delprojekt, Nytta och nöje på nätet, genomfördes 2009 2010. Resultatet blev att totalt 2 235 deltagare har fått grundläggande internetguidning. Under 2010-2011 pågick ytterligare ett delprojekt, Digitalt medborgarskap i Östergötland, för vuxna med utländsk bakgrund som behöver öka sina kunskaper om datorer och internetanvändning. Inom ramen för projektet utvecklas koncept för 10 timmars internetguidning som fr. o.m. nov. 2011 obligatoriskt ska ingå i samhällsorienteringen som erbjuds alla nyanlända i Östergötland. I det nya projektet Digidel 2013 på biblioteken i Östergötland har Länsbibliotek Östergötland och Bildningsförbundet Östergötland satt det gemensamma målet för bibliotek, studieförbund och folkhögskolor i länet at 10 000 personer ska bli mer digitalt delaktiga. Projektet finansierades av Statens Kulturråd med kr. 575 000, Internetfonden kr. 890 000 samt Regionförbundet Östsam med kr. 1 mill. http://www.lansbibliotek.ostsam.se/features/larmiljo Prosjektpartnere i Rom for dannelse/rum för bildning Norge Voksenopplæringsforbundet (koordinator) Boks 9339 Grønland, 0135 Oslo Nasjonalbiblioteket Postboks 2674 Solli, 0203 Oslo Vestfold fylkesbibliotek Postboks 2423, 3104 Tønsberg Larvik bibliotek Postboks 2020, 3255 Larvik Tønsberg Voksenopplæring Postboks 2410, 3104 Tønsberg Tønsberg og Nøtterøy bibliotek Storgata 16, 3126 Tønsberg Danmark Århus Kommunes Biblioteker Møllegade 1, 8000 Århus C Fritid & Samfund Skt. Nicolaus Gade 2, 8000 Århus C Sverige Länsbiblioteket i Örebro Län Regionförbundet Örebro, 701 83 Örebro Länsbiblioteket i Dalarna 791 83 Falun Örebro läns bildningsförbund Box 22 027, 702 02 Örebro Dalarnas Bildningsförbund c/o Studieförbundet Vuxenskolan, Box 823, 781 28 Borlänge IKT-Lyftet http://ikt-lyftet.se/ Referanser Gärden, Cecilia. 2011. Tio år med vuxnas lärande en kunnskapsöversikt med fokus på folkbibliotek og vuxnas lårande. Høgskolan i Borås. Kulturdepartementet. 2009. St.meld. nr. 23 (2008-2009). Bibliotek. Kunnskapsallmenning, møtestad og kulturarena i ei digital tid. Lundgren, Mats. 2008. Folkbibliotek och folkbildning till ömsesidig nytta. Kartläggning, analys och förutsättningar för ökad samverkan mellan bibliotek och studieförbund i Dalarnas och Örebro län. Overgaard, Louise. 2010. Den kompetente borger Gode råd til fremtidens samarbejde mellem folkeoplysning og biblioteker. Borgerservice og Biblioteker, Århus kommune. Styrelsen for Bibliotek og Medier. 2010. Folkebibliotekerne i vidensamfundet. Undervisningsministeriet. 2010. Folkeoplysningens samfundsmæssige betydning - rapport fra Folkeoplysningsudvalget 2010. 14 15

Tønsberg kommune http://www.nb.no/nbdigital/dannelseblogg/