LISA nyheter 2011 Samlade nyheter som visats på LISAKASK.se /.dk/.no

Transkript

1 LISA nyheter 2011 Samlade nyheter som visats på LISAKASK.se /.dk/.no Ny aktivitet i gamle bygninger Publisert av Randi Røinaas Lomeland Nogle af de mange landbrugsbygninger der er blevet tilovers kan danne rammer om nye virksomheder eller aktiviteter og dermed medvirke til at skabe liv i landområderne. Fremme af den proces er et af indsatsområderne i projekt LISA Landsbyudvikling i Skandinavien, som Videncentret for Landbrug er en af fire danske partnere i. - De overflødige landbrugsbygninger rummer et potentiale for udvikling i landdistrikterne, som helt naturligt bør udnyttes. Og landbruget skal naturligvis være en aktiv og central medspiller i den proces, siger Jørgen Korning, landdistriktschef på Videncentret for Landbrug. 20. januar holder Norddjurs Kommune sammen med Djursland Landboforening inspirationsmøde på Allingåbro Hotel. Mødet holdes som led i projekt LISA. Her kan potentielle iværksættere og ejere af bygninger høre nærmere om mulighederne. - Ambitionen med mødet er naturligvis, at der kan genereres ideer og skabes kontakter, der kan danne basis for konkrete tiltag og projekter. Det er jo ikke nødvendigvis landmændene selv, der skal sætte aktiviteterne i gang og drive dem. Det kan ligeså vel være en iværksætter med en god ide, hvor landmanden så bare lejer bygningerne ud, siger Jørgen Korning. LISA Landsbyudvikling i Skandinavien består af i alt 16 partnere, heraf fire danske: Videncentret for Landbrug, Norddjurs Kommune, Skive Kommune og VIA University College. Projektet er støttet af EU-programmet Region IVA. Kilde: Forfatter: Thyge Hansen, Videncentret for Landbrug 1

2 Naturlekplats tar form i Unnaryd Publisert av Ida Fridvall Skog och naturligt material finns det gott om, idéer likaså. Nu går invånarna i Unnaryds samhälle från ord till handling i sina planer på att göra orten till en attraktivare plats att vara och bo på. Högt upp på agendan står att skapa en naturlekplats för såväl stora som små. Tidigare i år samlades Unnarydsborna för att påbörja arbetet med att ta fram en lokal utvecklingsplan med hjälp av LISA-projektet. En mängd förslag på vad man ville göra för bygden trillade in. Ett antal teman utkristalliserades och så småningom bildades det arbetsgrupper kring några av de mest aktuella frågorna. En av de punkter som man nu har gått vidare med är att skapa något roligt och meningsfullt för barnen - både för dem som bor i Unnaryd året om, men även för dem som besöker orten som turister om somrarna. -Vi får ofta frågan om vad det finns att göra för barnen här i Unnaryd, det behövs aktiviteter för de unga, säger Tina Lindegaard, som driver ett bed & breakfast i ortens gamla kommunalhus. Hon och Judith Etzold är två av initiativtagarna och eldsjälarna bakom projektet Naturlekplats i Unnaryd. Bägge är relativt nyinflyttade Unnarydsbor. Tina kom hit för fyra år sedan medan Judith har bott här i drygt ett och ett halvt år. -Jag kommer från Danmark och där är det vanligt med naturlekplatser. I och omkring Unnaryd finns det mycket skog och inte minst därför vore det perfekt med en sådan lekplats även här, säger Tina Lindegaard. Tanken med en naturlekplats är att man ska använda sig av naturligt material - sådant som redan finns i naturen, i största möjliga mån, och att den ska inspirera barnen till att använda fantasin. -Barn behöver egentligen inte så mycket, de kan förvandla träd till både drakar och hästar med sin fantasi. Tanken är att här ska finnas något både för de riktigt små och för de lite äldre barnen, säger Judith Etzold. Vildmarksgymnasiet som ligger i Unnaryd är också involverat i projektet. -De sysslar bland annat en del med utomhuspedagogik och vi hoppas att de kan vara med och utforma idéerna. Dessutom har de motorsågskurser för en del av sina elever och de kunskaperna skulle vi också kunna använda oss av, berättar Judith vidare. Tanken är att lekplatsen ska ligga bakom idrottshallen i Unnaryd. Arbetsgruppen har inlett diskussioner om ett samarbete med den lokala idrottsföreningen UGOIF, som redan idag sköter underhållet av grönytorna kring idrottshallen. Nästa steg är att få till ett nyttjanderättsavtal för den aktuella marken. 2

3 -Vi ser också fördelar med att en förening står enad bakom exempelvis driften och i de samtal vi haft med idrottsföreningen så verkar det positivt, säger Tina Lindegaard. Nyligen träffade arbetsgruppen representanter från Hylte kommuns samhällsbyggnadskontor och även härifrån får man tummen upp för projektet. -Dessutom har vi kontakt med 5-6 skogsägare som kan tänka sig att skänka material. Nyligen inledde man dessutom ett samarbete med ett gäng unga killar som vill anlägga en skateboardplats i området. -De kommer förmodligen få ekonomisk hjälp via projektet Ung i Halland. Ambitionen är att det här ska kunna vara en mötesplats för alla, där de olika grupperna kan hjälpas åt och skapa en gemensam plattform. Det är roligt om det kan skapas en större projektgrupp säger Lena Hagman, landsbygdsutvecklare i Hylte kommun. Hon ser sig själv och LISA som en lots i projektet, och hoppas kunna fortsätta vara med och stötta och hjälpa till med samordning och utvecklandet av planerna. -Vi kan ordna studiebesök och fånga in rätt folk inom kommunen för att föra processen vidare. Vi lyssnar till vad folket i bygden vill göra och försöker tillgodose deras önskemål. Redan i våras åkte gruppen med hjälp av LISA-projektet till Varberg, där det finns liknande naturlekplatser vid flera skolor. Framöver ser Lena Hagman möjligheter till att till exempel vara med och starta studiecirklar kring återstående frågor, som vilka säkerhetsregler som gäller kring den här typen av lekplatser. Ännu vågar arbetsgruppen inte sia om när naturlekplatsen kan vara i bruk, men det finns redan många planer på hur man kan utveckla den ytterligare när den väl finns på plats. -Det bor så många barnfamiljer i området, och inte minst kommer det många familjer hit på sommaren och turistar. Så småningom kan vi kanske utveckla det här till en samlingspunkt med till exempel grillkvällar, naturvandringar och snickarverkstäder, hoppas Judith och Tina. Text: Hanna Johansson Næringsutvikling i fokus Publisert av Randi Røinaas Lomeland Hva skal vi leve av på bygda? En av LISAs hovedaktiviteter er næringsutvikling. Forrige uke var partnere i LISA samlet for å drøfte hvordan vi skal jobbe med næringsutvikling i LISA-bygdene. 3

4 Det er Norddjurs kommune i Danmark som er hovedansvarlig for denne aktiviteten og som kalte inn til samarbeidsmøtet i København 21. januar. De fleste partnerne i LISA har nå arbeidet fram lokale utviklingsplaner for LISA-bygdene, og nå starter arbeidet innenfor de konkrete arbeidspakkene / hovedaktivitetene. Det er store forskjeller på næringslivet i de forskjellige LISA-bygdene, noen bygder har store varehus som Gekås i Ullared, mens andre bygder har landbruksnæring, håndverksbedrifter og dagligvare. - For oss er det viktig å få fram mulighetsbildet for næringen på Evje, synliggjøre omsetningstall og finne fram potensialet som ennå ikke er utnyttet, forteller Knut Kjetil Møen, som er prosjektansvarlig for LISA i Evje og Hornnes kommune. Møen har lang erfaring i næringsutvikling, og tror tiltak som kan inspirere grundere og etablerere vil være viktig i næringssatsningen i LISA. Kommunens rolle som tilrettelegger for etablering av ny næringsvirksomhet er også viktig. Hva skiller næringslivet på landsbygda fra næringslivet i byen? Hva skal bygda leve av? Finnes det en felles metode for å løse felles utfordringer? Gjenbruk av tomme landbruksbygninger? Hvem skal skape næringsutviklingen? Mange spørsmål ble reist under samlingen, nå skal LISA jobbe systematisk for å finne gode metoder og grenseoverskridende muligheter i det videre arbeidet om næringsutvikling. Næringsutvikling er tema når LISA-partnerne mars inviterer til konferanse med næringsutvikling som tema, på Ästad gård i Varberg, Sverige. - Det er vi som er sentrum Publisert av Randi Røinaas Lomeland - Vi mennesker har forskjellige evner, men alle kan bidra og engasjere seg i utvikling av landbyen sin. Det mener Inger Lise og Wenja som har dannet Fjordbynettverket i Norddjurs i Danmark, hvor frivillige ildsjeler setter farge på landbyene. Inger Lise Maarup og Wenja Schmidt er to driftige damer som leder fjordbynettverket for fem fjordbyer på østsiden av Randers fjord; Hollandsbjerg, Voer, Kare, Udby og Udbyhøj i Norddjurs kommune. Nettverket hadde sin spede begynnelse i Kare, hvor man i 2006/07 ønsket et samarbeid med de øvrige fjordlandsbyer omkring naturpleieprosjekter langs fjorden. Siden da er samarbeidet utvidet til å omfatte en generell styrking av nærmiljøet, omfattet natur, kultur, næring samt bosettingspolitikk. 4

5 - Det er helt sentralt å involvere beboerne i landsbyene i utviklingsarbeidet, mange har gode ideer for utvikling av landsbyen sin, forteller Inger Lise. Fjordbynettverket var Inger Lises ide fra grunnen, etter 30 år i Randers flyttet hun hjem til fødebyen og ville engasjere seg i landsbyen. Hun spurte Wenja om å bli med. Siden har det ballet på seg, og nettverket består nå av 5 fjordbyer. Utviklingsarbeidet i Fjordbyene er også en del av LISA gjennom LISA-partner Norddjurs kommune. Målet er å skape liv og vekst i byer som alene ikke er store nok, men ved å stå sammen og samle de gode kreftene blir sterke. Frivillige arrangerte marked på Stenalt gård inspirert av et gammeldags torvmarked, med utstillere og selgere med håndlagde kvalitetsprodukter. Arrangementet ble umiddelbart en stor suksess, og ble høsten 2010 arrangert for andre år på rad med besøkende. Den lokale teatertruppen Ofelias riddere ble også en suksess da gode krefter i fjordbyene, åtte personer i tallet, gikk sammen om å lage en forestilling med utdrag fra Holbergs Den politiske kandestøber, med utvalgte scener og problemstilling løftet til nåtiden. Forestillingen ble satt opp i de 3 forsamlingshusene som finnes i de 5 fjordbyene og gikk for fulle hus, til og med ekstraforestilling måtte settes opp. Seneste ide blant de frivillige handler om Udbyhøj ved Randersfjorden. Under Napoleonskrigen ble en rekke skanser/festninger med kanoner bygget langs fjorden. Å få tilbake noe av landskapet rundt skansene / festningene som ble laget den gang, er neste prosjekt, alt for å gi landskapet karakter og historisk profilering. Fjordbynettverket har også en rekke kulturaktiviteter gjennom året, og det er mye liv i de tre forsamlingshusene. Wenja er sjef for gruppen som har arrangert høstgudstjeneste, sykkelløpet Tour de Voer, eplemosteri hvor folk kan levere epler til mosting, bingospill, påskemarked og julemarked, faste torsdagsarrangementer for eldre, moteshow, snapsesmaking og felles måltider med innleid kokke. Alt i alt imponerende for landsbyene som i følge damene ikke er en utkant av Danmark, men i sentrum for det hele: - Det er VI som er sentrum mellom mange av Danmarks største byer. Det går to ferjer over Randersfjorden, det er 30 minutter i bil til Randers, 45 minutter til Aarhus og Grenaa, og 1 time til Ålborg. Mennesker kan flytte til oss og så pendle til arbeid. De er hjertelig velkomne, avslutter Wenja og Inger Lise som fortsetter sitt engasjement for å gjøre landsbyene langs Randersfjorden til et godt sted å bo. Se bilder fra fjordbyerne ved å klikke på "se flere bilder" under ingressbildet øverst. Tekst: Randi Røinaas Lomeland Foto: Wenja Schmidt og Randi Røinaas Lomeland 5

6 Stor interesse for genanvendelse Publisert av Randi Røinaas Lomeland Torsdag 20. januar mødte cirka 30 interesserede op på Allingåbro Hotel for at høre om mulighederne for at genanvende tomme landbrugsbygninger til nye formål. Se video fra møde her: Se video fra mødet (link til YouTube) På inspirationsmødet blev der givet eksempler på, hvordan man andre steder har givet bygningerne nyt indhold til blandt andet småproduktion og overnatning for turister. Der blev skitseret de lovgivningsmæssige rammer, og der blev orienteret om støttemuligheder fra LAGDjursland. Hvis man har lyst til at arbejde videre med en ide og har spørgsmål til, hvordan man griber tingene an, kan man kontakte initiativtagerne til mødet: Djursland Landboforening Norddjurs Kommune kultur- og udviklingsafdelingen, Norddjurs Erhverv LAG Djursland Videncentret for Landbrug Læs oplæg fra mødet: Inspiration til genanvendelse af tomme bygninger Lovgivningen Om LAGDjursland Få mere inspiration på Tekst: Kirsten Helby, Norddjurs kommune 6

7 Examensarbete om landsbygden Publisert av Ida Fridvall Studenterna Caroline Werner och Pauline Svensson läser arkitektur på Chalmers i Göteborg och gör under våren sitt examensarbete inom ramen för LISA och fokuserar på LISA orten Kungsäter. Studenterna beskriver upplägget av sitt examenarbete inom landsbygdsutveckling och arkitektur följande: I vårt examensarbete i arkitektur på Chalmers arbetar vi med Kungsäter inom LISAprojektet. Vi kommer att fokusera på hållbarhetsfrågor och diskutera dessa genom tre nivåer. I den första nivån ser vi på landsbygden generellt i Sverige; hur den ser ut idag, i framtiden och varför. I mellannivån zoomar vi in på Kungsäter och fokuserar på de olika system som finns och hur de kan designas på ett mer hållbart sätt. Här ingår bland annat transportsystem, avfall, energi och andra resurser. I den tredje nivån går vi ner i detalj och ger förslag på hur bostäder anpassade för landsbygden skulle kunna se ut med utgångspunkt för en tomt i Kungsäter. Finns det andra behov och önskemål för en bostad på landsbygden jämfört med i staden? Vilka kvaliteter finns? Hur tar det sig uttryck i arkitekturen? 7

8 Framtidens Rydöbruk- elevarbete Publisert av Ida Fridvall Nu var det äntligen Rydöelevernas tur att illustrera med ord och bild deras syn på framtidens Rydöbruk. Eftersom Rydöbruk är ett långsmalt samhälle, har man på skolan bestämt att avbilda det på ett 3 meter långt papper. De tomma grönmålade ytorna längs med vägen och Nissan, fylldes snabbt ut med elevernas färgglada imponerande idéer. Under en förmiddag blev Rydöbruk ett samhälle som i framtiden erbjöd en mängd attraktioner och service, allt från en linbana över Nissan till betagande hotellkomplex i trädtopparna. Eleverna hade tänkt på det mesta och oavsett ålder på besökare eller invånare, skulle sysselsättning finnas för alla. I Rydöbruk skulle man bo kvar och njuta av det ljuva livet. Elevernas visioner kan nu beskådas på Torups bibliotek fram till den 7 mars. Text: Joanna Surowka, Planarkitekt Hylte Kommun Foto: Lena Hagman, Landsbygdsutvecklare Hylte Kommun LISA-bygdene Publisert av Randi Røinaas Lomeland De 16 partnerne i LISA jobber med landsbygdsutvikling i utvalgte bygder. Vil du vite mer om disse bygdene? Følg linken her: 8

9 Ved å følge denne linken finner du beskrivelse og bilder av bygdene i Norge, Sverige og Danmark som er valgt ut i LISA-prosjektet. Dansk landskap i endring Publisert av Randi Røinaas Lomeland For 60 år siden var det landbruk i Danmark. I dag er det og tallet ventes å synke ytterligere de nærmeste årene. Over hele det danske landskapet står tomme landsbruk. Norddjurs kommune jobber med å finne ut hvordan de tomme landbruksbygninger kan brukes på nytt. - De overflødige landbruk er viktige fordi de henger sammen med handel og omsetning i landbruket. Daglig legges det ned 10 landbruk i Danmark, og denne bygningsmassen må vi ha en plan for, sier Jens Peter Jellesen, direktør i Dansk Landbrugsformidling AS. Jellesen deltar sammen med Kræn Ole Birkkjær (landskonsulent for Videncentret for Landbrug) i et planleggingsmøte med Kirsten Helby og Kirsten Bjerg fra Norddjurs kommune. Gjennom LISA har Norddjurs kommune en satsning på gjenbruk av tomme landbruksbygninger. Gjennom vinteren har flere møter vært arrangert hvor fokuset var å belyse mulighetene for gjenbruk av tomme landsbruksbygninger til nye formål. Undersøkelser viser at kvadratmeter tomme landbruksbygninger er verd å bevare i Norddjurs. Kulturhistorisk verdi Den store nedgangen i landbruk har konsekvenser på mange områder. De neste år vil ytterligere landbruk forsvinne og det jobbes fra danske myndigheter aktivt for å finne ut hva som skal bevares som har kulturhistorisk verdi, og hva som kan saneres. Hvert år de neste 15 årene skal 500 millioner kroner brukes til å rydde opp på gamle landbrukseiendommer. Bygningsmassen er av svært varierende kvalitet, slik at noe må saneres og andre kan anvendes til andre former for næring. Gjennomsnittsalderen på landmenn (bonden) i Danmark er over 55 år, og de som ønsker å selge landsbrukene sine er ofte over 70 år. Nettstedet formidler kontakt mellom kjøpere og selgere av nedlagte landbruk. gir også inspirasjon til nytt liv i bevaringsverdige landbruksbygninger. 9

10 20. januar var 30 interesserte samlet til informasjons- og inspirasjonsmøte for å høre om mulighetene til å gjenbruke tomme landbruksbygninger til nye formål. Video fra møtet er lagt ut på YouTube: - Vi har arbeidet med denne problemstillingen i mange år klarer vi å få til en utvikling av 3 5 nedlagte landbruk i Norddjurs vil dette prosjektet (LISA) være en suksess, avslutter Jellesen. Les også tidligere omtalte saker om temaet på våre nettsider. Näringslivsfrukost Publisert av Ida Fridvall Årets första Näringslivsfrukost i Ullared drog storpublik ca 100 personer deltog. Ämnet för dagens föreläsning var Ullareds väg in i framtiden. Frukostarna arrangeras i samarbete mellan Företagarna, Falkenbergs Näringsråd, Falkenbergs Näringsliv AB, Falkenbergs Sparbank, Gekås i Ullared, TEK och projekt LISA. Fredagen den 11 februari hölls den första näringslivsfrukosten av tre planerade. Här kan du läsa mer om det första frukostmötet. Text: Inger Karlsson 10

11 Sprøttrup borg som turistmagnet Publisert av Randi Røinaas Lomeland turister besøker Sprøttrup borg i Skive årlig. Borgen er en av Danmarks best bevarte borger, og gjennom flere konkrete prosjekt ønsker kommune og lokalbefolkning å doble antallet besøkende. En ny inngang til borgen skal bygges, og en overnattingsgård i tilknytning til borgen er under planlegging. Sprøttrup studegård skal om alt går etter planen bygges om som en studegård i tilknytning til borgen. I dag er den tidligere borggården i privat eie, men det jobbes med å kjøpe gården tilbake. Gården er preget av forfall og deler av gården må saneres og bygges opp på nytt etter originale tegninger. Skive kommune, statlige institusjoner, skog- og naturstyrelsen og frivillige krefter er involvert i prosjektet med opprustning av Sprøttrup studegård. Det forventes at prosjektet er på plass i løpet av 5 år. I prosjektet vil det være viktig å skape en forbindelse med borgen i arkitekturen, og med tilpasset økologisk studeproduksjon som passer til historien og kulturelle betingelser i området. Samtidig må gården bygges med tanke på framtidens landbruk. Om prosjektet lykkes vil det bidra til nye arbeidsplasser i området, som igjen kan bety at mange nye familier vil etablere seg i Salling, noe som igjen vil få stor betydning for landsbyen. Det jobbes med flere turisttiltak rundt borgen. En rekke prosjekter i gang i området, med mellom 60 og 80 millioner i nye midler av disse kommer fra kommunen, resten er eksterne midler. Utviklingsarbeidet i prosjektet støttes av LISA/Skive kommune. Tekst og foto: Randi Røinaas Lomeland 11

12 För dig mellan år Publisert av Ida Fridvall Innan jul genomförde vi en undersökning på Örnaskolan som visade att du och dina kompisar har en massa bra idéer på saker att arrangera/göra/ändra i Unnaryd, Torup, och Rydöbruk! Det handlade om badplatser, crossbanor, dansgrupper, ungdomskvällar, isslingor, skidbackar med mera! Nu är det dags att träffas och diskutera hur vi går vidare! Kom till:torups Gästis 2 mars 17:00 eller Vildmarksgymnasiet i Unnaryd 28 mars 17:00 Ingen anmälan krävs och självklart bjuder vi på gott fika! :) Aktiviteten är ett samarbete mellan Ung i Halland och LISA, Landsbygdsutveckling i Skandinavien Gilla Ung i Halland och LISA på FaceBook! Karin.back@hylte.se Lena.hagman@hylte.se Inbjudan till After School Hittar du här! 12

13 Viste seg fram på planfestival Publisert av Randi Røinaas Lomeland LISA markerte seg med stor stand under Planfestivalen i Songdalen torsdag 17. februar. Kilen i Songdalen er en av de utvalgte LISA-bygdene i Norge. Songdalen kommune arrangerte planfestival for første gang, for å presentere kommuneplanen på en ny måte for innbyggere. Med en rekke stands, gratis pølser og poitisk debatt ledet av Kåre Valebrokk ønsket man å engasjere innbyggerne i kommunens planarbeid. LISA viste seg fram med nye rollups og veggtegning over Kilen i Songdalen. I Kilen er interessen for å utvikle bygda stor, 70 personer møtte opp på folkemøte i høst, og en egen stedsutviklingsgruppe er etablert. Flere av prosjektlederne fra de norske LISA-kommunene deltok under planfestivalen. Foto fra venstre: Torgeir Haugaa (næringssjef i Vennesla), Arild Tveide (prosjektleder Birkenes), Thor Skjevrak (prosjektleder Songdalen) og Olav Nordheim (prosjektleder Vennesla). 13

14 Nytt liv for Kræn Vindes Gård Publisert av Randi Røinaas Lomeland Unge mennesker med diagnosen ADHD skal få et alternativt utdanningsløp om prosjektet Kræn Vindes Gård i LISA-kommunen Skive godkjennes. Med opp mot 100 nye arbeidsplasser er dette godt nytt for landsbyen Salling. Et kombinert botilbud og utdanningssted for unge med ADHD-diagnose er under planlegging i den gamle Kræn Vindes Gård i Nord-Salling, en liten landsby nord i Skive kommune. Hele lokalbefolkningen støtter opp om planene om å bygge om en tidligere storgård til et utdanningssenter. Tanken er at de unge som er mellom 17 og 25 år skal lære et håndverk i løpet av et treårig utdanningsløp. Den enkelte elev skal få en individuell tilpasset plan. Prosjektet kan deles i tre utdanningssenter, oppholds- og bosted for elevene og utviklingsfond i forhold til bygningsmassen. Mange barn med ADHD faller utenfor ordinære utdanningsløp, og gjennom tre år på Kræn Vindes Gård er også botrening sentralt. Elevene kan også få et fellesskap gjennom å treffe andre som har samme diagnose. Stor entusiasme Anne Berggren er en av drivkreftene bak prosjektet som har jobbet med planleggingen i flere år, og nå er prosjektet til godkjenning hos danske myndigheter. Berggren trekker fram det gode samarbeidet med beboerne i landsbyene Nord-Salling og Fuhr, samt støtte fra Skive kommune, som suksessfaktorer i planleggingsfasen. - Alle er så positive til dette, jeg har stor tro på at prosjektet gjennomføres. Folk som har bodd her i generasjoner samarbeider med nye innflyttere, og har utviklet et langt og godt samarbeid. Selv pensjonistene på aldershjemmet kjenner til prosjektet alle er positive og ønsker det velkommen, forteller Anne, som gjerne vil trekke fram Henrik Wiladsen i Skive kommune som gull verd i planleggingsarbeidet med utdanningssenteret. Mange nye arbeidsplasser Skolen vil ha plass til 36 døgnelever og 12 dagelever. Elevene kan komme fra hele Danmark, men det er også åpent for elever fra nabolandene Norge og Sverige. Skoleog bokostnader betales av kommunene som plasserer de unge her, en kombinasjon av sosial forvaltning og skoleforvaltning. I starten vil det være plass til 12 elever i året inntil man er ferdig utbygd, så kan man øke på hvert nytt skoleår. Når elevtallet når toppen med 36 døgnelever og 12 dagelever, vil det være behov for ansatte. 14

15 Så mange nye arbeidsplasser vil bety mye for landsbyene i Salling, som til sammen har rundt 400 innbyggere. Det er kanskje derfor så mange mennesker har samlet seg om prosjektet. 25 personer bare i denne landsbyen har arbeidet i 2-3 år med prosjektet nå er 25 nye frivillige kommet til og entusiasmen er stor. Hestehotell I planene er satsning på hestehotell sentralt. Det planlegges å bygge ridestier langs hele Skive kommune, hvor deler av Kræn Vindes Gård kan være et hestehotell hvor både hest og eier kan overnatte underveis. Hestehotellet er turismedelen av prosjektet som skal drives av skolen og være en del av utdanningen. Ridestiene skal etableres og vedlikeholdes av elevene, i tillegg kommer en gartnerdel hvor elever kan hjelpe til med å passe hagene for eldre borgere. Man må også spise så en egen kantinelinje med sunn og god kost skal etableres helhetstanken og den grønne linje preger prosjektet. En pedal og verkstedslinje til reparasjoner er også en del av planen, når elevene skal ha individuell tilrettelegging kreves det mange alternativer. Med mottoet Gi barna utdannelse så de får et ben ut i samfunnet står Anne Berggren og frivillige krefter på for å få prosjektet i havn. Bildene vedlagt denne saken (under se flere bilder) er hentet fra en planskisse datert mars 2010, og kan avvike fra de endelige tegninger av gården. Av: Randi Røinaas Lomeland Jag brinner för Vallberga Publisert av Ida Fridvall Efter att ha bott på annan ort i över trettio år flyttade Anne Lis Gemhagen tillbaka till barndomsorten Vallberga för två år sedan. Nu blir hon ideell samordnare för LISA-projekten i bygden. -Jag brinner för Vallberga och hoppas kunna få många andra bybor engagerade i arbetet med att utveckla och göra det lite mysigare på orten. Anne Lis Gemhagen är 58 år och nyligen hemflyttad till Vallberga efter många års boende i Skåne. Hennes engagemang för bygden började egentligen med en hundpromenad genom byn, då hon slogs av hur tråkigt det såg ut på många håll. Tiden hade stått still och allt var ungefär detsamma som när hon bodde här som ung. -Jag tog en massa foton på platser som jag tyckte såg tråkiga ut och skickade in till kommunen. Bland annat fick planarkitekten ta del av bilderna och så småningom kom jag i kontakt med både byalaget och LISA. 15

16 Liksom på de andra LISA-orterna i Halland har det även i Vallberga upprättats en Lokal Utvecklingsplan, LUP, som i slutet av 2010 godkändes av byalaget och som nu har renskrivits av Reino Jacobsson, LISAs landsbygdsutvecklare i Laholm och hans medarbetare Maria Benulic. Dokumentet kommer att ligga till grund för bybornas fortsatta arbete med att göra orten mer attraktiv. -Redan i dag har Vallberga bra förutsättningar. Det ligger inte långt från Helsingborg, det tar knappt tio minuter till Laholm och fem minuter till havet. Men man kan göra det mysigare, menar Anne Lis Gemhagen. Nu när den lokala utvecklingsplanen färdigställts är tanken att invånarna ska börja jobba utifrån planen och påbörja förändringsarbetet. Kruxet i Vallberga är att få folk att engagera sig. -Så här det för många av de mindre orterna, man brottas med att försöka hitta nyckelpersoner som är villiga att samordna och ta ansvar för att det verkligen händer något, säger Reino Jacobsson. Genom att utse Anne Lis Gemhagen som ideell samordnare kommer arbetet för Byalaget att underlättas och tanken är också att hon ska fungera som inspirationskälla för övriga Vallbergabor. -Jag har en del av mina barndomskompisar kvar och känner många i området. Samtidigt rör jag mig mycket ute i samhället och träffar folk på mina promenader med hundarna. Det ger många bra tillfällen att prata med invånarna om vad de är intresserade av och vad de kan tänkas vara sugna på att hjälpa till med. Förhoppningen är att få med så många som möjligt, både äldre och barnfamiljer, säger Anne Lis Gemhagen. I ett första steg hoppas hon kunna komma igång med att snygga upp centrum, vilket redan är på gång, bland annat genom kommunens satsning, tätortsmiljonen som är planerad att genomföras under Vallberga city skulle kunna göras lite mysigare och så finns det önskemål om gångbanor. Det krävs egentligen inte så mycket för att försköna. Vi var ett gäng som åkte på byavandring i Veinge där ett liknande projekt har genomförts de har gjort det jättefint och det hoppas jag att vi också kommer kunna göra. Text & Bild: Hanna Johansson 16

17 Bladet nr 4 Publisert av Ida Fridvall Bladet nr 4 för boende i Älvsered, Ullared, Källsjö och Fagered. Det känns angeläget, spännande och på tiden att det även i vår trakt startat ett lokalt blad. Tanken med tidningen är att värna landsbygden, knyta byarna och oss som bor här närmare varandra, att informera om händelser, vad som skett, sker, kommer att ske.läs bladet här Lokale utviklingsplaner på nett Publisert av Randi Røinaas Lomeland Nå kan du finne de lokale utviklingsplanene som er utviklet gjennom LISAprosjektet på våre nettsider. Under hovedmenyfeltet "Mobilisering og utvikling" finner du menypunktet "Lokale utviklingsplaner". Her er de fleste lokale utviklingsplanene som er utviklet gjennom LISA-prosjektet lagt ut. Du kan også følge denne linken 17

18 Konferanse næringslivsutvikling Publisert av Randi Røinaas Lomeland Tirsdag og onsdag denne uka arrangerer LISA næringskonferanse på Ästad gård i Varberg, Sverige. Nær 70 personer er samlet til to dager med næringsutvikling i fokus. Entreprenörskap i glesa strukturer Hur betydelsefullt är företagandet för landsbygden? Hur är det att driva företag i Skandinavien? LISA bjuder på konferens med inriktning mot Näringslivsutveckling på landsbygden, LISAs syfte är att skapa framtida och varaktiga nätverk och samarbetsstrukturer över gränserna för att nå huvudmålet: positiv näringsutveckling på landsbygden. Konferensen börjar vid lunch den 8:e mars och avslutas vid lunch den 9:e mars., och bjuder på seminarier, praktik, teori och studiebesök. Plats: Ästad Gård, Varberg, Sverige. Partnermöte i LISA börjar efter konferensen 9. och 10. mars. Se bifogad fil med inbjudan til konferens. Følg våre nettsider og facebook-side med oppdatert informasjon fra konferansen! Facebook: Skandinavia/ Näringslivsfrukostar drar fulla hus i Ullared! Publisert av Ida Fridvall Frukost, spännande föreläsning och möjlighet att träffa andra företagare på orten. I vår är LISA-projektet med och arrangerar näringslivsfrukostar i Ullared. Träffarna är populära, vid första tillfället deltog hundra personer. Fredagen den 11 mars är det dags för en ny omgång. 18

19 Vid tre tillfällen i vår har lokala företagare i Ullared möjlighet att träffas över en frukost för att byta idéer och ta del av aktuella ämnen för bygden och inte minst kommunens planer för orternas utveckling under de närmaste åren. -Näringslivsfrukostarna har funnits tidigare men legat nere ett tag. Nu gör vi en ny satsning med förhoppningen att kunna träffas tre gånger på våren och tre gånger på hösten, säger Inger Karlsson, landsbygdsutvecklare för LISA och sammankallande till näringslivsfrukostarna. Det är ett stort antal organisationer och föreningar som gemensamt arrangerar träffarna. Utöver LISA-projektet står även Falkenbergs Näringsråd, Gekås, Teknik och Kompetenscentrum, Falkenbergs Näringslivs AB, Interreg IVA, EU, Falkenbergs Sparbank och Företagarna bakom satsningen. -Det är väldigt kul och viktigt att så många är med och samarbetar. Vi vill göra något som företagarna har nytta av. Det här blir ett sätt för dem att träffas, och kanske kan det så småningom bildas ett nätverk mellan företagarna i inlandet, säger Inger Karlsson. Näringslivsfrukostarna sker i Gekås konferenslokal. Vid första träffen var det just Gekås vd Boris Lennerhov som kom och berättade om utvecklingen av företaget. På plats fanns även näringslivschef Catharina Rydberg Lilja och stadsbyggnadschef Inge Emanuelsson. Tillsammans pratade de om framtida planer för Ullared, under rubriken Ullareds väg in i framtiden. Träffen drog fullt hus med hundra deltagare, och nu hoppas Inger Karlsson på en repris inför den andra träffen som inträffade fredagen den 11 mars. -Redan mer än en vecka före träffen hade vi runt 50 anmälningar, säger hon. Till den andra näringslivsfrukosten kommer Ingela Molander, vd för Falkenbergs Turist AB för att berätta om turismens betydelse nationellt och lokalt. -Jag kommer bland annat att prata om den nya turiststrategin för Sverige som innebär att vi ska fördubbla landets turistintäkter fram till Ullared är landets största besöksmål, sett till antalet besökare. Över fyra miljoner kommer hit varje år och här finns stor utvecklingspotential, menar Ingela Molander. Det är som bekant shoppingsindustrin som främst har satt Gekås på kartan, men Ingela Molander tror att även den lokala turismen runt omkring går att utveckla så att turisterna stannar längre. -Ungefär två miljoner av de unika besökarna på Gekås kommer tillbaka igen. Första gången är de ofta helt fokuserade på att shoppa, men andra gången kanske de vill göra mer, säger hon. Till näringslivsfrukosten kommer hon även att ha sällskap av Linda Petersson som driver Ästad Gård och är även nybliven ägare av Lyahemmet. -Hon ska berätta om sina framtidsplaner och hur det är att driva upplevelseföretag i Hallands inland. Vi har många småföretagare i den här regionen, många av dem jobbar med hållbar utveckling och flera är även med i ett större Slow Valley-projekt med andra företag och kommuner som ligger längs Ätran, säger Ingela Molander. Den tredje och sista näringslivsfrukosten äger rum den 15 april, då Anna Åxman, marknads- och försäljningskoordinator på Hotel Tylösand samt egenföretagare, kommer för att bland annat prata om sociala medier och nya trender. Text: Hanna Johansson 19

20 Samarbete mellan generationer Publisert av Ida Fridvall Att samarbeta över gränserna är A och O - detta inte minst för dem som bor på landsbygden. Så resonerar den lokala SPF-föreningen i Ullared som med hjälp av LISA-projektet har inlett samverkan tillsammans med eleverna på ortens högstadium, Apelskolan. En viktig del av LISA-projektets arbete med att ta fram lokala utvecklingsplaner för medlemsbygderna är att ta reda på vilka framtidsvisioner invånarna har. Vid ett möte i Ullared hösten 2010 framkom det att större samverkan var ett starkt önskemål bland byborna. -Det kommer väldigt mycket turister till Ullared tack vare Gekås som lockar över fyra miljoner besökare varje år. Men samtidigt har vi som bor här permanent blivit lite anonyma, inte minst för varandra. Vi har försvunnit i mängden. Därför tror jag att ett större samarbete där vi lär oss att umgås generationer emellan vore jättebra, säger Hans Hansson, en av eldsjälarna som kommit att engagera sig i LISA-projektets arbete i Falkenbergs inlandsorter Ullared, Kjällsjö, Fagered och Älvsered. Nina Andersson, samordnarepå stadsbyggnadskontoret i Falkenbergs kommun, tog önskemålet till sig efter mötet och bjöd till ett senare tillfälle in Katrin Carlsson, ordförande i Ullareds idrottshallsförening. -Katrin jobbar precis med den här typen av frågor kring samverkan, och då främst när det gäller den nya idrottshallen där man fått en mötesplats för alla åldrar. Jag tog kontakt med henne för att höra hur man kunde jobba vidare med att skapa ännu större gemenskap på orterna, berättar Nina Andersson. Den nya idrottshallen i Ullared har blivit en gemensam samlingsplats för invånare i alla åldrar. Här möts skola, företag, föreningar och invånare över gränserna. Den lokala SPF-föreningen, har varit särskilt engagerade, detta inte minst eftersom de dragit igång mattcurling som blivit mycket populärt på orten. -Vi köpte in en matta och i samband med invigningen hade vi några deltagare från SPF som visade hur det går till. I senare steg har pensionärerna fått utbilda både lärare och skolklasser på Apelskolan och i takt med att intresset har ökat både bland gamla och unga har vi fått köpa in fler mattor, berättar Katrin Carlsson. Intresset för mattcurling har nu lett till att SPF planerar ett utökat samarbete med Apelskolans elever. I första hand ska pensionärerna hålla idrottslektioner i curling i samarbete med skolans idrottslärare. Andra planer är att SPF-medlemmarna ska kunna hjälpa till som funktionärer vid elevernas lovaktiviteter. Faller det väl ut är tanken att man ska utöka samverkan, något som LISA-engagerade Hans Hansson ser fram emot. 20

21 -Vi vill lära känna ungdomarna i bygden, och tanken är att vi framöver även ska kunna gå in och arbeta som klassmorfäder. Efter en lång tid då det inte hänt så mycket i Ullared känns det just nu som att allt har lossnat. Här fungerar LISA-projektet som en kanal som hjälper oss att samverka över gränserna samtidigt som vi fått ett bra kontaktnät som hjälper oss att hitta rätt, säger Hans Hansson. Text: Hanna Johansson Entreprenørskap og lokal utvikling Publisert av Randi Røinaas Lomeland Et nytt foretak fødes av personlige kontaktnett. Det sier Bengt Johannisson, professor i entreprenørskap fra Jönköpings Universitet. Han var der da LISA arrangerte konferanse om næringslivsutvikling. Hvordan er det å starte foretak på landsbygden uten alle strukturer som ligger i byen? Hvor viktig er et foretak for landsbygda? Det var to av spørsmålene som ble stilt i forkant av konferansen i Varberg mars. Første del av konferansen var en ren fagdag, andre del var en studiereise. - Foretak startes av individer med pasjon og drømmer. Stedet betyr noe i entreprenørskapet, det startes der foretakeren kjenner seg hjemme, og den fysiske, sosiale og mentale nærhet betyr mye, forteller Johanisson, som hadde et spennende foredrag med tittelen Entreprenørskap og nettverk til gagn for lokal utvikling. Johannisson fremhevet viktigheten av å bygge opp kunnskapskapital og kompetanse på bygdene for å drive utvikling. Hanne Tanvig, professor ved København Universitet bekrefter gjennom sin forskning at iverksettere har betydelige uformelle sosiale relasjoner, en sterk sosial kapital. Hun mener man må se på bygda med nye briller og bruke stedets ressurser og evner for å få forretning ut av stedets ressurser. Hennes foredrag Nye typer iverksettere i landdistrikter en nøkkel til utvikling fremhevet tre typer iverksettere: den alminnelige iverksetter, vekstiverksetteren og livsstiliverksetteren. I følge Tanvig var det på landsbygden svært mange livsstiliverksettere, derav mange tilflyttere. Roger Normann fra Agderforskning fokuserte gjennom foredraget Entreprenørskap på landsbygden i Norge på nettverksmodeller for næringsetablering og viktigheten av kommunal støtte til næringsetablering. 21

22 Vellykkede foretak Konferansen bød også på eksempler på mennesker som har startet vellykkede foretak på landet, et eksempel var familien Teebay fra Tyskland som kjøpte gård i Halland i Gjennom de siste årene er den viden kjent for fine kvalitetsprodukter, Gudmundsgården kjøttspesialiteter. De har satset på klassiske kontinentale produkter av svin, og har nå over 20 ansatte sysselsatt på gården, noe som betyr mye for landsbyen. Ralf Tebayy fokuserte på områdets historie da de valgte retning for foretaket. Gården produserer nå over 60 produkter og lager nye produkter hver måned. Ivar Åsland kunstner og designer med airbrush som verktøy holdt foredraget om landsbygden som sin plattform for hele verden. Studiebesøk Dag to under konferansen var det tid for studiebesøk i området, hvor Boris Lennerhov fra kjøpesenteret Gekås Ullared (kjent fra tv-serien med samme navn) fortalte hvordan det var mulig å omsette for 3.9 milliarder svenske kroner i 2010 på et sted med 800 innbyggere Videre besøkte vi Källsjö mejeri som produserer Halländsk ostkaka og AB Maa Såg - bygdens lokale sagbruk med en årsproduksjon på ca m3 i året Partnermøte Etter konferansen var avsluttet forsatte LISA-partnerne med partnermøte, og prosjektarbeide i de forskjellige satsningsområdene Attraktivt boende, Næringsutvikling og Besøksnæring. Konferansen og partnermøtet ble holdt på flotte Ästad Gård i Varberg, Sverige. Se bilder fra konferanse og partnermøte under se flere bilder under ingressfoto øverst på siden. Tekst og foto: Randi Røinaas Lomeland, LISA Vil bidra i utviklingen Publisert av Randi Røinaas Lomeland Landboerforeningen Limfjord og Landbo Limfjord er en interesseorganisasjon for landmenn i Danmark. De følger landsbyutviklingen i Skive kommune gjennom LISA-prosjektet med interesse og vil bidra til en utvikling hvor landmenn og landsbyfolk lever godt side om side. 22

23 - Vi har helt klar en betydning for utviklingen av landdistriktene. Landskapet her i Skive er preget av landbruk, forteller formann i Landboerforeningen, Claus Clausen. Utviklingen i dansk landbruk de siste år (også tidligere omtalt her på LISAKASK.DK) har vært enorm. Tidligere ble alt på landsbygda innrettet etter landbruksproduksjon av matevarer. Nå er det en ny tid og Landboerforeningen spiller aktivt med for å påvirke og sikre produksjon. - Vi må kjempe for vår rett til å være i det åpne landskap, fokuset fra de fleste andre er økt bosetting, grønne korridorer og rekreative områder og økt turisme. Dette ønsker vi også, men det skal fortsatt være plass til landmenn og matvareproduksjon, sier Clausen. Deltidslandmenn Stadig flere landmenn i Danmark går over fra å være fulltidslandmenn til å bli deltidslandmenn. Deltidslandmennene har måtte ta arbeid utenfor gården til å få økonomien til å gå rundt. For Landboerforeningen vil det være viktig å støtte deltidslandmenn spesielt. Liv på landet Landboerforeningen vil bevare liv på landet, hvor bosetning er et viktig element. - Det offentlige sender tvetydige signaler de ønsker tilflytting til distriktene, men sparer inn og fjerner kommunale ytelser. Det kan være vanskelig å gjennomføre tilflytting til distriktene når offentlig service forsvinner til de større byene. Flere ønsker å bo på landet, men finner det besværlig i forhold til offentlig transport med mer, forteller Clausen. Clausen trekker fram det gode samarbeidet mellom Landboerforeningen og Skive kommune, som han mener er langt framme i forhold til landdistriktsutvikling i Danmark. - Å ha tro på det man gjør er avgjørende for å få utvikling. Hva kan gjøres for å lokke de unge ut av byene og ut på landet? Lovgivning kan ikke gjøre det alene, man må finne målgrupper med interesserte og finne lokkemidler som passer dem. Kommunenes overordnede økonomi spiller en rolle, sammen med frivillig engasjement og landmenns egeninteresse i utvikling av lokale områder, avslutter Clausen. Tekst/foto: Randi Røinaas Lomeland 23

24 LISA-film om næring Publisert av Randi Røinaas Lomeland Nå kan du se filmen fra næringskonferansen på Ästad gård på YouTube. Konferansedeltakere ble intervjuet om hvordan de tror man kan få flere livskraftige foretak på landsbygda. Ida Fridvall står for foto og redigering av filmen - som du finner ved å følge lenken Mer om konferansen på Ästad gård mars finner du her. Fremtidens Engesland Publisert av Randi Røinaas Lomeland Det inviteres til folkemøte på Engesland torsdag 31. mars kl 18. I LISA-bygda Engesland er det stor aktivitet i utviklingsarbeidet, og under folkemøtet skal nye tegninger og skisser for framtidens sentrum diskuteres. I bygdebladet Vegdølen kan vi lese følgende: - Ønsker vi at butikken og andre servicetilbud skal fortsette på Engesland er det viktig å skape et attraktivt sentrum - ikke minst for kommende generasjoner, forteller Eva Retterholt, leder av arbeidsgruppa Neste skritt. 24

25 Arbeidsgruppa har i den senere tid planlagt hvordan Engesland sentrum kan fortone seg i et lengre tidsbilde. Arbeidet er kommet så langt at gruppa har tegninger og skisser klare til å legge fram på folkemøtet torsdag 31. mars. Program for folkemøtet som starter kl på skolen: Del 1 Årsmøte i Vegusdal ve og vel (VVV). Rapport fra Kulturgruppa Rapport fra Turstigruppa Rapport fra butikken Rapport fra Vegusdal Forbruksforening Hvordan drives bygdeutvikling i Sverige - besøk av svenske LISA-partnere som forteller om bygdeutvikling i Hylte og Falkenberg. Del 2 Stedsutvikling: Hvordan ønsker du fremtidens Engesland sentrum? Hva er stedsutvikling? Våre tanker om Engesland i 2030 Hva mener du om fremtidens Engesland - gruppearbeid Fremlegging av gruppearbeid Veien videre Les Vegdølen her Bildetekst ingressfoto: Gerd Inger Engesland, leder i Vegusdal ve og vel. Fotograf: Arild Tveide Förverkligar drömmar Publisert av Randi Røinaas Lomeland Under drygt 1,5 år har LISA-projektet arbetat med att skapa unika utvecklingsplaner för varje medlemsbygd. Flera av dem är nu klara, och på sina håll har befolkningen till och med börjat uppfylla sina framtidsvisioner för bygden. I det arbetet fungerar den lokala utvecklingsplanen som ett slags prioriteringsdokument. En av LISAs stora uppgifter är att hjälpa befolkningen i medlemsbygderna att ta fram lokala utvecklingsplaner som är unika för varje enskild bygd. Det arbetat har pågått i drygt ett och ett halvt år och flera av planerna börjar nu bli klara. Men vad är egentligen en lokal utvecklingsplan och vad ska den vara bra för? 25

26 -Syftet med den lokala utvecklingsplanen är att lyfta upp och få fram visioner och mål för den egna bygdens utveckling så att invånarna lättare kan arbeta för gemensamma mål. Överlag är en utvecklingsplan ett bra underlag att kunna föra fram vid kontakt med myndigheter, kommuner och andra institutioner, till exempel om man vill söka ekonomiskt stöd, säger Maria Hagelberg, planarkitekt i Varbergs kommun och aktiv i arbetet med att skapa lokala utvecklingsplaner i LISAs regi. De lokala utvecklingsplanerna ser lite olika ut från bygd till bygd, men bygger alla på samma stomme. Lite kortfattat kan denna stomme delas in i dåtid, nutid och framtid. Den första delen består av en tillbakablick, en slags bygdeprofil där bygdens historia studeras. Denna görs bland annat för att kartlägga platsens förutsättningar, vad som särpräglar bygden, vad den lokala identiteten består av och hur är den uppbyggd. -Det är viktigt att se bakåt för att kunna se framåt, vad vill man bevara och vad vill man förbättra? Var har orten för karaktär och själ? Framtidsvisionen är det väsentliga, men man måste också dra nytta av sin historia och bli medveten om förutsättningarna. Ett viktigt nav i det här arbetet har varit invånarna själva. I Kungsäter, som är en av medlemsbygderna, fick vi till exempel hjälp av två kvinnor som gick ihop och skrev om bygdens historia; vi har fått ta del av gamla foton och till och med fått in någon bok, berättar Maria Hagelberg. I den andra delen av den lokala utvecklingsplanen görs ett nedslag i bygdens nutid, det är en slags analys där man bland annat tittar på svagheter och styrkor i bygden som den ser ut just nu. Sist men inte minst görs en grundlig inventering av bygdens framtidsvisioner. Denna del har kommit att kallas för just vision och är bygdens dokument av invånarnas egna önskemål för hur framtiden ska se ut. Utifrån visionen görs en handlingsplan med ett antal delmål utifrån vilka bygdens invånare sedan arbetar tillsammans för att uppfylla. Visionsdelen består i sig ofta av flera delar, uppdelade efter olika inriktningar, som exempelvis boende och inflyttning, föreningar och fritid eller kultur och besöksnäring. Sedan är det upp till invånarna att själva välja vad som ska prioriteras och i vilken ordning man ska uppfylla målen. På flera orter har det bildats arbetslag som sköter olika målområden. På så vis finns det möjlighet för alla invånare att välja grupp och jobba med det sådant de är särskilt intresserade av eller duktiga på. I flera av de svenska medlemsbygderna har man till visionsdelen tagit hjälp av den unga befolkningen skolelever har getts i uppgift att fundera över miljön de lever. Deras tankar har sedan redovisats, bland annat i form av bildutställningar som funnits tillgängliga för allmänheten att ta del av. Invånarnas engagemang är A och O i arbetet med utvecklingsplanerna från början till slut. Samtidigt finns LISAs landsbygdsutvecklare till hands som spindlar i de lokala näten. -Vi hjälper till att sammanfatta, tar fram underlag, författar, skriver och göra layouten till dokumentet som den lokalal utvecklingsplanen vilar på. Det är ett arbete som invånarna själva kanske inte hinner eller orkar göra ideellt på egen hand och det är en viktig och stor del av LISA-projektets andemening att vi ger hjälp till självhjälp, säger Reino Jacobsson, landsbygdsutvecklare i Laholm och som är med och tar fram utvecklingsplaner för Hishult, Vallberga och Knäred. Här inleddes arbetet, precis som i de flesta andra medlemsbygderna, med att invånarna bjöds in till en framtidsverkstad, där alla intresserade samlades för att säga sitt om bygden. I samband med detta berättade LISAs representanter om idén med lokala utvecklingsplaner och dess betydelse. Därefter har ett flertal möten följt och nu börjar planerna ta form. Som ett resultat har flera av medlemsbygderna nu börjat vidta konkreta åtgärder med utgångspunkt i det man kommit fram till i och som finns nedskrivet i 26

27 utvecklingsplanens visionsdel. I Rolfstorp och Kungsäter har ortsborna till exempel börjat snygga till i de centrala ortsdelarna. -I de här bygderna har man inspirerat varandra till aktiviteter. Det började med att invånarna i Kungsäter blev klara med sin lokala utvecklingsplan och började arbeta utifrån den. Bland annat har man iordningsställt ett område som tidigare var slyigt och buskigt i ortens centrala delar. Man har plockat fram en mysig miljö och nu ska man påbörja ett liknande arbete i Rolfstorp, där ett centralt grönområde ska förvandlas till en fickpark, berättar Kristina Hylander, utvecklingsledare i Varbergs kommun och landsbygdssamordnare inom LISA-projektet. I Varbergsbygderna tog det cirka ett år att skapa de lokala utvecklingsplanerna. -Vi inledde med stormöten i vardera bygd och fick stor uppslutning - till mötet i Kungsäter kom det närmare 100 personer. Tillsammans definierade vi lämpliga utvecklingsområden och tog fram det som var mest spännande att jobba med. I det arbetet har bygdelaget haft en central roll, där utsåg man snart en i styrelsen som skulle vara ansvarig sammankallande, berättar Kristina Hylander. Hon och de andra landsbygdssamordnarna trycker mycket på att utvecklingsplanerna är bygdens egna dokument, de tillhör vare sig kommunen eller någon annan myndighet. När utvecklingsplanen är helt färdig och landsbygdssamordnarna sammanställt och tryckt den, lämnas den över till bygden. Oftast får en aktiv förening huvudansvaret att förvalta den, till exempel en samhällsförening eller ett byalag. -Sedan är det bara att ta fram planen när det behövs, för att se hur man beslutat och prioriterat. Det är ett slags styrinstrument men också en lista med åtgärdspunkter som förhoppningsvis ska komma att bockas av successivt och uppdateras med jämna mellanrum. Det är ett levande dokument som finns till för varje bygds framtid, säger Reino Jacobsson. De lokale utviklingsplanene i LISA finner du her: Text: Hanna Johansson Foto: Lena Hagman 27