Høgskolen i Ålesund. Revidering av akkreditering av bachelorgradsstudium i sykepleie

Transkript

1 Høgskolen i Ålesund Revidering av akkreditering av bachelorgradsstudium i sykepleie

2 FORORD Komiteen for revidering av akkreditering av bachelorgradsstudium i sykepleie, Høgskolen i Ålesund, legger med dette fram sin rapport. Komiteen har foretatt sine vurderinger ut fra kriteriene i 10 i UFDs forskrift om akkreditering, evaluering og godkjenning etter lov om universiteter og høgskoler og lov om private høyskoler av 2. januar 2003, 3.1 og 3.2 i NOKUTs forskift om kriterier for akkreditering av institusjoner og standarder og kriterier for akkreditering av studietilbud i norsk høgre utdanning av 5. mai 2003 og UFDs rammeplan for sykepleierutdanning av 1. juli Komiteen har samtidig vektlagt indikatorer på resultatkvalitet i vurderingen. Komiteen har videre etterkommet kravet i komiteens mandat om at komiteens rapport skal inneholde forslag til videre utvikling av studietilbudet ved institusjonen. Som et ledd i komitéarbeidet var komiteen på besøk hos institusjonen 28. april Komiteen takker institusjonen for imøtekommenhet og tilbakemeldinger på spørsmål og problemstillinger som har dukket opp under arbeidets gang. Komiteens innstilling er enstemmig. Borås, Umeå, Bergen, Oslo, 30. august 2005 Kerstin Segesten Professor Högskolan i Borås Komiteens leder Astrid Norberg Professor Umeå universitet Lin Stokke Bachelorgradsstudent Høgskolen i Bergen Anton Havnes Førsteamanuensis Høgskolen i Oslo 2

3 TU1.UT TUBAKGRUNN TU2.UT TUPROFIL TU3.UT TU4.UT TUINTERNASJONALISERINGUT... TU5.UT TUHVORDAN TU6.UT TUSTUDIETILBUDETS Innholdsfortegnelse TUFORORDUT... 2 OG GRUNNLAGET FOR VURDERINGENUT... 5 TU1.1.UT TUBakgrunnUT... 5 TU1.2.UT TUKort beskrivelse av institusjonenut... 5 TU1.3.UT TUGrunnlaget for vurderingenut... 5 TU1.4.UT TUOrganiseringen av rapportenut... 6 OG VISJON FOR STUDIETILBUDETUT... 8 TU2.1.UT TUStudietilbudets profilut... 8 TU2.1.1.UT TUBeskrivelseUT... 8 TU2.1.2.UT TUVurderingUT... 8 TU2.2.UT TUInstitusjonens visjoner for studietilbudetut... 9 TU2.2.1.UT TUBeskrivelseUT... 9 TU2.2.2.UT TUVurderingUT... 9 TUHVORDAN STUDIETILBUDET OPPFYLLER STANDARDER OG KRITERIER I NOKUTs FORSKRIFTUT TU3.1.UT TUStudieplanenUT TU3.1.1.UT TUBeskrivelseUT TU3.1.2.UT TUVurderingerUT TU3.1.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut TU3.2.UT TUFaglig personale og fagmiljøut TU3.2.1.UT TUBeskrivelseUT TU3.2.2.UT TUVurderingUT TU3.2.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut TU3.3.UT TUInfrastrukturUT TU3.3.1.UT TUBeskrivelseUT TU3.3.2.UT TUVurderingUT TU3.3.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut TU3.4.UT TUKvalitetssikringUT TU3.4.1.UT TUBeskrivelseUT TU3.4.2.UT TUVurderingUT TU3.4.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut TU3.5.UT TUBachelorgradsreglementUT TU3.5.1.UT TUKonklusjon og anbefalingut TU4.1.UT TUBeskrivelseUT TU4.2.UT TUVurderingerUT TU4.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut STUDIETILBUDET OPPFYLLER UFDs RAMMEPLANUT TU5.1.UT TUBeskrivelseUT TU5.2.UT TUVurderingerUT TU5.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut RESULTATKVALITETUT TU6.1.UT TUKandidatenes tilfredshetut

4 TU7.UT TUHELHETLIG TU8.UT TUKONKLUSJONUT TU9.UT TUANBEFALINGER TU6.2.UT TUStudentenes tilfredshetut TU6.2.1.UT TUBeskrivelseUT TU6.2.2.UT TUVurderingUT TU6.2.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut TU6.3.UT TUArbeidsgiveres tilfredshetut TU6.3.1.UT TUBeskrivelseUT TU6.3.2.UT TUVurderingUT TU6.3.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut TU6.4.UT TUGjennomstrømming og eksamenskaraktererut TU6.4.1.UT TUBeskrivelseUT TU6.4.2.UT TUVurderingUT TU6.4.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut VURDERINGUT FOR VIDERE UTVIKLINGUT TU10.UT TUVEDLEGGUT TU10.1.UT TUKomiteens mandatut TU10.2.UT TUProgram for institusjonsbesøketut TU10.3.UT TUListe over dokumentasjon benyttet i revideringenut

5 TP PT Av PT Målet 1. BAKGRUNN OG GRUNNLAGET FOR VURDERINGEN 1.1. Bakgrunn NOKUTs styre vedtok 17. juni 2004 å iverksette en revidering av alle akkrediterte bachelorgradsstudier (grunnutdanninger) og mastergradsstudier i sykepleie / 1 sykepleievitenskap.tp for revideringen av de akkrediterte sykepleieutdanningene var å kontrollere at studietilbudene tilfredsstilte gjeldende standarder og kriterier, samt å bidra til å utvikle kvaliteten i studietilbudene Kort beskrivelse av institusjonen Høgskolen i Ålesund er en statlig høgskole med utdanning innen marine og maritime fag, forskjellige ingeniørutdanninger, samt helsefag. Samtlige studenter er samlet i en nybygget, tiltalende og meget formålstjenlig høgskole. Innen helsefag finnes sykepleierutdanning og et antall videreutdanninger for sykepleiere. Totalt har høgskolen 1330 ordinære studenter og ca 140 ansatte. Til sykepleierutdanningen tas det opp 123 studenter årlig Grunnlaget for vurderingen Et viktig grunnlag for vurderingen var institusjonens egen selvevaluering med tilhørende vedlegg. NOKUT sendte 15. oktober 2004 ut mal for denne selvevalueringen. Frist for innsending av selvevaluering med ulike vedlegg som faktaark, profilundersøkelse og kompetansebeskrivelser var 15. februar I tidsrommet november 2004 januar 2005 gjennomførte SINTEF Helse en spørreundersøkelse av kandidatene fra 2003 og 2004 ved det aktuelle studietilbudet. Resultatet fra spørreundersøkelsen ble overlevert NOKUT 10. februar Resultatet ble oversendt institusjonen i forkant av institusjonsbesøket. Videre har NOKUT lagt til rette noe materiale for komiteen fra Database for høyere utdanning (DBH) og Samordna opptak (SO) som grunnlag for vurderingene. Det formelle vurderingsgrunnlaget til komiteen er: Lov om universiteter og høgskoler av 12. mai 1995 / Lov om private høyskoler (privathøyskoleloven) av 11. juli 1988 Utdannings- og forskningsdepartementets forskrift om akkreditering, evaluering og godkjenning etter lov om universiteter og høgskoler og lov om private høyskoler av 2. januar 2003 NOKUTs forskrift om kriterier for akkreditering av institusjoner og standarder og kriterier for akkreditering av studietilbud i norsk høgre utdanning av 5. mai 2003 UFDs rammeplan for sykepleierutdanning av 1. juli 2004 Institusjonen ble besøkt av den sakkyndige komiteen 28. april Til sammen møtte komiteen 25 personer under institusjonsbesøket. Institusjonsbesøket inkluderte møter med 1 kapasitetsmessige årsaker ble påbyggingsstudier innenfor sykepleie (for eksempel jordmorutdanning), desentraliserte studietilbud, deltidsstudier og doktorgradsutdanninger utelatt fra revideringen. 5

6 rektor, leder ved enheten hvor studietilbudet tilbys, studenttillitsvalgt, FoU-ansvarlig, faglig / vitenskaplig personale, samt studenter. I tillegg møtte komiteen praksisveiledere ved høgskolen, kontaktsykepleiere fra praksisfeltet, samt arbeidsgivere til nyutdannede kandidater. Det fullstendige programmet for institusjonsbesøket finnes i kapittel For å forberede institusjonsbesøket hadde saksbehandler i NOKUT et formøte med institusjonen 3. desember Komiteen har hatt møter i forkant av og i forbindelse med institusjonsbesøket. Som et ledd i kvalitetssikringen av rapporten fikk institusjonen 15. juni 2005 tilsendt et arbeidsdokument til uttalelse om faktiske feil og misforståelser. 22. juni 2005 fikk komiteen tilbakemelding på arbeidsdokumentet, og har på bakgrunn av dette gjort noen mindre justeringer Organiseringen av rapporten Rapporten består av ti deler totalt. Del 1 er denne innledningen. Del 2-7 inneholder de sakkyndiges vurderinger samlet ordnet slik: Rapportens del 2 tar for seg profil og visjon for studietilbudet. I denne delen vil det bli gitt en kort beskrivelse vedrørende enkelte punkter som i hovedsak er hentet fra institusjons selvevaluering med vedlegg. Det vil også bli gitt en kort vurdering fra komiteens side. De enkelte avsnitt i del 3-6 er gitt en tredelt disposisjon med beskrivelse, kommentarer og konklusjon med anbefalinger for videre utvikling. Beskrivelsene er i hovedsak hentet fra institusjonens selvevaluering samt informasjon fremkommet under institusjonsbesøket. Vurderingene i del 3 ser på NOKUTs kriterier for bachelorgradsstudier fra NOKUTs forskrift om kriterier for akkreditering av institusjoner og standarder og kriterier for akkreditering av studietilbud i norsk høgre utdanning av 5. mai og 3.2. Del 4 ser på de aspekter ved internasjonalisering som er etterspurt i mal for selvevaluering. Del 5 ser på om aspekter vedrørende UFDs rammeplan for sykepleierutdanning av 1. juli 2004 er oppfylt. Del 6 ser på ulike indikatorer på resultatkvalitet. o Del 6.1. Kandidatenes tilfredshet tar utgangspunkt i funnene fra undersøkelsen som SINTEF Helse har gjort på vegne av NOKUT. o Del 6.2. Studentenes tilfredshet o Del 6.3. Arbeidsgivernes tilfredshet tar utgangspunkt i samtaler med grupper under institusjonsbesøket. o Del 6.4. Gjennomstrømming og eksamensresultater tar utgangspunkt i statistisk materiale etterspurt på et faktaark i forbindelse med institusjonens selvevaluering. Rapportens del 7 gir i tråd med komiteens mandat en helhetlig vurdering av studietilbudet. 6

7 Konklusjonen finnes i rapportens del 8. En samlet fremstilling av komiteens anbefalinger for institusjonens videre utvikling er gitt i rapportens del 9. I tillegg er enkelte utvalgte vedlegg å finne i rapportens del 10. 7

8 2. PROFIL OG VISJON FOR STUDIETILBUDET 2.1. Studietilbudets profil Beskrivelse Studieutbudet har idag ingen särskild profil. Dock finns planer på att centrera egen forsknings- och utvecklingsverksamhet kring brukarinformation, närstående, brukarsamverkan, kommunikation och kvalitetssäkring av tjänster. Man planerar också ett mer utvecklat samarbete med informations- och kommunikationsteknologiämnena som finns vid högskolan. Högskolan menar att tudenterna bör välja studieutbudet eftersom man har en fin studentmiljö och god genomströmning. Varje år har tydligt ämnesfokus och teori och praktik hänger väl samman. Man har god samverkan med hälso- och sjukvården i närområdet och ingår i internationella nätverk Vurdering Profilbeskrivningen är allmän och skiljer sig knappast från den som finns vid alla högskolor. 8

9 2.2. Institusjonens visjoner for studietilbudet Beskrivelse Studieutbudets vision är att utbilda kompetenta sjuksköterskor. Man vill skapa en bättre helhet i studiemiljön, utveckla nya undervisningsmetoder för bland annat att lära etisk reflektion och utveckla kunnandet kring datorbaserade hjälpmedel i vården. Inom fem år skall man ha uppfyllt kravet om 20 % lärarpersonal i förstestilling samt en professor. Man har också planer på att utöka samverkan med andra delar av högskolan kring datorsimulering. Största utmaningarna är ett utökat FoU-samarbete med hälso- och sjukvården och att få ekonomiska medel för den utveckling som behövs Vurdering Kommittén upplever inte att visionerna är speciellt visionära. Snarare speglar de en självklar utveckling vid alla sjuksköterskeprogram. Dock är idéerna kring datorsimulering intressanta och dessa uppmuntras. Ambitionen att ha nått NOKUTs kompetensmål inom fem år är inte tillräcklig och knappast realistisk. 9

10 3. HVORDAN STUDIETILBUDET OPPFYLLER STANDARDER OG KRITERIER I NOKUTs FORSKRIFT 3.1. Studieplanen Beskrivelse Studieplanen är välskriven, följer ramplanen till stora delar och har de bilagor som förväntas. Naturvetenskapliga och medicinska ämnen liksom beteende- och samhällsvetenskap finns med i förväntad omfattning. Fellesdelen genomförs utan samläsning. Närmaste utbildning är studiet till bioingenjör men man har inte hittat några samläsningsmöjligheter med detta program. Dock sker visst lärarutbyte. Pensum är omfattande och helt på norska Vurderinger Det är kommitténs uppfattning at studieplanen är i god ordning och svarar väl mot vad man kan förvänta sig av en yrkesutbildning. Däremot saknas till stora delar sådant som kännetecknar en akademisk utbildning ledande till en bachelorgrad. Litteraturen består i stort av läroböcker. Doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar saknas. Den internationella kunskapsmängd som finns inom området används inte. Det mesta verkar tillrättalagt på gruppnivå och studentens eget kunskapssökande tycks inte ges något större utrymme. Studiet verkar också sakna en genomtänkt teoretisk grund. Den eklektiska bild som beskrivs riskerar att upplevas förvirrande mer än klargörande. Studenterna bekräftar också den bild av vidaregående skole och inte högskola som kommittén fått. Enligt både studenter och praxisvägledare splittras praxisstudierna ofta av uppgifter som åläggs studenterna och som inte är direkt relaterade till det praxisfält som just nu är aktuellt. Studenternas avslutande uppsatser har karaktären av skoluppsatser och fyller inte de krav som ställs på akademiska arbeten Konklusjon og anbefaling För att bli godkänt som ett bachelor-program måste utbildningen lyftas till ett akademiskt studium. Ämnet sykepleie måste diskuteras i kollegiet utifrån ontologiska grunder och ur kunskapsperspektiv och en bas förankras i litteraturen. Innehållet i studiet bör baseras på aktuell forskning i högre utsträckning. Studenterna måste ges möjlighet att söka kunskap utifrån egna frågeställningar i större utsträckning. Visst pensum bör vara från engelskspråkiga och övriga nordiska länder för att vidga vyerna och träna studenten att ta till sig engelskspråkig litteratur. Kraven på studenternas avslutande examensarbeten måste skärpas. 10

11 3.2. Faglig personale og fagmiljø Beskrivelse Inom studiet arbetar en förstelektor, tolv högskolelektorer och åtta högskolelärare. De allra flesta har någon form av pedagogisk utbildning. De täcker en bred variation av kompetens inom sykepleie. Undervisningen täcks i lämplig grad av de fast anställda. Ved institusjonsbesøket hadde rundt 4 % av de tilsatte ved studietilbudet förstestillingskompetanse. Två högskolelektorer är inne i doktorgradsstudier och två till tre høgskolelektorer beräknas kunna ansöka om uppgradering till förstelektor inom den närmaste framtiden. Två högskolelektorer avgår med pension under den närmaste tiden och nyrekryteringar är planerade; en professor och en högskolelektor. Den kompetensutvecklingsplan som fastlagts sträcker sig till 2010 då man beräknar ha 30 % lärare i förstestilling. Finansieringen av denna utveckling är i dagsläget endast delvis ordnad. Ett fåtal lärare arbetar med FoU-arbeten inriktade mot ämnesområdet. Flera är eller har varit, involverade i pedagogisk utveckling inom sykepleiestudiet. Efter kommitténs besök disputerade en högskolelektor för dr.polit.-grad. Derav har rundt 8 % av de tilsatte ved studietilbudet förstestillingskompetanse. Efter kommitténs besök har ytterligare en lärare nått mastergrad och en har lämnat in sin masteruppsats för bedömning. Två lärare söker också uppgradering till förstelektor Vurdering Avdelningen har en klar brist på lärare med högre kompetens. Detta medför att studiet i alltför liten grad fyller kraven som ställs för bachelorgrad. Man saknar också personer som kan leda den fagliga utvecklingen och vara ett stöd för lärarna. Den kompetensutvecklingsplan som föreligger utvecklar kompetensen i en alltför långsam takt Konklusjon og anbefaling Kommittén anser att kompetenshöjning bland lärare måste ske i betydligt högre takt och då framför allt när det gäller förstestillinger. Samarbete med något universitet eller mellan flera högskolor och nyrekrytering på internationell nivå kan vara möjliga vägar att gå. En professor II som vägleder lärargruppen i ämnesutveckling och i FoU-projekt skulle säkert också kunna förstärka. Möjligheterna att använda den vetenskapliga kompetensen som finns på högskolan i stort bör undersökas ytterligare. Modern teknologi bör kunna stödja samverkan även med kompetenta personer långt borta. 11

12 3.3. Infrastruktur Beskrivelse Studiet har trivsamma och ändamålsenliga lokaler tillsammans med övriga högskolan. Samlokaliseringen framhålls som en viktig händelse för studiet och ger möjlighet till en studentmiljö och till god biblioteks- och IKT-service. Biblioteket har generösa öppettider och ett gott utbud av vetenskapliga tidskrifter. Studiet är väl försett med övningslaboratorier och modern utrustning Vurdering Kommittén finner en god infrastruktur Konklusjon og anbefaling Kommittén har inget att tillägga. 12

13 3.4. Kvalitetssikring Beskrivelse Studenternas synpunkter på studiet inhämtas i mitten av varje termin och i slutet av utbildningen. Man är nu i slutet av en revidering av fagplanen. Man har regelbundna möten med ledning, studieansvariga och studentrepresentanter. Man har regelbundna lärarmöten och uppföljning av praxisstudierna. Praxisvägledare saknar oftast utbildning för sitt uppdrag, trots att sådan utbildning erbjuds, och tycks inte heller få det stöd från lärarna som de kan behöva. Studenterna anser kvalitetssystemet otillfredsställande. De får kursevalueringar i slutet av en föreläsning när alla vill gå hem. Vissa synpunkter förs fram genom klassrepresentanterna. Brister finns i återkopplingen till studenterna. Man vet inte om det har hjälpt att klaga. Mötet med lärarna ger intryck av att man arbetar mycket med procedurfrågor och mindre med utveckling av faget och det faktiska innehållet i utbildningen Vurdering Utarbetade rutiner beskrivs men studenterna är inte nöjda med sitt inflytande. Fokus i kvalitetsarbetet tycks ligga mer på formalia och mindre på innehåll Konklusjon og anbefaling Avdelningen bör se över sitt kvalitetssäkringssystem när det gäller studentinflytande och fokus på det fagliga innehållet i utbildningen och på pensum. 13

14 3.5. Bachelorgradsreglement Det finns ett bachelorreglemente för hela högskolan. Detta är i god ordning och innehåller de delar som krävs Konklusjon og anbefaling Kommittén har inget att anmärka. 14

15 4. INTERNASJONALISERING 4.1. Beskrivelse Det finns en klar beskrivning av hur högskolan lägger tillrätta för studenternas och lärarnas möjligheter till vistelse i annat land. Man ingår i Erasmus och Nordplus, bland annat. Under 2004 vistades sex studenter utomlands under en längre eller kortare tid och sju utländska studenter vistades vid studiet. För 2003 och 2005 redovisas inget internationellt utbyte. Ingen del av utbildningen ges på engelska, så inresande studenter kom förmodligen från nordiska länder. Inget internationellt lärarutbyte redovisas, men en australiensisk och en skotsk forskare besökte avdelningen för kortare gästföreläsningar. Något internationellt forskningssamarbete redovisas inte Vurderinger Det internationella utbytet ligger på den nivå som kan förväntas. Detta bör förstärkas i takt med att studiet utvecklas som akademiskt studium Konklusjon og anbefaling Internationellt utbyte finns i förväntad omfattning. Ytterligare internationella kontakter, inte minst inom forskningen, uppmuntras då dessa kan bidra till ökad akademisering. Det är viktigt att identifiera och stödja de lärare som är beredda att undervisa på engelska och bli drivande i det internationella utbytet. 15

16 5. HVORDAN STUDIETILBUDET OPPFYLLER UFDs RAMMEPLAN 5.1. Beskrivelse Studieprogrammet är under bearbetning. Föreliggande plan tycks dock fylla ramplanens mål vad avser täckning av olika områden och kombinationen av sykepleie, naturvetenskap och medicin samt samhällsvetenskapliga ämnesområden. Kopplingen till etik, filosofi och förhållningssätt verkar också väl täckt. Studenterna anser att de kan få de olika delarna att bilda helheter. Fellesdelen läses inte tillsammans med andra studenter. Mer tveksamt är om utbildningen skapar flexibla och förändringsmedvetna sjuksköterskor eftersom fokus finns på här och nu och studenterna bara tränar eget kunskapssökande i begränsad omfattning. Planen beskriver vikten av att undervisa forskningsbaserat och att en grund för kommande akademiska studier läggs men varken studenter eller lärare ger intryck av att man helt lever upp till studieplanens intentioner Vurderinger Kommittén har fått intrycket att det finns en klyfta mellan studieplanens intentioner och den utbildning studenterna faktiskt får. Den akademiska skolningen som förutsätts i ett bachelorprogram verkar svag, även om det anges i planen att studenterna skall lära sig söka kunskap och arbeta med vetenskaplig litteratur Konklusjon og anbefaling Kommittén uppmuntrar det fortsatta arbetet med översyn av studieplanen men vill framför allt betona vikten av att lärarna samtidigt diskuterar sykepleiefagets substans och hur planen skall förverkligas. 16

17 6. STUDIETILBUDETS RESULTATKVALITET 6.1. Kandidatenes tilfredshet Den kandidatundersökning som SINTEF Helse genomförde besvarades av 59 % av de tillfrågade vilket ligger på samma nivå som för landet i stort. Av dessa var 38 % nöjda med studiet jämfört med 52 % för landet som helhet. En del av detta förklaras vid kommitténs besök med att studenterna delvis fick sitta emellan i samband med flyttningen till högskolan. Betydligt mer nöjd är man med praxisdelen, 61 % jämfört med 65 % för landet som helhet. Man värderar lågt lärarnas användning av egen forskning, 23 % mot 40 % för landet. I stort ligger man lika som eller något under landet som helhet på de olika parametrar som mäts. På de öppna frågorna om förbättring av studiet anges brister i administration och organisation av studiet som helhet och i kommunikationen mellan lärare och studenter. Många önskar mer sjukdomslära och mer praxis. Kommittén har uppmärksammat den låga andelen av studenter som är nöjda med studiet som helhet. Avdelningen uppmanas att reflektera över resultaten och vidta lämpliga åtgärder i den mån så inte redan har skett. 17

18 6.2. Studentenes tilfredshet Kommittén träffade fyra studenter, två från första studieåret och en från år två respektive tre. Två var män och två kvinnor. Både unga och vuxna studenter deltog Beskrivelse Studenterna ger en blandad bild av hur de upplever studiet. Delar har varit förvirrande, med oklar uppläggning och oklara förväntningar medan annat fungerat bättre. Bland annat upplevdes motsättningar mellan lärare om vad som gällde vid olika uppgifter. Lärare tycks ha dålig kontakt med varandra, speciellt under andra året. Studenterna ansåg att en del teoriska uppgifter under praxisperioderna splittrade och störde. Ibland var uppgifterna helt fristående från praxisavdelningen verksamhet och studenterna ville hellre fördjupa sig i frågor som direkt anknöt till de patienter de mötte. Synen på obligatorisk närvaro diskuterades. Studenterna upplevde ibland att undervisningen gjordes obligatorisk för att studenterna inte skulle smita från dåliga lärares lektioner. Obligatorium kunde upplevas som ett straff för tidigare studenters synder och ibland signerar man närvarolistor för varandra. Man har uppmanats att söka vetenskapliga artiklar men upplever inte att man har fått någon skolning i hur man gör eller hur man kritiskt granskar. Man känner knappast till de vanligaste databaserna. Skrivstugan verkar mest handla om formalia, marginaler och sånt, enligt studenterna. Man menar att det inte pågår några sykepleieprojekt varken på högskolan eller på sjukhuset, trots att kommittén tidigare fått ett simuleringsprojekt beskrivet för sig. Studenterna kan framföra synpunkter via sina representanter. De upplever dock inte alltid att de blir lyssnade till. På direkt fråga vad som är bäst med studiet säger studenterna att man har fina lokaler, bra lärare speciellt i praxis och att lärarna alltid har en öppen dörr Vurdering Studenterna är både nöjda och missnöjda, vilket är ganska naturligt Konklusjon og anbefaling Vid den pågående översynen av studiet bör studenternas åsikter tas tillvara. 18

19 6.3. Arbeidsgiveres tilfredshet Kommittén träffade fyra representanter för arbetsgivare, två avdelningschefer från Ålesunds sjukhus samt en från kommunens hemtjänst och en från sjukhem Beskrivelse Arbetgivarna från sjukhuset anställde sällan nyutexaminerade sjuksköterskor. Man menar att kvaliteten på dem som kommer ut är mycket varierande. En del är väldigt duktiga medan andra egentligen inte borde ha godkänts. Man menar att detta med forskning blir mer och mer aktuellt, men man har inga konkreta exempel på vad en ny sjuksköterska bör kunna. Nyutbildade behöver generellt tid för inskolning i olika procedurer. Omsorgen om patienten är viktig. De flesta kommer från egna högskolan men det är inte viktigt var man gått sin utbildning Vurdering Arbetsgivarna tillför inga speciella synpunkter till den bild kommittén fått av studiet Konklusjon og anbefaling Kommittén har inget att tillägga. 19

20 6.4. Gjennomstrømming og eksamenskarakterer Beskrivelse Ungefär två tredjedelar av studenterna som startade utbildningen år 2000 och 2001 fullföljde studierna inom normaltid. Bokstavs- och sifferbetyg fördelar sig så som kan förväntas Vurdering Siffrorna är rimliga Konklusjon og anbefaling Kommittén har inget att tillägga. 20

21 7. HELHETLIG VURDERING Kommittén har fått en blandad bild av utbildningen. Den skriftliga dokumentationen visar på god ordning och goda ambitioner vad gäller studiets innehåll och uppläggning. Dock verkar det finnas en klyfta mellan de goda ambitionerna och den utbildning som ges. Lärarnas kompetensnivå är säkert en av förklaringarna till denna klyfta. En annan förklaring kan vara att man lagt så mycken möda på dokument och formalia att innehållsdiskussionerna fått stå tillbaka. Vi finner en hel del brister i de speciella krav som ett akademiskt utbildningsprogram ställer: Studiet bygger inte i tillräcklig grad på aktuell forskning och förbereder inte heller studenterna för ett yrkesliv som forskningskonsumenter eller för fortsatta studier på masters- och doktorsnivå. Studenterna möter i mycket begränsad utsträckning aktiva forskare under sin utbildning och får därmed inte någon introduktion till hur vetenskaplig kunskap skapas. De möjligheter till samverkan med övriga högskolan som är en del av att bo tillsammans tycks inte tas tillvara. Lärarna ger intryck av att dra åt olika håll både vad avser förståelsen av ämnet och kraven på studenterna, vilket också den profilundersökning bland lärare som genomförts indikerar. Detta är förmodligen kopplat till otillräcklig kompetens i det fagliga ledarskapet. Lärargruppens akademiska kompetens är otillräcklig. Endast omkring 8 % av lärarna har idag förstestilling. 21

22 8. KONKLUSJON Komiteen finner at bachelorgradsstudiet i sykepleie ved Høgskolen i Ålesund ikke tilfredsstiller de oppgitte krav til revideringen. 22

23 9. ANBEFALINGER FOR VIDERE UTVIKLING For å tilfredsstille NOKUTs kriterier til akkreditering må følgende tiltak iverksettes: Tidsplanen för lärarnas kompetenshöjning måste justeras betydligt. Anställning av en professor II (rekrytering internationellt?), samverkan med andra högskolor och nätbaserad fortbildning av lärarna kan säkert bidra. Det är viktigt att inte se lärarkompetensen enbart som ett %-tal utan att också eftersträva en lämplig kombination av kompetenser. En mer helhetlig syn på faget och utbildningen måste uppnås. I detta utvecklingsarbete behöver hela lärargruppen aktiveras. Arbetsfördelningen inom lärargruppen bör ses över så att lärarna får större möjlighet att fördjupa sig och bli experter på olika delar av sykepleiefaget. Studiets akademiska grund måste förstärkas; pensum måste omfatta internationella vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar, arbetsformerna måste främja kritiskt tänkande, problemlösning och utveckling av faget, slutliga uppsatser måste vila på vetenskaplig litteratur. Studenterna bör få möjlighet att möta aktiva forskare. Ovanstående bör ses som krav som bör vara uppfyllda då NOKUT genomför sin nästa gjennomgang av studietilbudet. Utöver dessa krav uppmuntras följande: Utbildningen av och samspelet med vägledarna i praxis bör förstärkas. Resurserna som hela högskolan erbjuder bör utnyttjas bättre. Studenternas inflytande bör ses över och förstärkas. 23

24 10. VEDLEGG Komiteens mandat Oppgaven til sakkyndig komité er å vurdere hvorvidt bachelorgradsstudiet i sykepleie (grunnutdanningen) / mastergradsstudiet i sykepleievitenskap tilfredsstiller oppgitte krav til revideringen. Vurderingen vil foregå på grunnlag av de standarder, kriterier og indikatorer som er presentert i prosjektplanens kapittel 4 (se prosjektplanen på nettsiden HTUwww.nokut.no/sykepleieUTH ). Komiteens vurdering baseres på følgende materiale: Institusjonenes selvevaluering Innsamlet materiale gjennom spørreundersøkelser/intervju, dokumentasjon av oppnådde resultat Annet materiale som komiteen anser som relevant for vurderingen Komiteens erfaringer fra institusjonsbesøk Komiteen skal selv skrive en sakkyndig rapport for hvert studietilbud etter en mal som er utarbeidet av NOKUT. Rapporten skal gi en entydig og begrunnet konklusjon basert på en helhetlig vurdering av om bachelorgradsstudiet i sykepleie/mastergradsstudiet i sykepleievitenskap har en slik kvalitet at det tilfredsstiller de spesifiserte kravene til akkreditering. Rapporten skal ha vurderinger som den enkelte institusjon skal kunne bruke i sitt videre utviklingsarbeid. Komiteen skal kvalitetssikre rapportens faktiske opplysninger før den avgis. All informasjon som fremkommer under prosessen, er å betrakte som konfidensiell. NOKUT fraråder de sakkyndige å delta i offentlig debatt om revideringsprosjektet. Komiteen arbeider på oppdrag av NOKUT og avgir sin rapport dit. 24

25 10.2. Program for institusjonsbesøket Sted: Høgskolen i Ålesund, Ålesund Dato: 28. april 2005 Tid Titler / Funksjoner Rektor Instituttleder Studenttillitsvalgt Pause Fire tilfeldig utvalgte studenter o To fra første året, én fra andre året og én fra tredje året Pause Studieleder / praksisansvarlig FoU-leder / instituttleder Lunsj Fire personer fra faglig vitenskaplig personale Omvisning på studiestedet Fire personer med funksjon som høgskolens praksisveiledere Pause Fire kontaktsykepleiere (praksisinstitusjoners praksisveiledere) Pause Fire arbeidsgivere / avtakere Rektor Instituttleder Studenttillitsvalgt Liste over dokumentasjon benyttet i revideringen Dokumentasjon produsert for revideringen av institusjonen. Øvrig relevant dokumentasjon fra institusjonen som har blitt overlevert komiteen. Rapport om studietilbudet fra SINTEF Helse, februar

26 Revidering av akkreditering av bachelorstudium i sykepleie Høgskolen i Ålesund Ny vurdering av: Studieplanens tilknytning til FoU SAKKYNDIG RAPPORT Tillegg til hovedrapport av

27 FORORD Komiteen som har foretatt ny vurdering av studieplanens tilknytning til FoU i forbindelse med revidering av akkreditering av Høgskolen i Ålesunds bachelor i sykepleie legger med dette fram sin rapport. Rapporten omhandler vedtakspunktet som i NOKUTs styres vedtak av ble gitt ett års frist for forbedring. Rapporten er derfor å betrakte som et tillegg til hovedrapporten som ble lagt frem i Komiteens mandat er å på bakgrunn av det vedtaket som ble gjort i 2005 vurdere om studietilbudet nå tilfredsstiller standarder og kriterier. Komiteen merker seg at institusjonen har valgt å utvikle en ny studieplan på bakgrunn av den forrige sakkyndige rapporten som kom i Ett år er knapp tid med tanke på å utvikle nye studieplaner, særlig når fagmiljøet ved institusjonen samtidig er i sterk utvikling. Denne sakkyndige rapporten gir ikke bare et svar på om studieplanens tilknytning til FoU nå er på et akseptabelt nivå, men også en vurdering av den nye presentasjonen av studietilbudet. Komiteen har foretatt sine vurderinger ut fra kriteriene i: NOKUTs Forskift om kriterier for akkreditering av institusjoner og standarder og kriterier for akkreditering av studietilbud i norsk høgre utdanning av Komiteens innstilling er enstemmig. Oslo, Åkersberga, 31. august 2007 Ingrid Hanssen førsteamanuensis Lovisenberg Diakonale høgskole Komiteens leder Ingrid Thorell-Ekstrand prof emerita Røda Korset Høgskola Gunnar Handal professor Universitet i Oslo Vegard Johan Jæger sykepleiestudent Høgskolen i Oslo 2

28 Innholdsfortegnelse FORORD BAKGRUNN OG GRUNNLAGET FOR VURDERINGEN BAKGRUNN OPPFØLGING AV VEDTAK MED ETT ÅRS FRIST GRUNNLAG FOR NY VURDERING AVKLARING VEDRØRENDE PROSESSEN KOMITEENS FORSTÅELSE AV RAMMENE FOR VURDERING AV FOU HVORDAN STUDIETILBUDET OPPFYLLER STANDARDER OG KRITERIER I NOKUTS FORSKRIFT STUDIEPLANEN Beskrivelse Vurderinger Konklusjon og begrunnelse KOMITEENS KONKLUSJON OG ANBEFALINGER APPENDIKS: SAKKYNDIG KOMITÉ, KOMITEENS MANDAT OG UTDRAG FRA NOKUTS FORSKRIFT SAKKYNDIG KOMITÉ KOMITEENS MANDAT NOKUTS FORSKRIFT UTDRAG

29 1. BAKGRUNN OG GRUNNLAGET FOR VURDERINGEN 1.1. Bakgrunn NOKUTs styre vedtok 17. juni 2004 å iverksette en revidering av alle akkrediterte bachelorgradsstudier og mastergradsstudier i sykepleie og sykepleievitenskap. Målet for revideringen av de akkrediterte sykepleieutdanningene var å kontrollere at studietilbudene tilfredsstilte gjeldende standarder og kriterier, samt å bidra til å utvikle kvaliteten i studietilbudene. Revideringen foregår i tre faser. Første og innledende fase ble gjennomført høst 04 og vår 05 og omfattet selvevaluering, kandidatundersøkelse og institusjonsbesøk. Andre fase er en ny vurdering av de vedtak som ga ett års frist for forbedringer av studieplan, infrastruktur og kvalitetssikring, og gjennomføres våren 07. Tredje fase er ny vurdering av fagmiljøet vedtakene med to års frist for forbedring, og dette arbeidet ferdigstilles våren 08. NOKUT engasjert i første fase syv sakkyndige komiteer til ekstern uavhengig vurdering av til sammen 33 studietilbud. Komiteene foretok institusjonsbesøk med en rekke intervjuer. For hvert studietilbud skrev komiteene rapport med observasjoner, vurderinger og konklusjoner. Rapporten konkluderte med en vurdering av om studietilbudet tilfredsstilte de krav som var satt, samtidig som de ga råd til videre utvikling av studietilbudet. Den 1. september 2005 ble de sakkyndige rapportene oversendt til de respektive institusjonene som fikk frist til 13. oktober 2005 med å kommentere rapporten. Vedtaket i NOKUTs styre 10. november 2005 om revidering av akkreditering var basert på både de sakkyndiges rapport og kommentarene fra institusjonen. NOKUTs styre fattet følgende vedtak for Høgskolen i Ålesund: 1. Bachelorgradsstudiet i sykepleie ved Høgskolen i Ålesund tilfredsstiller ikke kravene til revidering av akkreditering. 2. For å tilfredsstille kravene til et akkreditert bachelorgradstudium i sykepleie må Høgskolen i Ålesund: a) Ett år fra vedtaksdato dokumentere i studieplanen at studietilbudet er basert på forsknings- og utviklingsarbeid. b) To år fra vedtaksdato undervisnings- og forskningspersonalet tilfredsstiller kravet til førstestillingskompetanse. Sammensetningen av fagpersonalet må være tilpasset studietilbudets behov for undervisning og veiledning. Lærergruppen må utvikle et mer helhetlig syn på faget og studietilbudet. 3. Det forutsettes også at fremtidig egenevaluering gjør rede for om og hvordan institusjonen har fulgt opp den sakkyndige komiteens synspunkter og vurderinger.

30 1.2. Oppfølging av vedtak med ett års frist I november 2006 gikk fristen ut for institusjonene med ett års frist til å utbedre svakheter i forhold til studieplan/fou, kvalitetssikring av praksisstudier, og infrastruktur. Høgskolen i Ålesunds dokumentasjon/selvevaluering med beskrivelser av studieplan/fou er med dette underlagt ny sakkyndig vurdering Grunnlag for ny vurdering De sakkyndige vurderingene i første fase av revideringen var basert på studieplaner, intervjuer og resultatkvalitet slik disse forelå i Vedtakene som førte til ett års frist til forbedring hadde således sitt utspring i dokumentasjonen slik den forelå da. Den nye vurderingen er basert på ny dokumentasjon i form av nye studieplaner og øvrige dokument som regulerer gjennomføringen av studiet. I etterkant av vedtaket fra 2005 har NOKUT revidert forskriften, Forskrift om standarder og kriterier for akkreditering av studier og akkreditering av institusjoner i norsk høyere utdanning av (se vedlegg). Kravet til FoU er nå tydeliggjort i pkt 6 og 7 under standarden 2-1 (1) 2-1(1) Det skal foreligge en plan for studiet: 6) Studiet skal gi studentene innføring i forsknings- og utviklingsarbeid 7) Undervisningen skal bygge på relevant forskning, samt faglig eller kunstnerisk utviklingsarbeid og erfaringskunnskap. Disse to punktene korresponderer således med punktet som høgskolen ble underkjent på i Avklaring vedrørende prosessen I forbindelse med NOKUTs rutine om oppretting av faktiske feil og mangler fikk høgskolen seg forelagt en foreløpig rapport. Også høgskolens kommentarer utover opprettinger gikk tilbake til komiteen før endelig rapport ble utarbeidet Komiteens forståelse av rammene for vurdering av FoU Vedtaket sier at det skal dokumenteres i studieplanen at studietilbudet er basert på forskningsog utviklingsarbeid. Begrepet forskningsbasert undervisning brukes ofte om dette forholdet. Dette begrepet har et variert betydningsinnhold som spenner fra at undervisningen (og studietilbudet) tar utgangspunkt i den forskning lærerne selv driver, til at undervisningen bygger på kunnskap som er underbygget av etablert forskning og utviklingsarbeid. Når det gjelder studiets innhold er det urimelig at profesjonsstudiet i sykepleie, som her vurderes, i høy grad skal baseres på lærernes egen forskning. Til det vil forskningsaktiviteten innen personalet ved en sykepleierutdanning være for liten og for innholdsmessig avgrenset i forhold til den bredde studiet skal ha etter rammeplanen. Det vil være tilstrekkelig, men nødvendig, at studiet, både i pensumlitteraturen og i det innhold som legges frem i undervisningen, inneholder eksempler på varierte primærkilder 5

31 som presenter relevant forskning. I den grad lærernes egen forskning er relevant for studieinnholdet, er det selvsagt ønskelig at den inngår både i pensum og undervisning. Dette kan gi et levende bilde av forskningsemner og mulighet til å svare på detaljspørsmål. Mange av de fag- og lærebøker som benyttes, vil bygge sine fremstillinger på resultater fra forsknings- og utviklingsarbeid og fra teoridannelser på feltet. Det er derfor viktig at den litteraturen som benyttes innen denne kategorien kilder, har en slik karakter og at den er oppdatert i forhold til forskningsfeltet. Pensum bør også på denne måten være forskningsbasert samtidig som vitenskapelige artikler fra internasjonale refereebedømte tidskrifter også bør inngå. I tillegg er det viktig at studiet også inneholder litteratur som tydeliggjør hvordan den kunnskap som informerer profesjonens praksis er fremkommet og viser at og hvordan denne kunnskapen er usikker og foreløpig. Dette perspektivet bør også prege undervisning som skal være basert på forsknings- og utviklingsarbeid. Det anses ikke som noe krav at pensum må inneholde doktoravhandlinger, da disse er skrevet for et annet publikum og med andre formål enn bruk i et bachelorstudium, selv om det kan finnes relevante eksempler på slike avhandlinger som kan inngå som pensum. Et helt annet betydningsinnhold av begrepet forskningsbasert undersvisning, som også brukes, er at undervisningen er preget av at studentene deltar i forskningslike aktiviteter i sine læringsprosesser (f eks gjennom prosjektarbeid, oppgaveskriving basert på dokumentert forskning, problembasert læring m.v.). Den siste betydningen er klart relevant for arbeidsformene på et studium på bachelornivå som skal være basert på FoU-arbeid. Komiteene legger til grunn følgende generelle kjennetegn på om studiet har tilfredsstillende kvalitet i henhold til kriteriene: Et reflektert pensum som viser bredde og nivå Oppdatert lære-/fagboklitteratur Bruk av forskningsartikler/vitenskapelige artikler Undervisning om forskning Opplæring og stimulering til kritisk tekning Arbeidet med bacheloroppgaven Endringsvilje og dyktighet Hvordan dette gjenspeiles i planene er av avgjørende viktighet. FoU gjenfinnes i de kliniske studiene (praksisstudiene) ved anvendelse av både erfaringsbasert og vitenskapelig kunnskap, bruk av systematiske metoder, trening i kritisk tenkning samt problemløsningsorientert arbeid i den daglige sykepleien. 6

32 2. HVORDAN STUDIETILBUDET OPPFYLLER STANDARDER OG KRITERIER I NOKUTs FORSKRIFT 2.1. Studieplanen 2-1 (1) Det skal foreligge en plan for studiet. Fagplanen følger rammeplanens hovedemner og fordeling av studiepoeng Beskrivelse Komiteen har forstått sitt mandat til å skulle forholde seg til vedtaket til NOKUTs styre etter akkrediteringsarbeidet i fase 1, som omhandler høgskolens fagplan. Nærmere bestemt omhandler mandatet å forholdt seg til NOKUTs forskrift 2-1 som gir et rammeverk for hva en studieplan bør inneholde, og i så måte kun vektlegge punkt 6 og 7 i forskriften, nemlig: 6. Studiet skal gi studentene innføring i forsknings- og utviklingsarbeid 7. Undervisningen skal bygge på relevant forskning, samt faglig utviklingsarbeid og erfaringskunnskap. Komiteens vurdering bygger på vedtaket i NOKUTs styre, der det heter at Høgskolen i Ålesund må: 1 år fra vedtaksdato dokumentere i studieplanen at studietilbudet er basert på forsknings- og utviklingsarbeid. Vurderingene baseres på NOKUT-styrets vedtak og den foregående komiteens konklusjoner og anbefalinger angående høgskolens fagplan relatert til FoU-arbeid: Komiteen vurderer studietilbudet å være i for liten grad forsknings- og utviklingsbasert i forhold til de krav som stilles til bachelorgradsstudier. Studietilbudet bygger i for liten grad på aktuell forskning og forbereder studentene ikke for et liv som forskningskonsumenter eller master- og doktorgradsstudenter. Studentene møter i svært begrenset grad aktive forskere gjennom studietilbudet, og de får dermed ingen introduksjon til hvordan vitenskapelig kunnskap blir til. Studietilbudets akademiske grunnlag må forsterkes; pensum må omfatte internasjonale vitenskapelige artikler og doktorgradsavhandlinger, arbeidsformene må fremme kritisk tenkende studenter, problemløsning og utvikling av faget, avsluttende oppgaver må være basert på vitenskapelig litteratur. Studentene må samtidig få mulighet til å møte aktive forskere. 7

33 2.1.2 Vurderinger Fagplanen følger rammeplanens hovedemner og fordeling av studiepoeng. 1. Utdanningens organisering: Strukturen på den første delen av fagplanen er god. Fra side 11 og utover bør det klargjøres for leseren hva det er som blir presentert i den påfølgende tekst. Studiehåndboken er elektronisk og nettbasert. Den enkelte emnebeskrivelse framkommer ikke før man klikker seg inn på emnet i oversiktstabellen, og emnene presenteres dermed ikke samlet i et sammenhengende tekstdokument. I papirutgave gir dette en svakhet, i og med at fagplanens emnerekkefølge virker noe tilfeldig, der man f.eks. kan få inntrykk av at brannvern, som kommer som første emne (s. 12), er viktigere enn sykepleiefaget, som først kommer på s. 21. Som elektronisk dokument blir inntrykket et annet, og siden Høgskolen i Ålesund framholder at studentene fortrinnsvis skal forholde seg til den elektroniske utgaven, er det sentrale at det er utgaven som er i aktiv bruk som framstår som logisk og velorganisert. 2. Faginnhold og pensum Pensums nivå. HiÅ har fulgt anvisningene fra forrige komité og har hevet nivået på pensum ved å benytte tekster av anerkjente forskere/forfattere, som for eksempel Ahlberg, Gjengedal, Nortvedt og Bondevik. Litteraturen er nå på et mer enn akseptabelt nivå, med en fin balanse mellom bøker, artikler og on-line tekster. Det er nå ganske mye litteratur på engelsk, og noen innslag også av svensk og dansk. Studiets teoretiske grunnlag synes nå å være ivaretatt i og med innføringen av Kims domener som styringsredskap for sykepleietenkningen. Progresjon og målbeskrivelse: Vi finner at progresjonen innen de ulike hovedemnene og terminologien i målene i sykepleiedelen er tilfredsstillende ivaretatt. Det presenteres tre hovedkategorier vurderingsordninger som synes varierte og relevante. 3. FoU-basert undervisning Studentenes egen kunnskapssøking. Det arbeides med å tydeliggjøre hvordan dette er ivaretatt, men inntrykket er at det er greit løst. Komiteen finner det positivt at kunnskaper og ferdigheter i IKT løftes fram, ettersom dette er viktig for framtidens sykepleierolle. En har lagt opp til bruk av forskningslitteratur, vitenskapelig metode, og evne til planlegging og gjennomføring av fagutviklingsarbeid, og man begynner med vitenskapelig metode og forskningsundervisning allerede fra 1. semester. I tillegg er det lagt inn at Der det er aktuelt vil studentene få anledning til å delta i Høgskolens og samarbeidspartneres FOU-prosjekter. Komiteen finner at undervisningsplanen for praksisstudier også er bra og det arbeides med å tydeliggjøre hvilke krav som stilles til vitenskaplig tilknytning, for eksempel anvendelse av systematiske metoder f.eks. gjennom å tydeliggjøre observasjoner og forskningsartikler. Nivået på bacheloroppgaven er skjerpet. Det kan virke som om iveren etter å akademisere studiet og gjøre studentenes arbeid vitenskapelige, har gått litt langt i målsetting og krav til bacheloroppgaven. Ikke bare skal studentene presentere anvendt forskningsmetode og komme med kildekritikk, de skal også presentere oppgavens vitenskapsteoretiske forankring i 8

34 metodekapittelet. Vi spør oss om man kan forvente at studenter på dette nivået kan redegjøre for sitt arbeid ut fra hermeneutikk, fenomenologi etc Konklusjon og begrunnelse Komiteen konkluderer med at bachelorstudiet i sykepleie ved Høgskolen i Ålesund med dette dokumenterer at studietilbudet er basert på forsknings- og utviklingsarbeid. Begrunnelse for konklusjonen: Høgskolens ledelse gir i oversendingsbrevet for den nye fagplanen en god og nøktern beskrivelse av hvordan de oppfatter forskningsbasert undervisning (på bachelornivå). Det kunne til og med være ønskelig at denne ble tatt inn i fagplanen til orientering for studenter og lærere (for eksempel i nederste avsnitt på s. 2 og frem til pkt 2 Studieplanens teoretiske fundament.) Komiteen anser det også som positivt at Høgskolen i oversendingsbrevets pkt 4 har redegjort for hvordan prosessen med revisjonsarbeidet har vært gjennomført. Komiteen har ikke sett den endelige versjonen av den nye fagplanen. Vi forholder oss imidlertid til de endringene som blir beskrevet i brevet av , som er et svar på komiteens foreløpige vurdering. På dette grunnlag finner komiteen at fagplanen nå kan anbefales som godkjent. Studiets teoretiske grunnlag er tydeliggjort og greit. Fagplanen holder nå et relevant og tilstrekkelig akademisk nivå, med en fin balanse mellom bøker, artikler og on-line tekster. Det er nå ganske mye litteratur på engelsk, og noen innslag også av svensk og dansk. Nivået på bacheloroppgaven er skjerpet, med tydelig instruksjon om litteraturstudier. Arbeidsformene synes å bidra til å utvikle kritisk tenkende studenter. 9

35 3. KOMITEENS KONKLUSJON OG ANBEFALINGER Komiteen konkluderer med at bachelorstudiet i sykepleie ved Høgskolen i Ålesund med dette dokumenterer at studietilbudet er basert på forsknings- og utviklingsarbeid. Komiteen har følgende anbefalinger: I dagens fagplan foreligger det ikke tilbud om valgbare emner eller engelskspråklige kurs/moduler. I følge brevet av er dette noe det arbeides med, delvis i samarbeid med andre høgskoler i Norden. Dette er et arbeid komiteen applauderer, ettersom det vil være viktig for høgskolens internasjonalisering, ikke minst i lys av at høgskolen driver med internasjonal studentutveksling. Arbeidet med å utvikle engelskspråklige kurs/moduler og valgbare kurs bør videreføres. 10

36 APPENDIKS: Sakkyndig komité, komiteens mandat og utdrag fra NOKUTs forskrift Sakkyndig komité Ingrid Hanssen, førsteamanuensis, Lovisenberg diakonale høgskole, komiteens leder Hanssen er utdannet sykepleier med doktorgrad i sykepleievitenskap (2002). Hun arbeider som professor, underviser og forsker, er en etterspurt foredragsholder, og har publisert en mengde fagartikler og lærebøker og arbeider internasjonalt med studieutvikling bl.a. i Montenegro. Hennes spesialfelt er pasienter med fremmedkulturell bakgrunn, interkulturelt helsearbeid og -etikk. Hanssen var også med som sakkyndig i innledende fase av revidering sykepleie (Fase 1). Gunnar Handal, Professor Emeritus, Pedagogisk forskningsinstitutt, Univ. i Oslo Handal har lærerskole og mag.art med fagene pedagogikk/psykologi fra UiO (1964), ble ansatt ved UiO som forskningsassistent, ble siden utdanningsforsker og professorvurdert. Han har ledet store forskningsprosjekter, og har omfattende erfaring med utrednings-, utviklingsog evalueringsoppgaver gjennom nasjonale og internasjonale råd og utvalg. Handal har en stor vitenskapelig produksjon. Ingrid Thorell-Ekstrand, professor emeritus, Karolinska Institutet, Sverige Thorell-Ekstrand har sin sykepleieutdanning fra Lund, en Diploma i Ernæring, folkehelse og tropisk medisin, og Medisinsk doktorgrad med sykepleiefokus fra Karolinska Instituttet (1994). Hun har hovedsakelig undervist sykepleiestudenter, drevet forskning og utviklingsarbeid, og siden 1995 vært ansatt ved Svenska Røde Krossen høgskola som dosent. Hun har fått publisert en rekke vitenskapelige artikler. Thorell-Ekstrand var også med som sakkyndig i innledende fase av revidering sykepleie (Fase 1). Vegard Johan Jæger, student 3 år, Høgskolen i Oslo Jæger leder Studentparlamentet ved Høgskolen i Oslo, sitter i valgstyret for StL, har tidligere vært hovedkomitémedlem i Operasjon Dagsverk hvor han jobbet med lærerveiledning, nettsider og organisering, og Fylkesstyremedlem i Elevorganisasjonen i Nordland. Ved siden av studiene på HiO arbeider han som pleieassistent på Nordseterhjemmet i Oslo. 11