No. 4, 2004 (November)

Transkript

1 No. 4, 2004 (November) Les Medier i Norden (pdf-versjon) Redaktör: Terje Flisen Pb 1726 Vika 0121 Oslo, Norge Ansvarig utgivare: Ulla Carlsson NORDICOM Göteborgs universitet Box 713 SE Göteborg Arkiv Medier i Norden Archive Nordic Media Policy engelskspråklig utgave Prenumerera gratis på Medier i Norden Nordisk mediepolitikk Framgang for nordiske mediekonserner Nordiske kulturministre vil bevare bibliotekvederlagsordningene Nordisk Råds filmpris etableres Misforhold mellom teleselskapenes ringepriser og kostnader? Trykte medier Bokbransjen ber om forlenget avtale [Norge] Pressestøtten forblir stort sett uendret [Norge] Utredning av statlig engasjement på dagspresseområdet [Sverige] Audiovisuelle medier Det digitale jordbundne TV-nettet er forsinket [Danmark] Regjeringen privatiserer TV 2 [Danmark] Danske filmer er populære på hjemmemarkedet [Danmark] Arbeidsgruppe vil beholde TV-lisensen [Finland] Mangfoldig TV-tilbud, klarere rollefordeling mellom kanalene [Finland] Film- og kinobransjen inn i merverdiavgiftssystemet [Norge] Reklameavbrudd i filmer endte i tingsrätten [Sverige] Nytt Medieråd i nytt medielandskap [Sverige] Bred enighet om filmpolitikken [Sverige] Informasjonssamfunnet Pliktavlevering også for internett-publikasjoner [Danmark] Rekordstor satsing på bredbånd [Norge] NORDICOM är en institution under Nordiska Ministerrådet Medier i Norden er et uavhengig internett-basert nyhetsbrev som følger den politiske, økonomiske og teknologiske utviklingen på medieområdet. Aktuelle temaer og trender belyses i artikler og notiser. Nyhetsbrevet publiseres fire ganger per år; ved månedsskiftene januar/februar, april/mai, september/oktober og november/desember. Ytringsfrihet og opphavsrett Karenstid for utlån av musikk-cder fra bibliotekene [Danmark] Enklere adgang til pliktavlevert materiale [Danmark] Ny kompensasjonsordning for rettighetshavere til lydopptak og film [Norge] Medieeierskap Tverrnordisk interesse for aksjekjøp i danske TV 2 [Danmark] Regjeringen fikk tilslutning til nye eiergrenser [Norge] SF Bios planlagte kjøp av Sandrews Metronome Sverige granskes [Sverige] Framgang for nordiske mediekonserner [Nordisk mediepolitikk] Høsten 2004 har nesten alle de store nordiske mediekonsernene lagt fram gode resultater. Kvartalsregnskapene for finske Alma Media og norske Schibsted har vært bedre enn ventet, melder Berlingske Tidende. I Danmark har Det Berlingske Officin fortsatt framgangen - i Sverige går det bra for Bonnier og Modern Times Group, mens TV 4 taper penger. Finske Alma Media har dog overrasket mest med en tredobling af resultatet før skat, når man ser på perioden juli til september. I år blev resultatet 6,8 mio. euro mod 2,3 mio. euro sidste år. Bonnier har for sin part forbedret resultat fra 193 mio. sv. kr. for tredje kvartal sidste år til 238 mio. sv. kr. i år. Samtidig med at omsætningen gik frem med otte procent", skriver avisen. Kilde: Berlingske Tidende ( )

2 Nordiske kulturministre vil bevare bibliotekvederlagsordningene [Nordisk mediepolitikk] De nordiske kulturministrene er bekymret over at EU har reist kritikk mot hvordan Sverige og Danmark har gjennomført ordningene med bibliotekvederlag. Det kom fram på kulturministrenes samrådsmøte med Nordisk Råds kulturutvalg som ble holdt i Stockholm, melder det norske Kultur- og kirkedepartementet. "- Disse vederlagene går til forfattere og andre rettighetshavere for at verkene deres lånes ut og stilles til disposisjon i bibliotekene, sier kultur- og kirkeminister Valgerd Svarstad Haugland. - Norge og Island har også veletablerte og godt fungerende ordninger og er underlagt de samme EU-reglene. Vi vil også kunne bli omfattet av et eventuelt pålegg fra EU om å endre våre bibliotekvederlagsordninger, sier Svarstad Haugland. Kulturutvalget og ministerrådet var enige om å følge saken nøye, med sikte på å bevare disse vederlagsordningene i de forskjellige landene. Det er allerede etablert et nært samarbeid mellom fagdepartementene i de nordiske land. De nordiske landene har gitt støtte til det danske kulturdepartementet som overfor EU går i spissen for å bevare retten til å opprettholde ordningene på kulturpolitisk basis." Kilde: Det norske Kultur- og kirkedepartementet ( ) Nordisk Råds filmpris etableres [Nordisk mediepolitikk] Nordisk Råd etablerte under sesjonen i Stockholm en egen nordisk filmpris som tildeles manusforfattere, regissører, instruktører og producere, melder Nordiska nyheter, som utgis av Nordisk Råd og Nordisk Ministerråds informasjonsavdeling. "Kriteriene for å få filmprisen er at man skal ha skapt filmer som er forankret i den nordiske kulturkretsen og som markerer seg med artistisk originalitet hvor man forener filmens tallrike elementer til et helstøpt verk. Nordisk Råds Filmpris blir på samme størrelse som litteratur, musikk og miljøprisen, danske kroner. De administrative kostnadene skal dekkes av Nordisk Film-og TV-Fond. Hvert av de nordiske landene skal oppnevne jurymedlemmer som forestår bedømmingen av kandidater til filmprisen." Kilde: Nordisk Råd/Nordisk Ministerråd ( ) Misforhold mellom teleselskapenes ringepriser og kostnader? [Nordisk mediepolitikk] Det blir spennende å lese svarene fra teleoperatørene når de nordiske landenes konkurransemyndigheter utber seg svar på hvorfor ringeprisene i flere av de nordiske landene samsvarer så dårlig med selskapenes kostnader, skriver Nordiska nyheter, som utgis av Nordisk Råd og Nordisk Ministerråds informasjonsavdeling. "Nordisk Ministerråds generalsekretær Per Unckel har mottatt en rapport fra de nordiske konkurransemyndighetene om den nordiske telekonkurransen og stilte spørsmålet: Hva kan Norden gjøre sammen i Europa på dette området? I rapporten slås blant annet fast at kostnadene selskapene har, ikke forsvarer prisfastsettingen på flere av tjenestene - og underforstått; selskapene misbruker sin delvise monopolstilling." Les mer > om rapporten Kilde: Nordisk Råd/Nordisk Ministerråd ( )

3 Bokbransjen ber om forlenget avtale [Trykte medier] [Norge] Bokbransjeavtalen går ut ved årsskiftet, og nå ber forleggere og bokhandlere moderniseringsminister Morten Meyer om at den skal forlenges med ett år. I tillegg ønsker partene en egen forskrift der fastpris for bøker fortsatt får unntak fra konkurranselovgivningen. I september kom partene til enighet om et utkast til ny avtale, som det har vært arbeidet videre med, se Medier i Norden ). Dagsavisen skriver at bransjen ("ber) i søknaden om en generell overgangsperiode for bransjen på ett år, fram til 1. januar 2006 hvor den fungerende avtalen skal gjelde. I tillegg bes det om fastpris og monopol på salg av skolebøker i to år". Les >Dagsavisens artikkel Kilde: Dagsavisen ( ) Pressestøtten forblir stort sett uendret [Trykte medier] [Norge] Produksjonsstøtten forblir uendret fra 2004 i Kultur- og kirkedepartementets forslag til statsbudsjett for Støtten til "ymse publikasjoner" reduseres fra om lag 30 millioner til 19 millioner kroner. Dette berører eksempelvis ukeavisene Morgenbladet og Ny Tid. Noen av publikasjonene som har fått støtte fra posten blir overført til andre departementers budsjetter, melder Mediebedriftene.no. Les >Kultur- og kirkedepartementets forslag til statsbudsjett - finn fram til Kap Pressestøtte Kilde: Mediebedriftene.no ( ) Utredning av statlig engasjement på dagspresseområdet [Trykte medier] [Sverige] En parlamentarisk komité, ledet av Sören Thunell, skal på oppdrag fra Regjeringen utrede dagens støtteordninger for svensk dagspresse og komme med forslag til hvordan det framtidige statlige engasjementet bør være, melder Kulturdepartementet. "Kommittén skall bl.a. kartlägga och analysera utvecklingen på dagspressmarknaden, de samarbeten och sammanslagningar som förekommer på dagstidningsområdet samt distributionssituationen för dagspressen. Kommittén skall även analysera förutsättningarna för etablering av nya dagstidningar samt behovet av presstöd till dagstidningar som riktar sig till invandrare och nationella minoriteter. I uppdraget ingår också att analysera möjligheterna för elektroniskt distribuerade dagstidningar att få presstöd. Kommittén skall föreslå åtgärder som innebär att det statliga presstödet även i fortsättningen bidrar till mångfald vad gäller innehåll och ägande samt till bred spridning av dagstidningar i såväl storstadsområden som i andra delar av landet. Uppdraget skall slutredovisas den 30 november 2005". Les >Kommittédirektiv: Översyn av frågor inom dagspress- och presstödsområdet (pdf 80 kb) Kilde:Kulturdepartementet ( ) Det digitale jordbundne TV-nettet er forsinket [Audiovisuelle medier] [Danmark]

4 1. juli 2005 skulle det digitale jordbundne TV-nettet være klart til bruk, men byggingen tar lengre tid enn beregnet, konstaterer DR og TV 2/Danmark A/S. Nettet skal i første omgang brukes til sending av DR1, DR2 og TV 2, og det er DR og TV 2/Danmark A/S som har ansvaret for byggingen, et resultat av den mediepolitiske avtalen for "Kulturministeriet er orienteret om, at forsinkelsen forventes at blive omkring seks måneder, melder DRs nyhetsbrev. "En endelig tidsplan vil først kunne opstilles, når resultatet af igangværende udbudsforretninger kendes og er færdigforhandlet med leverandørerne. Derfor forventer DR og TV 2 at kunne præsentere en endelig tidsplan for kulturministeren i februar 2005", skriver DRs nyhetsbre Kulturminister Brian Mikkelsen sa, ifølge Politiken, på et seminar om digital-tv 17. november at det er mest fordelaktig å stenge det analoge sendenettet om fire til seks år, altså mellom 2008 og "Brian Mikkelsen understregede dog, at han går efter et bredt politisk forlig på området", >skriver Politiken. Les >DRs nyhetsbrev Kilde: DRs nyhetsbrev/politiken ( og ) Regjeringen privatiserer TV 2 [Audiovisuelle medier] [Danmark] Regeringen har besluttet å selge mellom 51 og 66 prosent av statens aksjer i TV 2/Danmark A/S, melder Kulturministeriet. Kulturminister Brian Mikkelsen sier blant annet at "(Vi) har valgt alene at sætte majoriteten af aktierne til salg. Det er den model, som regeringen vurderer bedst sikrer, at TV 2 s hovedkanal også efter privatisering af TV 2 vil være en kvalitetspræget public service tvkanal. Den valgte salgsmodel giver nemlig regeringen de bedste muligheder for at finde den mest egnede samarbejdspartner, ligesom den sikrer regeringens fortsatte indflydelse på TV 2 s udvikling." 6. oktober 2004 >meldte Kulturministeriet at EU-kommisjonens sak om ulovlig statsstøtte til TV 2 (se Medier i Norden ) er avsluttet ved at Kommisjonen har godkjent den danske regjeringens plan for rekapitalisering av TV 2/DANMARK A/S, sendt til Kommisjonen i juli Les mer >om salget av TV 2 Se også artikkel nedenfor om interessen for aksjekjøp i TV 2 Kilde: Kulturministeriet ( ) Danske filmer er populære på hjemmemarkedet [Audiovisuelle medier] [Danmark] Dansk filmer har dominert på hjemmemarkedet høsten Én million billetter er solgt i løpet av to måneder, skriver Det Danske Filminstitut i en pressemelding. "Alene i efterårsferien fra fredag den 8. oktober til søndag den 17. er der solgt over en halv mio. billetter til danske film, og de har indtaget en markedsandel på 61 %. 'Min søsters børn i Ægypten' har ligget øverst på listen, og 'Kongekabale', som nummer to, blev den mest sete voksenfilm i efterårsferien. Efterårets danske film har løftet billetsalget, så det samlede billetsalg i år kan forventes at nå på niveau med de tre foregående års salg, omkring 12 mio. billetter. Og med et stort, varieret udbud resten af året ser det ud til, at dansk film vil fastholde en markedsandel over 25 % svarende til sidste år." Les > pressemeldingen Kilde: Det Danske Filminstitut ( )

5 Arbeidsgruppe vil beholde TV-lisensen [Audiovisuelle medier] [Finland] Public service-selskapet YLEs virksomhet bør fortsatt finansieres med lisensinntekter, krevd inn fra TV-seerne, og YLEs allmennyttige service til befolkningen bør utvikles. YLEs forvaltningsmodell bør forandres, slik at selskapet får et styre av sakkyndige utenforstående i tillegg til förvaltningsrådet. Det foreslår en parlamentarisk arbeidsgruppe, som overrakte en betenkning til kommunikationsminister Leena Luhtanen 13. oktober. I en pressemelding fra Kommunikationsministeriet siteres kommunikationsministeren:" Den allmännyttiga servicen har en mycket stor betydelse för det finländska samhället. Rundradion är hela folkets television och radio. Arbetsgruppens förslag för att utveckla den allmännyttiga servicen tycker jag går just i den rätta riktningen". Det heter videre i pressemeldingen: " Arbetsgruppen föreslår att televisionsavgiften skulle höjas årligen också efter det man övergått till digital televisionsverksamhet och fram till år 2010, enligt hur kostnadsnivån stiger och höjt med en procentenhet. Redan tidigare har man enats om att televisionsavgiften höjs från början av år 2005 tills dess överlappningen av analog och digital verksamhet tar slut. Jag förstår nog att höjningarna av televisionsavgiften kan få kritik av tittarna och lyssnarna. Man föreslår ju här att en så att säga tillfällig praxis skulle göras permanent. Inga slutgiltiga beslut om möjliga höjningar har emellertid gjorts och besluten bordläggs i alla händelser till nästa regeringsperiod, konstaterade minister Luhtanen. Arbetsgruppen anser det vara viktigt att man får Rundradions ekonomi i balans till år 2008 och att ekonomin hålls i balans också efter det. Arbetsgruppen föreslår att kommunikationsministeriet också fortsätter att utreda alternativa finansieringssätt". Les > pressemeldingen Kilde: Kommunikationsministeriet ( ) Mangfoldig TV-tilbud, klarere rollefordeling mellom kanalene [Audiovisuelle medier] [Finland] TV-kanalene YLE TV1 og YLE TV2, MTV3 og Fyran ga i 2003 samlet sett et mangfoldig programtilbud, bedre enn i noen annen periode i de fire riksdekkende analoge kanalenes tid, konstateres det i utredningen Finländskt tv-utbud "Arbetsfördelningen mellan Rundradion och de kommersiella TVkanalerna blev ännu klarare än tidigare. Kanalerna för allmännyttig service, TV1 och TV2, betonade ett informativt utbud. Till skillnad från tidigare år gick TV2 förbi TV1 som den mångsidigaste analoga TVkanalen", heter det i en pressemelding fra Kommunikationsministeriet, som har bestilt undersøkelsen, som nå ble gjort for fjerde gang. Les >pressemeldingen Kilde: Kommunikationsministeriet ( ) Film- og kinobransjen inn i merverdiavgiftssystemet [Audiovisuelle medier] [Norge] I Kultur- og kirkedepartementets forslag til statsbudsjett for 2005 foreslås å innlemme film- og kinobransjen i merverdiavgiftssystemet fra og med 1. januar 2005, med en momssats på 7 prosent. "Film- og kinobransjen har siden momsreformen i likhet med resten av kulturområdet vært unntatt fra merverdiavgift. Det har vist seg at

6 fritaket ikke nødvendigvis har vært en fordel for film- og kinobransjen, heter det i en >pressemelding. Departementet presiserer at det vil videreføre hovedstrukturen i filmpolitikken fra omleggingen i 2001, men har også noen nye forslag: "I budsjettforslaget for 2005 foreslår departementet å bevilge 7,5 millioner kroner til en ordning med tilskudd til regional satsing på audiovisuelle tiltak. - Formålet med ordningen er å fremme veksten av regionale filmmiljøer gjennom tilskudd til enkeltprosjekter, sier kulturog kirkeminister Valgerd Svarstad Haugland ifølge en >pressemelding. Kilde: Kultur- og kirkedepartementet ( ) Reklameavbrudd i filmer endte i tingsrätten [Audiovisuelle medier] [Sverige] En lovendring i 2002 førte til at spillefilmer sendt i TV kan avbrytes av reklamesendinger. Granskningsnämnden för radio och TV >bestemte samme år at TV 4 hadde rett til å avbryte filmer laget av regissørene Claes Eriksson og Vilgot Sjöman. Det ville regissørene ikke avfinne seg med, og har gått til rettssak mot TV 4, en sak som tingsrätten skal avgjøre ved dom 20. desember "TV 4 anklagas i rättegången för att ha kränkt regissörerna Claes Erikssons och Vilgot Sjömans ideella rättigheter genom att bryta för reklam i deras filmer 'Hajen som visste för mycket' och 'Alfred'", skriver Dagens Nyheter. TV 4 mener at reklameavbrudd kan virke forstyrrende, men ikke krenkende. "I sin slutplädering sade TV 4:s advokat Stefan Widmark att ingen betvivlar att de känner sig kränkta. Däremot anser inte TV 4 att regissörernas anseende och egenart har tagit skada av att filmerna brutits för reklam. Det skulle en konstnär möjligen kunna hävda om dramat försetts med happy end eller romanen gavs ut i sammandrag, ansåg Stefan Widmark. Den upphovsman som inte vill se sin film med reklamavbrott måste vara mycket aktiv i sina förhandlingar med distributören, inskärpte TV 4:s advokat. Annars utgår bolaget från att reklam accepteras, eftersom alla vet att det är praxis. Les >Dagens Nyheters artikkel Kilde: Dagens Nyheter ( ) Nytt Medieråd i nytt medielandskap [Audiovisuelle medier] [Sverige] Våldsskildringsrådet har skiftet navn til Medierådet og åpner samtidig sitt nye nettsted > melder Kulturdepartementet. "Steget från Våldsskildringsrådet till Medierådet innebär mer än bara ett namnbyte. Från det tidigare uppdraget att 'samordna myndigheters åtgärder mot skadliga våldsskildringar' ska det nya Medierådet arbeta med barns och ungas hela mediesituation, i syfte att minska riskerna för skadlig mediepåverkan och stärka barn och unga som kritiska mediekonsumenter. Uppdraget omfattar alla rörliga bildmedier; film, TV, video, dator- och TV-spel samt Internet", heter det i en pressemelding. Les > pressemeldingen Kilde: Kulturdepartementet ( ) Bred enighet om filmpolitikken [Audiovisuelle medier] [Sverige] Kulturdepartementet nedsatte i juni 2004 en filmpolitisk arbeidsgruppe, som er blitt enig om en erklæring om filmpolitikken som skal gjelde fra 2006.

7 "I avsiktsförklaringen förbinder sig parterna att fortsätta det påbörjade arbetet med syfte att träffa ett nytt filmavtal för tiden den 1 januari december Parterna är överens om att ett nytt filmavtal skall begränsas till produktionsstöd till svensk film och vissa stöd till distribution och visning av film i hela landet. Ansvaret för andra filmpolitiska stöd ska övertas av staten och regleras utanför avtalets ram. Målet med ett nytt filmavtal ska bl.a. vara att stödja och stimulera förnyelse och utveckling av svensk filmproduktion, distribution och visning av film i hela landet, att verka för att svensk filmproduktion ska utgöra en dynamisk tillväxtbransch och att antalet biobesök ska öka. Parterna är även överens om att ett nytt filmavtal ska genomsyras av ett tydligt genusperspektiv som kommer till uttryck både i riktlinjerna för fördelningen av de olika stöden och i övergripande målformuleringar", heter det blant annet i en pressemelding fra Kulturdepartementet. Les >pressemeldingen Kilde: Kulturdepartementet ( ) Pliktavlevering også for internett-publikasjoner [Informasjonssamfunnet] [Danmark] Pliktavlevering skal også gjelde internett-publikasjoner, når et forslag til ny lov er vedtatt. "Hovedformålet er at bringe lovgivningen om pligtaflevering i overensstemmelse med den teknologiske udvikling f.s.v.a den elektroniske kulturarv og at samle lovgivningen om pligtaflevering i én lov", skriver Kulturministeriet i en pressemelding. Kulturminister Brian Mikkelsen sier: "Jeg er glad for og stolt af, at vi med lovforslaget - som et af de første lande i verden nu har skabt rammerne for at sikre bevaring og formidling af den elektroniske kulturarv. Den høstning af dansk materiale på internettet, der lægges op til i forslaget, tager højde for, at kulturarven i stigende grad digitaliseres. Det er for mig at se utroligt vigtigt, at vi ikke mister denne del af vores fælles kulturarv, og jeg ser derfor frem til, at vores institutioner fra næste sommer kan gå i gang med dette vigtige bevaringsarbejde." Les >pressemeldingen Kilde: Kulturministeriet ( ) Rekordstor satsing på bredbånd [Informasjonssamfunnet] [Norge] I Moderniseringsdepartementets forslag til statsbudsjett foreslås at programmet for tilskudd til høyhastighetskommunikasjon (HØYKOM) videreføres i tre nye år. I statsbudsjettet for 2005 foreslås en bevilgning på 69 millioner kroner. "- Offentlige aktører skal virke som katalysatorer og pådrivere i utviklingen av informasjonssamfunnet. HØYKOM ble etablert i Programmet har vært vellykket, og Regjeringen anbefaler at det videreføres. Programmets hovedmål er å bidra til modernisering i offentlig sektor gjennom bruk av moderne IKT-løsninger og markedsbasert bredbåndsutbygging. Slik blir hverdagen for innbyggerne enklere", sier moderniseringsminister Morten Andreas Meyer i en pressemelding. "- HØYKOM-satsingen har vært vellykket og prosjektene har gitt varige positive resultater. Om lag 95 prosent av alle husholdninger vil ha tilgang til bredbånd innen utgangen av 2006," sier moderniseringsministeren. Et eksempel på en HØYKOM-satsing er det nyåpnede >Filmarkivet.no, en video on demand-tjeneste utviklet av Norsk filminstitutt i samarbeid med Élla kommunikasjon AS og NorgesFilm AS i Kristiansand. Les >pressemeldingen

8 Kilde: Moderniseringsdepartementet ( ) Karenstid for utlån av musikk-cder fra bibliotekene [Ytringsfrihet og opphavsrett] [Danmark] "Musikbærende fastformsmedier", det vil si musikk-cder - skal ha en karensperiode på fire måneder før de kan utlånes fra et bibliotek, foreslår Kulturministeriet i et utkast til en ny biblioteksbekendtgørelse som er sendt på høring til sentrale organisasjoner. "Indførelsen af karenstid på bibliotekernes udlån af cd er skal ses som en håndsrækning til musikbranchen, og er i øvrigt en del af en samlet musikpakke til gavn for branchen. Hensigten er ligesom med de øvrige elementer i pakken at stimulere salget og mindske piratkopieringen. Jeg synes, man skal se det som ét af flere tiltag til sikring af et godt dansk musikliv i sidste ende til glæde for os alle. Jeg er ovebevist om, at vi med dette tiltag tager endnu et vigtigt skridt i retningen af at sikre et rigt og varieret musikudbud i Danmark," sier kulturminister Brian Mikkelsen i en pressemelding. Les > pressemeldingen Kilde: Kulturministeriet ( ) Enklere adgang til pliktavlevert materiale [Ytringsfrihet og opphavsrett] [Danmark] Kulturminister Brian Mikkelsen vil endre opphavsrettsloven, slik at brukere av arkiver, biblioteker og museer kan få bedre tilgang til samlingene. "Forslaget skal ses i sammenhæng med det samtidigt fremsatte forslag om en ny pligtafleveringslov. Med forslaget lægges der bl.a. op til, at det skal være lettere for forskere at få adgang til pligtafleveret materiale, ikke mindst radio- og tv-udsendelser og internetmateriale", skriver Kulturministeriet i en pressemelding. Les > pressemeldingen Kilde: Kulturministeriet ( ) Ny kompensasjonsordning for rettighetshavere til lydopptak og film [Ytringsfrihet og opphavsrett] [Norge] I forbindelse med forslaget til statsbudsjett for 2005 foreslår Kultur- og kirkedepartementet at det bevilges 32,5 millioner kroner til en ny kompensasjonsordning for rettighetshavere til lydopptak og film. Forslaget har sammenheng med gjennomføring av et EU-direktiv om opphavsrett i informasjonssamfunnet. "Midlene vil gi en kompensasjon til berørte rettighetshavere ut over det som gjelder i dag, og skal fordeles individuelt. Nivået på bevilgningen er fastsatt etter en sammenligning med nivået på tilsvarende kompensasjonsordninger i de øvrige nordiske land. Forslaget kommer i tillegg til og må ses i sammenheng med bevilgningsforslaget til Fond for lyd og bilde, som videreføres med 19,5 millioner kroner. De to ordningene supplerer hverandre ved at begge har til formål å kompensere for privatbrukskopiering, men fordelingen skjer etter ulike prinsipper. Fondsmidlene fordeles kollektivt etter søknad, mens den nye kompensasjonsordningen foreslås fordelt individuelt." Les >pressemeldingen Kilde: Kultur- og kirkedepartementet

9 Tverrnordisk interesse for aksjekjøp i danske TV 2 [Medieeierskap] [Danmark] Den danske regjeringen privatiserer TV 2, se artikkel ovenfor, men beholder mellom 49 og 34 prosent av aksjene. Det hindrer ikke at tidligere interessenter som Jyllands-Posten/Politiken i samarbeid med Egmont fortsatt er med, eller at nye, som Bonnier-dominerte TV 4 i samarbeid med Orkla-eide Berlingske Officin, kommer til. "- Vi har hele tiden været åbne for en tredje partner i et evt. køb af TV 2. Og når nu staten vil beholde nogle aktier bliver den automatisk en tredje part, så det passer os fint", sier administrerende direktør for JP/Politiken, Lars Munk til Nyhedsbrevet Dansk Presse nr "Staten bevarer en betydelig kontrol med programudbuddet, og køberne vil blive præsenteret for en tilbagekøbsklausul", skriver Nyhedsbrevet Dansk Presse. I en kommentar skriver svenske Journalisten at det ikke er uventet at TV 4 melder sin interesse: "Bonniers TV-strategi har hittills bestått i att försöka bli den dominerande aktören inom kommersiell TV på ett fåtal marknader. Detta har lyckats i Sverige med TV 4, Finland med MTV3 och Litauen med LNK. (...) Konkurrensen om kanalen, som har en tittarandel i Danmark på nära 40 procent och en omsättning på två miljarder, lär dock bli hård. Huvudkonkurrent blir sannolikt en annan konstellation, nämligen danska förlaget Egmont och koncernen JP/Politikens hus. Utöver dessa uttalade spekulanter har även radio- och TV-koncernen SBS samt MTG antytt inträsse för affären - eventuellt i en kombinerad satsning." Les >artikkel i Journalisten Kilde: Nyhedsbrevet Dansk Presse/svenske Journalisten ( ) Regjeringen fikk tilslutning til nye eiergrenser [Medieeierskap] [Norge] Ett medieselskap kan ha en eierandel på 40 prosent av en sektor i mediemarkedet på nasjonalt nivå, i motsetning til dagens grense på 33 prosent. Det vedtok Stortinget (Odelstinget) mot Arbeiderpariets, SPs og SVs stemmer, og ga dermed tilslutning til Regjeringens forslag om endringer av medieeierskapsloven. Dagspresse, fjernsyn og radio regnes som separate markeder, slik at grensen på 40 prosent gjelder innenfor hvert av de tre markedene. For eierskap innenfor to markeder blir grensene satt til 30 og 20 prosent, og for eierskap innenfor tre markeder blir grensene satt til 20 prosent i hvert marked. På regionalt nivå ble det innført en grense på 60 prosent av regionalt dagspresseopplag. Les > Regjeringens forslag Kilde: Kultur- og kirkedepartementet ( ) SF Bios planlagte kjøp av Sandrews Metronome Sverige granskes [Medieeierskap] [Sverige] Konkurrensverket besluttet 27. oktober å granske det planlagte SF Biokjøpet av Sandrews Metronome Sverige AB, (se Medier i Norden ). En beslutning om eventuelle tiltak i saken skal fattes senest 27. januar I beslutningen heter det blant annet: "Den anmälda koncentrationen berör marknaden för biografverksamhet i Sverige. Av hittillsvarande utredning framgår bl.a. att SF Bio förstärker sin ställning på marknaden och får en marknadsandel som kommer att uppgå till 65 procent. Dessutom äger SF Bio 50 procent i HB Svenska Bio Lidingö som har en marknadsandel uppgående till 10 procent och som är den tredje största

10 aktören på biografmarknaden. I storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö, som tillsammans svarar för ca två tredjedelar av samtliga biobesök i landet får SF Bio en marknadsandel som uppgår till över 90 procent. Marknaden i övrigt är mycket fragmenterad och består av många små aktörer. För distributörerna av biograffilm innebär den anmälda affären att SF Bio blir den enda rikstäckande biografkedjan. Konkurrensverket anser att koncentrationen kan medföra att det skapas en dominerande ställning som kan vara ägnad att väsentligt hämma konkurrensen. Med hänsyn härtill erfordras ytterligare utredning och djupare analys av de effekter som koncentrationen kan ge upphov till." Les >beslutningen Kilde: Konkurrensverket ( ) Nyhetsbrevet inneholder linker/netthenvisninger til mer utførlig omtale av saker som tas opp. Når nettsteder som inneholder eksterne kilder legges om (strukturelt og/eller innholdsmessig), medfører det ofte at henvisningene beklageligvis ikke lenger fungerer. Vi gjør også oppmerksom på tilbudet Medielovgivning i Norden. Her gis en oversikt over medielovgivning (lagstiftning), bransjeavtaler og forslag og utredninger som kanskje blir lov. Oversikten omfatter opphavsrett, ytringsfrihet og mediepluralisme, audiovisuelle medier, trykte medier og informasjonssamfunnet, og er en del av Nordicoms dokumentasjon av medieutviklingen i Norden.