Ovr MUSEER och KYRKoR

Størrelse: px
Begynne med side:

Download "Ovr MUSEER och KYRKoR"

Transkript

1 Ovr MUSEER och KYRKoR Museer liknas vid kyrkor, de har med sin sakralisering av de sk6naste och yppersta resultaten av manniskans formf6rmiga tivertagit kyrkans civiliserande roll i en profan tid. Betraktandet av uwalda ting skulle, var det tinkt, ingjuta framstegstankens etos i md.nniskors sinnen. Men kanske anvinds den her liknelsen inte langre si ofta - i staller inverteras den: kyrkornas andliga fostrarroll tonas ned, kyrkornas viktigaste uppgift, havdas der allt oftare, ir som museer fiir historiska och estetiska vdrden. Museernas roll har samtidigt f<irindrats i det moderna samhallet. De har utnimnts till bildningsinstitutioner som i likhet med skolan har formandet av ett demokratiskt etos som sin uppgift. Istillet ltir det ovanliga, auratiska och okenda, hyllas det vanliga, vardagliga och igenkiinnliga. Kvaliteter efterstrivade iven i samlande och utstillande. Motr<ister har hdrts (avpedagogisera museerna; slapp foremilen loss ur beskeftiga fiirklaringars tvingstriijor). Svante Beckman raljerar i essdn Vad aill staten med kulturlruet o.ver den statliga kulturutredningens flfiinga brottning med kulturarvsbegreppet. Utredarna, fann han, hade svirt att rationellt motivera kulturarvspolitiken - eller med Beckmans ord - (uredarna kunde inte rikna ut hur man kan tala om den pi ett anstlndigt modernt sett,. Sjalv stannar han vid det gammalmodigt irrationella begreppet belgd som det avgdrande mervirdet i fijreteelser som kulturarvspolitiken vill skydda. Upplevelsen av kulturminnena ska vicka den kinsla av helgd som d.r central [6r ett samhalles ordning och bestind. I senaste numret av amerikanska Museum News (MaylJrne 99) fastslir en marknadsundersdkare, Neil Kotler, att museerna fdr att ha nigon chans att havda sig miste definiera en bes,iikslockande profil langs en upplevelseskala som frin riverraskning (excitement) via lekfullhet (playfulness) och betraktande (contemplation) strdcker sig till inlarning (learning). Medan 6verraskningen i skalans ena ytterdnda dr sinnlig (visceral!) uppnis stegvist genom emotionell stimulans den andra yttcrdndans kognitiva position. Sirskild uppmiirksamhet lgnar Kotler den kontemplativa fasen, som ldnge varit fdrsummad. Eftersom 'celebration' och 'awe' (vdrdnad, helgd?) si pitagligt saknas i massmedia btir just dessa virden uppmirksammas och

2 odlas som profilskapande museiattraktion. Museibestikare sdker i sjdlva verket i museernas salar sidana vdrden (genom 'celebratory experiences'), som tidigare hiirt samman med kyrka och religionsutdvning. Lyft alltsi fram kulturarvets helgd-potential i exponering och marknadsfdring! An mer riverraskande m6ter i samma tidskrift uppgiften att museer helhjartat deltar i kampan.jen an uppretta trygga samlingsplatser ('safe places') i amerikanska samhellen, sarskilt f,iir ungdomar efter skoldagens slut. Programmet, 'America's Promise', lanserades 1997 av ett (levande) amerikanska presidenters toppmdte. Det vill uppmuntra amerikanska medborgare att genom frivilliga insatser ftirbdttra livskvaliteten fiir nationens ungdomar genom att erbjuda trygga tillflykter fdr att befordra kunskap och mognad. Museifrid avldser kyrkofrid. Ar kyrkometaforen mogen ftir restaurering? Att erbjuda en sjelvbild som kan bidra till att hilla en samhdllsgemenskap levande kan vara ett sdtt an beskriva det humanistiska museets funktion. Eller att rikta uppmlrksamheten pi fdrbisedda sj?ilvbilder som innu inte {ltt plats i offentlighet och hisroria. Avsikter som garna tenderar mot en sakraliserande iivertalning knuten till frln det {tirflutna eller samtiden. konkretiserande emblem - ting och bilder - En affinitet av det slaget avtecknar sig i bakgrunden dll Brennas, Nissens, Palmquists, Parhingtons och Prosalendis uppsetser om kulturarvs konstruktion och anvlndning ivitt skilda tider och pi vitt skilda platser. Liksom i Adoteuis Hassrkel Den glansl,iisa strevan att samla och redovisa komplexiteten i en samhdllsbildning och dess stindigt skiftande uppsyn, ter sig siillan lockande men lr inte desto mindre en allt rydligare och angelagnare samhallsuppdrag fiir museerna. Vi kan reflektera dver vanskligheterna med sidana intentioner vid ldsningen av Clarhes, Gaards, Illeris, O lof sons, Paludan-Mullers och Re hdals bidrzg. Peter Clarkes och Helene llleris texter presenterades vid seminariet From Education to Cultural Experirarr i Norrk<ipings konstmuseum nov. 1998; Brita Brennas och Hilde Gaards texter vid Instit. {tir dokumentationsvetenskap i Tromsij, okt Carsten Paludan-Miillers och Bruno Ingemanns uppsatser tillkom inom Jette Sandahls museologiska ndwerk; Prosalendis och Parhingtonr fiir museidagar i Umei, Knou',ledge for Friendship, dec Per-Uno Agren

3 1999.1, s. J-16 Dp ponsra nsnassansmuseerna r Rovr och Fr-onE,xs Lennart Palmquist I april 1485 gjordes en arheologish upptricht som saxe hela det humanistisha etablissemanget i Rom i gungning, efiersom drn fiir en tid gau honkret form dt d.e kulturelk firuiintningar som gruppen au entusiastisha antihbeundrare hade: I niirheten au Via Appia pd en plafi som inte tan anledning hallad.es fondo statuario, fann ndgra lombardisha murare en sarhofag innehdllande hroppen au en ungflicka, mirakuliist ualbeuarad. n... i en marmorsarkofag hittades lihet au en flicha, som uarhen sahnadt niisa eller panna, t arben liippar td.nder eller tunga och aars hir uar siirshilt famtrndande efersom bi;ttet torkat under d.e 1700 dr sarhofagen legat i jordzn..., t Det bestdmdes omedelbart att sarhofagen med inneh,ill shulle tlansporteras till campidogtio ocb strillas ut al pubblico pd Konseruatorspalaxets gdrd. Kroppen av den unga kvinnan, insmord med en blandning av balsam, cederolja och terpentin, gjorde ert djupt intryck pi bes<ikarna och man bijr.iade till och med fdrsiika gissa vem det kunde vara. Humanisre n och anrikvarien Pomponius Lero fiireslog arr der kunde rora sig om Ciceros dorrer Tullia. Enrusiasmen <iver upptickten spred sig till hela Roms befolkning och det blev en veritabel massvandring upp till Kapitolium. Men allt detta varade endast nigra dagar, kontakten med luften var katastrofal: kroppen bi;rjade svartna och ruttna och oiven Innocentius VIII beslijr arr der uar dags arr irer begrava liket. Hendelsen gav kommentarer och upphov till beskrivningar liirde i Rom. Jag vill her ftirsiika ge en bakgrund till hur der kunde komma sig att Kapitolium och Konservarorspalatser redan 1485 uppfattades som den naturliga och sjiilvklara platsen ftir att stllla ut ett arkeologiskt frnd fiir allminheten. I motsats till den ridande uppfattningen bland museihistoriker att det historiska museer iir etr 1800-talsfenomen, hevdar jag art dec finns uppenbara skel att betrakta Konservatorspalatset i Rom som ett hisroriskt museum redan frin renissansen.r DEN I D EH ] STO RI S KA BAKG RUN DEN : HUMANISTERNA itskilliga Samtidigt som renassanshumanisrerna bland de srlvade efter att utveckla sin f6rstielse f<ir

4 LEN\ART PrL\lQvls de klassiska byggnadernas funktion och ursprungi accelererade fiirstdrelsen av de till hilften besravda ruinerna i takt med den tjkande - byggnadsverksamhet som renissansen gav upphov till. Rom var en stad vars fdrflutna imateriell mening fullt ut stiidde det nuvarande! I ett berdmt brev till pive Leo X. skriver pi Rafaels begiran udnn.n Baldassare Castiglione. beklagar konstnlren "u sig iiver att si minga monument och byggnader hade fdrsvunnit till och med oi den korta tid, mindre in tolv ir. som han befunnit sig i Rom. Leo svarade med at t stira Rafael t ill Roms iive rantikvarie och -ge honom uppdraget att bygga Petertkyrkan och gav honom samridigr insrrukrioner om att undvika oniidig ftirstiirelse.' Men hur ofra de anrika ruinerna dn plundrades av catatori eller bebyggdes -av kardinaler och pivar si var de alltfiir omfattande fdr itt kunna ignoreras' De giganriska mirr, som det romerska imperiiti byggnader innu hade, kontrasterade skarpt mot den medeltida by som Rom hade blivit. Deras ndrvaro utgjorde en owetydig piminnelse om samtid ns kraftloshet i.jamforelse med den antika epokens storslagenhet. Samtidigt antydde deras f6rstdrelse att man inte enbart kunde lita till mdnniskans prestationer fijr att motste tidens fiirgilnglighet. Denna Iitet nostalgiska och moraliserande stimning utmdrker iippningssidorna i Poggio Bracciolinis De uarietate fortunae - en dialog om lyckans vlxlingar som pibiiriades 1431 och dverldmnades till pive Nicolas Y fu Poggio rider runt till hast bland ruinerna tillsammans med en kollega frin der pivliga sekretariaret och lamenterar iiver hur det gyllene Rom, som rill exempel Vergilius beskrivir det, fijrfallir till oigenkdnnlighet lven ftir stadens egna invinare. Den kapitolinska kullen, en ging centrum fttr det romerska imperiet infiir vilket hela vlrlden darrat, dit si minga kejsare stigit upp i triumf, lis nu iide och fiirstcird. trots nostalein och den stundtals moraliserande tonin innebdr Poggios dialog nigot helt nytt: han inkluderar nlmligen deialjerad.e beskrivningar av antika tempel, bad, triumfbigar, pyramider, teatrat amfiteatrar, portar och andra klassiska monument. Vikrigr ir ocksi att han lemnar den magiska och fantastiska attityd som,,..ia.k.. de medeltida Mirabiliabeskrivninqarna av sillsamheter i Rom. Istillet betr-akt"r han ruinerna som viktiga spir av en fi;rgingen civilisation, sedan lenge bonglomd men mtijlig att iteruppticka genom antikvarisk undersiikning. I det syftet inkorporerade han wi nya metoder isitt arbete, dels ett noggrannare anvd.ndande av klassiska texter som till exempel Frontinus skrift De aquis Urbis Romae (han hade sjdlv iterfunnit ett manuskriot till Frontinus arbete i klostret Montecasiino). Poggios andra metod gick ut pi att anvdnda sig av det epigrafisha marerialet. Han hade biirjat sammanstdlla en volym med inskrifter, som han kopierade frin antika monument, och han uttrycker fdrvinine dver att Petrarca kunde vara si piverkad av folkliga fiirestillningar att han trodde att pyramiden vid Porta Ostiense var Remus grav, ndr den anbragda inskriften tydligt berdttade att den tillhdrde den romerske kiipmannen Cestius.' Genom sidan flit blev Poggio en pionjdr niir det gdllde att pi ett historiskt korrekt sdtt kartligga den antika stadens topografiska verklishet.

5 .. :. i!! :n' Ka2itolinn nd scnatorspnktttt, honstruxor:pakuer ocl,\ltrcu: Au.etiuttatyn. Ttthning at Mtrtin ran Heutlerk on[ring I537. (I]c in, Kultlirstnhhnbinrtt). B ES KRIVNTNG OCH INSAMLAN D E AV KULT-URARVET Ner Eugenius IV itervlnde rill Rom efter nestan tio irs bortovaro ir 7443 flyttad,e Poggios kollega, Flavio Biondo, ocksi till Rom och blev den mest passionerade utforskaren av der anrika Rom i mirren av irhundrader. F'ijr honom represenrerade Roms ruiner inte endasr en fiirstiird civilisation, utan ocksi ert oaiirde igt kallmaterial f6r att itereriivra dcn antika romerska kulturen och dess historia. Han uttryckte detta i sin bok Roma instaurata plbijrjad Yad, som fick honom att skriva detta verk var, som han sdger i fcirordet, art han insig att d r inre endasr var den okunniga nlassan uran even de s. k. hrde som skymfade ldmningarna av de klassiska byggnaderna med falska och barbariska namn. Resultatet var allvarligt, hivdade han, eftersom dolr idessa strukturer fanns det Rom som en ging varit "beskyddare av snille, dygdernas forebild, modell fdr berdmmelse och ira etc. kort sagt ursprunget till allt det goda i denna virlden,. Arkeologi blev nyckeln till det humanistiska fciretaget att eterfi det antika Roms visdom och kraft. Avgrirande fijr arkeologin var korrekt identifikation och klassifikation av de antika byggnaderna. Det som utg,iir kirnan i Biondos arbere ir en emnesm:ssigt ordnad beskrivning av porrar, obelisker, bad, reatrar, amfitearrar, cirkusar, kolonner och andra monument, dar hans ambition inre endast ir att beskriva och identifiera dem, utan ocksi att fiirklara deras funktion; nir han diskuterar teaterns arkitektoniska utformning gir han ocksi igenom de vikrigasre elementen i den klassiska utformningen av tragedin, komedin och pantomimen. Biondo gick igenom alla klassiska rexrer frtr referenser till romersk topografi, men

6 LINNART fiiretog sjllv inte nigon arkeologisk utgrdvning - det gjorde inte nigon renissansarkeolog. Han var dock mottaglig frir nya upptdckter som framkom genom bygg' nadsverlsamhet eller pi annat s?itt. Till exempel upptdckten av Pompe.iusteate rn. Metodologiskt var Biondo ett fijred6me lingt in pi 1600-talet och minga humanister fortsatte hans arbete bland annat genom att systematiskt samla inskrifter. I Pomoonius Letos Accademia Romana flirc' nadei en rad betydande konstnlrer och andra inrellektuella av sirt hdngivna inrresse ftir den klassiska antiken och arkeologin. Att samla antika inskrifter, skulpturer, bronser, mynt, medaljer och gemmer blev en oassion fiir renissanshumanisterna. Piven Paul II visade sig vara en ivrig samlare. Men vid 1500-tale ts biirjan fanns det knappast nigon kultiverad kardinal som inte dekorerade sin trideird med anrika skulprurer eller sitr arbetirum med andra oassande antikviteter. Pi, en nivi t"prer.trt.r., sidant samlande endast den fashionabla smaken, oi en annan visar det ocksi en insikt om dissa fiiremils autenticitet som killor till kunskap om den klassiska kulturen. Mynt fungerade som h)alp vid identifiering av skulpturer och redan vid 1500-talets bdrjan var numismatik och epigrafik sjiilvstdndiga discipliner. En annan pivlig sekreterare var Leon Battista Alberti; Iiksom Biondo och Poggio kom han till Kurian i Rom Albertis uwecklade fdrstielse av funktionen och formgivningen av Roms klassiska byggnader utgick frin hans studium av Vitruvius De architectura, vars text Poggio hade lterfunnit under sina resor ischweiz ir Aven om Vitruvius inte hade varit helt okend under medeltiden, si blev hans arkitekturteori fijrstidd pn allvar fiirst av Alberti, som bide var utiivands arkitekt och samtidigt kunde studera de existerande monumenten i Rom. Dessutom niijde sig Alberti inte bara med att fiirsti det antika Rom utan ville, liksom Biondo, restaurera staden. Resultatet blev De re aed.ificatoria som presenterades fdr Nicolas V ir Denna instillning, att se ruinerna i det antika Rom som kella bide till estetiska virden och som konstruktionsmdssiga fiirebilder till samtida byggnadsverksamhet, fortsatte med flera pivliga arkitekter som Bramante, Rafael och Giuliano Sangallo; den senare mette udd Kolosseum ir Vid 150O-talets bdrian hade tre generationer humanister, konstnirer och arkitekter - genom att kliva omkring bland ruinerna, meta och teckna av, jdmfiira med relevanta texter och genom att anvenda sitt ackumulerade veiande fitt fram en betydligt mer korrekt bild av Roms klassiska byggnader och monument. Baden uoofarrades nu som bad och inre som oilats. Kolosseum, som under medeltiden antagits vara ett tempel', blev nu ritt uppfatrad som en amfiteater. Ryttarstaryn i brons av Marcus Aurelius framfiir Lateranen, som medeltida romare varlt dverrygade om fdrestdllt Konstantin, fick en rad nya identiteter tills den ritta kom fnm pi l47}-talet genom humantsten Platinas f6rsorg. De romerska humanisternas starka emfas oi de tidlosa aspekterna av det antika Roms prestation itod i biirt kontrast till den florentiska humanistiska traditionen. Ftir florentinare som Leonardo Bruni och Nicold Machiavelli var dlremot en historisk analvs av de oolitiska krafter som Rom vilka styrt utvecklingen i republikens avgrirande fiir att kunna herleda

7 t R ti N ii s s,\ N s!.t tj s t_ u t( N,\ lagar som styr politiskr beteende och fiir dem representerade rcpubliken, inte den degenererade kejsartiden, hiijdpunkten av Roms storhetstid." Macchiavellis hisroriesyn var starkt piverkad av de antika rometska historieskrivarna Livius och Polybios dar republikens medborgaranda och medborgardygder var nddvindiga aspekter av der ideala samhellet. Ur det perspektivet fanns ingen plats ftir nigot intresse fiir de materiella resterna av keisartidens kulrurarv. som enbart representerade nj utningslystnad och dekadens. I Rom dir den pivliga aspirationen pi politisk hegemoni, under frinvaron av en kommersiellt baserad ekonomi, hade betydligt mer gemensamr med kejsarnas Rom, stod de republikanska ideerna rnte h<igt i kurs. Man kan till exempel jamfl;ra de skilda uppfattningarna om Brutus som tyrannmtirdare eller ej i Florens och Rom och historien om Michelanselos halvfardiga Brutuspomritt' ir ett fascinerande vittnesmil om derra. Det kunde till och med hinda art adelsmin som Srefano Porcari blev fiirvisade frin Rom fdr sina tal i Brunis anda om tibertas ciuium, ntor varje forrn av tyranni, i mitten av 1400-talet. Detta kan i viss min ocksi fiirklara varfcir Romhumanisterna avstod frin historisktpolitiskt inriktade analyser, beroende som de trots allt var av pivemaktens beskydd. Ritual, ceremoni och mytologiserade historiebilder blev i stillet de medel genom vilker det anrika kulrurarver skulle irerintrdda i det allmdnna medverandet och den 20 april 1483 eterinfiirdes den antika romerska seden att fira Palilia (eg Parilia), dvs "fddelsedrgen" Fiir Roms grundande. Fiirsta gingen besrod festivalen endasr av ett tal av nigon ur humanisternas brijdraskap foljt av en bankert. Men redan 1501, nir ceremonin flyrtat till Kapitolium, deltog sivil senatorn, Conseruatori, och andra civila lmbetsmtn, liksom medlemmar av den pivliga kurian. Pivektjren s.jdng rill mdssan i Santa Maria in Aracoeli, medan banketten igde rum i Konservatorspalatset, der musealiseringen av Roms historia redan pigitt i nigra decennrer. PAVARNA SoM M USEI BYGGARE Det 1r framfiirallt tre pnvar som pi olika sett initierat byggandet av museerna pi Kapitolium och utformningen av sjdlva platsen. Der ir viktigt art uppmerksamma att detta sker som ett mycket medvetet led i ar ge rcnourltio Inperii och rcnoaatio Rornae ett visuellt urrryck och samtidigr skapa popularitet och prestige it den vack- Iande pivemakten. Nicolas V inleder den yerksamhet som skall iterge Rom dess forna kejserliga glans genom nya centrala plarser ddr makten och det historiska arvet kan exponeras publikt fdr medoorgarna r en tilltalande form. I fiirsra hand satsas pi en upprustning av Kapitolium, senare pi Vatikanen. Under antiken hade Kapitolium varit en religids och politisk centralpunkt (Caput Mund). Der var det viktiga Jupitertemplet uppfdrt, under vars grund kung 'l'arquinius en ging hade funnit det cdput hamanus som gett platsen dess namn och ocksi, enligt de erruskiska pristerna, givit ett tecken om am Rom skulle bli inte bara Italiens utan iven vlrldens huvudstad. Kapitoliurn var ocksl slutmnler ldr de kejserliga triumfrigen. Under medelride n hade Kapiroliums funkrion som symbol fiir makt och majestit helt gatt ftirlorad. 12O0-talskyrkan Sanra Maria d'aracoeli dominerade platsen, vars orientering mot de befolkade delarna av

8 Rom och bort frin Forum Romanum betonades genom att senatorspalatset, sdte frir Roms kommunala styre och byggt pi ruinerna av det gamla romerska statsarkivet, Thbularium, fitt en fasad ut mot den iippna platsen. Ar 1447 pibiirjade den nytilltriidde piven restaureringen av Kapitolium genom am ge Senatorspalatset en fiirendrad fasad. Fasaden gjordes mer regelbunden med nya stora fdnster i piano nobib. och genom tt tilligg av en kampanil i cenrrum fick man en byggnad som mer piminnde om ett norditalienskt castello'd'n er palazzo communale. Till hoger om denna upprustade byggnad lat Nicolas V konstruera ett nytt stadshus, som gavs namnet Palazzo dei Conseruatori - konservatorerna var ridgivare till senatorn. Konservatorspalatset fdrlades i sned vinkel stilld mot senatorspalatset och avgrinsade pi si sdtt en piazzz pi Kapitoliums apex. Det dominerande arkitektoniska temat med stora fiinster i piano nobile upprepades iiven i denna byggnad. MUSEITANKEN Det var detta nya Palazzo Dei Conteraatori som ir i47i fick ta emot Sixtus lv:s donation av grekiska och romerska bronser. Bland dessa fanns en hellenistisk skulptur av en pojke som drar ut en ttjrntagg frin sin fot; ett romerskt portratt av en camillus; fragment av en kejserlig figur som inkluderade ett kolossalhuvud och en arm som holl i en glob; och det kanske viktigasre av allt, den erruskiska varginnan, som fodde upp Romulus och Remus och si.ledes symboliserade det antika Roms ursprung. Under medeltiden hade dessa bronser stett pe antika hoga kolonner utanfdr Lateranen. Dir hade de haft funktionen att vara moraliserande emblem fttr den pivliga auktoriteten och fiir kristendomens triumf tiver hednisk idoldyrkan. Fiirflyttningen till Kapitolium befriade dem frin dessa medeltida betydelser och deras nya placering tiverensstimde med Nicolas V:s intentioner att siira denna olats till err officiellt historiskt centrum. Men de skulle inte enbart beundras som estetiskt inbjudande museifijremil, utan vlrdet och funktionen som vlttnesbord och resramente f<ir Roms gamla dygder och lysande historia, var innu viktigare. Detta framgir med all onskv?ird tyd- Iiehet av den minnestavla som Sixtus ldt sitti,rpp for att celebrera deras iterfiirande till folket i staden Rom. Denna mrnnestavla betraktar jag som de kapitolinska musee rnas stiftelsedokument. Det politiska motivet for handlingen, att Sixtus ville stdrka sin prestig och popularitet med hjiilp av sin kulturpolitiska manifestation, iir skickligt sammanvem med det legitima intresset fiir det romerska kulturarvet. Sixtus IV dr i tivrigt kend som en mycket hirdfor och realpolitiskt inriktad pive, vars intresse fiir vilg6renhet eller konst alltid hade ideologiska fiirtecken. Det centrala i minnestavlans text dr att de historiska ftiremilen iterbcirdas ill det romersha folket, som i och med detta skall erinras om sin historia.n Viktigt ur ett museologiskt perspektiv ar even att hela Kapitolium och dess byggnader ir en allmdn plats, vilket Ir anledningen till att den kapitolinska samlingen blir offentligt tillg?inglig redan frin borjan till skillnad frin exempelvis Vatikanens samlingar av konst. Flera av bronserna stilldes isjalva verket upp utanfdr palatset, vilket framgir av van Hemskerks teckningar (se bild). Kolossal-

9 huvudet och armen som holl i globen var tydliga symboler &ir Roms universella dominans och varginnan, som placerades ovanfi;r huvudingingen till palatset, fiirkroppsligade den totemistiska makten i Roms majestit. En ling rad fortsatra piv- Iiga tillegg av fijremil till samlingen pi Kapitolium hade samma syfte - att visa pi Roms storhet och historia som pivemakten gerna ville kopplas samman med. Denna mycket tydliga historiska inriktning under ralen iivergavs senare under talen. En ftirgylld Herkulesbrons i iivernaturlig storlek en figur som fijr rendssansromaren sym- - boliserade dygdens hirda och branta vig, donerades till Kaoitolium av Sixtus IV direkt efter uppta&ten i Herkulestemplet pi Forum Boariam. Senare skinkte piven Leo X marmorre liefe rna med Marcus Aurelius fllttig mot markomannerna tagna frin en triumbige pi Forum Romanum och tvi antika flodgudar, personifikationer av Nilen och Tigris, som kom frin ruinerna av Konstantins rermer pi Quirinale n. Me r direkt relaterad till de t antika Kapitoliums politiska betydelse var upptickten ir 1546 av de marmortavlor som listade konsuler och triumfer frln den romerska reoublikens tid. Dessa.Fzsrl Consulares och Triumphales sattes upp pe palatsets innerviggar. Intressant ar dven att Forma Urbis, den antika marmorkartan iiver Rom, som hade iterfunnits och lenge dgts av familjen Farnese. nu av opinionin ansigs tillhtira staden Roms borgare och darfiir tjverlrmnades till de kapitolinska musee rna. I takt med art dessa symboler fijr romersk triumf, makt och majestdt mingdubblades pi Kapitolium, avtog dess aktuella roll i det municipala styret av Rom. Sixtus IW minnuta a i honsetuatonpalatset. (Foto; En <ikande pivlig kontroll iiver Roms allmdnna liv var tydlig redan under Nicolas V:s ponrifikat och konsoliderades under Sixrus IV Det pivesponsrade iterupplivandet av det antika Roms drofrllda historia annullerade de traditionella medborgerliga friheterna. Tiansformeringen av Kapitolium frin ett slte f<ir kommunalt sj{lvstyre till en historisk arena med ett historiskt museum med viktiga monument och fiiremil frin Roms fcirflutna fcirsta.rktes ytt rligare under Leo X. Ar l5l4 stipulerade denne atr le Conseruatori skulle lyssna pi. fiireldsningar i romersk historia f<ire sina miiten och rio ir senare

10 l0 Antiha shulpturen pi Kon sertat o rsp a latse ts gfirzl. Martin uan Hen:herk, Ranisches Skizzenbuch I, 66r. (Berlin, Ku2lirstnhkabinett).

11 planerade Clemens VII ett bibliotek fur Konservatorspalatset. Atrnu tydligare manifesterades historieintresset g nom de stora vdggmilningar som utfdrdes av Jacobo della Ripanda med motiv framfiirallt tagna ur Livius romerska hisroria. Mot sluet av Quattrccento ltck le Conseruarori och andra medlemmar i staden Roms dmbetsmannakir spela roller i de allt fler utbroderade ceremonier som rilldrog sig pi Kapitolium fijr att fira Roms pinyttfi;- delse. Kommunen Roms racksamma borgare svarade i sin tur med att bestella en kolossalstaty av Leo X till Kapitolium som var inspirerad av Zeussratyn i Olympia och Jupiter Capitolinus i salig blandning. I ett beriimt tal av Bloisio Palladio var det centrala temat fusionen av den romersxa klassiska kulturen med det nya kristna imperiet som regerades av den nye Augustus: pive Leo X. Som manifest symbol fdr romersk iiverhoghet fick Kapitolium sin slutgiltiga form och sin mest lingtgiende planmissiga utformning genom Paul III:s kulturpolitiska ambitioner och Michelangelos arkitektoniska snille.' Paul III:s f<irsta itgird var att flytta den forgyllda ryr.arsraryn av Marcus Aurelius till Kapitolium. Caballus Constanttni som den kallades i folkmun hade under medeltiden stitt med de andra bronserna utanftir Lateranen. Det frirsta frirslaget om en forflyttning till Kapitolium framfcirdes av kons rvatorerna ir 1498 till pive Alexander VI som ogillade ftirslaget, starkt piverkad av presterna i Lateranen. Dessa bi;rjade nu ftjrsti kulturarvets stora symboliska virde. Paul III var dock fast besluten att genomfdra flytten i avsikt att giira ryttarstatyn till fokuseringspunkt pi den nybyggda Piazza d,el Campidoglio. Miche- Iangelo beordrades att skapa en ny bas fdr monumenter och 1539 stllldes den upp mitt pe torget. Den stora betydelse som Paul III tillmiitte den mer vdrdiga placeringen av Marcus Aureliusstatyn framgir av en inskrift pi en av hans medaljer, dar det antyds att sevirdheter av Marcus Aureliusstatyns slag endast liter sig ses pi Kapitolium. Statyns allvarliga aukrorirer och den vilsignelsebringande gesten uttryckte just det fredsbringande budskap som,pt;mus princeps - pive Paul sjilv - gdrna ville associeras med. Vidare symboliserade den det romerska imoeriets vdrldsitverhtighet, till vilket den romerska kyrkan nu var arvtasare och fullbordade transcendensen med antiken. Denna ideologiska emfas pi kejserlig suverinitet hade accentuerats ytterligare om Paul lll kunnar fullfolja sina intenrioner att flytta kolossalstaryerna av dioshurernd fren Quirinalen. De hade nimligen dnnu inte blivit korrekt identifierade utan troddes bida fiirestilla Alexander den store av Fidias (sic!) respektive Praxiteles. Man anar tanken bakom - Alexander den store-marcus Aurelius-Paul III, den senare var diidt till Alessandrol Dessutom ville Paul piacera en Jupiterstaty i en nisch i Michelangelos trappa direkt i linje med Marcus Aurelius och nalexandrarna,. Men Paul kunde av flera skal, bland andra utrikespoliriska komplikarioner. spanjorernas invasion i Italien, inte fullfolja skulpturprogramm t. Som ersittning f<ir Quirinalkolosserna fick man ndja sig med de dioskurer som hittades i Pompeiusteatern och istiillet fi;r Jupiter hamnidi en berydligt mer beskedlig skulptur av gudinnan Roma i trappnischen. Men Pauls planer fiir den arkitektoniska utformningen av Piazza del Campidoglio kom dock till utfiirande. 11

12 t2 Michelangelo fick uppdraget att ge Kapitoliumplatse n ett virdigt framtrldande. Konstnirens fiirslag er k:int genom ett kopparstick av du Perac. Utfiirandet kom oi vissa Dunkter att ar.vika frin fdrslaget,' men riilkom troligen i huvudsak under Michelangelos arbetsledning. Vad han slutligen skapade var ett trapezoidformat monumentalt stadsrum, vars omkrets anpassades efter de medeltida palatsens liige, vilket ger ett koncentrerat och ordnat, nirmast klassicistiskt intryck, och de bida praktfasaderna flr en mycker intimare relation till varandra. Det gamla senatspalatset fick en vidgad fasad inkledd ien slit sockelvining och en piano nobile med kolossalpilastrar mellan liinstren. Det gamla tornet pi byggnadens mitt behtllls och understriik det symmetriska i kompositionen. Det nybyggda Palazzo Nuouo skapades som en ren spegelbild av Palazzo dei Conservatori och kom s nare uteslutande an fi funktionen av ett museum. Detta inramade ternenot, som var mer som ett rum utan tak dn ett stadstorg, fick sin enhetlighet ytterligare understruken av den linga ramptrappan och en skulpursmyckad balustrad. Bestjkare kom upp till P\azza d,el Campidoglio som pilgrimer till det eviga Roms symboliska hjlssa, caput mundi. Nutida Romresendrer kanske uoofattar Forum Romanum och Palarinin som historiska olatser med en starkare koppling till anriken genom den kunskap som frambringats av det senaste irhundradets urgrivningar, men frin rendssansen och ling tid framiiver fiirblev Kapitolium den plats der den romerska medborgaren himtade insoiration frin det fdrflurna; ddr fanns kulturarvet materialise rat ihistoriska fiiremil och dokument. KAPITOLIUM SOM MUSEUM Nir romarna strtjmmade upp till Kapitolium ftir att beskida liket av den unga flickan jag inledningsvis berdttade om, var det med nyfikenhet blandad med en ftirvintan, en fijrventan om att fl se en autentisk minniska frin antiken. I vir tid har vi sdkert betydligt lattare att fdrestiilla oss hur antikens minniskor sig ut och hur de levde dn man hade under rendssansen. Vi har tillging till flera mycket skickligt gjorda rekonstruktioner. Frin Ben Hur och Jag, Chudius till Pompeji-utstiillningar och annat. Under rendssansen var man minst sagt svaltfodd pi sivdl korrekt information som berirtande rekonstrutioner av den mytologiserade historien. Det var darfirr de historiska fiiremilen vickte ett si stort intresse och Sixrus IV:s initiativ blev en bestiende succi. Vad er det di som konstituerar ett historiskt museum? Enligt min mening beh6vs det en plats eller byggnad, der man offentligt kan exponera autentiska arkeologiska, historiska fiiremil eller konstverk som tillhtir det esna kulturarvet och som man kan identiiera sie med och derfiir far ert kollektivt intressj och vdrde. Genom att musealisera Kapitolium, eller ivarje fall de delar av platsen som var tillgingliga fdr Roms medborgare, istadkom man i fdrlingningen och miijligen delvis oavsiktligt ett historiskt medvetande. Man kan till och med hevda att romarna iterfick sin historia och identitet genom att man nu etablerade en tydlig och manifesterad Aoztinuitet med det fdrflutna. Enliet min upp[attning inleds denna museal-ise ringprocess pi ett mycket explicit sdtt genom Sixtus IV:s fijrsorq redan ir 1471, och di

13 13 I.aterdnpalatset mul brunsryttarcn. Martin uan Henskerh, Ber/in Kupferxlchkabinex. ir marken redan beredd genom renissanshumanisternas verksamhet. DET I:ORSTA KONSTMUSEET I FLORENS I rendssansens Florens saknades frirutsdttningar fi;r att en blggnad eller en plars skulle Il funktionen av ert hisroriskr museum. Dlremot kan man. anser.jag. spira de filrsta ansatserna till ett konsthistoriskt museum iflorens. Min definition pi konsthistoriskt museum er di att man, till skillnad frin de minga ostrukturerade konstsamlingar som fanns i Italien vid denna rid hos fursrar och privatpersoner, i ett museum ordnar upp samlingen pi ett systematiskt sitt efter konstteoretiska principer. Man har helt enkelt eft formalistiskt koncept fiir att dela in samlingen efter till exempel geografiska eller kronologiska aspekter. Ar 1586 uppl<iste sonen och efterfiiljaren till hertig Cosimo I, Francesco I, sin studiolo i Palazzo Vecchio i Florens och let flyna iiver den dirvarande samlinsen och delar av dekorationssysremet rilf Tiibunan i Uffizierna. Giorgio Vasari hade sedan 1555 lett ombyggnadsarbetena i hela palatser. Fiir gestaltningen av det senast inrinade studiolot (1570), vars firnktion snarare var ett samlarrum in en studerkammare, och som speglade en sirskild encyklopediskt ve tenskapsuppfattning hade en vin till

14 14 Vasari, priorn i Ospedale degli Innocenti, Vincenzo Borghini, lamnat konceptet. Grundtanken i det larda kosmologiska programmet, som ocksi fanns manifesterat i tunnvalvens milningar, var uttrycken fiir naturlig och konstndrlig skaparkaft. Likvirdigheten i framstdllningar av miinniska och natur skulle rydliggtiras, den ditida vanliga uppfattningen om ett likaberdttigande och jemstdllande av vdrlden i stort som smitt, mikro- och makrokosmos. Studiolot tjdnade som samling ftir de mest skilda ftlremil, som fdr det mesta bevarades i ddrfiir avsedda v?igghyllor. Dlrutijver fanns det 34 milningar upphangda i dubbla rader, och itta bronsstatyetter i nischer. Eftersom naturlig belysning saknades (dec fanns endast ett ftinster som var tickt av en milning) var fiiremilens synlighet relativt begrrnsad."' I Uffiziernas tribuna blev fiirutsdttningarna helt andra. Vasari hade sjiilv gjort rirningarna fiir den mektigaste offentliga byggnaden i 1500-talets Florens. Efter hans ddd 1574, dveitog Bernardo Buontalenti ledningen fiir arbetet med den jiittelika kontorsbyggnaden. Kort efter byggnadens f?irdigs*illande (1581) lat storhertig Francesco stanga iivervaningens loggia fi;r att omvandla denna till et galleri, till en ging smyckad med grotesk-ornamentik dlr konswerk ur Medicisamlingen stdlldes ut. D?ir byggdes 1584 tribunan, troligen det fdrsta arkitektoniskt gestaltade rum som byggts i avsikt att fungera som ett museum fiir konst och naturalier. Det ittakantiga kupoltiickta centralrummet fick sin belysning genom iiverljuset frin itta fdnster i kuoolansatsen. Hit fiirdes siledes delar av samlingen frin den tidigare studioloinredningen i Palazzo Vecchio. Detta rum var klitt med riid sammet och ett runt konsolstdtt bord som innehiill skiutlldor frin tolv idikulor kipte runt viggarna i iigonhiljd. Denna inramning utgjorde samtidigt presenrationen. I mitten stod ett trdskip dar man ftirvarade smikonst, rariteter och naturalia. Ovriga ftiremil ftirvarades i lidorna i det kringldpande bordet. I hdrnen av rummet stod itta antika marmorskulpturer och pi vdggarna hangde tavlor av de viktieaste italienska samtida mestarna (1500-taleis forsta halft). Ett inventarrum frin 1589 nimner till exempel verk av Rafael, Andrea del Sarto, Bronzino, Parmigianino, Pontormo och Giorgione." Med sitt utstellningskoncept ster Uffiziernas tribuna i skarningspunkten mellan tvi system, dels de bevarade elementen frin studiolo/wunderkammer armosflren, som iven kom till uttryck ikupolens ikonografi, dels konstsamlingens framtridande position i rummet som pekade frami.t i tiden och fiiregick 1700-talets museer. Tribunan blev till ett rum fiir samlinsens oraktsrycken ddr antika och samtida masierverk' fick den kongeniala inramning som de konsthistoriskt frirtjdnade. Det dr uppenbart att det stod klat fdr honsthistorikern Yasari att en konstsamling fi;rutom det rent estetiska vdrdet kunde anvindas i ett klassificerande syfte och am sjilva musealiseringen var niidvindig fiir att ni fram till en fiirstielse av samtidskonsten. Litet tillspetsat kan man kanske pisti att konstmuseerna iir niidviindiga fijr konstvetenskapen, och att Vasaris koncept skapade en utgingspunkt och en grundlaggande fiirutsdttning fijr alla senare konstmuseer. Enligt min uppfarrning ir det fullt mojligt att Uffiziernas tribuna stitt modell for flera av 1700-talets Drivatmuseer vid fursrehusen i Europa som till exempel den forsta sjilvstdndiga konstmuseibyggnaden pi kontinenten, Frid.ericianum i Kassel,

15 ^ grundlagr av Friedrich II av Hessen och oppnat ir Om tribunan kunde ses som cenrrum fiir sammanhanget si grupperade sig gallerirummen sedan i en U-formad grundplan d?ir, vid sidan av andra konstftirimil iven kopior av de uomini illustri som fanns i original i Paolo Giovios masaeum i Como sarres uppl2l2. En vdg genom konst och hisroria biirjar skdnias her. I den ber,iimda Corridoio, dar Vasari ftirbinder palazzo Vecchio med Palazzo Pitti, som sedan flr en genial fiirlangning genom Uffiziernas iivervining, fiir att slura i Pimipalatsets teatraliskt utformade Bobolitriidgird. Frnn den poliriska sfaren, furstarnas regeringssite, rill konsr och derifrin via etr sakralr omride (hovkyrkan Santa Felicird) kunde man sluligen ni fram inda till naruren, med museer som knurpunkt. H:ir fii,rebidas, dock i en annorlunda konceprionell kontext, redan en reflex av det som museerna frin slucet av 1700-talet visar i ert estetiskchisroriskt iskidliggdrande av konsthisroriens bilder. Tiors atr flera personer varir inblandade i skapandet av detta tidiga konstmuseum stlr det urom varle wivel arr Giorgio Vasari sivdl genom sin gestaltning av museidelarna av Uffizierna som genom sirr livsverk Libro deaisegni - som kan liknas vid etr konsrmuseum i skapat fiirursiittningarna fiir art bokform - museitanken sedan ucvecklas iallt vidare cirklar runt om i Europa och att den gryende konswetenskapen blir den vetenskap som verkar i pidrivande riktning. De bida exemplen frin Rom och Florens visar att d;r inte endast var ide minga naturverenskapligr inrittade samlingarna som Italien varit ett ftiregengsland i den europeiska museihisrorien. NOTER L Ludwig von Pastor, Sto/ia dti Papi dalla fne dcl Medio Eue, Rom 1912, Ill, Edward Alexander, Mltctlmt in Motion. Arl lntroduction to the HistoOt and Fun.tion of Musexms. Nashville 979, 81, daterar det fiirsra historiska muscet till 1837 i Versaillc. Humanisternas strivanden fi nns viil sammanfattade i Charles L. Stinger, The Renaisancc i Romc. 98t. 3. Rudolfo Lanciani, Storia degli raui di Rona e notizie intomo le collezioni romani di antichitd. 4 vol. Rom 1902, l, 166. Fiir breven se originaltexren iv. Golzio, Rafaello nei docamenti, nellc testimonianze dei contemporanei c nelh lcttera*ra dcl sao vcolo. 1936, C)m Gian Francisco Poggio Bracciolini (t ) kan man med behlllning liisa i Ernst \ll/alser, Pogio L'lorentinat' Lcbcn and lverhe. Leipzig Den fiitste som i st(irrc omfattning skrev av romerska inskrifrer och anv?inde sig av dem var dock dcn romerske statsmannen och humanisten Cola di Rienzo ( ), som furhttade den f?irsra beskrivningen av staden Rorn omkring lr l'ramstelld som etr rcmpel innu pi Fazio degli Ubertis ilfusrration rill poemet Dittamond.o i etr 1400-rals manuskripc. (Sc bild ischnapp t993, 120). 6. Se s2irskilt Macchiavellis analys ev Livrus I Discorsi sulla prima dzca di tito Liuio frin \513- I 521, som rillsammans med.prircpa inledde en ny fas iren:issansens politiska t:inkende. l,eonardo Bruni hade rcdan 1403 i sin Laadatio Florcntinaz Ur6ri berraktar Florens historia ur perspektivet <libettas rei publicae,. 7. l)en fiirre stetssckreteraren i Florens, Donaro Giannotri, gav, nir han rridde i rjiinst hos kardinal Ridolfi, Michelangelo i uppdrag arr utftira en bysr av Brurr:s or;h Michelangclo b6riar pi ett portrett som visar en vacker, sjiilvs?iker och l)

16 l6 aggressiv tyrannmdrdare, men hmnar sitt erbetc ofardigt. En efterlamnad dialog skriven av Giannotti, der de beda diskuterar Dantes behandling av Brutus, visar att Michelangelo inte var 6vertygad om att mordet pi Caesar beriitti_ gar. I Rom hyllades Caesar under renissansen, medan det republikanska Florens hyllade ntyrannmtjrdaren, Brutus 8. Texten pi minnestavlan lyderi slxtus IIll PONl"MAX.OB IMMENSAM BENIGNITATEM AIiNF,AS INSIGN}:S S'IATUA"M PRTSCAE EXCIJI,I-F]NTIAE VIRI. u rrsqult MoNUMENTUM ROMANO POPULO UNDIi EXORf AT] FUER[, RLS']-ITUENDAS CONDONANI)AS. QUl] cllnsuit... Fijr en uditrligt tolkning av tavlans text se T. Buddensieg, 'Die Statuenstifrung Sixtus' IV im Jahre Von den heidnischen Giirzenbildern am hreran zu den Ruhmezeichen des riimischen Volkes auf dem l(tpirol.' Riimiehes Jahrbuch fir Kunxgeschichtc 20, 1983, Betriiffande Michelangelo se, A- Morrogh,'The Palace of rhe Roman People: Michelangelo at the Palazzo dei Conservatori.' Ri)miches Jahrbach dcr Bib lioteca Herziana 29, 1994, V. Liebenwein, Studiolo. Die Entsteh ng eiket Raumtypt und. seine Entuicklung bis um (F-rankfurter Forschungen zur Kunsr 6.) Berlin L A. Gorri, Le Gallerie di Firenze. Florens Kardinalen och biskopen i Como, Paolo Giovio ( ) var ndjligen den som fdrsr anv:inde o.det mud.am for sin portrtttsamling av ber6m_ da min i sin lantvilla vid Comosjtin. Samlingen bestod av flera hundra portram, bl a verk av Mantegna, Bellini, Rafael Tizian. Giovio ordnade dessa portr?itt kronologiskt med smi kortbiogra rer ( Elogia). SUMMARY The f.rst Renaissance Maseums ifi Rome and Florcfice 1'his paper argues that rhe archaeological and antiquarian research by the Renaissance humantsts tn Rome inspired Pope Sixtus IV to donate a collecrion of ancient bronzes from lhe Lateran to the Capitol in This led ro the start ofthe musealization ofthe Capitol which culminated in the forming of a historical museum * the Pala2zo dc; Conscrvatoti during Paul Ill's pontificate in the 1530s. Paul lll's plan for rhe renewal of the Capitol included the cransfet to the Capitoline Hill of the equestrian monument of Marcus Aurelius from che Lateran as well as Michelangelo's new design for the buildings and the piazz-a. The public forum of the Capitol with its display of historical sculprure and other objects of authenticiry convey d a symbolic content, relating to Rome's historic past, and thus evoked a variety of positive meanings for the future of the ciry. It is further argued that thc Palezzo dei Conservatori on the CaPitoline Hill was rransformed from a municipal govcrnment building to a historical museum rhtough highly concious political cnactments by some ofthe Renaissance popes. In Florence the musealization during the Renaissance took another direcrion due to a differeni political and social situation. Vasari's role in forming a oncept for th future arr museums in Europe has not previously been observed. ln a short concluding note the arricle underlines that the achievemcn$ and influence of the talented Vasari also included principles lor rhe displaying of art in gallery/ museum expositions. The debt to Vasari, in the formalizaiion of arr collections in rhe early museums of Europe, should be acknowledged and evaluated Lennart Palmqvist ir khssih arheolog ocb lcder den ahadzmisha utbildningen i mutcihanshap vid S to ch h o lms a n i rcrs itet. Adr. H i tor iska i n st itu r io ncn, S rc chholms un vcrs i tet S Stockholm E m a i l: len n art. p a lm qu is h i s tori a su. se

17 THE FrNNrsH MUsEUMS AssocrATroN YEARS \rorkrng FoR MUSEUMS Janne Vilhuna The Finnish Museums Association was foundtd. in On tlte occasion of its 75th anniuerssarl last yar, Janne Vilkuna recordzd hs historl in o75 yv.aa^ museoiden hyvd'ksi" published by the Association. For the benefit of the readers of Nordish Museologi Professor Vilbuna here giues a short rcsumi of his booh. BEFORE THE ESABL]SHMENT OF THE ASSOCIATION In 1809, Finland, formerly part of Sweden, became an autonomous Crand Duchy within the Russian Empire. This provided the impetus for economic, administrative and cultural reforms that enabled the country to establish itself as a fully-fledged civilized nation. The seeds of the national awakening had already been sown in the Turku Academy, Finland's only universiry but after being ravaged by fire in 1827, Turku lost both the university and its status as the nation's capital to Helsinki, which was in any case geographically closer to St Petersburg. Helsinki, according to rhe university sratutes of 1828, took over the role of the Turku Academy as host to a number of collections. The University was to have botanical gardens, a museum of narural history, and cabinets for minerals, coins, medals and art. 'l'he first'rural', i.e. local history, museums outside the capital were established between the 1860s and 1890s. Actually, these museums sprang up so rapidly that, by the turn of the cenrury, a third of all Finnish cities and towns could boast a museum. A decree concerning archaeological remains was issued in 1883 and the following year, the National Board of Anriquities (NBA), headed by a State Archaeologist, was established to supervise its implementation. 'l'he first steps in the process that led to the establishment of the National Museum of Finland were taken in 1893, when a number of museums and collections in Helsinki were put together to form the State Historical Museum under the NBA. The collections were moved to a new building in 1910 and opened to the public on January 31,

18 l8

19 1916. The NBA was a starurory authority with no advisory function. The second conference on Finnish local culture and herirage held in Helsinki in 1909 discussed the question of local museums and appointed a museum committee. In proposing the establishment of an organization that would provide a framework for better cooperation oerween museums, the commimej was insoired bv rhe Swedish Museums Associarion ser uo in The commitee also proposed the appointment of a museum inspector working at the National Museum, the publication of a handbook and the orovision of training for museum employees. However, none of these proposals was implemented, possibly because they might have put the whole Narional Museum proiect in jeoparoy. In 1917, when Finland gained its independence, the nation had 25 museums (excluding State museums), six of which were in rural disrricts. The NBA emoloved 12 omcials, bur mosr local musiums were run by part-time curators with modest annual salaries. (There was onry one official post in a museum ourside Helsinki.) 'I'he rhree art museum officials who existed worked at the An Museum of the Ateneum (now rhe Finnish National Gallery) in Helsinki, and rhere were I I officials working in the field of natural history, all employed by rhe University of Helsinki. As the 1920s dawned, the Scandinavian Museums Associarion provided Finns in search of a cooperative museums organization with another inspiration, in addition to the already-menrioned Swedish Museums Association and its prooosed Finnish equivalent. The Scandinaviin organization had been established in 1915 and Finns joined it in THE ASSOCIATION IS ESTABLISHED The 40th anniversary meeting of the Governing Board of the Turku Historical Museum held at Turku Castle in September l92l adopted Julius Finnberg's initiative concerning cooperarion berween Iocal museums. In June 1922, Finnberg sent a letter to the NBA asking it to take measures that would enable local museums to cooperate; one of his suggestions was a NBA-sponsored meering of muse um reoresentatives in Helsinki. Times had cirtainly changed since 1909: Hjalmar Appelgren-Kivalo, rhe Srate Archaeologist, was very supporrive and consequently, the NBA appointed a preparatory committee with Julius Ailio ( ), head of its Prehistory Secuon, as chairman and Julius Finnberg as secrerary. Ailio, son of a primary school teacher and a Social Democratic Member of Parliament, had the cause of popular education very much at heart and believed that it would be furthered by museums. He was therefore an enthusiastic proponent of cooderation between local muieums and Iatei on played an important role in the establishment of the Finnish Museums Association. His action was in keeping with the spirit of the times: Finland had just become an independent republic, and economic and cultural progress and social equality were regarded as fundamental to the country's future. r9 Corpoutt mcmbers of the Finnish Musetnts Atto(iation in t924.

20 20 The first Museum Symposium convened by the NBA was held at the National Museum in lanuary The two-day evenr was attended by 52 representarives from 39 Finnish museums, who listened to lectures on museurn-related topics and introduced rhree subjecrs lor discussion. rwo of them concerning the establishment of a central organizition for Finnish mus ums. An interim governing board headed by Ailio was appointed to prepare the process. A grant from the Ministry of Education enabled the topics covered by the Symposium to be published as a book, but efforts to gain parliamentary approval for local museum grants failed. Once the interim governing board had drawn up the proposed rules of the new cenrral organization, the museums leptesented at the January Symposium were invited ro rhe constitutive meetins, Represenrarives of ten museums *ar. prisent on Sunday, September 30, 1923, at the National Museum of Finland when the new central organization of Finnish museums was established and its rules were approved. According to the rules, only'an association in Finland that owns a cultural history museum or a board legally representing such a museum can join the organization'. Despite this provision, the name 'Association of Finnish Cultural History Museums' was rejected, instead the 'Finnish Museums Association' was adopted. This kept the door open for other museums to join. After all, those attending rhe constirurive meeting were also familiar with both art and natural hisfirst Chairman, showed that the Association had close links wirh both the NBA and the National Museum of Finland. However, the clearest indication of the connection was the membership requirement and the fact that, according to rhe rules, the Association was to focus ^- ^ ^l L: -.^-, u,, ru,lurdr [,Jrvr/. The rules laid down that the Finnish Museums Association was to function as a 'link between cultural history museums, museum associations and museum officials and enthusiasts, and to promot their activities and interests'. 'l'he aim was to prorecr, collect and preserve cultural documents and to carry out cultural research. All this was to be achieved through training and advisory services. Financial assistance to museums was also mentioned as a possible form of activiry Membership was divided into three categories: corporate membership, contributing membership and honorary membership. By the 1924 Annual Meeting, a total of 24 museums or associations owning a museum had registered as corporate members. However, efforts to attract contributing members were not as successful: l9 of the first 28 contriburing members came from the National Museum or rhe Helsinki City Museum. Moreover, the membership fees the Association managed to collect during this initial period were insufficient to implement the aims envisaged in the rules. YEARS OF PEACE rory museums. The rules decreed that the Association's The founding process, the place of the Annual Meeting should elect the members consriautive meeting and the fact that and deputy members of the Governing Ailio, an NBA official, was elected the Board for a three-year period. It was also

Er det noe konkret du har lyst til å jobbe med eller har du noen endringer du ønsker å gjennomføre?

Er det noe konkret du har lyst til å jobbe med eller har du noen endringer du ønsker å gjennomføre? Catalina Thomsen Natur og miljø Hvorfor stiller du til valg? Gjennom dette året har jeg har jeg fått mulighet til å bli kjent med mange av de internasjonale som går på HSN og fått et lite innblikk i hvilke

Detaljer

STILLAS - STANDARD FORSLAG FRA SEF TIL NY STILLAS - STANDARD

STILLAS - STANDARD FORSLAG FRA SEF TIL NY STILLAS - STANDARD FORSLAG FRA SEF TIL NY STILLAS - STANDARD 1 Bakgrunnen for dette initiativet fra SEF, er ønsket om å gjøre arbeid i høyden tryggere / sikrere. Både for stillasmontører og brukere av stillaser. 2 Reviderte

Detaljer

INSTRUKS FOR VALGKOMITEEN I AKASTOR ASA (Fastsatt på generalforsamling i Akastor ASA (tidligere Aker Solutions ASA) 6. mai 2011)

INSTRUKS FOR VALGKOMITEEN I AKASTOR ASA (Fastsatt på generalforsamling i Akastor ASA (tidligere Aker Solutions ASA) 6. mai 2011) INSTRUKS FOR VALGKOMITEEN I AKASTOR ASA (Fastsatt på generalforsamling i Akastor ASA (tidligere Aker Solutions ASA) 6. mai 2011) 1 Oppgaver Valgkomiteens oppgaver er å avgi innstilling til - generalforsamlingen

Detaljer

2 Valg av møteleder 2 Election of a Chairman of the Meeting

2 Valg av møteleder 2 Election of a Chairman of the Meeting (OFFICE TRANSLATION) INNKALLING TIL ORDINÆR GENERALFORSAMLING I ISLAND DRILLING COMPANY ASA ORG NR 989 734 229 NOTICE OF ANNUAL GENERAL MEETING OF ISLAND DRILLING COMPANY ASA REG NO 989 734 229 Den 9 juni

Detaljer

Eiendomsverdi. The housing market Update September 2013

Eiendomsverdi. The housing market Update September 2013 Eiendomsverdi The housing market Update September 2013 Executive summary September is usually a weak month but this was the weakest since 2008. Prices fell by 1.4 percent Volumes were slightly lower than

Detaljer

Haakon VII s gt. 1, Oslo mandag 23. januar 2006 kl 10:00.

Haakon VII s gt. 1, Oslo mandag 23. januar 2006 kl 10:00. Til aksjeeierne i Songa ASA INNKALLING TIL EKSTRAORDINÆR GENERALFORSAMLING Ekstraordinær generalforsamling i Songa ASA holdes på selskapets kontor i Haakon VII s gt. 1, Oslo mandag 23. januar 2006 kl 10:00.

Detaljer

Stipend fra Jubileumsfondet skoleåret 2002-2003

Stipend fra Jubileumsfondet skoleåret 2002-2003 Til skolen Rundskriv S 09-2002 Oslo, 15. februar 2002 Stipend fra Jubileumsfondet skoleåret 2002-2003 For nærmere omtale av H.M. Kong Olav V s Jubileumsfond viser vi til NKF-handboka kap. 12.3.4. Fondet

Detaljer

Norway. Museum Statistics for 2011. Statistical data from 134 museums that were open to the public and had at least one man year regular staff.

Norway. Museum Statistics for 2011. Statistical data from 134 museums that were open to the public and had at least one man year regular staff. Norway Museum Statistics for 2011. Statistical data from 134 museums that were open to the public and had at least one man year regular staff. Arts Council Norway Tel: +47 21 04 58 00 post@kulturrad.no

Detaljer

BEST in Akureyri, Island Hildigunnur Svavarsdóttir Director, Akureyri Hospital. BEST network meeting Bergen * Norway * 10.

BEST in Akureyri, Island Hildigunnur Svavarsdóttir Director, Akureyri Hospital. BEST network meeting Bergen * Norway * 10. BEST in Akureyri, Island Hildigunnur Svavarsdóttir Director, Akureyri Hospital BEST network meeting Bergen * Norway * 10. November 2014 Topics to be covered Our BEST activities in the last 2 years Results

Detaljer

Hvor lenge har Østerrike hatt diplomatisk kontakt med Norge, og hvor lenge har det vært ambassade i Norge?

Hvor lenge har Østerrike hatt diplomatisk kontakt med Norge, og hvor lenge har det vært ambassade i Norge? Fra: @bmeia.gv.at Til: Emne: WG: Artikkel til Wikipedia om ambassaden - trenger mer info og gjerne noen bilder Dato: 21. februar 2014 15:42:40 Dear Mr., After some research I now can come back to your

Detaljer

ATO program for Renewal of IR, Class or Type-rating

ATO program for Renewal of IR, Class or Type-rating May be used by the ATO in order to establish an individual training program for renewal of IR, Class or Type-rating in accordance with FCL.625 IR(c)(d) / AMC1 FCL.625(c) and FCL.740(b)(1)(2) / AMC1 FCL.740(b)(1)

Detaljer

VEDTEKTER FOR ELECTROMAGNETIC GEOSERVICES ASA. (Sist endret den 16 september 2013) 1 Navn

VEDTEKTER FOR ELECTROMAGNETIC GEOSERVICES ASA. (Sist endret den 16 september 2013) 1 Navn VEDTEKTER FOR ELECTROMAGNETIC GEOSERVICES ASA (Sist endret den 16 september 2013) 1 Navn Selskapets foretaksnavn er Electromagnetic Geoservices ASA. Selskapet er et allmennaksjeselskap. 2 Forretningskontor

Detaljer

International Match U 18 CZE - HUN - SLO - SVK

International Match U 18 CZE - HUN - SLO - SVK International Match U 18 CZE - HUN - SLO - SVK June 6 th 2015 Mestský atletický štadión A. Hajmássyho Trnava Slovakia Live stream from competition: http://tveso.sk/trnava2015/ Team manual International

Detaljer

04.11.2014. Ph.d-utdanningen. Harmonisering av krav i Norden

04.11.2014. Ph.d-utdanningen. Harmonisering av krav i Norden Ph.d-utdanningen Harmonisering av krav i Norden 2 1 Nasjonalt forskningsdekanmøte i Tromsø, oktober 2014 Nordic Medical Research Councils (NOS-M), november 2014 Prodekanmøte våren 2015 Dekanmøte våren

Detaljer

Moving Innovation Forward!

Moving Innovation Forward! ! Movation Innovasjonsdugnaden! Norges ledende partnernettverk? Utfordringen! Flere enn 45 000 virksomheter startes hvert år i Norge... Mindre enn 20% overlever i løpet av de 3 første årene... Samtidig

Detaljer

FIRST LEGO League. Stavanger 2012. Bethany Harris Jente 11 år 0 Jenny Fosli Jente 11 år 0 Erik Kaldheim Gutt 11 år 0 Oda Skaar Jente 11 år 0

FIRST LEGO League. Stavanger 2012. Bethany Harris Jente 11 år 0 Jenny Fosli Jente 11 år 0 Erik Kaldheim Gutt 11 år 0 Oda Skaar Jente 11 år 0 FIRST LEGO League Stavanger 2012 Presentasjon av laget Røyneberg extrem lego team Vi kommer fra Røyneberg Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 3 jenter og 5 gutter. Vi representerer

Detaljer

Baltic Sea Region CCS Forum. Nordic energy cooperation perspectives

Baltic Sea Region CCS Forum. Nordic energy cooperation perspectives Norsk mal: Startside Baltic Sea Region CCS Forum. Nordic energy cooperation perspectives Johan Vetlesen. Senior Energy Committe of the Nordic Council of Ministers 22-23. april 2015 Nordic Council of Ministers.

Detaljer

Minutes from extraordinary general meeting of Q-Free ASA on 4 November 2011

Minutes from extraordinary general meeting of Q-Free ASA on 4 November 2011 Protokoll fra ekstraordinær generalforsamling Q-Free ASA den 4. november 2011 Minutes from extraordinary general meeting of Q-Free ASA on 4 November 2011 Ekstraordinær generalforsamling ble avholdt fredag

Detaljer

The following matters were discussed: 1 ELECTION OF A PERSON TO CHAIR THE GENERAL MEETING

The following matters were discussed: 1 ELECTION OF A PERSON TO CHAIR THE GENERAL MEETING (OFFICE TRANSLATION) PROTOKOLL FRA EKSTRAORDINÆR GENERALFORSAMLING MINUTES FROM EXTRAORDINARY GENERAL MEETING I OF AGR GROUP ASA ORG NR 986 922 113 AGR GROUP ASA ORG NO 986 922 113 Mandag 18. august 2014

Detaljer

Øvelser/Övningar. Abilica PumpSet TRENING MED MENING TRANING MED MENING. abilica.com

Øvelser/Övningar. Abilica PumpSet TRENING MED MENING TRANING MED MENING. abilica.com Øvelser/Övningar : TRENING MED MENING TRANING MED MENING abilica.com Pump trening kom inn på treningssentre på midten av 90-tallet, og er en treningstrend som har kommet for å bli. Grunnen til det er at

Detaljer

ILO- 98 Rett til kollektive forhandlinger.

ILO- 98 Rett til kollektive forhandlinger. ILO 98 Artikkel 1.1. Når det gjelder sysselsetting, skal arbeidstakerne nyte tilstrekkelig vern mot all diskriminering som innebærer et angrep på foreningsfriheten.2. Dette vern skal særlig være rettet

Detaljer

Utvikling av voksnes ferdigheter for optimal realisering av arbeidskraft (SkillsREAL)

Utvikling av voksnes ferdigheter for optimal realisering av arbeidskraft (SkillsREAL) Utvikling av voksnes ferdigheter for optimal realisering av arbeidskraft (SkillsREAL) Utvikling av voksnes ferdigheter for optimal realisering av arbeidskraft Tarja Tikkanen Hva betyr PIAAC-resultatene

Detaljer

Dialogkveld 03. mars 2016. Mobbing i barnehagen

Dialogkveld 03. mars 2016. Mobbing i barnehagen Dialogkveld 03. mars 2016 Mobbing i barnehagen Discussion evening March 3rd 2016 Bullying at kindergarten Mobbing i barnehagen Kan vi si at det eksisterer mobbing i barnehagen? Er barnehagebarn i stand

Detaljer

Welcome to one of the world s coolest golf courses!

Welcome to one of the world s coolest golf courses! All Photography kindly supplied by kevinmurraygolfphotography.com Velkommen til Verdens råeste golfbane! Lofoten Links er en spektakulær 18-hulls mesterskapsbane som ligger vakkert i naturen. Her kan sola

Detaljer

Renæssancekundskab I. Renæssancen i Italien

Renæssancekundskab I. Renæssancen i Italien 1 Pade, Marianne: "Renæssancen i Italien" 1 Kilde: Danmark og renæssancen 1500-1650 Gads Forlag, 2006 ISBN: 9788712042273 2 Burckhardt, Jacob: "Individets udvikling" 9 Kilde: Renæssancens kultur i Italien

Detaljer

The Future of Academic Libraries the Road Ahead. Roy Gundersen

The Future of Academic Libraries the Road Ahead. Roy Gundersen The Future of Academic Libraries the Road Ahead Roy Gundersen Background Discussions on the modernization of BIBSYS Project spring 2007: Forprosjekt modernisering Process analysis Specification Market

Detaljer

2 Valg av møteleder 2 Election of a Chairman of the Meeting

2 Valg av møteleder 2 Election of a Chairman of the Meeting (OFFICE TRANSLATION) INNKALLING TIL ORDINÆR GENERALFORSAMLING I MARACC- MARINE ACCURATE WELL ASA ORG NR 989 734 229 NOTICE OF ANNUAL GENERAL MEETING OF MARACC- MARINE ACCURATE WELL ASA REG NO 989 734 229

Detaljer

Er det noe konkret du har lyst til å jobbe med eller har du noen endringer du ønsker å gjennomføre?

Er det noe konkret du har lyst til å jobbe med eller har du noen endringer du ønsker å gjennomføre? Internasjonalt ansvarlig Catalina Thomsen Natur og miljø Hvorfor stiller du til valg? Gjennom dette året har jeg har jeg fått mulighet til å bli kjent med mange av de internasjonale som går på HSN og fått

Detaljer

Assessing second language skills - a challenge for teachers Case studies from three Norwegian primary schools

Assessing second language skills - a challenge for teachers Case studies from three Norwegian primary schools Assessing second language skills - a challenge for teachers Case studies from three Norwegian primary schools The Visions Conference 2011 UiO 18 20 May 2011 Kirsten Palm Oslo University College Else Ryen

Detaljer

Navn Adresse Postnummer og sted

Navn Adresse Postnummer og sted Navn Adresse Postnummer og sted Denne innkallingen til ordinær generalforsamling sendes alle aksjonærer i Repant ASA registrert pr. 25. april 2014. I følge VPS er du registrert med [aksjebeholdning] aksjer.

Detaljer

Oppfølging av etiske krav: Eksempel Helse Sør-Øst

Oppfølging av etiske krav: Eksempel Helse Sør-Øst Oppfølging av etiske krav: Eksempel Helse Sør-Øst Sauda, 21. september 2011 Grete Solli, spesialrådgiver, Helse Sør-Øst Magne Paulsrud, seniorrådgiver, Initiativ for etisk handel Helse Sør-Øst: nye etiske

Detaljer

(Office translation) NOTICE OF INNKALLING TIL EKSTRAORDINÆR EXTRAORDINARY GENERALFORSAMLING I GENERAL MEETING IN WAVEFIELD INSEIS ASA

(Office translation) NOTICE OF INNKALLING TIL EKSTRAORDINÆR EXTRAORDINARY GENERALFORSAMLING I GENERAL MEETING IN WAVEFIELD INSEIS ASA (Office translation) INNKALLING TIL EKSTRAORDINÆR GENERALFORSAMLING I NOTICE OF EXTRAORDINARY GENERAL MEETING IN Styret innkaller herved til ekstraordinær generalforsamling i Wavefield Inseis ASA den Onsdag

Detaljer

Norwegian FAOS, version LK1.0

Norwegian FAOS, version LK1.0 Norwegian FAOS, version LK1.0 The KOOS form was translated from Swedish into Norwegian by the Norwegian Arthroplasty Register (NAR). The Norwegian National Knee Ligament Registry (NKLR) translated the

Detaljer

TB-615 / TB-617 Wireless slim keyboard. EN User guide SE Användarhandledning FI Käyttöohje DK Brugervejledning NO Bruksanvisning

TB-615 / TB-617 Wireless slim keyboard. EN User guide SE Användarhandledning FI Käyttöohje DK Brugervejledning NO Bruksanvisning TB-615 / TB-617 Wireless slim keyboard EN User guide SE Användarhandledning FI Käyttöohje DK Brugervejledning NO Bruksanvisning EN User guide You have bought a wireless keyboard to use with Windows XP,

Detaljer

Ledelse og endring: Alle stemmer skal høres - En vei til suksess? Analyse av endringsarbeid i sykehjem? Førsteamanuensis Christine Øye

Ledelse og endring: Alle stemmer skal høres - En vei til suksess? Analyse av endringsarbeid i sykehjem? Førsteamanuensis Christine Øye Ledelse og endring: Alle stemmer skal høres - En vei til suksess? Analyse av endringsarbeid i sykehjem? Førsteamanuensis Christine Øye Bakgrunn og mål MEDCED Modeling and Evaluating evidence based Continuing

Detaljer

BOASNEGLEN (LIMAX MANMUS) OG IBERIASNEGLEN (ARION LUCITANZCUS) I NORGE; UTBREDELSE, SPREDNING OG SKADEVIRKNINGER

BOASNEGLEN (LIMAX MANMUS) OG IBERIASNEGLEN (ARION LUCITANZCUS) I NORGE; UTBREDELSE, SPREDNING OG SKADEVIRKNINGER Vitenskapsmuseet Rapport Zoologisk Serie 1997-4 BOASNEGLEN (LIMAX MANMUS) OG IBERIASNEGLEN (ARION LUCITANZCUS) I NORGE; UTBREDELSE, SPREDNING OG SKADEVIRKNINGER Dag Dolmen og Kirsten Winge Norges teknisk-naturvitenskapelige

Detaljer

Åndsverket Nylesning av Kai Nielsen

Åndsverket Nylesning av Kai Nielsen Intellectual Property Rethinking Kai Nielsen Åndsverket Nylesning av Kai Nielsen Denne publikasjonen er en en del av verket Drapering av Anne Marthe Dyvi, laget til utstillingen Lost Garden på Henie Onstad

Detaljer

Manuset ligger på NSKI sine sider, men kan også kjøpes på www.adlibris.com

Manuset ligger på NSKI sine sider, men kan også kjøpes på www.adlibris.com STOP KISS av Diana Son Scene for to kvinner. Manuset ligger på NSKI sine sider, men kan også kjøpes på www.adlibris.com Sara and Callie are walking through New York City's West Village very late at night,

Detaljer

1 Forutsetninger og rammebetingelser for fleksible organisasjonsformer

1 Forutsetninger og rammebetingelser for fleksible organisasjonsformer Innhold Del 1 Forutsetninger og betingelser............................. 15 1 Forutsetninger og rammebetingelser for fleksible organisasjonsformer Rune Assmann og Tore Hil le stad............................

Detaljer

Protokoll for ekstraordinar generalforsamling i Bionor Pharma ASA

Protokoll for ekstraordinar generalforsamling i Bionor Pharma ASA Protokoll for ekstraordinar generalforsamling i Bionor Pharma ASA (organisasjonsnummer 966 033 967) avholdt 25. juh 2011, kiokken 10. I henhold til styrets innkalling til ekstraordin^r generalforsamling

Detaljer

1 VALG AV MØTELEDER 1 ELECTION OF THE CHAIRMAN FOR THE MEETING

1 VALG AV MØTELEDER 1 ELECTION OF THE CHAIRMAN FOR THE MEETING Office translation: INNKALLING TIL EKSTRAORDINÆR GENERALFORSAMLING NOTICE OF EXTRAORDINARY GENERAL MEETING Den 13. desember 2013 kl 09.00 (CET) holdes det ekstraordinær generalforsamling i AGR Group ASA,

Detaljer

Administrasjon av postnummersystemet i Norge Post code administration in Norway. Frode Wold, Norway Post Nordic Address Forum, Iceland 5-6.

Administrasjon av postnummersystemet i Norge Post code administration in Norway. Frode Wold, Norway Post Nordic Address Forum, Iceland 5-6. Administrasjon av postnummersystemet i Norge Frode Wold, Norway Post Nordic Address Forum, Iceland 5-6. may 2015 Postnumrene i Norge ble opprettet 18.3.1968 The postal codes in Norway was established in

Detaljer

NTNU, TRONDHEIM Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet Institutt for sosiologi og statsvitenskap

NTNU, TRONDHEIM Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet Institutt for sosiologi og statsvitenskap NTNU, TRONDHEIM Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet Institutt for sosiologi og statsvitenskap EKSAMENSOPPGAVE I SVPOL 105 Komparativ og Internasjonal Politikk Eksamensdato: 28.11.01 Eksamenstid:

Detaljer

Juridisk text. Lov om norsk riksborgarrett. Lag om norskt medborgarskap. Kapitel 2. Förlust av medborgarskap

Juridisk text. Lov om norsk riksborgarrett. Lag om norskt medborgarskap. Kapitel 2. Förlust av medborgarskap Juridisk text Lov om norsk riksborgarrett. Kapitel 2. Korleis folk misser borgarretten. Lag om norskt medborgarskap Kapitel 2. Förlust av medborgarskap 7. Norsk borgarrett misser: 1. den som får borgarrett

Detaljer

Arkeologisk museum i Stavanger 12. november 2006-15. april 2007

Arkeologisk museum i Stavanger 12. november 2006-15. april 2007 Arkeologisk museum i Stavanger 12. november 2006-15. april 2007 Åpningstider Man., ons., tors., fre., lør. 11.00-15.00 Tirsdag 11.00-20.00 Søndag 11.00-17.00 Besøksadresse Peder Klowsgate 30A Telefon publikumsmottak

Detaljer

INNKALLING TIL ORDINÆR GENERALFORSAMLING I TELIO HOLDING ASA NOTICE OF ANNUAL SHAREHOLDERS MEETING IN TELIO HOLDING ASA

INNKALLING TIL ORDINÆR GENERALFORSAMLING I TELIO HOLDING ASA NOTICE OF ANNUAL SHAREHOLDERS MEETING IN TELIO HOLDING ASA INNKALLING TIL ORDINÆR GENERALFORSAMLING I TELIO HOLDING ASA NOTICE OF ANNUAL SHAREHOLDERS MEETING IN TELIO HOLDING ASA Aksjonærene i Telio Holding ASA ( Selskapet ) innkalles med dette til ordinær generalforsamling

Detaljer

ARBEIDSPLAN FOR : 10C

ARBEIDSPLAN FOR : 10C ARBEIDSPLAN FOR : 10C VEKE 46 OG 47 : INFO Oppsette prøvar: o 13. november: N&M o 11. november: Matte o 17. november: Krle Epost-adresser: o Erlend: erlend.spurkeland@lindas.kommune.no o Berit: berit.lilleokdal@lindas.kommune.no

Detaljer

PETROLEUM PRICE BOARD

PETROLEUM PRICE BOARD 1 PETROLEUM PRICE BOARD Our reference Date OED 15/712 21/09/2015 To the Licensees on the Norwegian Continental Shelf (Unofficial translation) NORM PRICE FOR CRUDE OIL PRODUCED ON THE NORWEGIAN CONTINENTAL

Detaljer

Independent audit av kvalitetssystemet, teknisk seminar 25-26 november 2014

Independent audit av kvalitetssystemet, teknisk seminar 25-26 november 2014 Independent audit av kvalitetssystemet, teknisk seminar 25-26 november 2014 Valter Kristiansen Flyteknisk Inspektør, Teknisk vedlikehold Luftfartstilsynet T: +47 75 58 50 00 F: +47 75 58 50 05 postmottak@caa.no

Detaljer

Engelsk gruppe 2 høsten 2015

Engelsk gruppe 2 høsten 2015 Engelsk gruppe 2 høsten 2015 I løpet av høsten har vi jobbet med disse tingene på engelsk: Tall - numbers Norsk - Norwegian Engelsk - English Mitt språk -My language 1 en one 2 to two 3 tre three 4 fire

Detaljer

Gode elektroniske tjenester gjennom effektiv brukerinnvolvering

Gode elektroniske tjenester gjennom effektiv brukerinnvolvering Gode elektroniske tjenester gjennom effektiv brukerinnvolvering Jan Gulliksen Gode elektroniske tjenester gjennom effektiv brukerinnvolvering Gulan Jan Gulliksen professor Jan.Gulliksen@hci.uu.se HCI(Uppsala

Detaljer

OM KJØNN OG SAMFUNNSPLANLEGGING. Case: Bidrar nasjonal og lokal veiplanlegging til en strukturell diskriminering av kvinner?

OM KJØNN OG SAMFUNNSPLANLEGGING. Case: Bidrar nasjonal og lokal veiplanlegging til en strukturell diskriminering av kvinner? OM KJØNN OG SAMFUNNSPLANLEGGING Case: Bidrar nasjonal og lokal veiplanlegging til en strukturell diskriminering av kvinner? Likestilling 1 2 3 Vi skiller mellom biologisk og sosialt kjønn Biologisk: Fødsel

Detaljer

Arctic Securities. 5. desember 2007

Arctic Securities. 5. desember 2007 Arctic Securities 5. desember 2007 Behandling av kraftkontrakter er regulert av regnskapsstandarden IAS 39 Hovedregel er at denne typen ikke-finansielle kontrakter skal inkluderes i regnskapet til virkelig

Detaljer

Ditt rätta namn är givet i kärlek

Ditt rätta namn är givet i kärlek Godt nytt år! facebook.com/sjomannskirken.dubai www.sjomannskirken.no/dubai www.svenskakyrkan.se/dubai Tlf.: 04-33 700 62 Mob.: 050 6535631 (norsk prest) Mob.: 050-55 068 19 (svensk prest) e-post: dubai@sjomannskirken.no

Detaljer

Oslo Karen Baptist Church

Oslo Karen Baptist Church Oslo Karen Baptist Church Meeting Report Place: Eh The Paw apartment Nedre Ullevål 11, 0850, Oslo Date: 06.03. 2010 Time: 16:00-19:00 Participants: (1) R.V Pastor Kaw Khu, (2) Pastor Toe Htoo, (3) Tana

Detaljer

Økologisk og kulturell dannelse i økonomiutdanningen

Økologisk og kulturell dannelse i økonomiutdanningen Økologisk og kulturell dannelse i økonomiutdanningen Dannelse på norsk fra ord til handling Professor Ove Jakobsen HHB/UiN Frihet med ansvar Om høyere utdanning og forskning i Norge NOU 2000:14 Det er

Detaljer

Samlede Skrifter PDF. ==>Download: Samlede Skrifter PDF ebook

Samlede Skrifter PDF. ==>Download: Samlede Skrifter PDF ebook Samlede Skrifter PDF ==>Download: Samlede Skrifter PDF ebook Samlede Skrifter PDF - Are you searching for Samlede Skrifter Books? Now, you will be happy that at this time Samlede Skrifter PDF is available

Detaljer

SERVICE BULLETINE 2008-4

SERVICE BULLETINE 2008-4 S e r v i c e b u l l e t i n e M a t e r i e l l Materiellsjef F/NLF kommuniserer påminnelse omkring forhold som ansees som vesentlige for å orientere om viktige materiellforhold. Målgruppen for Servicbulletinen

Detaljer

Stiftelsens navn er Stiftelsen Trondheim International School. Stiftelsen Trondheim International School s grunnkapital er kr 10 000,00.

Stiftelsens navn er Stiftelsen Trondheim International School. Stiftelsen Trondheim International School s grunnkapital er kr 10 000,00. 1 Stiftelsens navn Stiftelsens navn er Stiftelsen Trondheim International School. Stiftelsen Trondheim International School s adresse og kontorsted er Trondheim kommune. 2 Grunnkapital Stiftelsen Trondheim

Detaljer

Tripartite. The regulations also create a general duty for employees to help shape, implement and follow up systematic HSE efforts in the industry.

Tripartite. The regulations also create a general duty for employees to help shape, implement and follow up systematic HSE efforts in the industry. Tripartite Collaboration between employers, unions and government is not only enshrined in Norwegian petroleum policy, but also essential for progress on HSE. That puts Norway in a unique position. Trepartssamarbeid

Detaljer

STOP KISS av Diana Son Scene for en mann og to kvinner

STOP KISS av Diana Son Scene for en mann og to kvinner STOP KISS av Diana Son Scene for en mann og to kvinner Manuset ligger på NSKI sine sider og kan kjøpes på www.adlibris.com Sara and Callie are walking through New York City's West Village very late at

Detaljer

// Translation // KLART SVAR «Free-Range Employees»

// Translation // KLART SVAR «Free-Range Employees» // Translation // KLART SVAR «Free-Range Employees» Klart Svar is a nationwide multiple telecom store, known as a supplier of mobile phones and wireless office solutions. The challenge was to make use

Detaljer

På vei mot mindre stimulerende pengepolitikk. Katrine Godding Boye August 2013

På vei mot mindre stimulerende pengepolitikk. Katrine Godding Boye August 2013 På vei mot mindre stimulerende pengepolitikk Katrine Godding Boye August 2013 Krisen over (?) nå handler alt om når sentralbanken i USA vil kutte ned på stimulansene. Omsider noen positive vekstsignaler

Detaljer

7 years as museum director at the Röhsska Museum, Göteborg. since February 2012 the museum director at the Sigtuna Museum, Sthlm

7 years as museum director at the Röhsska Museum, Göteborg. since February 2012 the museum director at the Sigtuna Museum, Sthlm 15 years in the advertising business 7 years as museum director at the Röhsska Museum, Göteborg since February 2012 the museum director at the Sigtuna Museum, Sthlm maksimere strategisk utviklingsplan

Detaljer

Contingent Liabilities in Norwegian Local Government Accounting. Redress Programs Relating to Institutional Child Abuse

Contingent Liabilities in Norwegian Local Government Accounting. Redress Programs Relating to Institutional Child Abuse Contingent Liabilities in Norwegian Local Government Accounting Redress Programs Relating to Institutional Child Abuse telemarksforsking.no Telemarksforsking What is Redress Programs Relating to Institutional

Detaljer

BYGG BROER IKKE MURER

BYGG BROER IKKE MURER BYGG BROER IKKE MURER HBV og Dzemal Bijedic University of Mostar s internasjonale sommerskole i Mostar, Bosnia & Hercegovina Ved Lars Petter Soltvedt, PhD Høgskolen i Buskerud og Vestfold Synspunkter

Detaljer

Monitoring water sources.

Monitoring water sources. Monitoring water sources. Generell Informasjon Versjon 2 Url http://com.mercell.com/permalink/38336681.aspx Ekstern anbuds ID 223314-2013 Konkurranse type: Tildeling Dokument type Kontraktstildeling Prosedyre

Detaljer

60-162-300. Monteringsanvisning Assembly Instructions Monteringsanvisning. Søve Lekemiljø AS 3830 Ulefoss - Norway Tlf: +47 35 94 65 65 www.sove.

60-162-300. Monteringsanvisning Assembly Instructions Monteringsanvisning. Søve Lekemiljø AS 3830 Ulefoss - Norway Tlf: +47 35 94 65 65 www.sove. UK Monteringsanvisning Assembly Instructions Monteringsanvisning Produkt nr. / Product no. / Produkt nr. 60-162-300 Ordr. nr. Dato. Sign. Søve Lekemiljø AS 3830 Ulefoss - Norway Tlf: +7 35 9 65 65 www.sove.no

Detaljer

Come to praise. We have come to praise your name and give thanks for all things you ve done We lift our voices up to you You are worthy of our song

Come to praise. We have come to praise your name and give thanks for all things you ve done We lift our voices up to you You are worthy of our song Come to praise We have come to praise your name and give thanks for all things you ve done We lift our voices up to you You are worthy of our song We ve come to sing and give you praise We worship you

Detaljer

The building blocks of a biogas strategy

The building blocks of a biogas strategy The building blocks of a biogas strategy Presentation of the report «Background report for a biogas strategy» («Underlagsmateriale til tverrsektoriell biogass-strategi») Christine Maass, Norwegian Environment

Detaljer

Norsk (English below): Guide til anbefalt måte å printe gjennom plotter (Akropolis)

Norsk (English below): Guide til anbefalt måte å printe gjennom plotter (Akropolis) Norsk (English below): Guide til anbefalt måte å printe gjennom plotter (Akropolis) 1. Gå til print i dokumentet deres (Det anbefales å bruke InDesign til forberedning for print) 2. Velg deretter print

Detaljer

klassisk angoragenser classic angora sweater

klassisk angoragenser classic angora sweater klassisk angoragenser classic angora sweater www.pickles.no / shop.pickles.no NORSK Størrelser XS (S) M (L) XL (XXL) Garn Pickles Angora 150 (175) 200 (225) 250 (275) g Pinner 80 og 40 cm rundpinne og

Detaljer

FÄLTBOK. Roll: Fotograf Patientresa: Ove 87 år. Text & grafisk form: Haris Kadic / Koya studio, Olga Sabirova Höjerström / Landstinget i Värmland

FÄLTBOK. Roll: Fotograf Patientresa: Ove 87 år. Text & grafisk form: Haris Kadic / Koya studio, Olga Sabirova Höjerström / Landstinget i Värmland FÄLTBOK Roll: Fotograf Patientresa: Ove 87 år Text & grafisk form: Haris Kadic / Koya studio, Olga Sabirova Höjerström / Landstinget i Värmland PERSONAS: Ove 87 år Namn Ove Ålder 87 år Sjukdomshistorik

Detaljer

of color printers at university); helps in learning GIS.

of color printers at university); helps in learning GIS. Making a Home Page Why a Web Page? Easier to submit labs electronically (lack of color printers at university); Easier to grade many labs; Provides additional computer experience that helps in learning

Detaljer

Jubileumsseminar LINK Oslo 31.oktober 2014. Pasientbiblioteket på Rikshospitalet

Jubileumsseminar LINK Oslo 31.oktober 2014. Pasientbiblioteket på Rikshospitalet Jubileumsseminar LINK Oslo 31.oktober 2014 Pasientbiblioteket på Rikshospitalet Linda Schade Andersen Donna Louise Dolva Bibliotek som selvhjelpsarena og møteplass i et folkehelseperspektiv Hva kan materialet

Detaljer

6350 Månedstabell / Month table Klasse / Class 1 Tax deduction table (tax to be withheld) 2012

6350 Månedstabell / Month table Klasse / Class 1 Tax deduction table (tax to be withheld) 2012 6350 Månedstabell / Month table Klasse / Class 1 Tax deduction table (tax to be withheld) 2012 100 200 3000 0 0 0 13 38 63 88 113 138 163 4000 188 213 238 263 288 313 338 363 378 386 5000 394 402 410 417

Detaljer

Public roadmap for information management, governance and exchange. 2015-09-15 SINTEF david.norheim@brreg.no

Public roadmap for information management, governance and exchange. 2015-09-15 SINTEF david.norheim@brreg.no Public roadmap for information management, governance and exchange 2015-09-15 SINTEF david.norheim@brreg.no Skate Skate (governance and coordination of services in egovernment) is a strategic cooperation

Detaljer

Plagiat og PhD: Hva gjør man med det? Kunnskapsløs eller juksemaker? Plagiatsaker 18.09.2009

Plagiat og PhD: Hva gjør man med det? Kunnskapsløs eller juksemaker? Plagiatsaker 18.09.2009 Plagiat og PhD: Hva gjør man med det? Ole Bjørn Rekdal, Høgskolen i Bergen Solstrand 17. sept., 2009 Kunnskapsløs eller juksemaker? Tvilen skal komme tiltalte til gode Hvordan eliminere tvilen? Plagiatprøve?

Detaljer

The regulation requires that everyone at NTNU shall have fire drills and fire prevention courses.

The regulation requires that everyone at NTNU shall have fire drills and fire prevention courses. 1 The law The regulation requires that everyone at NTNU shall have fire drills and fire prevention courses. 2. 3 Make your self familiar with: Evacuation routes Manual fire alarms Location of fire extinguishers

Detaljer

Søker du ikke om nytt frikort/skattekort, vil du bli trukket 15 prosent av utbetalingen av pensjon eller uføreytelse fra og med januar 2016.

Søker du ikke om nytt frikort/skattekort, vil du bli trukket 15 prosent av utbetalingen av pensjon eller uføreytelse fra og med januar 2016. Skatteetaten Saksbehandler Deres dato Vår dato 26.10.2016 Telefon Deres Vår referanse For information in English see page 3 Skattekort for 2016 Du fikk helt eller delvis skattefritak ved likningen for

Detaljer

Design av sol-systemet. Jorda beskyttes mot kometer av to store gass-planeter: Saturn og...

Design av sol-systemet. Jorda beskyttes mot kometer av to store gass-planeter: Saturn og... Design av sol-systemet Jorda beskyttes mot kometer av to store gass-planeter: Saturn og... Design av sol-systemet Kometen Shoemaker-Levi 1000 ganger mer komet-nedslag uten Saturn og Jupiter Jupiter Jorda

Detaljer

Utstyr for avstandsmåling. Dommersamling 14. mars 2015 Stein Jodal

Utstyr for avstandsmåling. Dommersamling 14. mars 2015 Stein Jodal Utstyr for avstandsmåling Dommersamling 14. mars 2015 Stein Jodal Dommersamlingen 2012 Regulert i R 14-3 Kunstige hjelpemidler, uvanlig utstyr og uvanlig bruk av utstyr Anmerkning: Komiteen kan lage en

Detaljer

Hvorfor skal vi lære grammatikk?

Hvorfor skal vi lære grammatikk? 120 www.gyldendal.no/steps Grammar Hvorfor skal vi lære grammatikk? Grammatikk forteller oss hvordan vi setter sammen ord. Den forteller for eksempel at man kan si Jeg liker denne hesten, men at jeg like

Detaljer

Date of occurrence 06-01-15 Location name Atna station Local time 00:00 Latitude. Longitude

Date of occurrence 06-01-15 Location name Atna station Local time 00:00 Latitude. Longitude Occurrence Summary What Location Date of occurrence 06-01-15 Location name Atna station Local time 00:00 Latitude Event type Infrastructure events Wrong-side signalling failure Longitude Description ERAIL-REP

Detaljer

Kjønnsperspektiv I MNT utdanning og forskning

Kjønnsperspektiv I MNT utdanning og forskning Kjønnsperspektiv I MNT utdanning og forskning Lise Christensen, Nasjonalt råd for teknologisk utdanning og Det nasjonale fakultetsmøtet for realfag, Tromsø 13.11.2015 Det som er velkjent, er at IKT-fagevalueringa

Detaljer

17. desember 2015 kl.15.00 17 December 2015 at 15.00 (CET) 4. FORSLAG OM ENDRING AV VEDTEKTENE 5 4 PROPOSAL FOR CHANGE OF ARTICLES OF ASSOCIATIONS 5

17. desember 2015 kl.15.00 17 December 2015 at 15.00 (CET) 4. FORSLAG OM ENDRING AV VEDTEKTENE 5 4 PROPOSAL FOR CHANGE OF ARTICLES OF ASSOCIATIONS 5 OFFICE TRANSLATION INNKALLING TIL EKSTRAORDINÆR GENERALFORSAMLING Ekstraordinær generalforsamling i LINK Mobility Group ASA, org nr 984 066 910 holdes i: NOTICE OF EXTRAORDINARY GENERAL MEETING Extraordinary

Detaljer

Alkoholpolitik i förändring:

Alkoholpolitik i förändring: Alkoholpolitik i förändring: från dryckerna till drickandet i fokus Bengt Ekdahl ValueMerge Consulting - hjälper företag att förstå sina kunder Drickandets utveckling i Sverige 1997-2003 Totalkonsumtionens

Detaljer

DecisionMaker Frequent error codes (valid from version 7.x and up)

DecisionMaker Frequent error codes (valid from version 7.x and up) DecisionMaker Frequent error codes (valid from version 7.x and up) DM Frequent Error Codes Bisnode Credit IT 03.02.2014 1 (5) CONTENTS 1 Target... 3 2 About this document... 3 3 Error codes an messages...

Detaljer

Stipend fra Jubileumsfondet skoleåret 2015-2016

Stipend fra Jubileumsfondet skoleåret 2015-2016 Til skolen Rundskriv S 02-2015 Oslo, 27. januar 2015 Stipend fra Jubileumsfondet skoleåret 2015-2016 For nærmere omtale av H.M. Kong Olav Vs Jubileumsfond viser vi til NKFs nettside: http://nkf.folkehogskole.no/nkf/om-nkf/stipend/

Detaljer

DESEMBER 2010. Så er det altså tid for å sende ut planene for desember. Tiden går fort men vi er klare for juleforberedelser, og gleder oss veldig!

DESEMBER 2010. Så er det altså tid for å sende ut planene for desember. Tiden går fort men vi er klare for juleforberedelser, og gleder oss veldig! DESEMBER 2010 Så er det altså tid for å sende ut planene for desember. Tiden går fort men vi er klare for juleforberedelser, og gleder oss veldig! Det viktigste for oss i desember er å ta det med ro! Vi

Detaljer

Nærings-PhD i Aker Solutions

Nærings-PhD i Aker Solutions part of Aker Motivasjon og erfaringer Kristin M. Berntsen/Soffi Westin/Maung K. Sein 09.12.2011 2011 Aker Solutions Motivasjon for Aker Solutions Forutsetning Vilje fra bedrift og se nytteverdien av forskning.

Detaljer

Bjerkreim kyrkje 175 år. Takksemd. Tekster av Trygve Bjerkrheim Musikk av Tim Rishton

Bjerkreim kyrkje 175 år. Takksemd. Tekster av Trygve Bjerkrheim Musikk av Tim Rishton Bjerkreim kyrkje 175 år Takksemd Tekster av Trygve Bjerkrheim Musikk av Tim Rishton Takk for det liv du gav oss, Gud 5 5 Takk for det liv du gav oss, Gud, Hi-mlen som hvel - ver seg 5 5 9 9 o - ver! Takk

Detaljer

Road User Education Project - europeiske krav og standarder

Road User Education Project - europeiske krav og standarder Road User Education Project - europeiske krav og standarder Per Gunnar Veltun Statens vegvesen Road User Education Project Eit prosjekt CIECA har gjennomført i 2013-2015 Minstekrav og standardar for Førarkompetanse

Detaljer

«Changingplaces and spaces in the kindergarden»

«Changingplaces and spaces in the kindergarden» Childrens sosial participation and creativ transformation in «Changingplaces and spaces in the kindergarden» Aview intooneofthe projectsof«unused areas» Observationsfrom guidedstudentprojectin leadingart

Detaljer

ERKLÆRING OM LØNN OG ANNEN GODTGJØRELSE TIL SELSKAPETS LEDENDE ANSATTE

ERKLÆRING OM LØNN OG ANNEN GODTGJØRELSE TIL SELSKAPETS LEDENDE ANSATTE ERKLÆRING OM LØNN OG ANNEN GODTGJØRELSE TIL SELSKAPETS LEDENDE ANSATTE Styret i Reservoir Exploration Technology ASA ( Selskapet ) fremlegger erklæring ( Erklæringen ) vedrørende fastsettelse av lønn og

Detaljer

QUALIFICATION DESIGN BY FRIDA SVENSSON

QUALIFICATION DESIGN BY FRIDA SVENSSON QUALIFICATION DESIGN BY FRIDA SVENSSON HELLO Frida is produced in Motala in Sweden, and is composed of a broad interest in design. She started up her design schooling with three years on the Aesthetic

Detaljer

Til barnets beste hvem bestemmer? Per Nortvedt, Senter for Medisinsk etikk, Universitetet i Oslo, Norge. p.nortvedt@medisin.uio.no

Til barnets beste hvem bestemmer? Per Nortvedt, Senter for Medisinsk etikk, Universitetet i Oslo, Norge. p.nortvedt@medisin.uio.no Til barnets beste hvem bestemmer? Per Nortvedt, Senter for Medisinsk etikk, Universitetet i Oslo, Norge. p.nortvedt@medisin.uio.no Disposisjon Best Interest prinsippet et grunnleggende prinsipp. Information

Detaljer

Søker du ikke om nytt frikort, vil du bli trukket 15 prosent av din pensjonsutbetaling fra og med januar 2014.

Søker du ikke om nytt frikort, vil du bli trukket 15 prosent av din pensjonsutbetaling fra og med januar 2014. Skatteetaten Saksbehandler Deres dato Vår dato 31.10.2013 Telefon Deres referanse Vår referanse For information in English see page 3 Skattekort for 2014 Du fikk helt eller delvis skattefritak ved likningen

Detaljer

PIONÉRMAIL. juni :: 2014. PK för att utrustas för församlingsplantering i Helsingborg.

PIONÉRMAIL. juni :: 2014. PK för att utrustas för församlingsplantering i Helsingborg. PIONÉRMAIL juni :: 2014 Inkludere, utruste og utsende LEDET AV GUD TIL HELSINGBORG Hej vänner Vi är som ni säkert vet nu på väg att flytta till Helsingborg. Detta har vi upplevt vart Guds suveräna ledning.

Detaljer