FØRESEGNER TIL REGULERINGSPLAN FOR MÅSVIKREMMA SYD

Like dokumenter
FØRESEGNER TIL DETALJPLAN FOR BUSTADOMRÅDE PÅ GBNR. 83/1 M.FL. PÅ AMDAM I ØRSKOG KOMMUNE

FØRESEGNER TIL REGULERINGSPLAN FOR EIT OMRÅDE PÅ RESET PÅ BLINDHEIM I GISKE KOMMUNE

FØRESEGNER TIL REGULERINGSPLAN FOR SKÅRHAUG

FØRESEGNER TIL REGULERINGSPLAN FOR RORBUER OG NAUST PÅ GNR. 84/ BNR. 10 PÅ HELLAND

SAKSBEHANDLING IFLG. PLAN OG BYGNINGSLOVEN SAKSNR. DATO SIGN. Revisjon

SAKSBEHANDLING IFLG. PLAN OG BYGNINGSLOVEN SAKSNR. DATO SIGN. Revisjon

FØRESEGNER REGULERINGSPLAN FOR HJELMESET 3, GNR. 31 BNR. 2, 4 M.FL. HERØY KOMMUNE

REGULERINGSFØRESEGNER I TILKNYTNING TIL REGULERINGSPLAN FOR BAKKEN II, TORPO, ÅL KOMMUNE

FUGLE SKEI - DETALJREGULERING JØLSTER KOMMUNE FØRESEGNER

Reguleringsplan for Sløbakken Årdalstangen. Gnr.27. bnr.251 og 254. Reguleringsføresegner. arkitektkontoret LOCUS as

REGULERINGSPLAN FOR TROVÅG NORD VINDAFJORD KOMMUNE FØRESEGNER

Lindås kommune. Reguleringsføresegner for: Jf plan- og bygningslova (pbl) Kløve bustadfelt, del av gnr. 24, bnr. 1 (Plan-id: )

DETALJREGULERING FOR STADIONVEGEN ØST PLANBESTEMMELSER KVINESDAL KOMMUNE. Plankart datert Plan ID

Reguleringsbestemmelser for Toksåsen Froland kommune Plan nr. NNN

FØRESEGNER DETALJREGULERING JOGARDEN, ROALD, DELAR AV 1/17 MED FLEIRE, VIGRA

FØRESEGNER DETALJREGULERING FOR BUDAFJELLET II - Plan ID

Reguleringsføresegner

Reguleringsplan For Voldstadsletta

REGULERINGSPLAN GRUNNAVÅGEN 2, MOSTER, BØMLO KOMMUNE

ULSTEIN KOMMUNE. FØRESEGNER TIL DETALJREGULERING FOR ØVRE RINGEN Utarbeidd sist revidert PlanID:

Detaljreguleringsplan for Voldstadsletta

Dato: Sist revidert: Plankart datert: Plankart sist revidert: Planen opphever del av/plan nr.

Detaljregulering for Kjørestad, Farsund kommune

R E G U L E R I N G S F Ø R E S E G N E R O M R Å D E R E G U L E R I N G F O R K O R S M Y R A

Føremålet med reguleringsplanen er å leggja til rette for ei utbygging av bustadar med tilhøyrande anlegg.

1 Det planlagte området er vist på planen med angitt plangrense. Innenfor plangrensen skal arealet utnyttes som vist på plankartet.

ULSTEIN KOMMUNE. FØRESEGNER TIL DETALJREGULERING FOR GOTEBAKKEN Utarbeidd sist revidert PlanID:

Føresegner Reguleringsplan for Hansabakken, Sveio

Reguleringsføresegner

REGULERINGSBESTEMMELSER I TILKNYTNING TIL REGULERINGSPLAN FOR FLESJÅ - GNR 114 BNR 1 OG GNR 113 BNR 2, MIDSUND KOMMUNE

R E G U L E R I N G S F Ø R E S E G N E R O M R Å D E R E G U L E R I N G F O R K O R S M Y R A

FØRESEGNER. TIL BEBYGGELSESPLAN FOR OMRÅDA FB2, FB3, FB4 og FB5 I HJELMELANDSDALEN

SANDØY KOMMUNE Gnr/bnr 10/83 DETALJREGULERING FOR SMIHAUGEN 01 FORMÅL.

Reguleringsplan, detaljregulering for: jf. plan- og bygningslovens (pbl) kap.12

Reguleringsføresegner H56, H57, H58 m.fl. og Ringstadsætra Hyttegrend

Detaljregulering Rauli felt C, gnr. 203 bnr. 529

Molde kommune. Reguleringsbestemmelser, detaljregulering for Bolshøyden B1, på Bolsøya. Plan nr

FØRESEGNER TIL DETALJREGULERING FOR RØYSET HYTTEFELT. Dato rev PlanID gjeldande plan:

(Plan-id )

Detaljregulering for Lagård bolig fortetting av eiendom 45/19 m.fl. (Plan nr: _01) detaljregulering

Planbestemmelser VORÅ - del av 99/5. Arkivsak: 12/3953 Arkivkode: PLANR 4045 Sakstittel: DETALJREGULERINGSPLAN FOR VORÅ - DEL AV 99/5

FØRESEGNER TIL REGULERINGSPLAN DETALJREGULERING GISKEREMEN (JOHANGARDEN), GNR. 127 BNR. 34 MED FLERE, GISKE KOMMUNE PLANIDENT:

Reguleringsføresegner for Hillesvåg bustadområde Gbnr 196 / 21 og 30 m.fl.

Planbestemmelser SNIKVEGEN 85 - gnr 123/8 mfl.

REGULERINGSBESTEMMELSER DETALJREGULERING LINS VEG 2

Planbestemmelser SNIK - del av 123/4,111

BESTEMMELSER I TILKNYTNING TIL DETALJREGULERING FOR KNIPLIA PANORAMA

Plan: DETALJREGULERING FOR HAUGNESET. 1 FORMÅL Formålet med reguleringsplanen og de tilhørende bestemmelser er:

Reguleringsføresegner

1.1 Det regulerte området er vist på plankart i mål 1:1000, datert

REGULERINGSFØRESEGN - REGULERINGSPLAN VÅGSMYRAN

REGULERINGSBESTEMMELSER SKOGLY BOLIGFELT

Området reguleres for følgende formål (jfr. Plan- og bygningslovens 12-5):

Herøy kommune MINDRE ENDRING PBL FOR DELER AV VIKE/TOFTEDAL. Enkel omtale av planendring detaljplan etter PBL 12-3, og 12-4.

GULEN KOMMUNE Reguleringsføresegner til detaljreguleringsplan for: Gbnr. 91/1, Mjømna, Mjømna bobil camp og båtferie. Planid:

Føresegner til reguleringsplan Ramberget, Gbnr 46/336 og del av 294, Vestnes kommune Detaljregulering 2014

Vår ref. Saksh.: Gunnar Elnan Arkivkode Arkivsak Dato: 15/4599 Telefon: K2-L12, GBNR-19/1 12/

PLANBESTEMMELSER REGULERINGSPLAN (DETALJ) FOR GRØNDAL HYTTEGREND. PLAN NR Vedtatt , KST sak 91/10

ARENDAL KOMMUNE. Planbestemmelser for Reguleringsplan for Grødevigen

Planbestemmelser Reguleringsplan for Jonsrud, 115/5 og del av 116/1

ELVERUM KOMMUNE. REGULERINGSBESTEMMELSER Mindre endring Del av Grindalen, Arealplan-ID 40-03

Detaljregulering for gnr/bnr 56/295 m.fl., Tjødnåsen Plan ID: Stord kommune

1.2 Planområdet er inndelt i område med fylgjande føremål etter pbl 12-5:

PLANBESTEMMELSER For detaljregulering av Mebostad B14, Bjugn kommune

DETALJREGULERING FOR GNR/BNR 39/32 M. FL., SJOARBAKKEN, STORD KOMMUNE

Sogndal kommune. Vedteken dato: Revidert dato: Reguleringsplan for Lunnamyri Plan ID Reguleringsføresegner Detaljregulering

DETALJREGULERING FOR RINGSTADVEGEN 11

MINDRE REGULERINGSENDRING FOR NORDLIJORDET BOLIGOMRÅDE REGULERINGSBESTEMMELSER

Transkript:

FØRESEGNER TIL REGULERINGSPLAN FOR MÅSVIKREMMA SYD 1 Generelt Området innafor reguleringsgrensa vert regulert til følgjande formål: 1 Bebyggelse og anlegg. Frittliggande småhusbebyggelse. Konsentrert småhusbebyggelse. Fritidsbebyggelse (hytte). Leikeplass. Avløpsanlegg. Vassforsyningsanlegg. 2 Samferdselsanlegg og teknisk infrastruktur. Køyreveg. Gang-/ sykkelveg. Anna veggrunn tekniske anlegg. 3 Grønstruktur. Turveg. Grønstruktur. Det er angitt følgjande hensynssoner innafor planområdet: a.1) Sikringssoner Frisikt. c.) Sone med angitte særlege hensyn Bevaring kulturmiljø. d.) Bandleggingssoner Bandlegging etter lov om kulturminner. 2 Felles føresegner A. Tillaten grad av utnytting vert oppgjeven som bebygd areal i prosent av tomtearealet (%-BYA). Bebygd areal er definert i TEK 10 5-3. B. Gesimshøgde og mønehøgde vert målt som høgde over planert terreng sitt gjennomsnittsnivå. Jfr. TEK 10 6.

C. Felles uteareal skal vere universelt utforma slik at det kan nyttast av flest mogeleg. Jfr. TEK 10 8-2. Spesielt viktig at tilkomsten til leikeplassane blir universelt utforma. D. Byggverk skal ha god terrengmessig tilpasning ut frå hensyn til god arkitektonisk utforming, visuell kvalitet, naturgitte forutsetningar, sikkerheit, helse, miljø, tilgjengeligheit, brukbarheit og energibehov. Jfr. TEK 10 8-3. E. Dersom ein under arbeid kjem over noko som kan vere automatisk freda kulturminne, pliktar ein å stoppe arbeidet og ta kontakt med kulturavdelinga i fylket for avklaring jfr. kulturminnelova 8 andre ledd. F. Eksisterande steingard i området G1 for grønstruktur skal bevarast. Ende steingard som blir berørt av veg 3 skal oppmurast med avslutning på tradisjonell vis. 3 Bebyggelse og anlegg 3.1 Frittliggande småhusbebyggelse, BF1 BF9 A. I områda BF1 og BF2 kan det oppførast bustadhus med 1 etasje med takvinkel 22 grader eller mindre. B. I områda BF3, BF4 og BF5 kan det oppførast bustadhus med maksimalt 2 etasjer. Anten 1 etasje + loft eller kjeller + 1 etasje, med takvinkel mellom 22 og 35 grader. C. Nye bustadhus i dei etablerte bustadområda BF6-BF9 kan oppførast med tilsvarande høgde, takvinkel m.m. som dei eksisterande husa i områda. D. Prosent bebygd areal %-BYA = 40 % for områda BF1 og BF2, og %-BYA=30% for områda BF3 BF9. E. Det kan førast opp garasje/uthus med grunnflate inntil 50 m2. Garasje kan førast opp inntil 0,5 m frå nabogrense, men med takfall til eigen grunn. Dersom garasjen vert oppført med port mot offentleg veg, kan den ikkje leggast nærare vegen enn 5,0 m. Er garasjen plassert parallelt med vegen skal avstanden til regulert vegkant vere minst 3,0 m. Garasje kan ikkje innreiast med rom for varig opphald. F. Krav til oppstillingsplassar for bil vert fastsett til 2 plassar pr. husvære. (inkl. garasje). 3.2 Konsentrert småhusbebyggelse, BK1 og BK2 A. Områda kan nyttast til småhus, rekkehus, 2-mannsbustader eller liknande konsentrert bebyggelse. B. Prosent bebygd areal %-BYA = 40 %. 2

C. Ved søknad om løyve til tiltak etter PBL 21 skal det vedleggast situasjonsplan for heile det aktuelle BK-området som viser: - plassering av avkøyrsle - plassering av bygningar og anlegg - planlagt terrengbearbeiding/ beplanting på tomta - eventuelle forstøtningsmurar o.l. - areal til biloppstillingsplassar m.m. D. Garasje kan førast opp med mønehøgd inntil 6 m og gesimshøgd inntil 3 m over planert terreng sitt gjennomsnittsnivå. Garasje inntil 50 m2 kan førast opp med ein vegg inntil 1,0 m frå nabogrense, men med takfall til eigen grunn. Felles garasjeanlegg må plasserast i avstand frå nabogrense iht. krava i Plan- og bygningslova. Garasje kan ikkje innreiast med rom for varig opphald. E. Krav til oppstillingsplassar for bil vert fastsett til 2 plassar pr. husvære. (inkl. garasje). F. Det skal innafor området avsettast areal til fellesanlegg for renovasjon m.m. 3.3 Fritidsbebyggelse (hytte), H1 A. Området kan nyttast til hytte og eventuelt tilhøyrande uthus. Utforming og fargebruk må tilpassast andre hus i området, og skal godkjennast av kommunen. B. Prosent bebygd areal vert sett til BYA = 30 %. C. Hytte skal ha mønetak med takvinkel mellom 20 og 30 grader. Maks gesimshøgde er sett til 3,5 m. D. Mest mogeleg av eksisterande vegetasjon må bevarast. Det er ikkje tillate med oppføring av gjerde rundt hytta. 3.4 Leikeplass, Leik 1 og Leik 2 A. Leikeplassane skal opparbeidast samstundes med tekniske anlegg for tomtene. B. Deler av leikeplassane skal vere universelt utforma. C. På ein del av områda kan det utsettast benker, grillar og lignende slik at området innbyr til sosialt samvær. 3.5 Avløpsanlegg, A1 A. Området kan nyttast til slamavskiljar eller reinseanlegg for spillvatn. 3

3.6 Vassforsyningsanlegg, V1 B. Området kan nyttast til høgdebasseng for vassforsyning. 4 Samferdselsanlegg og teknisk infrastruktur A. Områda skal nyttast til køyreveg, gang-/ sykkelveg og anna veggrunn. Innanfor områda er det ikkje tillate med andre anlegg eller innretningar enn dei som er nødvendige for anlegg, drift og vedlikehald av veganlegga. 5 Grønstruktur 5.1 Turveg Området kan nyttast som snarveg i byggefeltet og som tilkomst til leikeplass m.m. 5.2 Grønstruktur, G1-G4 Områda skal vere ei buffersone mellom bustadområda og mot tilstøytande LNFområde. Områda kan planerast og beplantast med busker og tre som er vanlege i området. 6 Hensynssoner 6.1 Sikringssoner, Frisiktsone A. I frisiktsonene skal det vere fri sikt i ei høgd på 0,5 meter over nivået til dei tilstøytande vegane. 6.2 Hensynssone Automatisk freda kulturminne A. Hensynssone H 730_1 omfattar eit automatisk freda kulturminne. Kulturminne det er snakk om er ein buplass frå steinalder. Det er ikkje tillat å sette i gang tiltak som kan skade, øydelegge eller utilbørleg skjemme kulturminne. Dette gjeld også mellombels lagring, parkering og deponering av kjørety, bygge- og eller hageavfall og liknande. Den naturlege vegetasjonen skal ivaretakast. Naudsynt skjøtsel bør primært utførast om vinteren når det er frost eller bakken er dekka med snø. 4

6.3 Hensynssone Sikringssone/buffersone til automatisk freda kulturminne A. Hensynssone H 570_1 omfattar sikringssona/buffersona til den automatisk freda steinalderbuplassen, samt den gamle demningsmuren inne på Leik 1-området. Det er ikkje tillat å sette i gang tiltak som kan skade, øydelegge eller utilbørleg skjemme denne sikringssona/buffersona, utan at dette er klarert med regional kulturminnemynde. Dette gjeld også mellombels lagring, parkering eller deponering som er nemnd i 6.2. Den naturlege vegetasjonen skal ivaretakast. -------------- Eigengodkjent i kommunestyresak XX/12 den 23.05.2012 Hans Endre Sæterøy Ordførar 5