16 MULIGHETER Rekruttering i Hoffmann 22 PORTRETTET Mot i brystet, stål i benet 32 PROsJEKT Miljö och samverkan i fokus när Brf. Parkslingan tar form 28 ny asfaltfabrikk på Sørli Region Sør/Øst har en god start på asfaltsesongen. Nummer #02 2014 1
Leder Dimensjon # 02 2014 Et magasin fra Veidekke Ansvarlig redaktør Grete Ingeborg Nykkelmo Redaktør Ane Sangnes ane.sangnes@veidekke.no Redaksjon Anders Auberg Åsa Edman Malena Lewenhaupt Schmidt Peter Bonde Rasmussen Art direction Dinamo Magazine Forsidefoto Thomas Ekström Trykk Merkur-Trykk AS Veidekke ASA Hovedkontor Postadresse: Postboks 505 Skøyen N-0214 Oslo Besøksadresse: Skabos vei 4 Telefon: + 47 21 05 50 00 firmapost@veidekke.no Veidekke Sverige AB Stockholmskontor Postadresse: Box 1503 S-172 29 Sundbyberg Besøksadresse: Svetsarvägen 15, Solna Telefon: + 46 8 635 61 00 info@veidekke.se Hoffmann A/S Hovedkontor Postadresse: Fabriksparken 66, DK-2600 Glostrup Besøksadresse: Fabriksparken 66 Telefon: + 45 43 29 90 00 hoffmann@hoffmann.dk kompetanse for fremtiden I slutten av mai deltok jeg på et møte i kunnskapsdepartementet i Oslo sammen med andre toppledere, ministre og ledende opposisjons politikere. Temaet for møtet var fag- og yrkesopplæring, for flere analyser viser nå at fremtidens behov for fagarbeidere med riktig kompetanse ikke på langt nær vil bli dekket. I dag har vi omtrent 2,6 millioner arbeidstakere i Norge, hvorav en halv million er fagutdannet. Bygg- og anleggsbransjen sysselsetter en majoritet av disse. Når vi samtidig ser at søknadene til byggfag i videregående skole i for eksempel Sør- Trøndelag går ned med 30 prosent, så er det grunn til bekymring. Jeg deltok på en gruppe med blant andre NHOs administrerende direktør Kristin Skogen Lund og tidligere statsråd Trond Giske, og kunnskapsminister Torbjørn Røe Isaksen var gruppeleder. Temaet for gruppearbeidet var hvorfor man ikke har lykkes godt nok med fag- og yrkesopplæringen i Norge og hva man gjør i den enkelte bransje for å endre dette. Det var ikke uten stolthet jeg kunne fortelle om hvordan vi i Veidekke gjennom mange år har hatt en langsiktig satsing på egen kompetanse, og til enhver tid har over 200 lærlinger i konsernet. Veidekke har gjennom en omfattende lærlingordning og traineeprogram valgt å bygge vår egen kompetanse. Det har vært viktig for å sikre tilgang på kvalifisert arbeidskraft i alle deler av selskapet. Samtidig ser vi at nye utfordringer som useriøsitet og sosial dumping truer vår bransje gir den et dårlig omdømme. I tillegg opplever vi at arbeidet med å gjøre våre byggeplassen sikrere utfordres av at stadig flere som arbeider hos oss kommer fra andre kulturer og snakker andre språk. Da er det ikke så rart at unge mennesker velger bort vår bransje som karrierevei til fordel for andre spennende muligheter. Vi må derfor fortsette satsingen på kompetanse og gi arbeidet med å rekruttere og bygge våre egne fagarbeidere og funksjonærer høyeste prioritet. Hvordan vi gjør dette i Danmark kan dere lese mer om i denne utgaven av Dimensjon. I tillegg jobber vi i god Veidekke-ånd sammen med resten av bransjen, både innen sikkerhetsområdet og med prekvalifisering av leverandører, for å sikre seriøsitet i fremtidens byggenæring. Etter snart ett år som konsernsjef i Veidekke er det naturlig å stoppe opp for å få et overblikk. Jeg ser et selskap vi alle har god grunn til å være stolte av. Vi har hatt en god start på året, og det ser vi at andre også har lagt merke til. Jeg vil benytte anledningen til å takke dere alle for innsatsen dere har lagt ned så langt dette året, og ønsker alle en riktig god sommer. Arne Giske Konsernsjef 04 Ferdigstilt Rassikringstunnel på riksvei 13 mellom Vatne og Skreppeneset. 11 Kommentar Vegdirektør Terje Moe gustavsen i Statens vegvesen. 12 Notiser Veidekkes HMS-uke med mer. 14 Signaler Teknologi i betongfaget. 15 Konstruksjoner Innovativ brolösning sparar tid och pengar. 27 Verktøy Stormaskin på Hokksund pukkverk. 28 Byggestart Grønn asfalt fra ny fabrikk på Sørli. På plass 31 Prosjektingeniør Hans Petter Skedsvold har jobbet med anskaffelsen av fabrikken på Sørli. 43 Etc. Oppdateringer fra konsernet om miljø, HMS, aktuelt, nye oppdrag, jubilanter og historie finner du på Dimensjons gule sider. 32 16 Muligheter Det er svært at rekruttere de rigtige typer håndværkere til Hoffmann. Mange er ikke klar over de mange udviklingsmuligheder, der i dag er i byggefagene. 22 Portrettet Tor mistet bevisstheten like etter at ambulansefolkene kom ned i byggegropa. Da han våknet på sykehuset, manglet han et ben. 32 Prosjekt Miljö och samverkan i fokus när Brf. Parkslingan tar form. 16 FOTO Ole Morten Melgård 22 FOTO Ryno QuantZ FOTO Thinna Aniella 2 3
04 Ferdigstilt 4660 meter med rassikringstunnel Riksvei 13 mellom Vatne og Skreppeneset i Rogaland fikk i 2013 en etterlengtet tunnel gjennom et rasfarlig område. I tillegg til 4,7 kilometer med tunnel ble 1600 meter av vei i dagen bygget om. Tekst Anders Auberg Foto Jiri Havran Et parti av tunnelen med vann- og frostsikring bestående av PE-skum brannsikret med sprøytebetong. 4 5
Ferdigstilt Prosjektfakta Hva: Rassikringstunnel og ny vei Hvor: Vatne, Strand kommune i Rogaland Byggherre: Statens vegvesen Region Vest Ferdigstilt: 29. november 2013 01 02 (01) SOS-stasjoner med telefon og brannslukningsapparat er installert for hver 125. meter i tunnelen. (02) Fjellsikringsnett. (03) Fra teknisk bygg utenfor tunnel kan ventilasjonsviftene styres under en eventuell brann. (04) Flotte tørrmurer i skjæringene på Melkeråna. (05) Avstandsskiltene er plassert ved hver kilometer, og under skiltene vises evakueringslyset som tennes ved en eventuell brann. Riksvei 13 går fra Førde i Sogn og Fjordane i nord til Sandnes i Rogaland i sør. Totalt rett i overkant av 450 kilometer med nasjonal turistvei langs Vestlandets fjordperler. Veien går også over Hardangerbrua som Veidekke var med på å bygge. Rundt 65 kilometer fra Sandnes har Veidekke bygget rassikringstunnel i et område der mange opplevde mange uhell før tunnelen kom på plass. Bergljot Skonnord var anleggsleder og kan fortelle om et unikt arbeidssted med gode relasjoner til alle berørte parter. Det var god fremdrift i hele prosjektet med mange dyktige folk som alle dro i samme retning. Vi satte ukerekord med inndrift på 104,6 meter tunnel, ferdig permanent sikret med sprøytebetong og bolter. Da hadde allerede Statens vegvesen utvidet kontrakten med 1,1 kilometer fordi det var behov for rassikring videre på veien, og fordi det var gjennomførbart innenfor økonomiske og tidsmessige oppsatte rammer. God inndrift under sprenging av tunnelen gjorde at vi slapp driving fra begge ender, noe som var besparende for oss. Riggingen startet i februar 2011, den første tunnelsalven ble skutt 2. mai 2011 og vi hadde gjennomslag 28. november 2012 med veiåpning 29. november 2013, sier Bergljot Skonnord. Store masser, store tall. Det sier seg selv at bygging av en 4,7 kilometer lang tunnel medfører store masser. For å ta noen av de største tallene like gjerne først som sist: det ble sprengt 320 000 kubikkmeter fra sprenging i tunnel, 80 000 kubikkmeter fra sprenging i dagen, det ble brukt 20 000 bolter og 11 000 kubikkmeter sprøytebetong til fjellsikring i tunnel samt 78 000 kvadratmeter PE-skum. I tillegg ble det lagt 8 000 tonn med asfalt på de rundt fem kilometerne med ny vei. Vi hadde et spesielt godt samarbeid med underentreprenør Br. Jørmeland på dette prosjektet. De sto for utkjøring av masser, før de deretter la grøfter og bygget vei. De har meget allsidige, flinke og løsningsorienterte folk, sier Skonnord. Gjennomførte med bravur. Det tok rundt 2,5 år å fullføre prosjektet etter oppstarten i februar 2011. Totalentreprisen på oppdrag fra Statens vegvesen hadde opprinnelig en verdi på 270 millioner kroner eks. mva., men etter utvidelsen endte prisen på 390 millioner kroner eks. mva. Prosjektet ble levert i henhold til Statens vegvesens håndbøker, retningslinjer og gjeldende normaler. Det hele resulterte i en nominasjon til Årets Anlegg under Byggedagene i april 2014 en pris som til slutt gikk til Bybanen i Bergen. Rundt syv måneder før åpningen kom Veidekkes sikringsteknikk-folk inn, med Bjørn Johansen i spissen, for å gjøre vann- og frostsikring med PE-skum og sprøytebetong. Jeg må benytte anledningen til å berømme det arbeidet de gjorde de har meget dyktige folk. Sammen med Statens vegvesen, som også hadde folk med god kompetanse på anleggsteknikk, kontrakt og HMS-arbeid, bidro dette til at prosjektet ble en suksess. Det er også en takknemlig oppgave å bygge en rassikringstunnel på et sted der de virkelig har behov for det. Vi møtte mye velvillighet fra bygda, fra alt fra lokale bedrifter og kommunen til postmannen, avslutter Skonnord. 03 04 05 6 7
Ferdigstilt 03 01 02 (01) Portalen rammet inn av tørrmur. I skjæringa over vises et MacMat-erosjonsnett. (02) Formen på tunnelen sett innenfra. (03) Plassstøpte portaler på til sammen 92 meter. (04) Ny og populær gang- og sykkelsti til sørenden av Tysdalsvatnet. 04 8 9
Ferdigstilt Kommentar Den gamle veien skimtes helt til høyre i bildet, mens den nye veien går i midten. Vi har et felles mål og ansvar for at alle på anlegget kommer uskadet hjem hver dag, skriver vegdirektør Terje Moe Gustavsen i Statens vegvesen. CV Navn: Terje Moe Gustavsen Stilling: Vegdirektør Bakgrunn: Tidligere Arbeiderpartipolitiker og samferdselsminister. Fremgangen skapes av menneskene i prosjektene og på de enkelte arbeidsplasser, leste jeg i en presentasjon fra en av Veidekkes dyktige foredrags holdere som stilte opp for oss på Tunnelskolen. Ja, det handler om mennesker og det klimaet vi klarer å skape i våre organisasjoner og mellom oss som byggherre og dere som entreprenør. Veidekke er en stor entreprenør som har mange kontrakter både på drift og vedlikehold og utbygging. Statens vegvesen er den største byggherren på landsida i Norge. Vi møtes stadig vekk! Når jeg er ute på anlegg får jeg ofte høre at dialogen er helt essensiell. Det må være en åpenhet og ydmykhet i relasjonen. Det kan høres luftig ut, men det er en helt sentral sannhet. Det koker ned til at de menneskene som skal løse en oppgave må ha tillit til hverandre. Våre mål for helse, miljø og sikkerhet HMS, er likestilt med de økonomiske målene, heter det hos Veidekke. Jeg bifaller selvsagt dette. Vi har et felles mål og et felles ansvar for at alle på anlegget kommer uskadet hjem hver dag. Hvert skadetilfelle og hver nestenulykke skal vi ta med stort alvor. Vi skal aldri bortforklare, alltid bore i årsakene og aldri være fornøyde før vi er enige om hvordan vi kan unngå at det skjer igjen. Jeg vet at vi tenker likt om dette. Når jeg tar opp dette temaet er det fordi Statens vegvesens opplevde to vonde år i 2012 og 2013 med i alt ni dødsulykker hos entreprenører som arbeider på våre anlegg. Vi satte i verk tiltak. Jeg innkaller berørte parter til en diskusjon om HMS hver gang vi har en fatal ulykke. Heldigvis har jeg ikke hatt noen slike møter siden august i fjor. I skrivende stund har det altså ikke vært noen dødsulykker på våre entrepriser på åtte måneder. Bank i bordet! Jeg håper vi holder «nullen» så lenge som mulig. Nullvisjon har vi også for ulykker på veiene. Og ulykker kan være utløsende faktor for de prosjektene vi samarbeider om. Slik var det blant annet med rv. 13 langs Tysdalsvannet i Rogaland. Et snø- og isras rammet en bilist med fatal virkning i 2010. Veien var ganske ofte strengt som en følge av ras og fare for ras. Veidekke ble valgt som entreprenør til denne oppgaven. Vi startet opp i februar 2011 og allerede i november i fjor kunne vi markere at 4,7 km tunnel og 6,5 km vei sto ferdig. Det var raskt planlagt og godt utført. Underveis bestemte man seg for å forlenge tunnelen. Veidekke og Statens vegvesen kunne med rette være stolte av både prosjektet og samarbeidet da statsråden klippet snora. 10 11
NOTISER FOTO HOFFMAN 800 mill. Asfalterer Norge på langs FOTO Joachim Wall HMS-UKEN I SEPTEMBER Veidekkes HMS-uke går av stabelen i uke 37, det vil si 8. 12. september. Målet for årets HMS-uke er å øke det personlige HMS-engasjementet hos hver enkelt medarbeider, å øke forståelsen av hva som er en god HMS-standard og å løfte frem verneombudene. Prosjektene er base for arrangementene og har selv ansvar for opplegget. Som utgangspunkt skal hvert prosjekt sette av minst 15 minutter til ulike aktiviteter hver dag. Fra sentralt hold blir det laget forslag til opplegg som kan brukes av dem som ønsker det, og det bli gjort tilgjengelig på Veidekkes intranett mot slutten av uke 34. Hoffmanns nye talenter i Kundeog forretningsforståelse 23 talenter fra Hoffmann afsluttede den 8. og 9. maj forløbet i «Kunde- og Forretningsforståelse» med at bestå eksamen. Tillykke til holdet, der var kendetegnet ved fantastisk energi og vilje til at gå forrest. Efter sådanne oplevelser er det sikkert at vi fortsat lykkes sammen! Statens vegvesens årlige anbudskonkurranser ga Veidekke god uttelling på asfaltkontrakter med hele 900 000 tonn asfalt til en verdi av 800 millioner kroner (ekskl. mva). Vi har aldri hatt høyere ordrereserve enn nå. Vi regner med å legge mer enn to millioner tonn asfalt i år. Det tilsvarer mer enn strekningen fra Lindesnes til Nordkapp i åtte meters bredde, sier adm. dir. Øyvind Moen i Veidekke Industri. FOTO Sam Ngos «Innan jag dör vill jag bo i ett Svanenmärkt Malmö» Bostadsdrömmarna duggade tätt när Veidekke Bostad den 22 april satte upp Malmös alldeles egna drömplank vid första spadtaget av Skånes första Svanenmärkta flerbostadshus, Brf Barcelona. Brf Barcelona består av 72 lägenheter på 1-4 rok med beräknad inflyttning hösten 2015. Läs mer om projektet här: www.brfbarcelona.se ser ljuset i tunneln Den 14 maj var det färdig sprängt för den 400 meter långa tunnel längs riksväg 40. Detta firades med en ceremoni för medarbetare, kommunfolk och Trafikverket. En hel del återstår att göra - även om tunneln är färdigsprängd är tunnelprojektet bara ungefär halvvägs. Nu ska tunneln kläs och säkras, men projektet ligger bra i tid. Som det ser ut nu kommer motorvägen vara klar tills invigningen i oktober 2015 med god marginal. Veidekkes profilhåndbok tilgjengelig på nett Merkevaren Veidekke bygges hver dag. Kanalene er mange, og det er viktig at selskapet framstår enhetlig med et tydelig og gjenkjennbart avsenderstempel. Nå er regler, retningslinjer og eksempler på profilen i bruk samlet og tilgjengeliggjort på www.veidekkedesign.com. Logg på og ta en titt på Veidekkes grafiske profil. Sammen bygger vi Veidekkes merkevare. «Lek» med modellplan minimerar kostnaden Tidigare betalade vi dyra pengar för flygscanning av stora projekt. Med mätchef, Per-Erik Larsson och mättekniker Sam Ngos innovativa arbete har vi utvecklat en produkt som är både billigare, säkrare och lättare att använda i det dagliga arbetet. Det går att välja hur många punkter programmen ska rendera, oftast väljer Sam 40 000 mätpunkter per bild. I vanliga fall kan en modell på 30 000 m 2 innehålla ca. 1,4 miljoner punkter. 12 13
signaler I denne spalten kan du lese om teknologi og program vare i tilknytning til vår virksomhet. 15 konstruksjoner ny broteknik sparar pengar Riktigt vass och slimmad brokonstruktion längs Ostkustbanan. Lavvarmebetong et robust miljøvalg Lavvarmebetong, eller lavkarbonbetong, er godt egnet til bruk i kjellere, parkeringshus og bolighus. Det gir en besparing på etterbehandling grunnet mindre svinnriss (lavere maksimaltemperatur mindre temperaturutvidelse av betongen mindre fare for riss når betongen trekker seg sammen igjen). Det er også viktig for miljøsertifiseringen BREEAM å bruke lavkarbonbetong. Basaltfiber effektiv fremdrift Brukes i stedet for armering i blant annet gulv og inner- og yttervegger. Gir redusert timeverk for armering og kostnader for armeringsnett, slankere konstruksjoner uten overdekning og dermed redusert betongvolum (basaltfiber ruster ikke). Gode resultater i kvalitet og pris ble oppnådd på blant annet Rudshøgda og Konfektfabrikken. Overflateretarder alternativ til sandblåsing? I stedet for sandblåsing kan man spraye på kjemikalier som retarderer betongen (hindrer herding) på nylagt betong. Man kan da vaske av noen millimeter med mørtel/sementpasta dagen etter støp. Stein i betongen vil da komme til syne, og man får en såkalt «frilagt overflate». V-Teknikk har søkt utviklingsmidler for å teste ut et miljøvennlig produkt som kan erstatte sandblåsing på plass-støpt betong. Tekst ÅSA EDMAN Foto PATRIC WASSBERG vanntette betongkonstruksjoner prosjekter hvor det kreves at bunnplater og I vegger er vanntette dukker utfordringen med lekkasjer i riss og støpeskjøter opp. Mange ganger overtar man et grunnlag fra byggherren og må bruke tid på å forstå hvordan betongen oppfører seg etter at den er støpt. Det skal brukes såkalt vanntett betong i prosjekter som dette, og det finnes også mange gode teknikker for hvordan man sikrer vanntetthet i støpeskjøter disse har varierende kompleksitet og også varierende effekt. For å kunne få rissfrie og tette konstruksjoner må prosjekteringsgrunnlaget fra byggherren gjennomgås med de valg av støpe-etapper, armering, tetteløsninger i skjøter og betongtype som er valgt. Etter å ha forstått konstruksjonens virkemåte under herding er det noen basisting på betong og konstruksjonssiden som må vurderes, blant annet valg av betongsammensetninger som har lite svinn, betong som har stor grad av selvuttørking, en kritisk gjennomgang av inndeling av støpe-etapper samt bruk av lavvarmebetong for å redusere temperatur, svinn og spenninger. V-Teknikk i Veidekke er behjelpelige med alle spørsmål rundt betong, og tar gjerne imot henvendelser. Arbetschef, Hans Perbjörs, är mycket stolt över de innovativa lösningarna gällande brokonstruktionerna som både sparar tid och pengar. Betongbalkbro var ritad med tre underliggande balkar i betong. Vi har gjort om bron till en platt kontinuerlig platta och fördelat ut spännarmeringen i hela plattan. Både formsättning och armering är betydligt enklare och vi har kunnat reducera antalet betonglager från tre till två på brostöden. Längden på parallellbroarna som går över Rv. 76 har vi reducerat med 12 %, genom att optimera slänterna mot och under broarna. Samtidigt har vi ändrat ändstöden från traditionella med grusskift och övergångskonstruktioner till att förse brobanorna med ändskärmar och vingar, fritt upplagda på lager på ändstöden. Vi har därmed fått en enklare produktion, reducerat antalet moment och minskat lasterna som annars förs ned i stöden. fakta OSTKUSTBANAN Kund: Trafikverket Entreprenör: Veidekke Anläggning Öst För mer information, kontakta: Hans Perbjörs eller Elise Ekliden 14 15
16 muligheter viljen til forandring Det er svært at rekruttere de rigtige typer håndværkere til Hoffmann. Mange er ikke klar over de mange udviklingsmuligheder, der i dag er i byggefagene. Vi har mødt to, der har fulgt deres evner og potentiale. Tekst Jacob Vendelboe Hagensen Foto Thinna Aniella 16 17
muligheter CV Rasmus Otto Larsen, 27 år, byggeleder. Arbejder på udbygning af Frederiksberg Centeret. CV Alex Høgh Engell Petersen, 31 år, byggeleder og supplerende projektleder. Arbejder på opførelsen af City 2 Outlet Center. Det var den menneskelige kontakt og det at styre processer, som gjorde, at Rasmus ville være byggeleder. fakta Flere slags Håndværkere Hoffmann har i dag omkring 220 håndværkere ansat, og der kommer nye til hvert år. Målet er ikke, at de alle skal være byggeledere eller i andre funktionærstillinger, men de har muligheden. Langt de fleste dygtiggør sig inden for deres fag og mange bliver med tiden formænd. I Danmark er social dumping blevet et stort emne i takt med at billigere udenlandsk arbejdskraft finder vej til bl.a. de danske byggepladser. Et af midlerne mod social dumping er at øge det faglige niveau i håndværksfagene, men der ligger en udfordring i forhold til rekrutteringen. Problemet er det samme, som vi havde for 10 år siden hos ingeniørerne : De nye håndværkere kan ikke det, vi skal bruge dem til. Med ingeniørerne kunne vi gå ind og sætte et aftryk på deres uddannelse, men med håndværkerne er det nogle tunge sociale mønstre, vi skal ændre på. Det ikke kun er dem, der egentlig ville noget andet, eller dem er hurtige til at montere gipsplader, men også dem der har ambitioner om mere, som skal søge en håndværksmæssig uddannelse. Hvis det lykkes, har vi udviklingsmulighederne klar, forklarer Peter Haugaard, der arbejder med HR-udvikling hos Hoffmann. Fra arbejdsdreng til byggeleder For man kan nå langt som håndværker i dag, det er 27-årige Rasmus Otto Larsen et eksempel på. Han ville egentlig være ingeniør, men fandt ud af, at gymnasiet ikke var noget for ham, det skulle være noget mere praktisk arbejde. Så efter 1.g. blev han arbejdsdreng i et betonfirma og kom hurtigt i lære som bygningsstruktør. Efter et par år fik jeg naturlig kontakt med byggelederne, og så tænkte jeg, at det var det, jeg skulle være. Det virkede spændende med den menneskelige kontakt, man har hele tiden, og det at planlægge og styre processer. Så efter mit svendebrev tog jeg bygningskonstruktøruddannelsen, fortæller Rasmus. Det var bl.a. efter en snak med daværende byggeleder Peter Haugaard, der også senere skaffede Rasmus en praktikplads som bygningskonstruktør hos Hoffmann, og ansatte ham, da han var færdig med uddannelsen. I dag er Rasmus byggeleder på udbygningen af Frederiksberg Centeret, og tager samtidig interne kurser samt en akademi uddannelse i ledelse, for på sigt vil han gerne være projektleder. Skal han give et råd til andre, handler det da også om at være nysgerrig. Hvis ikke vi er forandringsvillige, sakker vi bagud. Vi skal være åbne over for de nye tiltag, der kommer i branchen og i Hoffmann. Og være nysgerrige på nye byggemetoder og materialer. Det kræver lidt ekstra I det kommende City 2 Outlet center sidder Alex Høgh Engell Petersen som byggeleder. Han er 31 år og har været hos Hoffmann i halvdelen af sit liv, for han begyndte som tømrelærling lige efter folkeskolen i 2000. Hans interesse for de mere administrative forhold som forhandlingsgrundlag og overenskomster førte til, at han med tiden blev formand, fordi han efterhånden havde funktionen alligevel og et tæt forhold til arkitekter og rådgivere. Så blev jeg suppleant til byggelederen i 2010, for jeg påtog mig mange af de opgaver der helt automatisk af interesse. Jeg kan godt lide at udfordre mig selv, få viden og respekt inden for faget. Du kommunikerer også med nogle mennesker på et andet niveau, bliver inddraget i relevante møder, og har noget handlekraft. Medbestemmelse i projektet er vigtigt for mig, fortæller Alex. Ved siden af sin nuværende funktion som byggeleder er han i gang med en Merkonomuddannelse i bl.a. projektledelse og byggejura, dels for den faglige ballast og dels for at have papir på sine evner. Det kræver lidt ekstra at læse, skrive rapporter og gå til eksamen, når man har et arbejde med 50-60 timer om ugen. Man skal ville det, men så har man også alle muligheder. Han er selv glad for den vej, han er gået, og prikker da også nu selv til yngre kollegaer, når han mærker, at deres kompetencer er til mere. Nødvendige forandringer i samfundet Peter Haugaard er meget glad for, at Hoffmann også har byggeledere som Rasmus og Alex. Det er vigtigt, at vi har mikset mellem ingeniørerne og de her byggeledere, der er født med jargonen og rutinerne fra byggepladsen. Samtidig er det jo et vigtigt signal om, at hvis du som håndværker har I dag opfordrer Alex selv yngre kollegaer til at uddanne sig yderligere, hvis han kan mærke, at de har kompetencerne til mere. fakta Fremmer fortsat udvikling Hos Hoffmann må man ikke møde et ledelsesmæssigt loft. Her er de ansattes udvikling vigtig for at fastholde kompetencerne i markedet. Derfor tilbydes både interne kurser samt hjælp hvis man ønsker at tage en ekstern uddannelse. 18 19
muligheter - Hvordan får man kommunikeret ud til både de unge og i særdeleshed også til deres forældre, at det her er også en karrierevej, og den er okay? Lønningerne i dag ligger stort set ens for de nyuddannede, og udfordringerne er stort set de samme. «Det er ikke alle, der skal være byggeledere. Vi vil bare gerne fortælle, at der er i dag er masser af udviklingsmuligheder som håndværker.» CV Peter Haugaard, 38 år. Arbejder med HR- og forretningsudvikling hos Hoffmann. ambitioner om at videreuddanne dig, så er vi meget fleksible og lydhøre. Rasmus og Alex er begge eksempler på den type håndværkere som Hoffmann efterspørger: Folk der har valgt deres fag til, og som vil noget med det. Desværre er de svære at finde, og Hoffmann arbejder derfor på flere måder med at skabe rammer til at udvikle den type håndværkere, bl.a. ved at deltage i tiltaget Young Skills samt ved at komme med input til erhvervsskolerne. Problemet er, at det egentlig tit er far og mor, vi skal overbevise om de mange udviklingsmuligheder, og om at lønningsniveauet er godt med. Så i stedet for at deres børn klarer sig halvdårligt i gymnasiet, så kan de komme ud og være gode til noget andet. Og starter de tidligt, kan de nå at blive blandt de bedste og drive faget fremad. Samtidig er det vigtigt at sige, at det ikke er alle, der skal være byggeledere. Vi vil bare gerne fortælle, at der er i dag er masser af udviklingsmulighedersom håndværker. Men for at øge den bevidsthed, løfte kvaliteten af vores håndværkskompetencer, og undgåsocial dumping kræver det en vilje til forandring både hos den enkelte og i samfundet, slutter Peter Haugaard. fakta Young Skills Young Skills er et pilotprojekt, der skal få flere unge til at vælge og gennemføre en erhvervsuddannelse. Hoffmann har deltaget aktivt, bl.a. med input om erhvervslivets forventninger og ønsker til uddannelsesinstitutionerne samt ved at besøge folkeskoleklasser og tale med eleverne. 20 21
22 portrettet mot i brystet, stål i benet Tor mistet bevisstheten like etter at ambulansefolkene kom ned i byggegropa. Da han våknet på sykehuset, manglet han et ben. Tekst Guro Kulset Merakerås Foto Ole Morten Melgård Klarsignalet om å amputere var det kona Frøydis som måtte gi, en drøy uke etter hun fikk telefonen om arbeidsulykken som kunne kostet Tor livet. Skadene var så store at han ble lagt i kunstig koma mens legene i ti intense dager forsøkte å redde benet hans gjennom gjentatte operasjoner. De skiftet årer, satte inn kunstige årer, gjorde alt som sto i deres makt. Men jordbakterier fra byggegropa hadde satt seg i sårene. Til slutt fikk Frøydis spørsmålet: skal vi forsøke å redde benet til mannen din, eller livet hans? Svaret ga seg selv. Slik hadde det seg at Tor våknet en septemberdag i 2007, kikket nedover i senga, og innså at det ene benet var borte. ULYKKESDAGEN. I ettertid er det lett å se at ulykken kunne vært unngått. Vi skulle luket ut farene før vi gikk inn, sier Tor i dag. Vi sitter ved kjøkkenbordet på Tiller i Trondheim, og prater over en kopp kaffe. Tor er sykmeldt igjen, og har god tid. Tid til å prate om 29. august 2007. Han og kollegene hadde støpt 15 etasjer på et nytt høyhus på Valentinlyst i Trondheim, og arbeidet hadde foregått uten uhell. Nå sto han nede i byggegropa til parkeringskjelleren. Med en bratt graveskråning bak seg. Jeg skulle klargjøre til montering av ferdigelementer, og var ikke oppmerksom på skråningen. Jeg tenkte rett og slett ikke tanken, det var jo om å gjøre å få ferdig det vi skulle gjøre. Geoteknikere hadde sjekket grunnforholdene og gitt klarsignal. Men denne dagen regnet det forferdelig i Trondheim. Det bøttet ned. Da øker jo faren for utglidning, konstaterer Tor rolig. Han sto og planerte grus da det skjedde. Skråningen raste ut. Jeg kjente at noe traff meg i ryggen, noe tungt som slo meg i bakken. Jeg ble vridd rundt og landet på ryggen. Men benet sto igjen. Tor hevder at han ikke kjente smertene. Og derfor heller ikke skjønte alvoret. Han var klar nok til å oppgi telefonnummeret til kona til ambulansepersonellet, men så var det slutt. Hvor mye som skyldes kroppens egen nødutkobling og hvor mye som kan tilskrives morfin fra ambulansen, er ikke godt å si. Saken er i hvert fall at Tor ikke husker mer før han våknet etter amputasjonen. Det er gått sju år. Tor har stått fram som selve TOR AALBERG Født: 1959 Utdannelse: Fagbrev som betongindustriarbeider og forskalingssnekker Karriere: Spenncon fra 1979 2001, Veidekke fra 2001. Familie: Kone, tre barn og sju barnebarn. 23
Portrettet (1) Syklist. Tor hadde syklet Den store styrkeprøven ni ganger før ulykken. Den tiende fullførte han med ett ben. (2) Galgenhumor. «One foot in the grave», men sprell levende. Tatoveringen er inspirert av en krigsveteran. (3) Ikke som før. Noe av det Tor savner mest, er å jobbe ute, som forskalingssnekker. P.t er han sykmeldt. (4) I koma. Privat bilde fra tiden rett etter ulykken. Tor lå i kunstig koma mens legene forsøkte å redde benet. stålmannen. Med protese på plass var han tilbake i jobb 2. januar 2008. Han har syklet Den Store Styrke prøven. Vært der for andre amputerte. Stilt opp i Veidekkes egen film, som ble laget til HMS-uka for to år siden. Når neste HMS-uke arrangeres i september, er det åtte år siden Tor mistet det ene benet sitt. Stålmannen har fått nok avstand til å se helheten. Kjenne på totalbelastningen. Han mistet så mye mer enn et ben. DØDSANGST OG LIVSGLEDE. Da Tor kom ut av sykesengen, veide han 60 kilo. Han hadde hatt blodpropp på begge lungene, og hadde funnet ut hva dødsangst er. Men han hadde det også helt klart for seg hva livsglede er. Jeg satte meg mål om å være tilbake i jobb så fort som mulig, om å komme tilbake det sosiale livet, og om å komme meg opp på sykkelen igjen. Tor satset på å stenge tunge tanker ute. Gikk inn i rehabiliteringen med dødsforakt. Begynte å jobbe. Fungerte tilsynelatende tipp topp. Men etter en stund skjønte han at det hadde vært en tabbe å tro at de tunge tankene kunne stenges ut. I realiteten var de stengt inne. Sorgen over det han hadde mistet, redselen for hva som ventet. Høsten 2009 fikk jeg hjelp av en psykolog. Det hjalp utrolig godt. Etter det har jeg vært fri for den type plager, forteller han. I etterpåklokskapens lys ser Tor at han var for tøff i trynet rett etter ulykken. Jeg angrer på den biten. Jeg skulle brukt lengre tid på å bygge meg opp. Skulle holdt igjen. Men jeg hadde jo ingen erfaring, og snakket heller ikke med andre som hadde det. Når jeg treffer nyamputerte nå, er dette et av rådene jeg gir: vær tålmodig. «Et ben av stål, skruer og muttere forandrer ikke måten et menneske er skrudd sammen på». Han har færre kroppsdeler enn før, mannen som sitter og ser ut av kjøkkenvinduet sitt. Men han har flere erfaringer. Økt innsikt i egen psyke. Større bevissthet om hva som betyr noe her i livet. STOR TOTALBELASTNING. Tor er takknemlig for at han har familie og gode venner rundt seg, og legger ikke skjul på at det er en belastning for alle når et medlem av familien eller venneflokken blir utsatt for en arbeidsulykke. Selv en gjennomtrent mann som Tor blir kraftig redusert av protesebruk. Jeg forbruker 60 prosent mer energi når jeg går, enn det en frisk mann med to bein gjør. Når du svir av så mye energi hele tiden, blir totalbelastningen over tid stor. Nå er Tor sykmeldt. Ryggen og den friske hofta meldte pass. Stadige sår og infeksjoner på lårstumpen skrek at han måtte stoppe. En kropp frarøvet skikkelig nattesøvn tryglet om pause. Han kjenner at det hjelper godt å ikke være nødt til å trø lårstumpen ned i protesen klokka halv seks hver morgen. At det er deilig å la kroppen styre dagen. Han kan av og til savne arbeidsmiljøet, men det kan allikevel ikke sammenlignes med det savnet han følte etter ulykken. Da han måtte avfinne seg med at dagene ute på prosjekt var omme. Med ett ben kan du ikke jobbe som forskalings snekker, det lar seg jo ikke gjøre. Og jeg trives nå engang best utendørs. Om det fyker og ryker rundt ørene er det uansett herlig å holde på ute. Stadig på nye plasser, med nye bygg. Det er vanskelig å omstille toppetasjen til å være inne. Tor jobber på hovedkontoret i Trondheim, med 01 02 03 04 24 25
portrettet 27 verktøy stormaskin på Hokksund pukkverk Med en matchvekt på 95 tonn og en skuffekapasitet på 6 m 3, laster Cat 390-graveren 60 tonn på under to minutter. Det er virkelig en kraftplugg Hokksund pukkverk fikk levert i slutten av april i år. Tekst Anders Auberg Foto Stian Hoffart Etter ulykken ville Tor raskt tilbake i jobb. Han gikk inn i en stilling med ansvar for faglig oppfølging av læringer på Trondheimskontoret. Her slår han av en prat med Hassan Misbah Zeitun. ansvar for oppfølging av lærlingene. Det er hyggelige kolleger, men kontorpulten er bare ikke Tors hjemmebane. Det er en helt annen tone ute. Jeg er ingen kontormann, sier Tor, og trekker på smilebåndet. SORGER OG GLEDER. Han ser så sterk ut. Kom så raskt tilbake på jobb. Det ser nesten ut som han klarer seg like bra med ett ben, som andre gjør med to. Folk tror kanskje det. Men det går jo ikke like bra. Langt derifra. Det er ikke bare å sette på seg en protese å gå videre i livet etter en alvorlig skade. Når vi nå sitter og prater om det, kan Tor peke på mangt og meget som forsvant sammen med benet. Muligheten til å gå lange turer i skog og mark. Til å kunne bidra når voksne barn pusser opp hus. Til å kunne gå på ski med barnebarna. Å være den sterke hjemme, med hoved ansvar for plenklipping, snømåking og annet kroppsarbeid. Muligheten for en frisk og aktiv alderdom. Og sjansen til å ha den jobben han aller helst vil ha, ute i produksjon, sammen med gutta. For å nevne noe. Men til daglig tenker ikke Tor på dette. Da fokuserer han på det som løfter ham opp mentalt. Gleden ved å trene på sykkel. De sju barnebarna. At han kan kjøre bil. Reise på ferie. At han har ei flott kone som støtter ham uten å synes synd på ham. Jeg har heller ingen tanker om å sette meg ned og synes synd på meg selv. Jeg er bare ikke skrudd sammen på den måten. Jeg er utrolig glad for at jeg lever, fastslår Tor. Et ben av stål, skruer og muttere forandrer ikke måten et menneske er skrudd sammen på. Tre HENDELSER August 2007: Blir utsatt for en arbeidsulykke som resulterer i amputert ben. Januar 2008: Er tilbake på jobb, i ny, tilpasset funksjon. Mai 2014: Er sykemeldt på grunn av stor totalbelastning ved protesebruk. Minner kolleger om at ulykker kan unngås dersom alle er oppmerksomme på potensielle farer, og sier fra. Så langt finnes det bare elleve maskiner av denne typen i hele norge: en Cat 390D Mass excavation en maskin som ikke overraskende blir listet under «store gravere» i Cats sortiment. På pukkverket på Hokksund brukes den til opplasting av sprengstein for innkjøring til grovknuser. Komatsu 605-dumperen fylles med 60 tonn masse og kjøres deretter til knuseren. Hokksund pukkverk kjørte tidligere med to dumpere, men kjører nå med den nye graveren inn samme mengde med én dumper. Kapasiteten på grovknuseren er 500 tonn i timen. Hokksund pukkverk har et 3-trinns knuseverk med kapasitet på sluttrinnet på rundt 200 tonn i timen, og har også tillatelse fra Fylkesmannen i Buskerud til mottak og gjenvinning av betong, mottak av fyllmasser, asfalt, hogstavfall, stubber og røtter. Dette er én av fem nye Cat-maskiner i Veidekke. De fire andre er hjullastere av typen Cat 980K og er levert til Veidekke Entreprenør, Tullin Re, Åsmund Berg og Litra Grus. fakta Selskap: Hokksund pukkverk Etablert/åpnet: 1971 Omsetning: 40 mill. kroner Ansatte: 13 26 27
28 byggestart Miljøaspektene har vært særlig viktige ved anskaffelsen av den nye fabrikken på Sørli. grønn asfalt fra rød fabrikk på Sørli Fulle ordrebøker og ny fabrikk Region Sør/Øst har en god start på asfaltsesongen. Tekst Caroline Paulsberg Foto Thomas Ekström PROSJEKTFAKTA Hva: Ny asfaltfabrikk i Region Sør/Øst Hvor: Sørli, Stange kommune i Hedmark Godkjent prøveproduksjon: 16. mai 2014 Gode tider. Mer enn 160 000 tonn asfalt skal produseres på den nye fabrikken på Sørli og rulles ut på nye E6 i løpet av sesongen. Den omfattende utbyggingen av europaveien langs Mjøsa har bidratt til økte volumer for Region Sør/Øst som nå stolt kan flagge med en splitter ny, knallrød asfaltfabrikk i Stange kommune i Hedmark. Sørli vil først og fremst levere til E6 i tiden som kommer, ja. Vi har fått asfalteringen på all utbyggingen der. Inkludert alle gang- og sykkelveier snakker vi om mer enn 70 kilometer vei som skal på plass i 2014 og 2015, bekrefter regionsleder Ole Oskar Torgunrud. Men han er snar med å presisere at økte volumer ikke er eneste årsak til at regionen har fått en ny fabrikk. Vi hadde et stort behov for en fabrikk som kan produsere mer gjenbruksasfalt. Fabrikken på Sørli er bygget spesielt for dette og kan produsere opptil 40 prosent gjenbruksasfalt. Andre fabrikker ligger på mellom 8 og 10 prosent. Det er en stor utfordring å bli kvitt gammel asfalt, samtidig miljøvennlig og lønnsomt å gjenbruke den, så dette vil gi oss et økt konkurransefortrinn på sikt, fastslår han. Rask prosess. Den interne prosessen rundt den nye asfaltfabrikken startet for ganske nøyaktig ett år siden. Etter klarsignal fra ledelsen gikk det slag i slag og omtrent dobbelt så raskt som det pleier. Arbeidsgruppen, med prosjektingeniør Hans Petter Skjedsvold i spissen, innhentet tilbud fra fem av Europas største fabrikkleverandører i september/oktober. Vurderte og evaluerte det de fikk inn, jobbet videre med to og valgte til slutt å signere kontrakt med tyske Benninghoven allerede 16. desember. De leverte best på kombinasjonen teknisk løsning, miljøvennlig produksjon, leveringstid og pris. Fabrikken ble levert og montert i starten av mai. Prøveproduksjonen ble gjennomført 9. mai, typetestet og godkjent 16. mai. Og nå produserer Sørli for fullt. Har det gått for fort? Det kunne til tider føles slik da vi holdt på, men i ettertid absolutt ikke. Vi har tatt raske, men gode beslutninger og er veldig fornøyd med resultatet, sier Torgunrud. Grønn asfalt. Miljøaspektene har vært særlig viktige ved anskaffelsen av den nye fabrikken. I tillegg til gjenbruksasfalt ønsket man produksjon av lavtemperaturasfalt (LTA) og en generell energieffektivisering. Og slik har det blitt. Asfalten fra Sørli blir grønn. Våre kontrakter på E6 er med private entreprenører som verken krever eller gir bonus for bruk av lavtemperaturasfalt. Vi ønsker likevel å bruke det fordi vi tar vårt samfunnsansvar på alvor. Denne asfalten avgir mindre damp og avgasser og bidrar til bedre helse og arbeidsmiljø for asfaltlagene som legger den ut. Energiforbruket er også mindre under produksjonen, den produseres på 100-140 grader mens vanlig varm produksjon har temperatur på 140-180 grader. CO2- og støvutslippene blir dermed betraktelig lavere, forklarer regionslederen. Det er tenkt energieffektivisering gjennomgående i hele fabrikken på Sørli. Stående bitumentanker med 30 centimeters isolasjon krever langt mindre energi for 28 29
byggestart 03 Fra venstre: Bas Per Inge Lundby og bas Johnny Hansen. 01 02 Tekst Caroline Paulsberg Foto Thomas EKSTRÖM Dette var en intens prosess. Fra avgjørelse om investering og frem til vi signerte kontrakten med Benninghoven gikk det knappe fem måneder. Det er usedvanlig kort tid, sier Hans Petter Skjedsvold. Men han skrev dagbok underveis, og kan fortelle at sidene fra denne perioden bærer preg av optimisme. Jeg er optimist av natur, bekjenner han. Og jeg har stor tro på inkluderende arbeidsprosesser, også når tiden er knapp. Vi fikk et godt samhold rundt dette prosjektet. Alle involverte hadde (1) Operatør Per Inge Lundby følger med på produksjonen. (2) Regionsleder Ole Oskar Torgunrud. (3) Når man har Hamar Pukk og Grus som nærmeste nabo får man enkel tilgang til tilslagsmaterialer. å varmes til produksjonen. Frekvensstyring på alle produksjonsmotorer (vifter og pumper) innebærer også betydelig reduksjon i energiforbruket. Det er et uttalt krav til hele bransjen om å redusere ressursbruken. Den nye fabrikken på Sørli vil bidra betydelig til det, lover Torgunrud. Stor kapasitet. Sørli er av de største asfaltfabrikkene i Norge. Her kan det produseres opp til 320 tonn asfalt i timen. Det tilsvarer mer enn 3 000 kvadratmeter parkeringsplass. Til sammenligning produserte den gamle fabrikken på Sørli 120 tonn i timen, det er snittproduksjonen ved Veidekkes fabrikker. Nye Sørli vil dette året produsere cirka sju prosent av Veidekkes totale asfaltvolum. Det går mot færre fabrikker med større kapasitet i hele bransjen. Vi må ha volumer for å sikre lønnsomhet og Sørli er et ledd i denne dreiningen for Veidekkes del, bekrefter Torgunrud. Han kan også fortelle at fabrikken er flyttbar, men nok vil stå godt på Sørli i mange år fremover. Vi hadde en asfaltfabrikk her allerede, den skal for øvrig flyttes til Lesja. Råvaretilgang og logistikk er god her, vi bruker kvalitetsstein fra Hamar Pukk og Grus rett ved siden av. Og når E6 er klar har vi flere, spennende kontrakter på gang i regionen, antyder han fornøyd. FABRIKKFAKTA Montert på stålfundamenter (betong under skorstein og filter) 400 kubikkmeter lagringskapasitet av bitumen fordelt på fire tanker 114 kubikkmeter lagringstank for gass, godkjent for nedgraving (innebærer reduksjon av sikkerhetssoner fra 16 til tre meter) Ferdigvareanlegget har kapasitet på 380 tonn, kan utvides All produksjonsstyring via PC Seks ansatte, tre per skift og to skift per døgn Drives på døgnbasis, 96 timer per uke Er en høyreist fabrikk på 33 meter 133 trappetrinn til topps 260 meter til nærmeste nabo Veidekkes første røde asfaltfabrikk Hans Petter Skjedsvold Er prosjektingeniør (Asfaltfabrikker, Teknisk stab) Har vært ansatt i Veidekke i 20 år Har tidligere jobbet med laboratorie, verksted, og kaldaktiviteter Har siden 2012 bistått regionene ved innkjøp og forhandlinger i nyanskaffelser og oppgraderinger av fabrikker Har ledet den tverrfaglige prosjektgruppen som har hatt ansvaret for anskaffelsen av den nye fabrikken på Sørli Stolt av godt lagspill felles fremdrift, var deltagende og nødt til å ta raske beslutninger. Det ga en sterk fellesskapsfølelse. Her kan ingen enkeltpersoner trekkes frem. Det er lagspill og samarbeid som har gjort dette til en vellykket prosess. De største utfordringene var knyttet til levering i henhold til norske lover og regler. Tiden fra vi startet prosessen til vi kunne bekrefte at ting var i orden og på plass var preget av en god del usikkerhet, tilstår Skjedsvold. Hva er særlig viktig for å lande et så stort prosjekt på så kort tid? Mye må gjøres samtidig, og en ryddig prosess er viktig. Innkjøp må være basert på en tydelig beskrivelse av hvilke kriterier som skal tilfredsstilles i leveransen. Hvilke miljøaspekter skal være med? Her var gjenbruk, produksjon av lav temperaturasfalt og energieffektivisering viktig. I tillegg må man velge riktig produksjonskapasitet i forhold til hvilket geografisk område fabrikken skal ivareta. Og selvfølgelig sikre at alle fysiske forutsetninger for fabrikken er tilfredsstillende. Vindlaster, fundament, leverandørtilførsel av strøm, stein, vann og den slags. Produksjon av lavtemperatur asfalt krever vann så vi måtte borre ny, egen brønn på Sørli. Papirmølla tar tid og Skjedsvold poengterer betydningen av å være tidlig ute med informasjon til Arbeidstilsynet og søknadsprosess mot fylkesmann og kommune. Vi gjorde dette samtidig som vi utarbeidet spesifikasjoner og forespørsel så alt lå klart og kunne sendes så fort leverandøren var valgt. Hadde vi vært trege her, ville det sinket prosessen betraktelig, sier han. Prosjektingeniøren innrømmer at han er stolt av prosjektet på Sørli. Nå som fabrikken er i produksjon ser vi at valgte løsninger fungerer bra. Som sagt godt lagspill og samarbeid har gjort dette til et meget vellykket prosjekt. 30
32 prosjekt miljö och samverkan i fokus när Parkslingan tar form Det svanenmärkta förtätningsprojektet Parkslingan i Stockholm lyckades vända motgång till framgång och försäljningsrekord. Veidekkes involverande arbetssätt har skapat flyt i processen och banat väg för dialog och samverkan. Tekst Susanne Rosén Foto Ryno QuantZ Parkslingans hus uppfyller Svanens krav på låg energiförbrukning och god inomhusmiljö. 32 33
Prosjekt 01 02 03 Tid att lyssna och förklara, och en smörgåstårta. Utan det hade kanske projektet Parkslingan* i Stockholmsförorten Stureby blivit rejält försenat. Det var mitt i detaljplaneprocessen som Mårten Othérus, regionchef på Veidekke Bostad, fick höra att två äldre kvinnor i området hade uttryckt missnöje över byggplanerna. Han och en kollega tog med sig en smörgåstårta och åkte hem till dem en kväll efter jobbet. Ja, vi satte oss ned med dem och frågade vad som oroade dem. De tänkte överklaga planen. Inte på grund av våra hus, utan oron handlade om trafikkaoset på morgnarna vid Sturebyskolan strax intill. De ville att den frågan skulle hanteras inom planen, säger han. Lättad tog Mårten Othérus med sig frågan till Stockholm stads trafikkontor och tillsammans kom man bland annat fram till en lösning med högre kantsten på trottoarerna. Förhoppningen är det skall hindra stressade föräldrar att köra upp bilen på trottoarkanten när de kör sina barn till skolan. Kostnaden för kantstenen tog Veidekke på sig. Vi sparade troligen ett år på överklagandeperioden tack vare samtalet med kvinnorna och kunde istället komma igång med försäljningen av lägenheterna, säger han. Historien med smörgåstårtan visar på ett fint sätt värdet av dialog, samverkan och involvering, något som varit en röd tråd genom hela projektet Parkslingan ända från start. Vi återkommer till det. Nu, våren 2014, skiner solen över Stureby. Veidekke är mitt inne i produktionen av de fyra Svanenmärkta flerbostadshus med totalt 110 lägenheter som är bostadsrättsföreningen Parkslingan. Alla lägenheter är sålda och de första flyttlassen anländer under senhösten 2014. Men i början gick försäljningen lite hackigt, berättar Ulrika Sohlenius, projektutvecklare på Veidekke Bostad. Då gjorde vi en kraftsamling med nya analyser som resulterade i att vi skapade fler små lägenheter och riktade in oss mot en yngre målgrupp. Sedan rasslade det bara till och blev försäljningsrekord. Det var en enormt skön känsla när det lossnade, säger hon. Stockholm är en av Europas snabbast växande städer, i snitt anländer två busslaster nya invånare varje vecka. Precis som många andra växande storstäder, satsar Stockholm stad mycket på förtätning av befintliga områden och närförorterna längs med tunnelbanan är attraktiva att bo i. Lägenheterna i Parkslingan är på ett rum till fem rum och kök. De som flyttar in är både unga vuxna, äldre och barnfamiljer. Merparten bor idag här i närområdet, säger Ulrika Sohlenius. (01) Till närförorten Stureby tar det 18 minuter med tunnelbanans gröna linje söderut från Stockholms centralstation. På cykel är populära Södermalm bara en kvart bort. Den bilburne kan på bara några minuter ta sig till ett större köpcentrum eller en golfbana. (02) Stureby skolan ligger granne med Parkslingan. Skolan är en av Stockholms mest populära och vann bland annat Stockholm stads kvalitetsutmärkelse år 2004. Här går 1000 elever från sexårsverksamhet upp till nionde klass, vilket har krävt mycket hänsyn och samarbete under bygget. * Inom Veidekke Entreprenad kallas projektet Tummaren. I samband med det första spadtaget i september 2013 invigdes Veidekkes uppmärksammade «drömplank». Det var en idé som föddes under ett möte med affärsutvecklare Britta Blaxhult och kommunikationschef Kristina Andreasson, att i stället för ett vanligt byggplank skapa en version av det urbana konceptet «Before I die». En idé Veidekke sedan fått pris för. Konceptet startades på ett övergivet hus i New Orleans 2009 och har sedan spridit sig runt i världen. Syftet var att uppmana människor att dela sina personliga drömmar i det offentliga rummet. På planket utanför Parkslingan kunde förbi passerande skriva ned bostadsdrömmar under en slogan som löd «Innan jag dör vill jag bo». Ett par av drömmarna var: «..med Justin Bieber» och «..i ett hållbart samhälle». Den första är kanske lite svårare, men Veidekke vill med Parkslingan göra sitt bästa för att uppfylla den andra, miljövänliga bostäder för ett hållbart samhälle. Stureby består i dag av villor från 1920- talet och lamellhus från 1950-talet. Det är AG Arkitekter som har ritat fyravåningshusen i Parkslingan och deras ambition har varit att bygga vidare på de kvaliteter som redan finns i området. De nya lamellhusen anknyter till befintlig bebyggelse och smälter väl in bland bergknallar och den lummiga grönskan i omgivningen. Alla lägen- heter kommer ha en stor balkong eller uteplats mot gården. Gavellägenheterna högst upp i husen har tre meter i tak och en milsvid utsikt från de höga fönstren. I ett tidigare skede fanns en idé om att göra punkthus, men kommunen ville istället ha ett mer urbant gaturum med fasader längs gatan, berättar Ulrika Sohlenius. Hon visar runt på bygget tillsammans med Linda Björklund, entreprenadingenjör på Veidekke Entreprenad. Båda kom in i projektet 2012 då Veidekke och de har sedan dess haft ett nära samarbete. Projektet har arbetat med total öppenhet mellan våra två respektive bolag Veidekke Entreprenad och Veidekke Bostad, där projektets bästa har satts i första rummet. Det har verkligen gynnat projektet och kompletterar de avtal vi har, säger Ulrika Sohlenius och Linda Björklund nickar instämmande. Stommarna av prefabricerade betong element och plattbärlag är klara. Det första huset i backen längs Bastuhagsvägen har täckts av och visar upp den djupröda fasaden. Inne i huset är innerväggarna resta, parkettgolven lagda och man har börjat sätta kök. Nu när husen kommer upp och man ser hur det blir så ser det väldigt bra ut. De passar (03) Vid det första spadtaget för Parkslingan invigdes «drömplanket» «Before I die I want to live». 34 35
Prosjekt «Det är verkligen roligt att få medverka i så miljö- och hälsomässigt bra projekt.» ihop med de äldre husen och naturen. Parkslingan höjer verkligen värdet av miljön här, säger Linda Björklund som själv bor i området och har sina barn i Sturebyskolan. Det tar mig två minuter att gå till jobbet, det är svårslaget, skrattar hon. Parkslingan är Nordens största Svanenprojekt för flerbostadshus. 01 (01) Genom medarbetarinvolvering (MI), projektering i 3D (VDC) och samlad projektering (ICE), kan beslutsvägarna kortas och arbetet blir mer effektivt. (02) Genom visualisering av frågor och beslut blir det tydligare vem som äger frågan och om frågan har blivit besvarad. (03) Har vi ett komplicerat ställe, exempelvis ett fläktrum med väldigt många ventilationskanaler som ska anslutas, så kan installatörerna titta på den i någon av de ipads som finns här på arbetsplatsen. 03 02 Parkslingan är Nordens största Svanen projekt för flerbostadshus. Veidekke har beslutat att alla nya flerbostadshus som byggs i egen regi med Veidekke Entreprenad ska vara miljömärkta med Svanen. Det innebär att byggnaderna måste uppfylla krav på låg energiförbrukning och minimering av kemikalier, samt god ljudisolering och en välfungerande ventilation. Parkslingans hus har FTX-system med centralt ventilationsaggregat. Det ställs också stora krav på själva byggprocessen så att till exempel fukt inte byggs in i husen. De höga kraven på inomhusmiljön gör ett Svanenhus till en bra bostad för astmatiker och allergiker. Linda Björklund har ägnat mycket tid åt Svanenmärkningen i projektet. Det är verkligen roligt att få medverka i så miljö- och hälsomässigt bra projekt. Hela projektet, från planering och produktion till färdiga lägen heter är miljöcertifierat enligt Svanen. Många produkter och mycket material ska godkännas av Svanen i förväg. Visst, det har inneburit ganska mycket jobb men det är det värt, säger hon. Att sälja ett Svanenmärkt hus kräver att alla inblandade läser på och pratar med kunden på ett övertygande sätt, konstaterar Ulrika Sohlenius. Jag har själv suttit i telefon och förklarat vad Svanen innebär för kunder. Vi har av miljöoch klimatskäl inte golvvärme i lägenheterna till exempel. Det är många som inte har förstått det. Men när vi har pratat en stund så blir de oftast positiva och säger att «det är klart att jag vill bidra till en bättre miljö», säger hon. Energiförbrukningen får enligt Boverkets byggregler (BBR) i detta projekt vara högst 110 kwh/kvm och år, och kravet från Svanen är 75 procent av BBR. Beräkningarna för Parkslingan ligger ännu lägre än så. För att klara den låga vatten- och energiförbrukningen förses lägenheterna i Parkslingan med induktionshäll, snålspolande kranar och toaletter. 36 37
Prosjekt (01) I ett tidigare skede fanns en idé om att göra punkthus, men kommunen ville istället ha ett mer urbant gaturum med fasader längs gatan. (02) Stommarna av prefabricerade betongelement och plattbärlag. (03) Niclas Hellsing gillar att bygga miljösmart. (04) Våningsplan där vi bystat in material under stomresningen. (05) Nu är planet skyddsstämpat. Nästa moment är fönstermontage innan stomkompletteringscykeln drar igång. 02 03 04 01 05 38 39