Inneklima # «Det finns små partiklar överallt, och de påverkar vår hälsa» i bladet:

Inneklima # 1 2010 i bladet: > Tema: Når ren luft er avgjørende > Nye regler: Kurser hverver kunder > Aktuelt: Obligatorisk energimerking utfordrer bransjen > Salgsledelse: Legg trykket på topplinjen «Det finns små partiklar överallt, och de påverkar vår hälsa» For et bedre miljø. www.gk.no :: www.gk.se :: www.ventilationsgruppen.dk

Tema: RenROM 3 Innhold # 1.2010 3 Tema Ved Lovisenberg Diakonale Sykehus utføres rundt 1000 ortopediske proteseoperasjoner årlig. Under slike operasjoner er det store krav til luftkvalitet. Finner én bakterie veien til protesen under inngrepet, kan det få store konsekvenser. Nå har operasjonsstuene fått LAF-tak, som presser steril luft over hele operasjonsområdet. 9 nye regler Tekniske chef Brian Schiøtt i GK Ventilationsgruppen er ekspert i brandtekniske foranstaltninger. Han har fået sin store viden i kraft af, at han har siddet med i det offentlige udvalg, der sidste år barslede med nye regler på området. Nu strømmer ingeniører m.fl. til hans kurser. Aktuelt: ENERGIledelse 11 Fra sommeren blir det påbudt med energiattest for nyoppførte bygninger og for boliger og bygninger som enten skal selges eller leies ut. Når loven trer i kraft, kan bransjen vente seg både utfordringer og gevinster. Energiledelsessystemet esight er et verktøy som gir god kontroll over energi bruken, sier teknisk direktør Bjørn S. Johansen og energidirektør Torfinn Lysfjord i GK Norge. Når ren luft betyr alt 10 SAMARBEIDSPARTNER Det blir luftbasert ventilasjonssystem i Visma-bygget, takket være GKs ry i markedet. 16 Profil Anders Freyschuss, VD för Camfils nordiska marknad, brinner för energi- och miljöfrågor så mycket att han hjälpt till att ta fram forskningsrön som visar hur oändligt mycket det finns att göra för att förbättra både inomhusluften och miljön. Utgiver: GK Konsern AS Pb. 70 Bryn, 0611 Oslo Tlf.: + 47 22 97 47 00 Ansvarlig redaktør: Anne Dahl Øiseth Anne.Dahl-Oiseth@gk.no redaktør: Cathrine Øverli Tjensvoll 22 AKTUELT: SALGSLEDELSE Salgsledelse er å ta ansvar for å få gjennomført det viktigste som skjer i en markedsavhengig bedrift, sier førstelektor Gorm Kunøe ved Handelshøyskolen BI. 22 FAG: EGENKONTROLL AVVIKLES I Norge vil systemet med egenkontroll være historie fra sommeren av. For når forskrifter til byggesaksdelen av den nye plan- og bygningsloven trer i kraft, vil dagens ordning avvikles, til fordel for en uavhengig kontroll. Design: Morten Brinchmann, Cox Prosjektleder: Sissel Fornes, Cox Fotoredaktør: Jan Lillehamre, Cox Forsidefoto: David Bicho Trykk: ALLKOPI Opplag: 5500 Om bare én bakterie finner veien til hofteprotesen under operasjonen, kan det oppstå en infeksjon som skaper komplikasjoner for pasienten og som koster samfunnet store summer. På Lovisenberg diakonale Sykehus i Oslo presses steril luft over hele operasjons området fra en installasjon i taket. Dette gir fine resultater på partikkelmålinger av luften.»

Tema: RenRom Laminar airflow (LAF) Den sterile luften fra LAF-taket fortrenger den opprinnelige luften i rommet. Ved Lovisenberg får GK godt skussmål for prosessen. Vi opplevde at de hadde kompetansen, var veldig innstilte på å gjøre jobben for oss og at de strakk seg langt, sier oversykepleier Marit Glende Johnsen og hygienesykepleier Bjørg Irene Norman. Slik fungerer LAF-taket Dimensjonert for 0,4 m/s over hele filterarealet 80% omluft 80 % avtrekk ved gulv 20 % avtrekk ved tak Avdelingsleder Tørris Stene hos leverandøren Kaare Rustad as prosjekterte og dimensjonerte selve LAFtakene. Han er sertifisert tester av Nordic Examination Board of the CTCB (Cleanroom Testing and Certification Board) En eneste bakteriebærende partikkel kan gjøre stor skade. Infeksjoner fører i verste fall til at pasienten må opereres på nytt, forteller oversykepleier Marit Glende Johnsen og hygienesykepleier Bjørg Irene Norman ved Lovisenberg Diakonale Sykehus i Oslo. Der utføres årlig rundt 1000 ortopediske proteseoperasjoner. En postoperativ sårinfeksjon kan skyldes mange ting, som oftest er det forurensning av operasjonssåret fra bakterier pasienten normalt har på huden. Men vi kan ikke se bort ifra at partikler med bakterier kommer svevende i luften og legger seg ned i operasjonsfeltet. Luftbårne bakterier i operasjonsstuer kommer først og fremst fra personalets hud, sier Glende Johnsen. Faktisk er det slik at hver person avgir mer enn 10 000 bakteriebærende hudpartikler hvert minutt. Et viktig virkemiddel for å oppnå god luftkvalitet er derfor tett bekledning. Man bør benytte operasjonsbekledning som hindrer hudpartikler i å slippe igjennom til luften. Hos oss benyttes i dag engangsklær av kunstfiber, sier hygienesykepleier Bjørg Irene Norman. Det er imidlertid mye aktivitet med utstyr og personell før og under en operasjon. Selv om alt som medbringes inn er av kvalitet som slipper lite partikler til luften, så kommer en ikke helt i mål. Da må en sørge for at ventilasjonen i operasjonsstuen er slik at steril luft fortrenger annen opprinnelig luft i rommet, sier Glende Johnsen. Designsamarbeid Ny ventilasjon til operasjonsstuene på ortopedisk avdeling ble satt på dagsorden da sykehuset stod foran en helt nødvendig ombygging. I dag har de tre operasjonsstuene et ventilasjonssystem kalt LAF-tak, Laminar airflow. Installasjonen leverer «Et vesentlig poeng med LAF-takene er at de dekker hele operasjonssonen» tørris a. stene steril luft med så stor mengde at den fortrenger all forurenset luft. Et vesentlig poeng med LAF-takene er at de dekker hele operasjonssonen, ikke bare operasjonsbordet der pasienten ligger, men også instrumentbord og personalets bevegelsesradius mens inngrepet pågår. LAF-taket kompenserer også for varme og bevegelser, sier Tørris A. Stene, avdelingsleder i GKs mangeårige samarbeidspartner, Kaare A. Rustad. Dette er et leverandørfirma med spesialkompetanse på inneklimaanalyser og målinger, som innen luftfiltrering er markedsleder med Camfils leveringsprogram. Ansvarlig prosjektleder Frank Hartvik- Hartviksen i GK påpeker at design av operasjonsstuer er et resultat av samarbeid mellom flere aktører. I dette tilfellet var Svein Løkken ved sykehusets tekniske avdeling primus motor for prosjektet der eksisterende romareal og volum var design- og dimensjoneringskriterium nr. 1. Deretter ble behov og ønsker fra brukere kartlagt sammen med DRÄGER Medical, slik at disse ble design og dimensjoneringskriterium nr. 2, opplyser Hartviksen. Det tredje og siste kriteriet var LAF-takenes dimensjon og hvor stor mengde luft som måtte tilføres taket for at den laminære luftstrømmen ut av taket skulle ha tilsiktet virkning i operasjonsstuen. Her kom Tørris A Stenes kompetanse godt med, forteller Hartviksen. På bakgrunn av disse tre faktorene ble operasjonsstuene designet i samarbeid med arkitekt, teknisk avdeling ved sykehuset, DRÄGER Medical og GK ved Hartviksen, som prosjekterte og designet de ventilasjonstekniske anleggene. Imponerende resultater Effekten er det lite å si på: Etter installasjonen av såkalte LAF-tak har hygienesykepleieren på gjentatte luftprøver målt 0 partikler i alle faser av operasjonene. I Norge anses under 10 mikrobebærende partikler per kubikkmeter luft ved rene ortopediske inngrep å være akseptabelt.»

Tema: RenRom 7 «I forkant var flere her engstelige både for at anlegget skulle støye og for at det skulle bli en ubehagelig trekk» marit glende johnsen RENROM rundt 300 pasienter dør årlig av sykehusinfeksjoner på norske sykehus, like mange som blir drept i trafikken. Per i dag foreligger ingen nasjonale eller internasjonale regler for luftkvaliteten i operasjonsstuer. I Norge følges retningslinjer fra 1997, som er forankret i Forskrift om smittevern fra 1996. Her anslås akseptable verdier å være under 10 mikrobebærende partikler per kubikkmeter luft ved rene ortopediske inngrep. Operasjonsstuer må i tillegg ha riktig trykkballanse (overtrykk) slik at bakterier ikke trenger inn i rommet og skaper infeksjoner i operasjonssår. Å installere LAF-tak på Lovisenberg Diakonale Sykehus var et utfordrende og spennende prosjekt, forteller ansvarlig prosjektleder Frank-Hartvik Hartviksen og sertifisert renromstekniker Elisabeth Stenbråten i GK Norge. Det måtte lages åpning i taket på sykehusbygningen fra 1893 for å få på plass de store installasjonene. På isolat er det motsatt. Der må det være undertrykk slik at bakterier ikke slipper ut av rommet. det stilles høye krav til filterskifte i renrom. De såkalte hepafiltrene er skjøre produkter som må behandles med stor varsomhet. Først etter to års praksis med en sertifisert renromstekniker, kan man ta en praktisk og teoretisk eksamen. GK har sertifiserte renromsteknikere i alle regioner. bygget, forteller Stenbråten. Det spesielle med prosjektet var at stor luftmengde over LAF- takene betinget store tverrsnitt på kanalene og dermed stort plassbehov til fremføring av kanalnett. Tidligere teknisk rom skulle benyttes til kontorareal for operasjonspersonell, mens tidligere loftsareal skulle benyttes til nytt teknisk rom for luftbehandlingsutstyr, isvannsanlegg og automatikk anlegg, supplerer Hartviksen, som vedgår at det var mange utfordringer å bryne seg på:» Statistikken over infeksjoner er også hyggelig lesning: For hele 2008 endte for eksempel ingen av de 480 gjennomførte hofteoperasjonene med dyp infeksjon, og bare i fire tilfeller oppstod overfladiske infeksjoner. Det skal for ordens skyld nevnes at Lovisenberg hele tiden har hatt gode statistikker på både bakterietall og infeksjoner. Men ikke bare er bakterieantallet historisk lavt, også operasjonsteamet gir gode tilbakemeldinger. I forkant var flere her engstelige både for at anlegget skulle støye og for at det skulle bli en ubehagelig trekk. Med et slikt utgangspunkt skal det egentlig noe til å bli fornøyde med resultatet. Men vi er tilfredse, oppsummerer oversykepleier Marit Glende Johnsen. Vitenskapelige målinger vanskelig Det har vært forsøkt, men viser seg vanskelig å påvise en sammenheng mellom sykehusinfeksjoner og antall bakteriebærende partikler i luften som følge av ventilasjonssystemet. Ifølge Tørris A. Stene er det nærmest umulig å oppnå målinger av antall bakteriebærende partikler i luften i operasjonsrom som er helt pålitelige: CFUmålingene gjøres ikke etter noen standard, og det er ikke luften i operasjonsfeltet som blir målt, naturlig nok, av hensyn til pasienten. Videre er det slik at CFU kun måles på luftbårne partikler. To operasjoner vil aldri bli identiske, det er ny pasient og et nytt inngrep hver gang. Mye av det som skjer på operasjonsstuen, som bevegelser, er heller ikke målbart. Variablene er rett og slett for mange til at resultatene av målingene kan gi entydige svar, konstaterer Stene, som understreker poenget slik: Satt på spissen, man spør ikke en pasient om det er greit å operere uten munnbind fordi man jakter på vitenskapelige bevis, fastslår han. God samfunnsøkonomi Å investere i nytt ventilasjonssystem er én ting. Det har sin pris. Driftskostnaden er imidlertid noe annet, der luftmengden øker prisen. Tørris A Stene anslår at merkostnaden ved bruk av LAF-tak i forhold til konvensjonell ventilasjon godt kan beløpe seg til 50 000 kroner per operasjonsstue, per år. Likevel er det god samfunnsøkonomi: Sparer sykehuset så mye som én re-operasjon, så er det lønnsomt for skattebetalerne, sier han. En hofteoperasjon som må utføres på nytt, koster anslagsvis mellom 300 000 og 500 000 kroner, hevder han. Det er prisen for selve protesen, inngrepet, sykehusdøgn osv. Deretter kommer kostnaden knyttet til sykedagene i tillegg. Selv én operasjon spart hvert femte år, vil være lønnsomt. Ikke minst spares jo pasientene for en stor belastning, sier Stene. Det burde derfor aldri være noe spørsmål om hva slags ventilasjonsløsning som gjelder under rene inngrep. Stene har også vært på Lovisenberg og kurset de som faktisk skal bruke LAF-takene. Det er viktig at brukerne ikke bare kjenner mulighetene, men også begrensningene hvor effektiviteten stopper, sier Stene, som roser personalet på Lovisenberg: At de har vært kategoriske i gjennomføringen av hygienetiltak og bruken av taket, er alfa og omega. Tekst Sissel Fornes Foto Jan Lillehamre Lovisenberg først i Norge Lovisenberg Sykehus ble GKs og Kaare A. Rustads første leveranse av Camfils LAF-tak i Norge. Renromspesialist Elisabeth Stenbråten ved GK Skytta forteller at de allerede hadde en langvarig serviceavtale med sykehuset, da spørsmålet om ventilasjon til de nye operasjonsstuene dukket opp. Vi hadde en god dialog med kunden og spilte med åpne kort i forhold til kostnader og fortjeneste, sier hun. I innsalgsfasen holdt de orienteringsmøte på Skytta med sykehusets representanter for smitte vern, anestesi, kirurgi og tekniske fag. Deretter ba vi sykehusets representanter kartlegge sitt behov. På den måten kunne vi tilpasse LAF-taket til deres behov, og ikke omvendt. Samarbeidet med personalet har vært viktig, blant annet med tanke på størrelsen på anlegget. Det er en vanlig feil at den ultrarene sonen ikke er stor nok, sier Stenbråten hvis oppgave var å kvalitetssikre selve LAF-taket. Hun er sertifisert tester av Nordic Examination Board of the CTCB (Cleanroom Testing and Certification Board) og har sammen med kollegene etter hvert gjennomført flere prosjekter som innbefatter renromsrelaterte tjenester. Sykehusets team ønsket imidlertid å se taket montert og snakke med brukere på et annet sykehus. Ettersom ingen LAF-tak av denne typen tidligere var levert i Norge, ble det befaringstur ut av landet. Det finnes noen hundre slike tak levert rundt om i Europa, forteller prosjektleder Frank-Hartvik Hartviksen ved GK Skytta. I forkant av leveransen ble vi som entreprenør og Lovisenberg Diakonale Sykehus invitert av Camfil Danmark på studietur til Aabenraa Sykehus i Danmark, hvor tilsvarende tak var tatt i bruk, sier Hartviksen. De to kollegene beskriver prosjektet som spesielt: I et nybygg har man muligheten til å tilpasse bygget og byggeprosessen etter behovet. I et bygg fra 1893 er det ganske annerledes. Det måtte lages åpning i taket for å få plass til utstyret, som dels ble heist ned to etasjer gjennom På grunn av fasadens arkitektoniske utforming ble arealene for tekniske rom betydelig redusert. Arealer i teknisk rom ble ytterligere reduserte av store søyler- og bjelkekonstruksjoner i stål som forsterket byggets bæreevne. Stålkonstruksjonen måtte til, på grunn av til dels store utsparinger i dekket mellom teknisk rom på loft og OP- stuer, samt laster fra luftbehandlingsteknisk utstyr. I OP- stuene var utfordringen å plassere LAFtak slik at OP-personell fikk tilstrekkelig friareal utenfor luftstrømmen til forberedelse, overvåking av inngrepet og oppbevaring av operasjonsutstyr. Utfordringen var også integrering av tidligere innkjøpte søyler for operasjonslys, og øvrig utstyr i LAF-tak som under et inngrep maks skulle være i armlengdes avstand fra kirurg etc. Tetthetskravene til ventilasjonskanaler, rister og byggteknisk arbeid var store og måtte tilfredsstille krav i ISO 14644-1 kl. 5. For at operasjonsstuer skulle ha målbart overtrykk eller undertrykk i forhold til tilstøtende arealer, var også kravet til tetthet svært høyt.

Kurs: ny lov 9 Hestemøkk blir til energi Kurser hverver kunder Bergen Travpark ville undersøke muligheten for å bli kvitt hestemøkk og samtidig få igjen litt strøm og varme. Etter at GK utførte energianalyse og søkte om støtte fra Enova, er finansiering til et biobrenselanlegg nå i orden. Målet er å bygge et biobrenselanlegg som skal gjøre Travparken selvforsynt med strøm. Travparken har i dag årlige strømutgifter på rundt en million kroner. På denne måten gjør vi litt for miljøet samtidig som vi reduserer vårt forbruk til strøm, sier Atle Lundgren Hansen, sports og driftsansvarlig i Bergen Travpark, til Bergens Tidende. Inn i varmen hos Rema 1000 GK har på oppdrag fra Reli Eiendom AS (driftsselskap for Rema 1000s gamle Lidl-bygg) den siste tiden stått for mindre rehabiliteringsjobber ved 28 butikker i region nord, vest og sør. Oppdraget har underveis blitt utvidet med 14 nye butikker i region øst og sør. Tilbakemeldingene fra oppdragsgiver Reli Eiendom AS er unisont positive, både med hensyn til samarbeidsform, utførelse, overholdelse av tidsfrister og nøyaktig fakturering. Som følge av godt utført arbeid har GK fått bestilling på serviceavtale med en del av disse butikkene, samt at vi nå mottar forespørsler på mange av Rema 1000s nyetableringer og rehabiliteringer. Fakta Brian Schiøtt Brian Schiøtt har arbejdet med ventilation i 20 år de sidste fire hos Ventilationsgruppen, hvor han nu er teknisk chef. Desuden har han i otte år undervist ingeniører på deres efteruddannelse og i tre år siddet med i udvalget for Bygningsbrandteknik under Dansk Standard. Her har han været med til at skrive den nye norm for brandtekniske foranstaltninger ved ventilationsanlæg, der trådte i kraft i december. Nu sidder han i det blivende udvalg, der er nedsat til bl.a. at hjælpe med fortolkningen af normen. Normen Normen dvs. de nye regler for brandtekniske foranstaltninger skærper kravene så meget, at mange af de komponenter, der i dag anvendes til brand- og røgsikring af ventilationsanlæg må skrottes. Til gengæld sikrer de nye regler, at Danmark er kommet på omgangshøjde med fx Sverige og Norge. Hos GK Ventilationsgruppen strømmer ingeniører m.fl. til en række kurser for at suge til sig af virksomhedens detailviden om brandtekniske foranstaltninger. Det håber man, vil give sig udslag i nye kunder. I GK Ventilationsgruppen har de noget, som ikke ret mange andre virksomheder har: En ekspert i brandtekniske foranstaltninger. Det er den tekniske chef, Brian Schiøtt, som bl.a. har fået sin store viden i kraft af, at han har siddet med i det offentlige udvalg, der sidste år barslede med nye regler på området. Sådan en mand er god at have. Især fordi reglerne faktisk er temmelig komplicerede, og der ikke er ret mange, der fatter, hvad de går ud på. Derfor har GK Ventilationsgruppen valgt at udnytte Brian Schiøtts detailviden til at holde kurser i reglerne. Og disse kurser er så populære, at han allerede efter godt et år har haft mere end 1.000 på skolebænken. «Vi ser kurserne som en ny og anderledes måde at sælge os selv på. For vi håber jo, at kursusdeltagerne finder ud af, at vi har en stor og nyttig viden på området for ventilation generelt, og at de tænker på dét, næste gang de skal ud og hente tilbud på ventilationsløsninger eller andre tekniske løsninger,» siger Brian Schiøtt. Ideen til denne alternative måde at markedsføre sig selv på opstod, fordi GK Ventilationsgruppen oplevede stadig flere rådgivende ingeniører, som gerne ville have forklaret, hvad loven kræver i forhold til brandsikkerhed i bygninger. «De gamle regler har for mange været totalt uforståelige, for ikke at sige kaudervælsk. Og da jeg i nogle år har siddet med i myndighedernes udvalg på området og selv har været forfatter til mange af de nye regler, var det oplagt for os at udnytte den fagkundskab. Og det blev så starten på kurserne, som er tilegnet medarbejdere både hos vores egne kunder og alle mulige andre virksomheder,» fortæller Brian Schiøtt. Han gør op, at cirka halvdelen af kursisterne er rådgivende ingeniører og den anden halvdel entreprenører og andre producenter i byggebranchen. Og han satser på, at alle disse mennesker nu har lært Ventilationsgruppen at kende som en seriøs spiller på markedet for ventilation og en, der ved, hvad det drejer sig om helt ned i de mindste detaljer, som loven kræver opfyldt. Endnu er det for tidligt at sige, om kurserne giver bonus ved at trække nye kunder til. Men nu har de i hvert fald hørt om virksomheden, hvilket rigtig mange af dem ikke havde før, på trods af at GK Ventilationsgruppen er Danmarks næststørste på området, som Brian Schiøtt påpeger. Og han forklarer ukendskabet til virksomheden med, at man tidligere ikke har haft særlig stort behov for at markedsføre sig selv, fordi langt de fleste ordrer er kommet via hovedentreprenørerne. «Men de rådgivende ingeniører har ofte et stort ord at skulle have sagt. Derfor er vi rigtig glade for, at vores navn nu bliver mere og mere kendt også i denne faggruppe,» siger teknisk chef Brian Schiøtt. Kurserne hos GK Ventilationsgruppen varer fire eller ni timer. De kan også holdes hos virksomhederne selv eller eksternt på fx hoteller med mødefaciliteter. Af: Berit Andersen Foto: Michael B. Boesen

Aktuelt: Påbud 11 Krever attest på energibruk Når energimerking av bygninger blir obligatorisk fra 1. juli i Norge, er det ventet både utfordringer og gevinster for bransjen. Påbudet om energiattest gjelder for nyoppførte bygninger og for boliger og bygninger som enten skal selges eller leies ut. Alle yrkesbygg over 1000 kvm skal alltid ha gyldig energiattest. Ordningen innebærer også et merkesystem, der karakteren A er best og G er dårligst. Energimerket som viser hvor god beregnet energistandard boligen eller bygningen har, skal være synlig for brukerne, både på bygningen og i all markedsføring. Arbeidet som skal gjøres, er ikke så veldig forskjellig fra det bransjen har gjort tidligere. Men vi skal altså ende opp med en bokstav, som jo er enklere å forholde seg til for «ikke-teknikere», konstaterer Torfinn Lysfjord, direktør energi i GK Norge. Energimerking er et miljøtiltak som skal bidra til større bevissthet rundt energibruk og målet et at bygningseiere skal gjennomføre utbedringer som fører til lavere energiforbruk og som gjør bygget eller boligen mer attraktive på eiendomsmarkedet. Energioppfølging som gir kontroll esight er Europas ledende programvare for energioppfølging i bygninger. Systemet samler inn og analyserer energidata og andre parametre fra bygningens ulike system og målere. Resultatene kan kjøres ut i ulike rapporteringsformer, fra enkle visualiseringer til mer detaljerte grafiske fremstillinger. Den aller største gevinsten er at brukeren får et forhold til eget Forskriften er en del av det nye Bygningsenergidirektivet, som har vært under utvikling siden Europarlamentet og Rådet for Den Europeiske Union i 2002 vedtok nye krav til bygningers energiytelse. (Energy Performance og Buildings Directive). Hvis energioptimalisering er målet, er energiledelsessystemet esight en god start. energiforbruk. Erfaring viser at fokus på energiforbruk alene gir en reduksjon på rundt 5 prosent, sier teknisk direktør Bjørn S. Johansen i GK Norge. Systemet gjør det mulig å varsle avvik i energiforbruket, slik at tiltak kan settes inn tidlig der potensialet er størst. Systemet gir veldig god dokumentasjon på de tiltakene som settes inn, sier Johansen, som forteller at esight er et utmerket verktøy med tanke på energimerkingen som trer i kraft fra 1. juli. Noe av ideen bak ordningen er nettopp energioppfølging i etterkant. Enova har etablert et bygningsnettverk der man kan sammenligne energibruken. Dette er veldig interessant. Energibruken per kvadratmeter varierer veldig mye, og det er en god ting å finne ut hvorfor, Gevinster Den aller viktigste gevinsten som ordningen kan føre til, i et globalt perspektiv, er så klart et lavere energiforbruk. Energibruk i bygg står for ca 40 prosent av det totale nasjonale forbruket, og av dette forbruket går over halvparten til tekniske installasjoner, det vil si ventilasjon, kjøling, oppvarming, lys, dataanlegg osv. EU har satt som mål at forbruket skal ned med 20 prosent innen 2020, og energimerkingen er et av flere tiltak som skal bidra til å nå målet. Antakelig vil miljømerkingen, som tross alt er innført i store deler av Europa, påvirke byggeskikkene våre slik at vi i fremtiden bygger for lavere energiforbruk. Og så er det å håpe at omleggingen medfører at vi «flytter oss» fra fossilt brensel til fornybar energi, sier han. Programberegnet prognose Det er satt kompetansekrav til de som utfører merkingen og gir energivurdering av tekniske anlegg. GK Norge testet ut ordningen på tre bygninger i fjor høst, i samarbeid med NVE som håndhever energimerkingen i Norge. Slik foregår attesteringen: Opplysninger om byggets egenskaper; u-verdier (isolasjonsevne), ventilasjon, kjøling, og oppvarming samt øvrige elementer som bruker energi, legges inn i nettbasert program for å beregne årlig energiforbruk. Informasjonen krysses mot meteorologiske data basert på byggets geografiske beliggenhet, i tillegg til at en del forutsetninger er gitt som brukstid og hvilken innetemperatur bygget skal ha. Det skilles også på bygningstype, det er stor forskjell på kjøpesenter og kontorbygg, supplerer teknisk direktør Bjørn S. Johansen i GK Norge. En del forhold, som tappevannsbruk, er det angitt faste verdier for. sier Johansen. Han påpeker at det også gjelder i global sammenheng: I midten av februar ble Klimakur 2020 lagt frem, en grundig utredning av tiltak, virkemidler og kostnader ved reduksjon av norske klimagassutslipp, i tråd med målene i klimaforliket. Rapporten gjør det klart at det statistiske materialet for energibruk i bygninger er mangelfullt. konstaterer Johansen. GK Norge har testet ut merkeordningen på flere bygg, samt eget bygg på Brynseng Oslo. Her teknisk direktør Bjørn S. Johansen og energidirektør Torfinn Lysfjord med attesten, foran esight-skjermen i resepsjonsområdet. esight fører til reduserte energiutgifter og kontroll på kostnadene, sier de to direktørene. Det er et eksempel på forhold som i praksis er atferdsavhengig, utdyper han. Når alle tall og estimerte forhold er lagt inn, utfører programmet beregningen og huseieren får dermed et bilde av forbruket. Og det er da den egentlige jobben begynner, påpeker Johansen. Direktivet innebærer også at det skal utarbeides forslag til tiltak som skal gi ytterligere reduksjon i energibruken. Med disse beregningene vil man kunne se konsekvensen av ulike forbedringer, som for eksempel å skifte ut vinduer, kommenterer han. Utfordringer Det er bare bra at det stilles krav til energibruken, mener Bjørn S. Johansen. Vi vil antakelig se at fokuset flyttes fra pris til for eksempel virkningsgrad, og det er en utvikling vi hilser velkommen, sier han. Men selv om alle aktører er positive, så er det ikke til å komme forbi at den nye ordningen innebærer noen utfordringer. For nybygg vil det bli enda strengere krav til prosjektering og utførelse på alle områdene. Alle fag, alle personer, som jobber på et bygg må forstå betydningen av alle detaljer, fremholder Johansen som påpeker at man i aller første rekke er nødt til å velge realistiske løsninger. Han ser for seg at det kan bli friske diskusjoner mellom fag og ulike leverandører når bygget først er reist. For mens grunnlaget for prosjekteringen er teoretisk i forhold til forventet energibruk, så er det ikke vanskelig å måle det faktiske forbruket når bygget finnes. Hvis man ikke klarer målsummen altså det energiforbruket bygget er beregnet å bruke hvem har da ansvaret? Hvor har det sviktet? Selv om det ved en totalentreprise er totalentreprenøren som har ansvaret overfor oppdragsgiveren, så vil jo ansvaret antakelig splittes mellom flere aktører og fagområder. Når det gjelder programanbud blir ansvarsforholdet ytterligere komplisert. Det blir spennende å se, sier direktøren. I tet Kollega Lysfjord er av samme oppfatning og peker også på hvordan de som skal utføre merkingen vil kunne ha ulike oppfatninger i vurderingen av skjønnmessige fakta. Hvor slitt er egentlig viften? Hvor stor er infiltrasjonen? Avvikende oppfatninger i disse spørsmålene vil bety mye for hvilken bokstav merket skal bære, sier han. Lysfjord frykter at resultatene i for stor grad vil avhenge av de ulike aktørene som gjennomfører merkingen. Torfinn Lysfjord tror også at vi kan få se en rådgiverbransje som vil kaste seg over kundene for å tilby miljømerking. Så er det å håpe at ikke rådgiverne tilpasser merkingen etter oppdragsgiverens behov for et godt merke, sier Torfinn Lysfjord, som mener det blir feil å si at GK er i rute i forhold til den nye ordningen. Vi er ikke i rute, vi er i teten! Tekst Sissel Fornes Foto John Nordahl «Det å håpe at omleggingen medfører at vi flytter oss fra fossilt brensel til fornybar energi»

aktuelt 13 fraspark Konsernsjef: Jon Valen-Sendestad Svalövsgården ett stimulerande projekt I mars 2009 fick Helsingborg/Landskrona filialen Gunnar Karlsen Sverige AB förtroendet av Svalöf Weibull att utföra ventilation- samt styroch övervakningsentreprenaden vid ombyggnad av produktionslokaler på Svalövsgården. SW är ett internationellt växtförädlings- och Haparanda är en kommun med 12 000 invånare vid Torneälven s utlopp och är i princip hopbyggd med finska Torneå. Mellan städerna sker ett stort tjänsteutbyte genom t.ex gemensamma skolor, polis, tull osv. För er idrottsintresserade står t.ex utsädesföretag. Kärnverksamheten är att utveckla och marknadsföra nya sorter samt att producera utsäde. Produktionslokalerna på Svalövsgården består i huvudsak av utsädestorkar, betning och renseri. Kombifilial etablerad i Haparanda Sedan maj 2009 finns Gunnar Karlsen Sverige AB etablerat med både entreprenad och service i Sveriges ostligaste stad i Norrbottens län. allsvenska HT Bandy för Haparanda- Torneå Bandy. Haparanda anses som attraktiv för GK eftersom hela kommunen håller på att bygga sig ett namn som Handelsområde. IKEA har til till exempel nyligen byggt sitt nordligaste varuhus i världen för att möta efterfrågan i norra Skandinavien. Från Haparanda är det endast 45 mil till ryska gränsen och inom 1 timmes bilresa bor över 500 000 människor. Upptagningsområdet för denna gränshandel är således väldigt stort. Haparandas placering i Tornedalen GKs uppdrag har i huvudsak bestått av 4 st utsädestorkar samt stoftutsug från renseri. Torkningen genomförs av att varm luft blåses in i spannmålsbehållarna. Den största torken har en kapacitet av 12,5 m 3 /s. Torkarna färdigställdes till juni 2009 och har redan körts för fullt under skördeperioden under juli oktober. Stoftutsugen för renseri färdigställs till december 2009 för att tas i drift under januari 2010. Därmed är GKs uppdrag slutfört. GKs projektledare Krister Nilsson tycker att arbetet har fungerat väl mellan alla parter. Personalen på Svalövsgården kan nu styra torkningen via en stor pekskärm där hela flödesschemat finns presenterat. En annan utmaning har varit att färdigställa renseriet i rätt tid eftersom beställaren så sent som i augusti ändrade hela processen från att gå längs golvet till att istället gå på höjden (3 våningar). GKs ledande montör Stefan Nordström tycker att jobbet varit intressant och stimulerande eftersom det skiljer sig en del från vanliga komfort anläggningar. Det goda samarbetet med Svalöf Weibulls produktionspersonal och projektledaren Sofia Lindborg har också varit av stor betydelse för projektets genomförande. Text Kristofer Jeppsson är idealisk. I grannkommunen Pajala exempelvis satsas det enormt på att öppna två nya malmgruvor av ett kanadensiskt gruvbolag. Vår filial ligger inom Region Nord och har avdelningsnummer 926. Den leds av Anders Ruona, en infödd Haparandabo på 49 år. Anders har ett förflutet inom styr, kyla och ventilation och är godkänd för både OVK- och energibesiktningar. Till sin hjälp har Anders servicetekniker och montörer med mångårig erfarenhet inom våra arbetsområden. Detta har resulterat i att Haparandafilialen redan är självgående och GK är känd som en mycket pålitlig leverantör av tjänster inom service, underhåll, installation och rådgivning inom våra teknikfack. Stora kunder i dagsläget är HSB, Akelius fastigheter, Specialfastigheter och Fortifikationsverket. Text Magnus Rönnberg GK SATSER FRISKT Tross dårlige tider for mange i byggebransjen satser GK friskt på vekst og større faglig bredde innen ventilasjon, byggautomasjon og kulde, samt ytterligere geografisk ekspansjon i Norge, Danmark og Sverige. GK har en rekke gode år å se tilbake på, og takket være godt arbeid hele organisasjonen har vi kunnet presentere en serie flotte resultater. Dermed ble også 2009 et tilfredsstillende år, rent resultatmessig. Våre budsjetter for 2010 tilsier at vi skal omsette, i snitt for konsernet, det samme beløp som i 2008. Dette utgjør om lag NOK 2,5 milliarder kroner. Moderat lønnsomhet er målet for 2010, der fortsatt utvikling har prioritet på linje med lønnsomheten. Vi ser på de ansattes kompetanse og innsats som bedriftens viktigste verdi. Det er nedlagt mye arbeid i å tiltrekke oss gode hoder, og det er viktig å holde på kompetansen og forsterke den også i kommende år. Offensive tiltak GK organiserer også for å dreie mer mot eksisterende bygg og energi i bygg. Prognosene for markedsutviklingen tyder på at aktiviteten i eksisterende bygg, det vil si rehabilitering og service, skal holde seg på et stabilt nivå i tiden fremover. Vi vet også at det er store etterslep når det gjelder vedlikehold og at myndighetene legger til rette for at det offentlige kan bruke mer penger på vedlikehold og oppgradering, spesielt der dette også gir en gevinst på energisiden. GK tilbyr totalteknisk service på alle tekniske anlegg i bygg, begrepet som er lansert er TTS, TotalTeknisk Service. På markedet for nye bygg er etterspørselen stor etter en ansvarlig for de tekniske entrepriser. GK svarer på dette ved å tilby hele fagbredden under en kontrakt og ett ansvar. Entreprisen for TTE, TotalTeknisk Entreprise, innebærer ansvaret for en grensesnittsfri leveranse av de valgte fag. GK dekker samfunnsbehov Riktig inneklima og optimalt energibruk er viktige funksjoner for enkeltindivider, bedrifter og samfunn. Her representerer GK en kvalitet og leveringsdyktighet som våre kunder har behov for. De globale miljøutfordringene og CO2-utslippene gjør fokus på energibruken i bygg tvingende nødvendig, mens riktig inneklima er en sterk produktivitetsfaktor gjennom trivsel og direkte helserelaterte faktorer. Myndighetene hjelper vår bransje ved å fokusere på disse forholdene og ved å bevilge penger. I tillegg åpner det enorme etterslepet på rehabilitering, drift og vedlikehold innen både den offentlige sektor, og dels den private sektor, for fantastiske markedsmuligheter for produkter og tjenester som GK leverer. Fremdeles vil folk flytte fra landsbygda og til byer i Skandinavia. Dette setter krav til nybygg av bolig, skoler og offentlige tjenester. Samtidig kommer eldrebølgen til å kreve bygging av aldersboliger og sykehjem, mens sykehussektoren må utvides. Det er med andre ord mange muligheter i et marked som midlertidig har fått en oppbremsning på grunn av finanskrisen, men som snart skal rulle og gå normalt igjen. Mens markedet tar seg opp, spisser GK kniven og utvikler både kompetanse, tjenester og organisasjon. Våre mål er langsiktige!

Profilen: Anders Freyschuss 15 Luften du andas En man, ett intresse och ett företag som ser till att ta tillvara på det. Så kan man enkelt beskriva Anders Freyschuss resa från civilingenjör till VD för Camfils nordiska marknad. Sitter du på kontoret och läser? Hemma? Okej ta ett djupt andetag. För det är luften du andas som den här artikeln kommer att handla om. Den kommer att handla om Anders Freyschuss, som brinner för energi- och miljöfrågor så mycket att han hjälpt till att ta fram forskningsrön som visar hur oändligt mycket det finns att göra för att förbättra både inomhusluften och miljön. Detta engagemang passar perfekt till GKs mål om att förbättra miljön och spara energi. Camfil är ju definitivt en viktig leverantör och samarbetspartner för GK. Men, hur kan en man brinna så intensivt för filter? Det är den frågan vi vill ha besvarad när vi tar klivet in på Camfils kontor i Stockholm, en trevlig lokal med stora, färgglada fotografier som fondväggar på flera ställen. Den där lågan vi nämnde har «alltid» funnits i Anders Freyschuss närhet, från tiden som civilingenjörstudent på KTH och vidare till första jobbet som teknisk utvecklare på ABB Fläkt till dags dato. Redan efter fyra år tog Freyschuss ett rejält kliv på karriärstegen. Det var då han blev teknisk chef för ABB Fläkt och flyttade till Frankrike. I ett intrycksrikt Paris utan franska glosor i ordförrådsfickan började han inse hur viktigt det är med kommunikation, hur viktiga mänskliga relationer är. Civilingenjören som hade tankar på att bli matematiker började flirta med humanismen. Fast jag har nog egentligen alltid varit social och intresserad av människor, säger Anders F r e y s c hu s s. Men i Frankrike blev det mer påtagligt, jag har förändrats kraftigt av tiden där, fortsätter han. 1994 blev han 31 år ung VD för Camfil i Sverige. Visserligen var han duktig på filter, men att bli VD innebar ett helt annat ansvar. Plötsligt skulle han vårda kunder och relationer och ta hand om anställda. Uppdraget utvecklade honom. Fem år senare tog han ytterligare ett kliv vidare och blev marknadsdirektör för hela koncernen med världen som arbetsfält. Och 2001 klev han på sin nuvarande post, som VD för Norden. Eller tillbaka som VD för Sverige igen, om man väljer andra ord. Anders Freyschuss ler åt frågan om det inte är lite länge på samma post, med tanke på att han tidigare hoppat runt mellan olika poster. Självklart är det lång tid i jämförelse. Men det händer fantastiskt mycket i företaget. Vi har gått från 800 miljoner kronor i omsättning till 4,5 miljarder på 15 år och när ett bolag växer skapas nya möjligheter för individerna i företaget. Jag har fått förmånen att leda det arbetet i Norden, konstaterar han. Freyschuss är noga med att påpeka att han inte är karriärist. Han har blivit tillfrågad och har tackat ja till posterna han blivit erbjuden. Kanske har det att göra med att Camfil är ett familjeföretag. Är man kvar inom företaget kommer man nära familjen och det ger ett engagemang från både dem och mig. Då kan man tänka långsiktigt. Det är ett annat klimat i ett familjeföretag. Ambition från dag ett: störst Camfil, som i dag har 3 300 anställda och 25 fabriker runt om i världen, startade i Trosa 1963. Gösta Larssons ambition redan från första dagen var att företaget skulle bli störst i Europa. I Sverige fanns inga bra filter. Det var mer myggnätsstatus på dem. Gösta insåg detta, tog sig till USA och övertalade det amerikanska filterföretaget, som levererade filter till den amerikanska marknaden, att han skulle överta och göra Cambridges filter störst på den europeiska marknaden. Företaget köpte hans idé 1969 hade Göstas företag tre fabriker i Europa, där den första låg i företagets hjärteort Trosa. Fram till 1983 ägde Cambridge hälften av företaget innan de klev av. Sedan dess har Camfil varit ett familjeföretag som vant sig vid att slå sig fram i konkurrensens tjocka djungler. Bara i Europa slåss man mot 256 tillverkare, och företagen som ligger på de hedrande andraplatserna och nedåt kämpar envist för att komma ikapp Camfil. Marknaden är stor och frågan varför ventilation egentligen behövs har ett enkelt svar. Det ger oss rent luft, kort och gott. Innan vi människor började industrialiseringen var partiklarna så stora att de alltid föll mot marken. I dag har vi finfördelat dem och slagit ner dem till ett minimum. Det finns små, små partiklar överallt, och de påverkar vår hälsa. Därför är Camfils mål att ta bort partiklarna i luften med så låg energiåtgång som möjligt, säger Anders Freyschuss. Har vi inte ren luft i Norden? Nej. Dessutom påverkas vi mycket mer av inomhusluften, eftersom vi nordbor sitter inomhus största delen av året. Vi utsätts i större utsträckning av PAH, cancerogena ämnen som kan utveckla cancer. Men tekniken finns för att ta bort dem. Det handlar bara om att prioritera vad man lägger pengarna på, svarar Anders Freyschuss. Politiker har en tendens att vända dövörat till och media rapporterar bristfälligt, men Camfil passar istället på att samarbeta med forskare för att driva forskningen framåt. Det kostar oss en del, och det gör också att våra filter kostar lite mer. Men de håller desto bättre. Det kommer alltid att finnas konkurrenter som kan erbjuda ett lägre stycke pris.»

Profilen: Anders Freyschuss 17 Miljö och energi ger mig livsenergi Fakta ANDERS FREYSCHUSS Ålder: 46 år Bor: I Stockholm Familj: Sambo och ett barn Favoritmat: Fisk Och dryck till det: Öl Hobby: Båtliv, kanot Motto: Lev nu! Tänk på hur du mår just i dag! Beskriv dig själv med tre ord: Positiv, engagerad, mån om m ä n n i s ko r Stora miljövinster De fläktar som används i Sverige i dag förbrukar cirka 8 TWh/år. En kärnkraftsreaktor genererar cirka 5 TWh. Fläktar är extremt energikrävande. Om man skulle byta filter i alla fläktar så att de skulle få tio procent reducerat medeltryckfall så skulle vi spara lika mycket energi som 100 vindraftverk genererar och reducera koldioxidutsläppen med 86 800 ton per år. Det motsvarar utsläpp från 28 600 bilar i Sverige. Med andra ord är det här en konkret åtgärd som ger stora miljövinster. Så varför satsar man inte på bättre filter? Svaret handlar om prisaspekten. Luftfilter är en speciell produkt. Det lönar sig att köpa ett filter av bra kvalitet, med låg energiåtgång. Se det som att du köper en bil för 250 000 kronor, men den kostar 625 000 i bensinkostnader. Så är det med luftfilter. Energikostnaden blir extremt hög om filtret är av sämre kvalitet och utan krav på medeltryckfallsutveckling, säger Anders Freyschuss. Ett annat problem är att fläktsystemen är dolda bakom innertak eller väggar och det är inte lika lätt att märka att det är några problem med luftkvaliteten, om det sprids små partiklar eller gaser. Öppnar du kranen och vattnet är brunt märks det direkt. Och dessutom vem ringer man? Ett filter renar 13 miljoner kubikmeter luft per år, berättar Anders Freyschuss. Det viktigaste är att det inte drar för mycket energi. Det är inte enkelt att återanvända, det är i filtret som all smuts hamnar. För att kunna förbränna filter har man bytt ut den tunna plåten mot plastramar. Filter i sig består av glasfiber och det är svårt att förbränna. Plasten hjälper till. Med plastramar kombinerat med att man lyckats sänka tryckfallet, så är filtren attraktiva. Ett filter ska vara bra under en lång tid. Det finns många konkreta sätt att spara energi. En nyligen gjord undersökning visade att den faktiska verkningsgraden på 700 filter var 33 procent. När en fläkt går som bäst har den en verkningsgrad på 70 procent. Varenda litet hushåll och kontor överallt finns det saker att göra. Alla dessa insatser ger en positiv inverkan på miljön. Jag önskar att politikerna såg det här i alla länder, säger Anders Freyschuss. Som i så mycket annat är pengarna en central fråga i sammanhanget. Det är inte så kul att lägga pengarna på ett ventilationssystem som dessutom inte syns och som har en osynlig påverkan, säger Anders F r e y s c h u s s. Det är ganska fascinerande att industrin investerar miljonbelopp i ny ventilation när de märker att dålig luft påverkar mikrochipsen de tillverkar, men att dålig luft även har ett tydligt samband med exempelvis lungcancer prioriteras bort. Vi vill ha en bättre inomhusmiljö, samtidigt måste vi ha en lägre energiförbrukning. Är det branschen som har gjort ett dåligt jobb? Nej. Men det är viktigt att komma ihåg att ett hus förändrar sig under 40 års tid. Ventilationen måste anpassas efter husets förändrade förutsättningar. En lägenhet har kanske har blivit ett kontor, där ventilationen inte behöver vara igång nattetid. SOM VD BASAR Anders Freyschuss över ungefär 400 anställda. Det är en stor hanteringsapparat med anställningar, uppsägningar och allehanda avtal. Miljö och energi ger mig livsenergi till de ordinarie arbetsuppgifterna, säger han. Och fortsätter: Det är så roligt att jobba med filter! Jag har haft chefer och ägare som gärna driver företaget åt det här hållet, med energi och miljö, mina hjärtefrågor i fokus. Jag har fått utrymme att arbeta med de här frågorna, även som VD. Men jag får lära mig att jag inte har tid att göra rapporterna, de får jag lägga på andra personer. Anders Freyschuss bryts av ljudet av en mobiltelefons ringsignal. Den ringer om och om igen. Ännu en gång tittar han på den, stänger av ljudet och fortsätter intervjun. När han gjort det några gånger ursäktar han sig. Jag vill bara kolla så det inte är fritids eller skola, annars får det vänta... När intervjun är över och han ska titta in i kameran säger han: En av dina kollegor har hjälpt oss med de här bilderna. Fotografen nickar och slänger ett snabbt öga på fotot, låter ögonen leta sig ner mot namnet. Lennart Nilsson en av Sveriges absolut bästa fotografer. Han samarbetar med Camfil och tar närbilder på just de partiklar som fastnar i ett filter. Färgglada, surrealistiska mönster tornar upp sig framför oss. Filter är inte tråkiga, bevisar bilderna. Med Anders Freyschuss hjälp inser vi att de är så intressanta att vi går därifrån och vill väcka en miljödebatt i frågan. Text: Lina Skandevall Foto: David Bicho «Det är inte så kul att lägga pengarna på ett ventilationssystem som dessutom inte syns och som har en osynlig påverkan»

Samarbeidspartner: vedal PROSJEKT 19 GK sikrer energirammen Fakta Oslo S Utvikling Oslo S Utvikling (OSU) er en stor eiendomsbesittere og eiendomsutvikler i Bjørvika, og utvikler blant annet OperaKvarteret (tidligere Barcode) Oslo S utvikling AS i samarbeid med Vedal Prosjekt velger et luftbasert ventilasjonssystem i Visma-bygget for å tilfredsstille miljøkravene. til sammen skal selskapet utvikle ca. 350.000 m2 arealer i Bjørvika i tillegg til ca. 100.000 m 2 kjellerarealer under bakken. vedal prosjekt vedal Prosjekt er sammen med Vedal Entreprenør og Vedal Utvikling en del av Vedal AS. Visjonen til Vedal er å være best i Norge på utvikling, planlegging og gjennomføring av byggeprosjekter. Hovedkvarteret er på Lysaker. vedal Prosjekt har ansvar for byggeledelsen i OperaKvarteret for byggene i Bjørvika: PWC-, KLP-, visma- og DnB Nor-byggene. visma-bygget blir på 24 500 m 2 og skal være ferdig i 2011. Ventilasjonsentreprisen har en kostnadsramme på 24 millioner. Hadde det ikke vært for GKs erfaring og ry i markedet, så hadde vi nok ikke valgt denne løsningen, sier Nils Malmø i Vedal Prosjekt. Han er ansvarlig i Vedal Prosjekt for tekniske entrepriser for de byggene som hittil er oppført i OperaKvarteret i Bjørvika. Det er Oslo S Utvikling som er utbygger og kontraktspartner for alle entrepriser i Opera- Kvarteret, (tidl. Barcode) i Bjørvika. Vedal Prosjekt er så langt kontrahert for byggeledelse. GK er med på to bygg foreløpig, KLP-bygget og Visma-bygget. Ventilasjonsanlegget i KLPbygget er basert på et vannbårent anlegg med kombibafler. Dette er en løsning med kombinasjon av vann og luft, og Malmø karakteriserer denne løsningen som tradisjonell. LindinVent-agentur I utgangspunktet så de for seg kombibafler også i Visma-bygget. GK kom inn i prosjektet et halvt år i forveien i forbindelse med innhenting av tilbud. I den fasen var det en utfordring å nå energirammene i kravspesifikasjonen, sier Malmø. Bygget må prosjekteres slik at det holder seg innenfor en maksimal energiramme. Vi må selvsagt også prosjektere løsninger i henhold til dette. Med utgangspunkt i de prosjekterenes tegninger og beskrivelse av prosjektet, kom GK med sin løsning. Dette besto av et alternativ som bruker mindre energi enn kombibafler, sier Malmø. Systemet heter LindinVent. Produktet er svensk, og GK har agenturet i Norge. Anlegget er rent luftbårent, og vi syntes det var interessant. Med GK som samarbeids partner tør Nils Malmø i Vedal Prosjekt å gå nye veier. Behovsstyrt energibruk Energibesparelsene kommer mye av en utstrakt bruk av bevegelsesdetektorer. Dermed blir ventilasjonsanlegget behovsstyrt. Det ventileres der det er bevegelser fordi det er der mennesker er til stede. Dermed blir det ikke ventilert unødvendig. Malmø forteller at i et vanlig kontorbygg er det kun rundt halvparten som er til stede i kontorene til enhver tid. Folk er på møte, de er fraværende av andre årsaker eller ute på oppdrag. Når folk er på møterommet, så sitter de ikke samtidig ved den vanlige kontorpulten sin. LindinVent er benyttet i IBM-bygget på Mastemyr. GK leverte også den løsningen der, sier Malmø. For å se hvordan LindinVent fungerer i praksis, besøkte man referanseanlegg i Sverige sammen med GK. Vi har vært med og gjen- Nyskapende arkitektur skal bidra til gjøre næringsarealene i OperaKvarteret ekstra attraktive. Illustrasjon: Oslo S Utvikling AS. nomgått systemet og produktet. Vi har fått en grundig opplæring, sier han. Malmø er derfor sikker på at systemet også blir bra å drifte i ettertid. Det er veldig fleksibelt og brukervennlig med fjernkontroller det er lett å betjene, sier han. I tillegg er systemet fleksibelt. En av kravene var at systemet skal gå an å endre i ettertid når nye behov dukker opp. Malmø forteller at GK ble valgt av Oslo S Utvikling som samarbeidspartner ut fra en totalvurdering. Vi er ikke opptatt bare av pris, men også av gjennomføringsevne, sier Malmø. I og med at GK leverte ventilasjonsanlegget på KLP-bygget, hadde vi erfaring med dem derfra. Dette var et samarbeid vi var godt fornøyd med. Spesialistansvar I Visma-bygget deltar GK også i prosjekteringen med spesialistansvar for ventilasjon. Vi er avhengige av det erfaringsgrunnlaget som entreprenøren har, forteller Malmø. GK har erfarne prosjektledere. Erfaringen drar de med seg slik at byggherren får glede av det. Ved såpass store prosjekter må det være noen muskler bak, sier Malmø. Han synes det er viktig at GK har høy kompetanse på det de leverer og at de samtidig sitter med en kraftig organisasjon i ryggen. GK sentralt består av mange tekniske ressurspersoner som de rådfører seg med for å finne de beste løsningene. Malmø er godt fornøyd med samarbeidet med GK, og fremhever spesielt at folkene der er dyktige på logistikk og fremdrift. Det er viktig at de ulike ledd i byggeprosessen blir ferdig når det skal være ferdig, sier Malmø. I tillegg er GK løsningsorienterte, deltar med nærvær på byggeplassen og fungerer derfor godt. Godt rykte Vedal er tungt inne i flere bygg i Østlandsområdet for tiden. Malmø mener dette kommer av det det gode ryktet selskapet har opparbeidet seg i markedet. Bedriften har eksistert i mange år, og det store gjennombruddet kom da de førte opp BI i Nydalen, sier han og nevner at han også var med på denne oppføringen. BI-bygget ble gjennomført på en veldig god måte, både for budsjettet og ferdigstillingen i henhold til plan, sier Malmø. Så langt har det fungert tilsvarende for byggene i Bjørvika. Byggebransjen i Norge er liten, og har du et godt renommé, så kommer oppdragene. Tekst: Mette Ryen Foto: Jan Lillehamre