Korleis førebyggje ureining i eit endra klima?

Like dokumenter
Førebygging av toksiske effektar av klimaendringar på Vestlandet

Hva skjer med forurenset grunn når klimaet endrer seg?

Korleis førebyggje spreiing av miljøgifter som følgje av klimaendringar?

Korleis førebyggje spreiing av miljøgifter som følgje av klimaendringar?

Treng vi å betre vassmiljøet?

Korleis få betre oversikt over lokale kjelder til miljøgifter?

Helse- og miljøfarlige stoffer i bygg

Erfaringer med tilsyn

Klimatilpassing på regionalt og lokalt nivå Erfaringar frå Sogn og Fjordane

Vassforskrifta flaum og overvatn. Kjersti Finholt Prosjektleiar Søre og Nordre Sunnmøre vassområde

Grunnkurs om vannforskriften og vanndirektivet

Hva gjør myndighetene for å få bort de verste stoffene fra plast? Marianne van der Hagen sjefingeniør kjemikalieseksjonen

Forvaltningens overvåking: Hva er behovene og kan ny metodikk bidra?

Ren Borgundfjord. Opprydding av forurenset sjøbunn John Vegard Øien

Førebygging og oppfølging av akutt ureining på sjø og vassdrag som følgje av klimaeffektar

Kva for kunnskapsgrunnlag skal til for å friskmelde ein vassførekomst? Seniorrådgjevar Tom Dybwad og seniorrådgjevar John Anton Gladsø Fylkesmannen i

Kostholdsråd, forurensede sedimenter forholdet til vannforskriftens krav

Sedimentopprydding i Trondheim havn

Møte i Sogn og Fjordane vassregionutval 4.okotber 2017

Kurs i miljøtilstand 21. oktober Miljøgifter tilstandsvurdering og klassifisering

Kva veit forvaltninga om spreiing av miljøgifter som følgje av klimaendringar?

ROS-analyser i kommunane

Miljøgifter i samspill med andre faktorer Kunnskapsbehov. 2011: mennesker

Miljøgifter i vanndirektivet. Rune Pettersen Seksjon for vannforvaltning

Bransjemøte med Aluminiumsindustrien 10.desember. Vanndirektivet og kostholdsråd

Substitusjonsplikten. - miljømyndighetenes prioriteringer. Inger Grethe England, Klif

Kartlegging av kunnskap, forvaltningspraksis og rettleiingsbehov om lokale kjelder til miljøgifter, vassforvaltning og klimatilpassing i kommunane

Status for arbeidet med miljøgifter i vannforskriften

Forurenset grunn: Avfallsfraksjon som kan skape utfordringer

FYLKESROS 2018: SMAKEBITAR OM KLIMA Tonje Fjermestad Aase

et Norge uten miljøgifter

Oppsummering av Hva skal gjøres i 2015?

Klimatiltak i jordbruket Klimaplan for Hordaland Øyvind Vatshelle, Fylkesmannens landbruksavdeling

Miljøgifter i Mjøsa. Statlig miljøgiftovervåking - Bård Nordbø

Nasjonal vannmiljøkonferanse 2010

Miljøgifter i produkter

Kartlegging av kunnskap, forvaltningspraksis og rettleiingsbehov om lokale kjelder til miljøgifter, vassforvaltning og klimatilpassing i kommunane

Forurenset grunn Spredning og kartlegging. Gunnhild Preus-Olsen, seksjon for avfall og grunnforurensning

Miljøgiftene har vi kontroll på dem?

Funn fra Arealklimprosjektet. Presentasjon i et møte med Statens naturskadefond Sogndal,

Er vi på rett veg? Er vi på rett veg? Er vi på rett veg? Er vi på rett veg? Er vi på rett veg?

klimatilpassingsutvalet Samfunnstryggleikskonferansen 2011

Klimatilpassing i arealplanlegging og handtering av havnivåstigning. Eline Orheim Rådgjevar Samfunnstryggleik og beredskap

Vanndirektivet og klassifisering av miljøtilstand hvor godt samsvarer miljøgifter og bløtbunnsfauna i industrifjorder?

Spredning av miljøgifter i et endret miljø

Funn frå AREALKLIM: Analyse av historiske Naturskadehendingar og pågåande planprosessar

Grunnforurensning. Nytt fra Klif Miljøringen temamøte mars Kine Martinsen, seksjon for avfallsbehandling og grunnforurensning

Fagtreff i Vannforening Miljødirektoratet, Oslo 3. februar 2013

Ny næring, innovasjon og teknologi for klimatilpassing i Sogn?

Interkommunal plan for klimaomstilling i Sunnfjord KS sin haustkonferanse oktober 2017

Fylkesmannen og kommunane sitt klimaoppdrag

Vannforskriften. Status Utfordringer Forventninger. Rune Pettersen Seksjon for vannforvaltning

Store mengder framtidig BA avfall og forurensede masser som kan og bør deponeres. Rolf Tore Ottesen Norges geologiske undersøkelse

Hvilke krav vil EU-regelverk stille til farlig byggavfall?

Øivind Spjøtvold Sivilingeniør-Miljørådgiver

Tiltaksplanarbeidet - føringer, mål og virkemidler

Fiskeundersøkelsen i Drammensfjorden Resultater fra overvåking av miljøgifter i fisk, 2014

FYLKESDELPLAN FOR KLIMA OG MILJØ

Nye miljøgifter - utfordringer

Brenning av farlig avfall i ordinære avfallsforbrenningsanlegg. Byggavfallskonferansen 2015, Jon F Larsen

Dr. Kari Nygaard, Adm. Dir. NILU Norsk institutt for luftforskning

STORVANNET I HAMMERFEST

SØKNADSSKJEMA FOR FJERNING (MUDRING) AV MASSER I SJØ ELLER VASSDRAG

Søknad til Fylkesmannen om løyve til mudring og/eller dumping i sjø eller vassdrag

Veivann og forurensning

Substitusjonsplikten Miljøinformasjon Kriterier for farlig avfall

Seminar om hydrogeologi og miljøgeokjemi

Rådmannen si rolle i arbeidet med klimatilpassing Rådmann Ole John Østenstad Dato:

Kombinerte effekter av kjemiske stoffer i mat og drikke

UNNGÅ HELSE- OG MILJØSKADELIGE STOFFER I BYGG en veileder for. prosjekterende og utførende

Sunnfjord vassområde. Tiltak i vassdraga med landbrukspåverking

Naturskadehendingar: Korleis brukar vi tidlegare hendingar til å planleggja for betre tilpassing til framtidige hendingar?

Prioritetslisten. Innholdsfortegnelse. Side 1 / 8

Farlig avfall. Avfall kan være kategorisert som farlig av ulike grunner, her er de vanligste typer avfall:

BREEAM-NOR prosessnotat. PN.13.3.Mat-1. Gjelder fra

Fråsegn til regional plan for vassforvaltning for Sogn og Fjordane vassregion

SØKNADSSKJEMA FOR FJERNING (MUDRING) AV MASSER I SJØ ELLER VASSDRAG

Søknad til Fylkesmannen i Sogn og Fjordane om løyve til mudring og/eller dumping i sjø eller vassdrag

Nettbasert verktøy for ROS-analyse. #Klimaomstilling 2017, Sogndal Idun A. Husabø og Mari Severinsen (FMSF)

Kilder til grunnforurensning. Gamle synder Overvann Avløp Trafikk Lufttransportert

Grunnureining i Norge og elles i Europa. Gøsta Hagenlund Miljøringen

Fylkesmannen i Sogn og Fjordane Miljøvernavdelingen

Gjenvinning av avfall egentlig en resirkulering av miljøgifter?

Kjemikaliekrav for produkter ekstremsport for bransjen? Line Telje Høydal 21. september 2016

NOU 2010: Tilpassing til eit klima i endring Utvalsleiar Oddvar Flæte

Vannprøver og Vanndirektivet. v/pernille Bechmann (M.Sc., Marint miljø)

Kurs i kjemikalier og farlig avfall

Veileder - søknader om mudring og utfylling

Miljøgifter i kystområdene fokus på nye stoffer i blåskjell og torsk

EU SITT VA RAMMEDIREKTIV

Høyring Regional plan for vassregion Hordaland.

Forurenset sjøbunn i kommunale trafikkhavner ansvar, virkemidler og tiltak. Hilde B. Keilen, sedimentseksjonen Klif

Sak: Vedr. høringer om hovedutfordringer for vannregioner og vannområder

SØKNADSSKJEMA FOR FJERNING (MUDRING) AV MASSER I SJØ ELLER VASSDRAG

Hvordan kan vi tenke omkring klimatilpasning?

Overvåking av norskekysten i forhold til vannforskriften

SØKNADSSKJEMA FOR FJERNING (MUDRING) AV MASSER I SJØ ELLER VASSDRAG

Saman for vatnet. Oppdatering av regional vassforvaltingsplan med tilhøyrande tiltaksprogram

Sammensetning av sigevann fra norske deponier Presentasjon av funn gjort ved sammenstilling av data fra Miljødirektoratets database

FMLAs arbeid med vassforskrifta erfaringar og utfordringar

Transkript:

Korleis førebyggje ureining i eit endra klima? Erfaringar frå forskingsprosjektet TOKSKLIM Klimaomstilling 2017, Sogndal 30.august 2017 Torunn Hønsi, Vestlandsforsking

Overordna mål TOKSKLIM: Auke kunnskapsgrunnlaget om miljøgiftkjelder og effekt av klimaendringar på spreiing og toksisitet av miljøgifter frå ureina lokalitetar i Sogn og Fjordane og Hordaland, og finne ut kva strategiar og verktøy lokal og regional miljø- og klimaforvaltning treng for å førebygge slik skade.

MILJØMÅL FOR NOREG Alle overflatevatn skal ha minst god økologisk og kjemisk tilstand i 2021 (EUs vanndirektiv/ vassforskrifta) Mål om reduksjon eller stopp i utslepp av prioriterte miljøgifter innan 2020 (St.melding nr. 14, 2006, NOU 2010:9 Et Norge uten miljøgifter, Et miljø uten miljøgifter, handlingsplan 2015)

Miljøgifter = PBT/vPvB Stoff som er giftige (T), tungt nedbrytbare (P), blir oppkonsentrert i næringskjeder i naturen (B), og kan spreiast over store avstandar. PBT= persistent, bioaccumulative, toxic vpvb= very persistent, very bioaccumulative Bisfenol A Ftalater Nye miljøgifter PFOS/PFOA Siloksaner Bromerte flammehemmere PCB Dioksin Historiske miljøgifter PAH Hg, Pb Pops Kjemikalier Helse og miljøfarlege kjemikalier Miljøgifter Tungmetall

Miljøgifter lagrast i organismar [DDT] increase of 10 million times [DDT] in fish-eating birds= 25 ppm [DDT] in large fish= 2 ppm [DDT] in small fish= 0.5 ppm [DDT] in zooplankton=0.04 ppm [DDT] in water= 0.000003 ppm BIOMAGNIFISERING = oppkonsentrering i næringskjeden

Direkte og indirekte effektar av klimaendringar på ureining Klimaendringar (auka nedbør, auka temp, havforsuring, havnivåstigning) Naturskader (flaum, stormflo, erosjon og ras) Ureining (spreiing av miljøgifter, endra toksisitet)

Toksiske effektar av klimaendringar Auka eksponering, meir utslepp av miljøgifter Auka spreiing av langtransporterte miljøgifter Endra toksisitet av miljøgifter pga. auka temp, endra ph, salinitet Meir produksjon av algetoksiner Fleire smittsame sjukdomar auka bruk av pesticider? «Grashoppeeffekten»

Kvar kan det vere miljøgifter i kommunen? Konsesjonsbelagt industri (Diverse) Skipsverft, båtbyggeri, småbåthamner (TBT, tungmetall, PCB/PAH, DEHP) Deponi, fyllplassar, villfyllingar, gardsfyllingar (Diverse) Avløp (siloksaner, PFOS/PFOA, bisfenol A, tungmetall, dioksin) Brannøvingsfelt (PFOS/PFOA, Bromerte flammehemmarar, dioksin, PAH) Bil- og mekaniske verkstader (PFOS/PFOA, siloksaner, DEHP, tungmetall) Planteskular/gartneri/historiske frukthagar (DDT, dieldrin, aldrin, endosulfan) Skytefelt/skytebaner (Bly, tungmetall) Byggavfall (PCB, ftalater, bromerte flammehemmarar, tungmetall) Sandfang og kulverter (Bly, PAH, dioksin, PCB) Overvatn (Tungmetall, PCB, PAH, PFOS/PFOA, BPA, DEHP, dioksin mm) Lager for kreosot eller CCA impregnert tremateriale (PAH, tungmetall)

Databasen Grunnforurensning

Kartlegging av ureina lokalitetar i 3 pilotkommunar

Risikoanalyse - Stryn

Andre funn i TOKSKLIM: Stort behov for meir kunnskap: 16 av 31 policy dokument omtalar behov for meir kunnskap om klimaendringar og miljøgifter Ingen forvaltningsdokument, rettleiarar frå DSB eller NVE omtalar problemstillinga (!) Bruk av nettverktøy: Miljøkommune Grunnforurensning og klimatilpassing.no Føres lite tilsyn, kontroll, prøvetaking av miljøgifter frå ureina lokalitetar Lite registrering av ureina lokalitetar i databasen Grunnforurensning Ber om meir rettleiing, konkrete oppgåver og meir ressursar til arbeidet med ureining, vassforvaltning og klimatilpassing.

Korleis førebyggje spreiing av miljøgifter som følgje av klimaendringar? FÅ KUNNSKAP FINNE KJELDER FØRE TILSYN/FØREBYGGE/RYDDE OPP Auke kunnskap, kartlegge fleire kjelder i Grunnforurensning Meir tilsyn (kommune, FM) Betre samordning av forvaltingsoppgåver innan ureining, vassforvaltning og klimatilpassing ROS analysar må ta med fare for ureining frå ureina lokalitetar Gjennomføre førebyggande eller risikoreduserande tiltak