Berekraftig gruvedrift? Noreg har hatt lite gruvedrift dei siste 20 åra No startar vi på nytt, og kan setja ny standard Det som har skjedd hittil er lite lovande Landsstyret 20.11.2010
Antall kjende forekomstar Metall: 4600 Industrimineral: 3300 Viktige metallressursar Tal og kart: NGNU 2008
Dagbrot Sydvaranger gruve AS Brønnøy kalk Titania AS
Norsk bergindustri i (2008) 11,3 mrd kroner i salsverdi (eksport 7,2 mrd) 4700 årsverk Uttak Mill tonn Til deponi Mill tonn Stein / pukk 63 1,2 Naturstein 4 3 Industrimineral i 15 3 Malmer 10 4,5 I alt 92 11,7
Sydvaranger gruve AS illustrerer dimensjonane Konsesjon Mill tonn pr år Uttak av malm 7,5 Produksjon av jernkonsentrat 3 Deponi av avgangsmassar (m/ kjemikaliar) 45 4,5 2 m deponi pr år på å1k km 2 Søknad om konsesjon Uttak av malm 15 Produksjon av jernkonsentrat 6 Deponi av avgangsmassar (m/ kjemikaliar) 9 4 m deponi pr år på 1 km 2 Dagbrot gir i tillegg stort uttak av gråberg: 10 15 mill tonn for å koma fram til malmen
Sjødeponi Sør Varanger, oktober 2010 Foto: Jon Aronsen Sjødeopni - Sentralt for bergverksdrift Stor og ukjend påvirkning åiki på ålivet i hav/fjord i mange år FNs arbeid for biomangfald legg spesielt vekt på hav/ kyst Verdsbankens ekspertar anbefalte stans i sjødeponi i 2003 USA, Kanada og Australia og Kina har krav som i praksis forbyr sjødeponi Friends of the Earth, Greenpeace, Oxfam og WWF krev stans i sjødeponi Gruvegiganten BHP Billiton har erklært stans i bruk av sjødeponi Londonkonvensjonen kan bli utvida til å omfatte deponi frå land Urbefolkningar kjempar mot sjødeponi
The Manila Declaration of the International Conference on Extractive Id Industries and didi Indigenous Peoples We call on states: 23-2525 March 2009 to ban particularly harmful extractive practices, including riverine tailings disposal, gas flaring, effluent discharges, submarine tailings disposal, mountain top removal and large scale open-pit mining Mellom anna underteikna av: Seniorrådgjevar Turid Johansen Arnegaard, NORAD
Sjødeponi er ikkje akseptabelt for behandling av gruveavfall. Det er ikkje berekraftig, og i strid med føre var prinsippet. JOINT DECLARATION OF NON-GOVERNMENTAL ORGANISATIONS ON TAILINGS MANAGEMENT. Innspel til handbok om handtering av gruveafall i Australia 2006 http://www.ceaa.gc.ca/050/documents_staticpost/cearref_3394/hearings/sm16.pdf
Sjødeponi har blitt forbode i Australia Statleg handbok om gruveavgang: The handbook does not provide specific consideration of riverine, shallow hll submarine or deep submarine tailings placement methods. Such methods are not supported by the Australian regulatory environment or bathymetric conditions
Australias program for berekraftig gruvedrift Brukt også i andre land, mellom anna Island http://www.ret.gov.au/resources/resources_programs/lpsdpminin g/handbooks/pages/default.aspx
Londonkonvensjonen mot forureining av havet Det meste er forbode å dumpe på ope hav, for eksempel kunstig organisk stoff, Kan få løyve til inert uorganisk geologisk materiale, men først skal ein vurdere tiltak: 1. Gjenbruk, som f.eks tilbakefylling i gruver 2. Annan bruk, som f.eks. vegbygging og byggjematerial 3. Deponi på land eller under vatn (dam) UNEP og Londonkonvensjonen samarbeider bid i dag om å få deponering av gruveavgang frå land inn i konvensjonen. x) x) http://www5.imo.org/sharepoint/blastdatahelper.asp/data_i d%3d25077/1-1.pdf (30.08.2010)
Gruvegiganten BHP Billiton om sjødeponi We will not dispose of tailings or waste rock into a river or marine environment Internasjonal gruvegigant: 41.000 tilsette i 25 land Dift Drift på aluminium, i kol, kopar, mangan, jern, uran, nikkel, sølv, titan, diamantar, olje og gass Our sustainability framework http://www.bhpbilliton.com/bbcontentrepository/docs/oursustainabilityframework2010.pdf
Extractive Industries Review 2000-2003 Omfattande gjennomgang av gruvedrift med mange rapportar Tilråding: Verdsbanken bør ikkje støtte gruvedrift basert på sjødeponi Slam og giftstoff blir nesten alltid spreidd lengre ut enn planlagd Tap av biologisk mangfald, nedslamming og spreiing av kjemikaliar Risikofylt, også på store djup. Tap av mikrobiologisk liv ved store djup kan setja den totale økologiske balansen i fare Tap av gjenvinnbare metall i avgang Det finst nesten ikkje uavhengig forsking på sjødeponi Research report 6. Mining and Critical Ecosystems: Mapping the Risks http://irispublic.worldbank.org/85257559006c22e9/all+documents/85257559006c22e985256ff7004809df/$file/volume6ecosystems.pdf
Press på Verdsbanken om sjødeponi Mange organisasjonar og personar med krav i 2004 om at Verdsbanken skulle stanse engasjementet sitt i gruver som praktiserer sjødeponi: Brev frå miljøorg (Friends of the Earth International, WWF m.fl.) Opprop frå å4f fredsprisvinnarar i med ddesmond dtutu i spissen Felles brev frå 62 medlem av EU-parlamentet + medlem i nasjonale parlament og politiske parti frå heile verda, mellom anna: PSOE (regjeringspartiet) i i Spania, SPD i Tyskland, Democraticparty iusa USA, Liberal Party og New democratic party i Kanada, grøne i Europa og i EU-parlamentet, PSE (sosialistar og demokratar) i EU-parlamentet, PT (regjeringspartiet) i Brasil, Movimiento al Socialismo (regjeringspartiet) i Bolivia, sosialistpartiet i Belgia, mange parti iiii Italia, medrekna Forca Italia (regjeringspartiet), i Frente Amplio (regjeringskoalisjon) i Uruguay, sosialistane i Frankrike etc http://www.edf.org/documents/3636_mppetition_040204.pdf
Mineralavfallsdirektivet - EU Formål å hindre eller redusere negative helse- og miljømessige effektar frå handtering av avfall frå mineralindustrien Omfattar avfall frå prospektering, utvinning, bearbeiding og lagring av mineralressursar, og avfall frå drift av steinbrot Krav om finansiell garanti for å sikre forsvarlig avslutning og etterdrift. Garantien må bli etablert før deponi blir teke i bruk. Deponi for inert utvinningsavfall og ikkje-forureina jord har unntak frå fleire krav og gir forenkla krav for mange steinbrot Opnar for sjødeponi når det ikkje er i konflikt med vannrammedirektivet
Verdas forbruk større enn jordas yteevne Antall nødvendige klod dar Økologisk fotavtrykk Biokapasitet Økologisk gjeld Nødvendig utvikling WWF living planet index / Econ
Forbruket av ressursar må ned Redusert uttak målretta uttak av nødvendige ressursar Gjenbruk av ressursar Rehabilitering av leveområde Mindre nedbygging / gjenvinning av landareale Rehabilitering av vannforekomstar Dette gjeld ikkje minst bergindustrien
Marknad < > Økologi Bergverk kan ha store miljøkonsekvensar og ein må ta grunnleggjande vurderingar: Reelt internasjonalt behov for mineralet/metallet? Det er behov for mange mineral og metall, men: Marknaden aleine kan ikkje avgjera behovet, ein må også vurdere ut i frå verdas ressurssituasjon og økologi Gir drifta spesielt store miljøkonsekvensar? Kan stoffet bli erstatta av andre stoff med mindre miljøkonsekvensar?
FN-toppmøte om biomangfald Nagoya 18.10 29.10.2010 192 land er samla for å få bindande avtale om tiltak for å stanse tapet av naturmangfald innan 2020. Fokus på aukande skade og press på livet i hav og kystvatn. Diskuterer grøn økonomi, der initiativ frå gruveselskapet Rio Tinto blir brukt som døme på aktuelle tiltak 1) Rio Tinto har møtt ein del kritikk opp gjennom åra, men eit interessant opplegg rundt biomangfald som det grunn til å sjå nærare på 1) http://www.teebweb.org/
Biom mangfald Samfunnskontrakt med netto positiv virkning for biomangfald? Gevin nst Tap Netto p ositiv virkn ning ogisk n tiltak av biolo fald utan Tap mangf Miljømessige tilleggstiltak Offset Resttap av biomangfald Rehabilitere Minimalisere Unngå Generelle tiltak Støtte til miljøprosjekt etc Rehabilitere og restaurere tap av biologisk mangfald frå andre inngrep i regionen, uavhengig av bergverket Rehabilitere området til minst same biologisk mangfald Minske graden av negativ biologisk virkning Endre eller sløyfe drift før igangsetting Fritt etter Rio Tinto and Biodiversity 2004: http://www.riotinto.com/documents/reportspublications/rtbidoversitystrategyfinal.pdf
Total Resource Utilisation Holistisk tilnærming til bergverksdrift Det skal ikkje bli avfall - alt kan i utgangspunktet bli brukt til noko nyttig, for natur, samfunn, jordbruk Bruke fleire delar av ressursen Gjenbruk, tilbakefylling, konstruksjon Til beste, totalt sett for natur og samfunn Minimalisere menneskeleg påvirkning på naturen S. Struthers, Total Project Development. 2001
Tilbakefylling California: 1976 / 2003: Lov om tilbakefylling av dagbrot Surface Mining Control and Redamation Act Tilbakefylling skal rutinemessig bli brukt på dagbrot, slik at området kan brukast til andre formål ved avslutta gruvedrift. Londonkonvensjonen om forureining av havet Tilbakefylling skal bli vurdert før ein vurderer deponi
Ta vare på naturrikdomen «Naturen skal tas vare på fordi vi som mennesker er avhengig av den, men også fordi den har verdi i seg selv.... hensynet til miljø [skal] være gjennomgripende i alt vi foretar oss.» Regjeringserklæringa, Stoltenberg II I starten på ei ny satsing på gruvedrift, risikerer Noreg å koma i bakleksa når det gjeld berekraftig og miljøvennleg drift