MEDIER I NORDEN. (tidligere Nordisk Medie Nyt) Trykt versjon Februar reklameinnslag beregnet på barn i forbindelse

Transkript

1 MEDIER I NORDEN (tidligere Nordisk Medie Nyt) Trykt versjon Februar 2002 DANMARK : Billettsalget til danske filmer har økt med 75 prosent i 2001 "Midt i december var der allerede solgt 3,6 mio. billetter til danske spillefilm, 75% flere end sidste år", framgår det av en pressemelding fra instituttet. "Gennemsnitligt er der solgt 2,1 mio. billetter om året til danske film de sidste fem år, og man skal helt tilbage til 1981 for at finde et tal, der svarer til dette års resultat. Lanceringschef Jimmy Bredow fra Det Danske Filminstitut estimerer, at der i år samlet vil blive afsat omkring 12 mio. billetter, hvilket er 1,3 mio. mere end de foregående år. De 3,6 mio. billetter, som de danske film har solgt, udgør 30% af det samlede resultat trods stigningen i biografernes samlede billetsalg. Så høj en markedsandel er ikke set siden Det er særligt 2000-filmen `Italiensk for begyndere` - i år set af som sammen med dette efterårs `Anja & Viktor` - set af og `Min søsters børn` - set af har bidraget til det flotte resultat. Og i øjeblikket går det fint for `En kort en lang`, der på bare én måned har trukket mennesker i biografen, og `Olsen Banden Junior` som i premiere-weekenden solgte billetter", heter det i pressemeldingen. TF/Det Danske Filminstitut : TV 2 og TvDanmark kan igjen sende reklame i tilknytning til barneprogrammer Fra 1. januar 2001 gjaldt en frivillig avtale mellom daværende kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen (R) og TV 2/ TvDanmark, som regulerte bruken av reklameinnslag beregnet på barn i forbindelse med barneprogrammer. Kulturminister Brian Mikkelsen (K) sier i en pressemelding fra Kulturministeriet: "TV 2 og TvDanmark skal have fri mulighed for at sende tv-reklamer omkring børneprogrammer og dermed tjene flere penge til gavn for programproduktionen". Kulturministeren opphevet den avgåtte regjerings avtale med øyeblikkelig virkning. I pressemeldingen heter det at: "Aftalerne har omfattet et reklame-frirum på 1 1/2 minut før og efter børneprogrammer rettet mod de mindste børnog forbud mod at sende børnereklamer før klokken 9:30 i weekenderne. Begge tv-stationer er fortsat stadig underlagt andre regler, der bla. forbyder vildledende reklamer om børneprodukter. `Børn ser i forvejen et væld af tv-reklamer på andre tv-kanaler og kan sagtens forholde sig kritisk til dem. Derfor er det uhensigtsmæssigt at underlægge TV 2 og TvDanmark særlige regler, der påfører dem store økonomiske tab og dermed går ud over kvaliteten i deres programflade,` udtaler kulturministeren. De nuværende begrænsninger af børnereklamer er en del af gennemførelsen af den forhenværende regerings medieforlig, som den nye kulturminister Brian Mikkelsen opfatter som alt for restriktivt på flere områder. Aftalen med TV 2 blev for få måneder siden evalueret af det særlige Radio- og tv-nævn, der påpegede visse problemer i aftalerne, idet børn under otte år ofte ser programmer for større børn - og dermed alligevel ser de tv-reklamer, som aftalen ellers ville beskytte dem imod. `Små børn ser jo også eksempelvis Krummernes Jul og ser dermed reklamer for blandt andet børnemusik. Derfor er det meningsløst med de nuværende begrænsninger. I stedet burde forældrene snakke med børnene om reklamer og give dem et sundt forhold til dem`" sier Brian Mikkelsen ifølge pressemeldingen. TF/Kulturministeriet : Kulturministeren ønsker fri konkurranse om idrettsrettigheter "Alle tv-stationer - både danske og udenlandske - skal have mulighed for at sende store danske sportsbegivenheder som f.eks. fodboldlandskampe og håndbold-vm med eneret. Det skaber fri og bedre konkurrence på området og kan dermed give større indtægter til sports- og idrætsorganisationerne og deres arbejde for dansk idræt", heter det i en pressemelding fra Kulturministeriet. Dammarks nye kulturminister Brian Mikkelsen (K), vil fra og med 1. januar 2002 avskaffe listen over store idrettsbegivenheter, som de landsdekkende TVselskapene DR og TV 2 skal ha mulighet til å sende. "Listen indgår i den stærkt kritiserede bekendtgørelse om udnyttelse af tv-rettigheder til begivenheder af væsentlig samfundsmæssig interesse, som blev indført i Danmark i slutningen af Bekendtgørelsen blev til på baggrund af en bestemmelse i EU-direktivet om `TV uden grænser`, der har til formål at bremse prisernes himmelflugt på sportsområdet. Det er som bekendt ikke lykkedes", heter det i meldingen. Ifølge pressemeldingen sier Brian Mikkelsen at "... Reglerne for tv-rettigheder til de store sportsbegivenheder har længe været en hæmsko for både idrætsorganisationerne og tv-stationerne. Derfor er det vigtigt at få dem afskaffet så hurtigt som muligt. (...) `Som udgangspunkt ser jeg da helst, at alle danskere kan se fodbold- og håndboldlandskampe. Men det må være op til tv-stationerne at sørge for det. Det skal ikke afhænge af politiske indgreb, der ender med at skade både konkurrencen på tv-markedet og indtægtsmulighederne for dansk idræt`", sier Brian Mikkelsen, som forhandlet fram et flertall for forslaget i Folketinget. TF/Det Danske Filminstitut

2 MEDIER I NORDEN Medier i Norden: Bestill abonnement på Medier i Norden; i trykt Kjære abonnent. En gang i året kommer Medier i Nordens trykte tilbakeblikk på det nordiske medieåret i postkassen. En av hensiktene med å sende en trykt utgave til gamle og nye abonnenter er å gi en påminnelse om at Medier i Norden nå er internett-basert, og har vært det i flere år. Grunnstammen i nettutgivelsen er den skandinaviskspråklige nyhetsbulletinen Medier i Norden: Resymé, som oppdateres jevnlig, i enkelte perioder nesten daglig. I tillegg kommer de nettbaserte kvartalsutgivelsene av Medier i Norden, med statistikk, fokus på større saker og kronikker. Medier i Nordens årlige trykte versjoner finnes - på samme måte som den internett-baserte hovedutgivelsen - i en skandinaviskspråklig, en finsk, en islandsk og en engelsk versjon (kalt Nordic Media). De trykte utgavene består av et utvalg av notisene som er publisert i nyhetsbulletinen Medier i Norden: Resymé i løpet av foregående år. Jeg vil oppfordre de av leserne som ikke har forsøkt det ennå om å gå inn på Medier i Nordens nettsted; for å få en oversikt over hvilke tilbud som finnes. Finn fram til bestillingsskjemaet og send en e-postbasert bestilling, med de tilbud som ønskes, til redaktøren. Et av tilbudene er en melding i e-postkassen når nye internettutgaver av kvartalsutgavene er klare, eller når Resymé er oppdatert. Legg også merke til at fra Medier i Nordens skandinaviskspråklige startside kan man gå inn på vår oversikt over de nordiske lands radio- og TV-lovgivning. Bestill gjerne Medier i Nordens CD- ROM (gratis tilsendt), med oppdaterte Medier i Norden-utgaver. Til de av leserne som ikke liker å lese lengre tekster på dataskjermen: Medier i Norden på internett publiseres i printervennlig utgave. Klikk på "print" eller "skriv" når du ser noe som interesserer, eller kopiér det du ønsker å lese, for deretter å "lime" innholdet inn i skriveprogrammet du bruker til daglig, med henblikk på papirutskrift som kan leses når det passer. Brukerundersøkelse Over 500 abonnenter på Medier i Nordens elektroniske tjenester fikk høsten 2001 et spørreskjema tilsendt i e-postkassen; vi ønsket å få kunnskap om hvilke prioriteringer brukerne har, hva slags tilbud som ønskes. En rekke abonnenter svarte utførlig på undersøkelsen, og vi takker for deres bidrag. Det er fortsatt mulig å svare, ved å gå inn på den skandinaviskspråklige hovedsiden ("Velkommen-siden"). Klikk deg fram til spørreskjemaet, lagre det på egen datamaskin, svar på spørsmålene og send skjemaet i retur til redaktøren. Takk for hjelpen! Terje Flisen, redaktør eller digital versjon, i flere språkvarianter Redaktør Medier i Norden (tidligere Nordisk Medie Nyt) Terje Flisen (TF) Postboks 1726 Vika 0121 Oslo, Norge Tel E-post: terje.flisen@apogeum.no Ansvarlig utgiver Generalsekretær Søren Christensen Nordisk Ministerråd Store Strandstræde København K., Danmark Tel Trykkeri: Zoom Grafisk AS ISSN nr Medier i Norden (tidligere Nordisk Medie Nyt) er Nordisk Ministerråds nyhetsbrev om mediepolitikk og medieutvikling i Norden. Nyhetsbrevet, som utgis på nettstedet inneholder også nyheter om internasjonale forhold som kan vekke interesse i Norden og være av betydning for medieutviklingen i de nordiske land. Rådgivende panel for nyhetsbrevet er Nordisk Ministerråds styringsgruppe for kultur- og massemediesamarbeid. Signaturene (f.eks.: TF) under artiklene angir hvem som har skrevet bidraget. I tilfelle bidraget bygger på en særlig skriftlig kilde, angis også denne. Det kan fritt siteres fra Medier i Norden (med kildeangivelse). 2 MEDIER I NORDEN TRYKT VERSJON 2002

3 DANMARK : Den nye regjeringen vil endre medieforliket - totalt Jens Rohde, som har vært Venstres ordfører på medie- og kulturområdet, sier til Ritzaus/Berlingske Tidende at den nye regjeringen vil rive medieforliket, som den avgående regjeringen inngikk med partiene SF og CD i mars, "... op med rode. Det er det, vi har lovet at gøre, og det er det, vi gør". "Første punkt på dagsordenen bliver at gennemføre et stop for den årlige stigning i licensen på fem procent. Licensen skulle ellers være steget til nytår med 100 kroner til 2088 kroner per husstand", skriver Ritzaus/Berlingske Tidende. Dette innebærer at DR i 2002 vil få 146 millioner DKK mindre og TV2 30 millioner mindre enn om lisensforhøyelsen hadde blitt gjennomført. "Næste skridt i den borgerlige regerings liberaliseringstanker bliver at privatisere TV2. Men det kan komme til at tage noget tid, erkender Jens Rohde. Først skal vi have afviklet TV2s gæld. Dernæst skal det omdannes til et statsejet aktieselskab, hvorefter det kan privatiseres, siger Jens Rohde, der ønsker at gennemføre privatiseringsplanen inden for 3-4 år. Som kompensation til TV2 for de manglende licenspenge lægger Jens Rohde samtidig op til en liberalisering af reklamereglerne, som ifølge Rohde er alt for restriktive", skriver Ritzau/Berlingske Tidende. Av et intervju i danske Børsen med Bonniers konsernsjef Bengt Braun framgår det at det svenske Bonnier-konsernet vurderer å kjøpe TV 2 dersom Anders Fogh Rasmussens nye regjering privatiserer selskapet, skriver Dagens Industri/Dagens Næringsliv. TF/Ritzaus/Berlingske Tidende/ Dagens Industri/Dagens Næringsliv : Få dansker er interesserte i nyheter om politiske saker Danskene er ikke interesserte i politisk saksorientert journalistikk, slik den framstår i TV og i den trykte presse, mener professor i journalistikk Anker Brink Lund fra Syddansk Universitet. I en undersøkelse han og andre medieforskere har gjennomført - "Danskernes syn på medier og demokrati" - tilkjennegir bare 18 prosent av de 867 respondentene at de har interesse for lokalpolitiske nyheter, mens bare hver fjerde har interesse for rikspolitiske spørsmål, skriver Kristeligt Dagblad. Ifølge avisen konkluderer Anker Brink Lund med at "... det politiske engagement i form af aktiv medleven lokalt, nationalt og internationalt er vigende blandt danskerne", og, skriver avisen, dette karakteriserer professoren som "tankevækkende" sett i lys av at danskene nå er inne i en valgkamp, med valg 20. november. "- I den kommende valgkamp bliver der meget kort tid til at diskutere konkrete emner som velfærdsstatens udvikling, socialpolitik og flygtninge og indvandrere. Valgkampen bliver derimod en forenklet kamp mellem Rasmussen og Rasmussen i medierne, og jeg er bange for, at det forstærker den tendens, vi ser. At befolkningen bliver ligeglad med de politiske nyheder", sier Anker Brink Lund til Kristeligt Dagblad. TF/Kristeligt Dagblad : Danskene vil ha flere natur-, musikk- og filmkanaler - og færre kanaler fra de nordiske naboland abonnenter på tjenestene til TDC Kabel TV har talt og Berlingske Tidende oppsummerer: SVT 1 og 2 og NRK1 kommer ikke lenger til å være representert i kabel-tvselskapets tilbud i alle de danske amtene (fylker/län). NRK1 blir representert i fire amter, men ikke i København-området, SVT 1 og 2 i 11 av de 13 amtene og to storkommunene som utgjør Danmarks regionale struktur. Dette er dårlige nyheter for nordiske politikere, som i mange år har satt nabolands-tv på agendaen, ikke minst i Nordisk Råd. "- Kunderne - og jo ældre de er, jo mere tydeligt - har sagt, at de af kulturelle årsager gerne ville have kanalerne, men har også indrømmet, at de faktisk ikke ser dem. De foretrækker svensk TV4 og TV2 Norge", sier programdirektør Ulf Lund til Berlingske Tidende. "I stedet for nordisk public service TV får seerne en ny amerikansk filmkanal, Hallmark, flere timer National Geographic og en ny musikkanal, VH1, til dem der er vokset fra MTV. Også børnene får mere fjernsyn, idet Disney-ejede Fox Kids fremover skal dele kanal med Hallmark", skriver avisen. TF/Berlingske Tidende : Gyldendal oppgir internett-utgivelse av nasjonalleksikonet Overraskende for mange har forlaget Gyldendals styre besluttet å oppgi satsingen på å få Den Store Danske Encyklopædi lagt ut på internett, melder Ritzaus/Berlingske Tidende: "Gyldendal har igennem længere tid arbejdet på en online-udgave af encyklopædien og havde endog fået et statstilskud på i alt 30 millioner kroner fra kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen (R) og undervisningsminister Margrethe Vestager (R) over tre år til projektet. Men ifølge forlaget er en online-udgave meget dyrere end umiddelbart forudset, og man tør derfor ikke binde an med projektet. Net-Nationalleksikonet skulle ifølge planerne have været klar i 2003". TF/Ritzaus/Berlingske Tidende : Dom i House of Lords en seier for EUdirektivet "TV uten grenser" Danmark 1 kan ikke sende danske bortekamper i VM-kvalifikasjonsturneringen i forball uten først å ha tilbudt dem til danske landsdekkende TV-selskaper. Det gjelder også om de danske selskapene har vært med i de opprinnelige kjøpsforhandlingene, slår et enstemmig dommerpanel fra det britiske House of Lords fast, melder det danske Kulturministeriet "House of Lords gav dermed det engelske Independent Television Commission (ITC) medhold, og ITC vil herefter fastholde, at TvDanmark 1 ikke må sende kampen mod Bulgarien 5. september med eneret, før der er givet et rimeligt tilbud til DR eller TV2. Prisuenigheder afgøres af ITC", heter det i pressemeldingen fra ministeriet. "Dommen er en sejr for EU-direktivet `TV uden Grænser`. Det slår fast, at en tv-station, der ikke er landsdækkende, MEDIER I NORDEN TRYKT VERSJON

4 kun kan sende de vigtige sportskampe med eneret, hvis den har tilbudt dem til de landsdækkende kanaler først. `Jeg er glad for afgørelsen, for vi kan ikke forsvare, at samfundet giver store beløb til idrætten i det daglige, hvis vi så ikke får mulighed for at se de vigtigste resultater af denne indsats, nemlig de store kampe. Jeg håber, at vi med denne dom undgår disse problemer fremover,` siger kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen. Afgørelsen er ingen garanti for, at kampene bliver sendt på DR eller TV2. Det er tv-stationernes egen afgørelse, om de vil købe til en rimelig pris eller ej. Sagen begyndte, da TvDanmark 1 købte enerettighederne til VM-kvalifikationskampene - selv om disse kampe står på den danske liste over vigtige sportsbegivenheder, som mindst 90 pct. af danskerne skal have mulighed for se direkte. Derfor nægtede ITC at give TvDanmark 1 tilladelse til at sende med eneret, før stationen havde givet et rimeligt tilbud til DR eller TV 2 om at sende kampene direkte. TvDanmark 1 ankede til domstolene, som i første instans gav ITC ret. TvDanmark 1 ankede denne dom til appelretten, som gav stationen medhold. ITC ankede herefter til House of Lords, som altså i dag har givet ITC medhold", heter det i pressemeldingen. TF/Kulturministeriet : DR får den fjerde landsdekkende radiokanalen Radio- og tv-nævnet har bestemt at DR skal få den fjerde landsdekkende radiokanalen. I alt seks søknader om å drive denne kanalen var kommet inn. 18. april starter testsendingene. "Efter udbuddet skal kanalen være en nuanceret public service-orienteret kanal med klassisk musik, suppleret med præsentation af rytmisk musik, jazz og dansk musik, kulturprogrammer, samfunds- og debatprogrammer", heter det i DRs nyhetsbrev. Avisgrupperingen som omfatter Det Berlingske Officin, Politiken og Jyllands-Posten, ville ikke delta i kampen om den femte kanalen, selv om lederen for Radio- og tv-nævnet mente alliansen hadde gode sjanser til å få den, skriver Berlingske Tidende. TF/DRs nyhetsbrev/berlingske Tidende FINLAND : Økende oppslutning om YLEs TV-kanaler Tiden finnene daglig tilbringer foran TV-skjermen, to timer og 55 minutter, er uendret fra foregående år, mens YLEs andel av denne tiden er økt, heter det i en pressemelding fra public service-selskapet. Fra slutten av august til den første uken i desember 2001 økte YLEs andel fra 41 prosent til 42,1 prosent. Seerandelen var på sitt høyeste i den andre uken i september, med 45 prosent og første uken i desember (feiringen av uavhengighetsdagen) med 47 prosent andel av seerne. Det er særlig YLEs TV1 som har fått økt oppslutning, med over to prosent, og det skyldes økningen av nyheter og faktaprogrammer, ifølge YLE : Research.fi - informasjonstjeneste om vitenskap og teknologi TF/YLE En ny internettbasert informasjonstjeneste, Research.fi, er lansert, i finsk og engelsk språkdrakt. Her tilbys informasjon innen vitenskap- og teknologisektoren, statistikk og komparative data i internasjonal målestokk og lenker for mer informasjon. Research.fi er et prosjekt under stadig utvikling, framgår det av en pressemelding fra undervisningsministeriet. Partnerne bak Research.fi partners er blant andre undervisningsministeriet (som leder prosjektet), handels- og industriministeriet og en rekke forsknings- og utviklingsinstitusjoner. TF/Undervisningsministeriet : Midlertidig nedleggelse av finske digital-tv-sendinger? Lederen av Rundradions förvaltningsråd, Markku Laukkanen, har satt opp en tidsfrist for utbredelsen av digital-tv i Finland, melder YLEs Aktuellt/Internytt; høsten "Han anser att digital-tv då skall finnas i hushåll. I annat fall är det möjligt att digital-tv tillfälligt körs ner, och startas på nytt igen senare, säger Laukkanen i en intervju i Aamulehti och Turun Sanomat. Hittills har ungefär hushåll skaffat de boxar, som behövs för att kunna se digital-tv. Största delen av boxarna är hyrda. Laukkanen är ändå optimist och tror att digital-tv kommer att vara en av hushållens viktigaste datakontaktlänkar år SFP:s (Svenska Folkpartiet) Margareta Pietikäinen, medlem i Rundradions förvaltningsråd, säger att en sådan plan aldrig har diskuterats i hennes närvaro. Rundradions VD (administrerende direktør) Arne Wessberg säger att Rundradion har ställt sig bakom digital-tv till 100 procent", heter det i meldingen fra Aktuelt/Internytt melder Aktuellt/Internytt at "Förvaltningsrådet konstaterar att man fortsätter att utveckla de digitala TV-kanalerna YLE24, Yle Teema och FST precis som planerat. Det var under helgen som ordföranden för Rundradions förvaltningsråd, Markku Laukkanen förde fram tanken på att digital-tv kanske tillfälligt kunde köras ner nästa höst, om inte tillräckligt många hushåll skaffar sig så kallade digital-tv-boxar". Aktuellt/Internytt : Forsøkene med digital avisdistribusjon fortsetter Alma Medias aviser Kainuun Sanomat, Lapin Kansa og Pohjolan Sanomat, alle utgitt i Nord-Finland, trykkes nå ved hjelp av digital teknologi og distribueres i Helsinki til ett hundre abonnenter i et prøveprosjekt. Med dagens normale trykke- og distribusjonsmetoder når ikke avisene abonnentene før dagen etter utgivelsen. Forsøket startet 1. oktober, framgår det av en pressemelding fra Alma Media. I seks måneder skal abonnentene få aviser seks dager i uka, aviser som er trykket i et trykkeri i Helsinki, etter digital overføring fra redaksjonene i Nord- Finland. Avisene trykkes i 85 prosent av opp- 4 MEDIER I NORDEN TRYKT VERSJON 2002

5 rinnelig størrelse, i firefargetrykk. Maija-Liisa Pennanen, distribusjonssjef i Alma Media, sier at selskapet ser for seg en framtidig lokal trykking av mange forskjellige publikasjoner, i små opplag. Tidligere har Alma Media drevet forsøk med trykking av Saariselkä-utgaven av avisen Lapin Kansa newspaper i Lappland. Forsøket omfattet 70 abonnenter. TF/Alma Media : Forslaget til statsbudsjett for 2002 innebærer økt satsing på kulturområdet "Anslagen för undervisningsministeriets förvaltningsområde uppgår nästa år till 369,7 milj. euro (ca 2,2 miljarder mk), dvs. 7 % mer än i årets ordinarie budget", heter det i en pressemelding fra ministeriet. "Prioriteringar på området är att förbättra verksamhetsbetingelserna för bastjänsterna och öka basfinansieringen för universiteten, stärka sektorforskningen, satsa på innehållsproduktionsprojekt för informationssamhället, betona regionala åtgärder, stärka det nationella innovationssystemet, framhålla arbetslivskontakter i utbildningen, öka möjligheterna att använda kultur-, idrotts- och ungdomstjänster, bevara kulturarvet och digitalisera kulturarvsmaterial, stödja barnkultur, förbättra de ungas levnadsförhållanden och förutsättningar att klara sig i livet bl.a. genom preventivt arbete mot droger, främja medborgarverksamhet och motarbeta dopning". I pressemeldingen nevnes også at det foreslås bevilget 3 millioner FIM for utvikling av barnefilm. TF/Undervisningsministeriet : Startskudd for Finlands ordinære digital- TV-sendinger Tolv digitalt distribuerte kanaler kan finnene velge mellom fra 27. august. Det gjelder dels de digitale parallellsendingene til de eksisterende analoge kanalene, dels åtte nye kanaler, melder YLE. Trafikminister Olli-Pekka Heinonen understreker i en pressemelding viktigheten av at det i alle ledd brukes åpne standarder. Dette sikrer at nye tjenester kan legges til etter hvert. Noen uker før den offisielle starten for de ordinære finske digital-tv-sendingene, hadde bare hver femte finne overveid å kjøpe digital-tv eller en mottakerboks (digibox) som kan kobles til et vanlig TV-apparat, melder Aktuellt - Text-TV. Av undersøkelsen, som Finska Gallup har utført, går det likevel fram at finnene er velinformerte om hva digital-tv-starten innebærer. "97 procent av de tusen tillfrågade vet vad digi-tv och digiboxarna är för något", melder Aktuellt - Text-TV, som også skriver at "... Intresset att installera antenner för de nya digital-tv-sändningarna verkar vara svagt. Det är bara i huvudstadsregionen man måste köa i månader för antenninstallationer. En orsak till den försiktiga starten tros vara att digital-tv-apparater först nu börjar komma ut på marknaden". TF/Aktuellt - Text-TV/YLE/ Kommunikationsministeriet : Selektiv pressestøtte til 29 aviser "Statsrådet har beslutat om utdelningen av understöd för nedsättning av transport-, distributions- och andra kostnader för tidningspressen", heter det i en pressemelding fra Kommunikationsministeriet. "Samtidigt beslutades också om understöd för projekt som strävar efter att utveckla tidningarna. Sammanlagt 30 miljoner mark var reserverade för understödet. Statsrådet beviljade understöd åt 29 tidningar. Understödet beviljades den 17 maj. Beslutet fattades i enlighet med pressstödsnämndens förslag som har tagit i beaktande det understödsbelopp sökanden beviljades för ett år sedan och förändringar i sökandens ekonomiska situation under det år som gick", heter det blant annet i pressemeldingen. TF/Kommunikationsministeriet ISLAND : Rapport om Islands Radios økonomi og drift præsenteret på regeringsmøde På regeringens møde den 20. november i år blev det vedtaget, at undervisningsministeren skal give Islands Radio tilladelse til 7% forhøjelse af licensen fra næste årsskifte, idet der nu er udsigt til ISK300 mio. driftstab hos RÚV i indeværende år. På mødet fremlagde undervisningsministeren en rapport fra en arbejdsgruppe om RÚVs økonomi og drift, hvoraf det bl.a. fremgår, at institutionens økonomiske status nu er sådan, at det ikke vil være muligt at rette op på driften medmindre der gribes til en gennemgribende rationalisering og ændringer i programudbuddet. Endvidere hedder det, at lovbestemmelser tydeligvis virker bremsende for virksomheden, idet institutionens interne administrationssystem og arbejdsfordeling blandt de øverste ledere er lovbunden. Efter arbejdsgruppens vurdering er arbejds- og ansvarsfordelingen mellem radiodirektøren og radiorådet slet ikke tilstrækkelig klar, og arbejdsgruppen mener, at radiorådet har været indblandet i diverse sager, som tydeligvis ikke hører under rådets lovbundne adminstrationsfuldmagt. Undervisningsministeren mener, at rapporten har sit at sige og stadfæster, hvad han har hævdet vedrørende Islands Radios anliggender i de seneste år og at man bør se på institutionens organisation og driftsforhold. Ministeren siger, at han har været talsmand for at man afskaffede licensen, og at han vil bestræbe sig særlig meget på at en undersøgelse af de økonomiske forbindelser mellem Islands Radio og Islands symfoniorkester finder sted, og det er vedtaget at regeringspartierne nedsætter en gruppe under ledelse af undervisningsministeren, der skal arbejde med organisationsændringer i Islands radio og en ændring af tilvejebringelsen af offentlige indtægter til dækning af radioens driftstab. Indtægterne fra reklamer og sponsorering er mindsket Undervisningsministeren nedsatte i slutningen af august 2001 en arbejdsgruppe MEDIER I NORDEN TRYKT VERSJON

6 til at gennemgå Islands Radios økonomi og drift. Af arbejdsgruppens rapport fremgår det, at RÚV er blevet drevet med underskud i de seneste år og at der nu er udsigt til ISK 300 mio. driftstab i indeværende år, som er ca. 10% af driftsudgifterne. Efter arbejdsgruppens vurdering er der nogle faktorer, som forklarer institutionens stadigt dårligere økonomiske status, herunder forhøjelse af pensionsforpligtelser som følge af indvirkningen af overenskomster, lønstigninger og øgede kapitalomkostninger som følge af lån, der blev taget til betaling af pensionsforpligtelser og i forbindelse med flytningen af tv. Indtægter af reklamer og sponsorering har været stigende i de seneste år, men er faldet i indeværende år og RÚVs likviditet er derfor blevet meget dårlig som følge af tab og afbetalinger på lån. Islands radio skal dække en fjerdedel af omkostningerne ved driften af Islands symfoniorkester efter at Radiostationernes kulturfond blev nedlagt i maj året I arbejdsgruppens rapport anses denne ændring for at have været økonomisk set mere positiv for andre radio- og tv-stationer end for RÚV. Behov for ændret program og gennemgribende rationalisering I rapportens konklusion hedder det samtidig, at RÚV skal deltage i omkostningerne som følge af symfoniorkestret uden at have nogen indflydelse på driften af orkestret. "Arbejdsgruppen anser det for at være særdeles uheldigt at forvente, at en statsinstitution skal finansiere driften af en anden statsinstitution på denne måde." I henhold til arbejdsgruppens konklusion er RÚVs økonomiske status nu sådan, at institutionen helt klart ikke klarer at forbedre driften medmindre der gribes til gennemgående rationalisering og ændringer i programudbudet, "f.eks. med afkortning af sendetiden, mindre andel af indenlandsk stof og flere genudsendelser i TV og en væsentlig reduktion af de mest omfattende programprojekter i radio og tv, såsom skuespil og musikprogrammer. Det er uhyre vigtigt at man undgår, at ændringer i programmet påvirker reklameindtægterne, for hvis det sker, kan institutionen havne i en ond cirkel," hedder det i rapportens konklusioner. Der er uoverensstemmelser i bestemmelserne i loven om Islands radio og Radioloven i forskellig henseende, efter arbejdsgruppens vurdering. Af rapporten fremgår det, at RÚVs interne administration og arbejdsfordelingen blandt de øverste ledere er lovbundet, og lovbestemmelserne virker tydeligvis bremsende for institutionens drift. Det samme gælder overvejelser vedrørende RÚVs fremtidige driftsform, som nødvendigvis må skabe uvished, så længe resultatet ikke foreligger. Endvidere mener arbejdsgruppen, at arbejdsfordelingen mellem radiodirektøren og radiorådet slet ikke er tilstrækkelig klar og at den er tilbøjelig til at gøre beslutningsprocessen inden for institutionen tungere. Radiorådet har overskredet rådets lovbundne fuldmagt Arbejdsgruppen mener, at arbejds- og ansvarsfordeling mellem radiodirektøren og radiorådet slet ikke er tilstrækkelig klar og at radiorådet har blandet sig i forskellige sager, som tydeligvis ikke hører under rådets lovbundne forvaltningsfuldmagt, og det er derfor meget vigtigt, at rådet holder sig til sin lovbundne role eller at man ændrer lovbestemmelserne og udvider rådets rolle. Arbejdsgruppen mener, at Loven om Islands radio bør revideres for bedre at tilpasse den Radioloven og gruppen mener især det er vigtigt, at institutionen ikke lider under "et sejt og uklart administrationssystem", idet RÚV må kunne reagere hurtigt for at kunne imødegå konkurrencen og tilpasse sig ændringer i indtægter. "Islands radios nuværende administrationssystem har ikke ændret sig ret meget i mange årtier, til trods for at omgivelserne og virksomheden har undergået betydelige ændringer. Det samme gælder Islands radios rolle og lovmæssige forpligtelser, som stort set har været uændrede i de sidste tredive år. Begge dele er efter arbejdsgruppens mening børn af sin tid, som kræver gennemgribende revision," hedder det i rapporten. Der har været nogen debat om Islands radios driftsproblemer og hvorledes der burde reageres på dem. Undervisningsministeren erklærede i en debat uden for Altingets dagsorden om Islands radios økonomiske krise den 10. oktober i år, at man i betragtning af den pågående regionalpolitiske udvikling bør undersøge, hvorvidt det er muligt at udnytte Islands radios ressourcer og lokaler i Akureyri på mere systematisk vis, så program 2 ændres til en central for regionalradioerne med hovedsæde i Akureyri. Han sagde, at han ville anmode radiorådet og radiodirektøren om at se på dette alternativ, samtidig med at man i almindelighed overvejer regionalradioernes fremtid. Islands radios direktør fremlagde på et møde i institutionens repræsentantskab den 25. oktober i år et protokollat, som indeholder de første udkast eller ideer til, hvorledes der bør reageres på Islands radios økonomiske problemer. Forslagene går bl.a. ud på, at fjernsynets sendetid afkortes betydeligt, bliver fra 18:30 til 22:30 på hverdage og ikke længere end til midnat i weekender. Det foreslås også, at nyhederne kl nedlægges og at transmissioner fra idrætsbegivenheder reduceres betydeligt, idet indkøbsprisen på dem er steget meget på det sidste. Der foreslås en forenkling af tekst-tv og Islands radios web samt at program 1 gøres så enkelt og billigt som muligt. Endvidere foreslår radiodirektøren at midlertidige ansættelseskontrakter, der udløber i nærmeste fremtid, generelt ikke fornyes og at man indleder forberedelser til at frigøre andre aftaler. Undervisningsministeriet : Præmiering af nytænkning i undervisning Den 23. november d.å. tildelte undervisningsministeren projektet "Computerstøttet dansk" Europamærket 2001, som er EU-kommissionens anerkendelse for nyskabelsesprojekter inden for sprogindlæring og sprogundervisning. Projektet, der fik denne anerkendelse, er tilrettelagt for elever i et danskmodul på almen linie i Gymnasiet i Kopavogur. Undervisningsmaterialet er fremstillet ud fra målsætningerne i hovedlæseplanen for skolerne på ungdomstrinet med hensyn til IT og betoning af sprogkundskaber, der kan udnyttes i det daglige liv. I modulet lægges der vægt på elevernes øgede ansvar for deres egen uddannelse samt at øge elevernes selvtillid over for IT og nye medier. Der læses ingen bøger i modulet og alt undervisningsmateriale hentes på multimediadiske og på Nettet. Alle opgaver i læsning, skrivning og lytning er baseret på brug af elektroniske medier, hvor de væsentligste emner er kultur, helse, mad, kommunikation og rejser. Taletræning finder blandt andet sted i små grupper med læreren og i såkaldte dansklejre, hvor elever og lærere 6 MEDIER I NORDEN TRYKT VERSJON 2002

7 arbejder sammen i et døgn og al kommunikation og samarbejde foregår på dansk. Undervisningsmaterialet kan som tidligere nævnt hentes på Nettet på en webside, der til dels er åben for offentligheden og til dels knyttet til elevernes adgangsord. Adressen er: not/thordism/vefur393. Undervisningsministeriet : Island ønsker utenlandske filmprodusenter velkommen Islands handelsminister, Valgerdur Sverrisdóttir, har reist til Cannes-festivalen for å markedsføre ordningen som gjør det mulig for utenlandske produsenter å få refundert en del av kostnadene ved filmproduksjoner i Island. Daily News from Iceland melder at handelsministeren håper ordningen, som tidligere er beskrevet i Medier i Norden, vil få flere produsenter til å legge produksjonene til Island, noe som også vil styrke den innenlandske filmindustrien. Tiltaket er ikke ulikt hva andre land har innført for å trekke investeringer til seg, sier handelsministeren til Morgunbla i, og legger til at dette er nødvendig, om islandsk filmindustri skal kunne konkurrere med andre lands industrier. Tiltaket er midlertidig, og vil bli evaluert i NORGE TF/Daily News from Iceland : Eierskapstilsynet vil holde fast ved dagens grenser for medieeierskap i Norge Eierskapstilsynet har i samråd med Kulturdepartementet utarbeidet en rapport, der en av konklusjonene er at det advares mot å heve terskelen for eierandeler i norske mediebedrifter. I praksis, melder NRK Kulturnytt, mener tilsynet at "... Schibsted, som eier en tredjedel av norske aviser, kan bli en trussel mot ytringsfriheten ved ytterligere vekst". "Eigarskapstilsynet går inn for at øvre grense for nasjonalt eigarskap ikkje blir endra frå 1/3 til 49 prosent. Tilsynet foreslår at det også blir innført øvre grense for kor mykje nokon kan eiga ved oppkjøp i ein region", heter det i pressemeldingen fra Eierskapstilsynet. "Tilsynet peikar på at ei heving av øvre grense for nasjonalt eigarskap frå 1/3 til 49 prosent i praksis gjer det umogleg å oppfylla kravet i lova om mediemangfald, og rår sterkt ifrå ei slik heving. Det var den førre regjeringa som skisserte eit slikt alternativ i mediemeldinga i september". Tilsynet peker på "... eit alternativ til dagens system. Det går ut på å innføra ei øvre grense for kor mykje nokon kan eiga ved oppkjøp i ein region, altså det same systemet som gjeld nasjonalt". ".. ei utviding av lova til også å gjelda for dei elektroniske media, vertikal integrasjon og samarbeidsavtalar", er med i tilsynets vurdering. "Tilsynet er positiv til framlegga og ønskjer å delta i det vidare arbeidet med desse spørsmåla", heter det blant annet. "Til slutt drøftar tilsynet ei samanslåing av Eigarskapstilsynet og Konkurransetilsynet. Eigarskapstilsynet meiner at handhevinga av medieeigarskapslova ikkje er tent med ei slikt samanslåing, og det peikar på ei rekkje moment som talar for å halda på dagens organisering", heter det i pressemeldingen. TF/Eierskapstilsynet/NRK Kulturnytt : NRK sparer og kutter - ingen prinsippdebatt om virksomheten foreløpig 12. desember hadde NRK styremøte, og vedtok et budsjett som innebærer et underskudd på inntil 95 millioner kroner i "Undervisningsredaksjonen og utenlandssendingene legges ned, men digital-kanalen `Alltid klassisk` beholdes", skriver NTB. I 2001 hadde NRK allerede satt i verk sparetiltak som medførte fjerning av flere hundre årsverk. Kulturministeren, Valgerd Svarstad Haugland, avviser overfor Dagsavisen at hun kan gripe inn overfor Kringkastingssjefen og styret i NRK. Mange NRK-ansatte er uenige i dette synet: "- Her foretar man endringer i NRKs oppdrag som allmennkringkaster. Da er det ikke lenger bare økonomiske prioriteringer, da må det tas opp til politisk debatt", sier Hilde Larsen, nestleder i det LO-organiserte Kringkastingens Landsforening, til Dagsavisen, som også skriver at flere politikere på stortinget ber om at kulturminister Svarstad Haugland griper inn: "- SV, Senterpartiet og Arbeiderpartiet krever at regjeringen går inn i denne saken og presenterer et dokument om NRKs framtid. Vi ønsker at kulturministeren går til NRK-styret og omgjør vedtakene", sier SPs Åslaug Marie Haga. Hun tar også til orde for at Stortinget skal vedta et momsfritak for NRK, noe som kan gi millioner kroner mindre i utgifter per år. I slutten av februar 2002 skal kulturminister Valgerd Svarstad Haugland redegjøre for NRKs situasjon i Stortinget. TF/NTB/Dagsavisen : Strålende norsk kinoår, takket være gode norske filmer De norske filmene trekker folk til kinoene og sørger for et strålende kinoår, melder Dagsavisen. "Selv før `Harry Potter` og `Ringenes herre` er regnet med, ligger besøkstallet seks prosent over fjoråret. Innen året er omme vil norske kinoer ha nådd 12 millioner besøk, med samlede billettinntekter på nærmere 700 millioner kroner. Av disse 12 millionene vil over 1,5 millioner ha sett norske suksessfilmer som `Heftig og begeistret`, `Elling` og `Det største i verden`, noe som gir norsk film en markedsandel på over ti prosent. Noe lignende har ikke skjedd siden 1996, da `Kristin Lavransdatter` bidro til å trekke markedsandelen opp mot nesten 13 prosent", skriver Dagsavisen. I Dagsavisen 28. november sier Stein Slyngstad, direktør i Norsk Filmfond, at det blir gitt mer støtte til filmproduksjon neste år enn noen gang tidligere: "Med forbehold om at statsbudsjettet vedtas ligger det en reell økning i pengestøtten som går til produksjon av nye filmer, og vi kommer til å dele ut 200 millioner kroner til ulike filmformål". TF/Dagsavisen MEDIER I NORDEN TRYKT VERSJON

8 : Regjeringen og Arbeiderpartiet samarbeider om pressestøtten Regjeringens forslag om et pressestøttebudsjett på 234,5 millioner kroner får flertall i Stortingets familie-, kultur- og administrasjonskomité, etter forhandlinger mellom de tre regjeringspartiene og Arbeiderpartiet, skriver Journalisten. "I Arbeiderparti-regjeringens budsjettforslag var det lagt opp til en økning på 88 millioner kroner i produksjonstilskuddet til dagsaviser, fra årets nivå på 280 millioner kroner. Samarbeidsregjeringen ville imidlertid begrense økningen i pressestøtten til 54,5 millioner, slik at nivået ble 234,5 millioner kroner. Dette blir også fasiten etter at Ap og regjeringspartiene fant sammen i familie-, kultur- og administrasjonskomiteen. Økningen i pressestøtten skal primært kompensere for avisenes inntektstap som følge av endrede retningslinjer for statlig annonsering av ledige stillinger", skriver Journalisten. TF/Journalisten : Den norske kinostrukturen er i forandring Norges unike kommunale kinosystem er i forandring. Samarbeid med private eiere og nye modeller for kinodrift er aktuelt for en rekke norske kommuner, og om ett år kan nesten halvparten av de største kinoene i Norge være helt eller delvis privateide, skriver Aftenposten. "Flere i bransjen spår at salg til eller samarbeid med private kinoselskaper vil gi flere kinosaler, men investeringene vil også føre til dyrere billetter. I Sverige og England, som har utstrakt privateid kino, koster billettene 50 prosent mer enn i Norge", skriver Aftenposten. TF/Aftenposten : Uviss framtid for en nasjonal nettbasert kunnskapsbase "Regjeringen ønsker bred vurdering av hvordan det felles norske informasjonsgrunnlaget kan sikres på nettet. Regjeringen har besluttet å ikke gå videre med noen av anbudene på nasjonal kunnskapsbase, blant annet på grunn av høye kostnadsrammer, usikkerhet om hvilke verdier staten vil sitte igjen med etter prøveperioden og utsikter til varig statlig finansiering", heter det i en pressemelding fra Kirke-, utdannings- og forskningsdepartementet. "De to tilbyderne, Kunnskapsforlaget ANS og en samarbeidsgruppe bestående av J.W. Cappelens Forlag A.S, Stiftinga Det Norske Samlaget, Schibsted Multimedia AS, Norsk Rikskringkasting AS og Nasjonalbiblioteket, ble orientert om dette under et møte hos statsråd Kristin Clemet torsdag ettermiddag ( ). Regjeringen mener at sikring av kilder til generell kunnskap på norsk, samt kunnskap om Norge og norske forhold på nettet, må vurderes i et bredere perspektiv: - Det er nødvendig å sikre det felles norske informasjonsgrunnlaget i ITsamfunnet. Det videre arbeidet vil bli knyttet til det interdepartementale IT-politiske samarbeidet enorge og arbeidet med å skaffe norsk innhold på nettet. Kulturnett Norge, Skolenettet og videreutvikling av digitale læremidler vil være sentrale elementer. Det vil bli lagt vekt på en nær dialog med private og offentlige aktører på feltet," sier statsråd Kristin Clemet ifølge pressemeldingen. TF/Kirke-, utdannings- og forskningsdepartementet : TV 2 får ny konsesjon for reklamefinansiert fjernsyn "Kulturdepartementet har vedtatt å tildele TV 2 AS konsesjon for å drive riksdekkende reklamefinansiert fjernsyn distribuert via det analoge bakkenettet, for perioden ", heter det i en pressemelding. Kulturminister Ellen Horn sier ifølge pressemeldingen: "- Vi har lagt særlig vekt på at TV 2s sendinger skal bidra til å styrke norsk språk, identitet og kultur. TV 2 har forpliktet seg til å ha daglige egenproduserte nyhetssendinger og daglige norskspråklige sendinger for barn under 12 år. Videre skal TV 2 sende norskspråklig drama og programmer som gjenspeiler mangfoldet i norsk og internasjonalt kulturliv, sier Horn. Hun legger til at TV 2 gir uttrykk for en intensjon om å øke andelen norskspråklig produksjon i konsesjonsperioden. Konsesjonen vil innbringe 150 mill. kroner i engangsvederlag. I tillegg vil TV 2 i konsesjonsperioden betale et årlig inntektsavhengig vederlag fastsatt på grunnlag av reklameinntekter, samt et fast årlig vederlag på 25 mill. kroner. Det faste årlige vederlaget er øremerket Norsk filmfond. Konsesjonen vil dermed i betydelig grad bidra til å sikre norsk filmproduksjon de kommende år. Den nye konsesjonen inneholder ikke eierbegrensningsregler for kommende konsesjonsperiode. Departementet har derfor vurdert det som uhensiktsmessig å opprettholde eierbegrensningsreglene i gjeldende konsesjon og har fattet vedtak om å oppheve disse", heter det i pressemeldingen. "Eierbegrensningsreglene for TV 2 ble mandag opphevet. TV 2 kan dermed få en eier, men det blir neppe Schibsted, A-pressen eller Orkla", kommenterer Aftenposten. /Aftenposten : Kulturdepartementet misliker Telenors økende kontroll med TVdistribusjonsnettene Telenors rolle som dominerende TV-distributør, både i norsk og nordisk sammenheng, er problematisk, mener det norske Kulturdepartementet. "I juli kjøpte Telenor ut franske Canal Plus av Canal Digital, og brukte 2,4 milliarder kroner på å øke sin eierandel fra 50 til 100 prosent. Nå vurderer Konkurransetilsynet oppkjøpet, samtidig som Kulturdepartementet i klartekst kaller Telenors dominerende stilling som distributør av kringkastingssignaler problematisk", skriver Dagens Næringsliv. "Oppkjøpet ga Telenor kontroll over den ene av Nordens to store satellittdistributører, der Viasat er den andre. Kjøpet må ses i sammenheng med forhandlingene mellom Telenor, TV 2 og NRK om et stort digital-tv-samarbeid, ettersom Telenor nå har kontroll over alle distribusjonsnett", skriver avisen. TF/Dagens Næringsliv 8 MEDIER I NORDEN TRYKT VERSJON 2002

9 : Regjeringen ønsker å bevare og styrke pressestøtten Pressestøtten var et sentralt tema da kulturminister Ellen Horn la fram stortingsmeldingen om mediepolitikk: "I ytringsfrihetens tjeneste". Kulturministeren pekte på at nordmenn er av de flittigste avislesere i verden, og dette ønsker Regjeringen skal fortsette. "Vi vil øke pressestøtten til et høyere nivå enn tidligere og de minste avisene vil få en særskilt økning. Det er viktig av hensyn til lokaldemokratiet. Vi foreslår også en ordning med støtte til etablering av aviser, og avisene skal fortsatt ha nullsats for moms, sa kulturminister Ellen Horn ifølge en pressemelding fra Kulturdepartementet. "Meldingen følger opp Dagspresseutvalgets utredning, tar opp spørsmål om eierskap i mediene, og NRKs utfordringer som følge av den digitale utvikling. - NRK må få alle muligheter til å hevde seg i et digitalt landskap. Ulike finansieringsformer vil bli vurdert for å oppnå dette, sa statsråd Horn. Hun understreket at forholdene vil bli lagt til rette for lokalkringkasting også i fremtiden, og varslet at premietaket for radio-bingo vil bli hevet. Målet for regulering av eierskap i mediene er å sikre det norske mediemangfoldet. Regjeringen foreslår ingen endringer for regulering av eierskap på nasjonalt nivå, men mener det bør åpnes for drøfting av dette. Regjeringen går inn for lovfesting av prinsippene i Redaktørplakaten hvis Stortinget i neste stortingsperiode vedtar en ny grunnlovsparagraf om ytringsfrihet som åpner for dette", heter det i pressemeldingen : Verneplan for levende bilder er presentert En verneplan for levende bilder, med Norsk Kulturråd som oppdragsgiver, er nå presentert. Den er enestående i nordisk sammenheng, og er et viktig fundament i arbeidet for å ta vare på film- og kulturhistoriske skatter som står i fare for å forsvinne. Planen er utarbeidet av en styringsgruppe oppnevnt av Norsk Kulturråd i samarbeid med Nasjonalbiblioteket, Norsk filminstitutt og Norsk Rikskringkasting. "De fleste deler en tro på at `evig eies kun det teipte`", heter det i en pressemelding fra Nasjonalbiblioteket. "Men det er en feiloppfatning. Film og band forvitrer av ulike årsaker. Forsvinner filmen, tapen og datafilen, forsvinner også vår mulighet til å gjenoppleve disse bildene fra vår felles hukommelse. Bilder og lyd er kulturformue på linje med det trykte ord, men er betraktelig vanskeligere å bevare for lang ettertid. Verneplanen tar sikte på å gi et samlet overblikk over materialets status samt å påpeke på hva som må gjøres for at vi skal kunne bære denne kulturarven med oss inn i fremtiden", heter det i pressemeldingen : Fornyelse på filmsektoren "Staten avvikler sitt engasjement i Norsk Film AS og vil gjennomføre en rekke tiltak med sikte på fornyelse på filmsektoren. I forbindelse med Revidert nasjonalbudsjett (lagt fram 11.5) blir Stortinget bedt om å gi sitt samtykke til dette", heter det en pressemelding fra Kulturdepartementet. Det framgår av meldingen at Norsk Film AS blir delt i et filmproduksjonsselskap, som vil omfatte prosjekter under utvikling og retten til navnet Norsk Film, og i det nye selskapet Filmparken AS. Filmparken skal bestå av de faste eiendommene til Norsk Film AS, selskapets filmstudio og produksjonsutstyr. "Staten vil gjennom Filmparken beholde de kommersielle rettighetene til Norsk Films katalog på ca. 150 filmer. I den videre forvaltning blir kulturpolitiske hensyn vektlagt", heter det videre. "Kulturdepartementet ber også om fullmakt til å - opprette Norsk filmfond - opprette Norsk filmutvikling - avvikle Audiovisuelt produksjonsfond og overføre midlene til Norsk filmfond - avvikle Statens studiesenter for film og overføre budsjettmidler og personale til Norsk filmutvikling" : Regjeringens langtidsprogram innebærer satsing på kultursektoren Regjeringens langtidsprogram for perioden innebærer en offensiv satsing på kultursektoren, peker kulturminister Ellen Horn på i en pressemelding. Uavhengige medier er samfunnets hovedarena for meningsbrytning og kulturformidling, mener ministeren. I den sammenheng pekes det på at lokalavisene har en viktig funksjon for å sikre lokaldemokratiet. Det heter i pressemeldingen: "Regjeringens mål er at NRKs sterke posisjon som allmennkringkaster skal opprettholdes også i en digital tidsalder. Det må sikres et godt tilbud av norskprodusert informasjon og underholdning gjennom mediene, spesielt viktig er programmer for barn og unge", heter det blant annet i pressemeldingen. SVERIGE : Sveriges Radios DAB-sendinger får mindre rekkevidde i 2002 Regjeringens beslutning om å senke bidraget for den svenske DAB-virksomheten (Digital Audio Broadcasting) fra 35 til 23 millioner SEK per år, resulterer i at Sveriges Radio begrenser sendingene til Stockholm, Göteborg, Malmö og Luleå i 2002, skriver Dagens Nyheter. "Därmed kan alla som köpt en mottagare och bor på landet känna sig blåsta. Å andra sidan utgör de en synnerligen liten lyssnarskara som i princip går att räkna på handens fingrar, eftersom det bara finns cirka tusen mottagare i hela Sverige. Apparaterna påträffas inte längre i butikerna och om de möjligtvis lagerförs kostar de billigaste kronor. På dessa DAB-mottagare kan man heller inte lyssna på de privata lokalradiostationerna". Sveriges Radio har uansett planer om øke programtilbudet i DAB-radioen for de få lytterne som finnes, skriver Dagens Nyheter. TF/Dagens Nyheter MEDIER I NORDEN TRYKT VERSJON

10 : Utredning av nærradioenes virksomhet Radio- och TV-verket skal utrede - med frist 2. mai 2002, " hur närradion i dag uppfyller syftet att vara en lokal föreningsradio utan kommersiella intressen", heter det i en pressemelding. "Verket skall bl.a. redovisa i vilken utsträckning reklam används för att finansiera närradioverksamhet. En redovisning skall även göras av hur stora och vilka kostnaderna är för att sända närradio. Om utredningen visar att det finns behov av regeländringar eller andra åtgärder skall förslag till sådana lämnas. Syftet med närradion är att vara en ortsbunden föreningsradio med utrymme för olika åsikter och intressen. Under senare tid har regeringen uppmärksammats på att det förekommer att vissa föreningar som får sändningstillstånd för närradio har för avsikt att sända program utan, eller med begränsad, anknytning till det lokala föreningslivet. Det finns farhågor för att en sådan utveckling skall leda närradion bort från att vara en lokal föreningsradio med utrymme för olika åsikter". Kulturdepartementet : Nye kanaler i det digitale jordbundne TV-nettet Regjeringen har besluttet å gi tillatelse til å sende følgende kanaler i det digitale, jordbundne nettet, skriver Kulturdepartementet i en pressemelding: Eurosport, MTV Nordic, Discovery Channel, Animal Planet, Nickelodeon (kl ), VH 1 (kl ). I en kommentar sier kulturminister Marita Ulvskog at beslutningen medfører at allmennheten igjen har tilgang til ca. 18 kanaler i det digitale jordbundne TVnettet : Ingen lov mot mediekonsentrasjon Det blir ingen lov mot mediekonsentrasjon, konstaterer kulturminister Marita Ulvskog i en pressemelding. "- Vi har inte fått det bredare stöd bland riksdagens partier som vi anser att grundlagsförändringar kräver... Det var 1999 som mediekoncentrationsutredningen bl a föreslog att konkurrenslagens förbud mot konkurrensbegränsande samarbete och mot missbruk av dominerande ställning skulle kunna tillämpas även på medieföretag. Även konkurrenslagens förbud mot företagskoncentrationer föreslogs kunna tillämpas på delar av mediesektorn - förutsatt att mångfalden och det fria meningsutbytet hämmades. - Som det är idag kan konkurrenslagstiftningen i princip inte användas på medieföretag i Sverige. I länder som Danmark, Finland, Tyskland, Frankrike, Storbritannien o s v har man däremot konkurrenslagar eller särskilda medielagar. Det är olyckligt att det inte gått att få ett brett stöd för att även vi skall ha tydliga regler på ett område där utvecklingen under de senaste åren är djupt oroande", heter det i pressemeldingen : Det analoge jordbundne TV-nettet legges ned i 2007, foreslår Digital- TV-kommittén "Digital TV modernisering av marknätet" er tittelen på betenkningen fra Digital-TV-kommittén. Komitéens analyser viser at digitaliseringen av marknettet er riktig og nødvendig, går det fram av pressemeldingen fra Kulturdepartementet. "- Övergången till digital distribution är en självklar utveckling av TV-mediet. Alla verkar vara överens om att det är orimligt att behålla analoga system för TV-distribution när alla andra typer av kommunikations-system digitaliseras", sa Ann-Christin Nykvist, ordförande i Digital-TV-kommittén i forbindelse med leveringen av betenkningen til kulturminister Marita Ulvskog. "Ju snabbare de analoga sändningarna kan avvecklas desto större blir de samhällsekonomiska besparingarna. Man sparar över 500 miljoner kr om året. Kommittén anser därför att övergången till digitalteknik skall stimuleras", heter det i pressemeldingen. "Kommittén föreslår att moderniseringen av marknätet fullföljs genom att: - de digitala sändningarna av public service-programmen byggs ut till full befolkningstäckning, dvs. 99,8 procent, - det övriga sändningsutrymmet byggs ut så långt som är tekniskt och kommersiellt möjligt och att programföretag som eftersträvar stor räckvidd ges företräde vid tillståndsgivningen, - de analoga marksändningarna avvecklas år 2007, - aktörerna verkar för en öppen gemensam standard så att det år 2007 finns både enklare och mer avancerade avkodare på marknaden, - en beredning stimulerar övergången till digital teknik. För att få en effektiv sändningsverksamhet föreslås att: - en stor del av sändningskapaciteten upplåts åt en extern aktör som själv får sätta ihop vilka TV-program som skall ingå, - tillståndsgivningen delegeras till en myndighet, - sändningstillstånden under nästa period gäller i tio år, - public service-företagens program sänds okrypterat och kostnadsfritt utöver TV-avgiften, - regeringen vid revideringen av EU:s TV-direktiv verkar för att sändarlandsprincipen ses över. En majoritet med bred parlamentarisk förankring (v, s, mp, c, kd) står bakom kommitténs förslag. Två reservationer (fp, m) har lämnats till betänkandet" : Utredning av digitalradio settes i gang Regjeringen har besluttet å utrede utviklingen av digitalradio, og gitt oppdraget til kanslirådet Henrik Selin. "En särskild utredare ska i ett första steg kartlägga och analysera situationen för den digitala distributionen av radio i Sverige och i utlandet. Utredaren ska bl.a. behandla frågor som rör den tekniska utvecklingen, programutbud, frekvensfördelning, ekonomiska aspekter, andra distributionsmetoder för digital ljudradio än DAB. Utredaren skall redovisa detta inledande arbete den 15 april 2002", framgår det av en pressemelding. "Utredaren ska i ett andra steg analysera den digitala radions framtidsförutsättningar. I detta andra skede kommer parlamentarisk medverkan att krävas. Uppdraget i sin helhet ska vara slutfört senast den 31 december 2002". 10 MEDIER I NORDEN TRYKT VERSJON 2002

11 : Sverige hedres i USA for arbeidet mot reklame beregnet på barn "Den svenska ambassaden i Washington har nu tagit emot den svenska regeringens pris för arbetet inom EU mot reklam riktad till barn. Det är SCEC (Stop Commercial Exploitation of Children), en amerikansk paraplyorganisation för en rad föreningar inom t ex barnomsorg, hälsovård och skolväsendet, som ger Sverige utmärkelsen", heter det det i en pressemelding. "- Att främja och värna barns rättigheter, där också rätten att inte bli exploaterad, är en viktig del av regeringens arbete. Det känns roligt att det arbetet har uppmärksammats", sier barnminister Ingela Thalén og kulturminister Marita Ulvskog i en kommentar : Dokumentarfilmsenter og utvikling av pressestøtteordningen foreslås i kulturbudsjettet Regjeringens kulturbudsjett foreslås økt med 200 millioner SEK, i tillegg til den vanlige indeksreguleringen. "160 miljoner är satsningar på bl a teater, museer och kulturmiljövård. 40 miljoner för ett permanent forum för Levande historia tillkommer från 2003", heter det i Kulturdepartementets pressemelding om budsjettproposisjonen. Det foreslås blant annet senket bokog tidsskriftmoms og satsing på å stimulere barn og unge til å lese mer. Ellers meldes det om at "10 miljoner kr satsas på att etablera en filmvårdscentral för icke-fiktiv film i Grängesberg. Satsningarna på kulturmiljöområdet räcker bl a till a nya kulturreservat och vård av industrisamhällets kulturarv. På medieområdet avsätts dels 15 miljoner kr till ett utvecklingsstöd inom presstödet, dels 15 miljoner till ett särskilt stöd för lördagsutdelning i glesbygd". Etableringen av et senter for bevaring av dokumentarfilm vekker glede i Ludvika kommune, melder Dagens Nyheter; kommunalråd Roger Lund ser dette som en viktig regionalpolitisk markering. /Dagens Nyheter : Auksjonering av sendetillatelser for kommersiell lokalradio avskaffes "- Jag är mycket nöjd. Redan i 1994 års valrörelse lovade socialdemokratin att avskaffa auktionerna på lokalradiotillstånd. Det har varit en lång process men nu är vi äntligen där. Det betyder också bättre förutsättningar för ökad mångfald och lokal förankring i den kommersiella lokalradion", sier kulturminister Marita Ulvskog i en kommentar til at Riksdagen har besluttet å endre vilkårene for tildeling av sendetillatelser til kommersiell lokalradio. I en pressemelding fra Kulturdepartementet om de nye reglene som trer i kraft 1. juli 2001 heter det blant annet: "- att de tidigare auktionerna på kommersiella lokalradiotillstånd upphör - att egenproducerat och lokalt material i sändningarna kan ökas - att ägarförhållandena kan beaktas vid tillståndsgivningen. Varje tillståndshavare skall dagtid sända minst tre timmar eget material. Tillstånden gäller i högst fyra år, men kan därefter förlängas med fyra år i taget. Koncessionsavgifterna för de nya tillstånden är kr om året", framgår det blant annet : Public serviceproposisjonen "Radio och TV i allmänhetens tjänst " er presentert Public service-proposisjonen som ble lagt fram 22. mars foreslår tydeligere retningslinjer for programvirksomheten til Sveriges Radio, Sveriges Television og Sveriges Utbildningsradio for de kommende fire årene. Også de økonomiske rammene trekkes tydeligere opp, framgår det av pressemeldingen fra Kulturdepartementet; med to prosents økning per år og i tillegg én milliard kroner fordelt på selskapene i fireårsperioden. Det heter i pressemeldingen fra Kulturdepartementet at "År 2002 föreslås SVT, UR och SR tilldelas sammanlagt miljoner kronor. Av reformmedlen beräknas SVT tillföras 76 miljoner kr i `kvalitets-medel`, 100 miljoner kr för digitala program och 27 miljoner kr för en `förlängning` av programverksamheten på miljoner kr till Internet. UR beräknas tillföras 11 miljoner kr till Internet. SR beräknas tillföras 43 miljoner kr i kvalitetsmedel, 23 miljoner kr till digital programverksamhet och 20 kvalitetsproduktion och digital verksamhet. Samtliga riksdagspartier står bakom riktlinjerna för programverksamheten. Finansieringsförslagen stöds av socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet," heter det i pressemeldingen. NORDEN : Forslag om egen nordisk filmpris En egen nordisk filmpris, på linje med prisene for litteratur, musikk og miljø bør opprettes, mener den norske stortingsrepresentanten Berit Brørby (Arbeiderpartiet). "Hun har godt håp om at det skal bli flertall for dette under Nordisk Råds samling i København denne uka", skriver Dagsavisen/ANB. "- Dette bør bli en tung pris. Jeg håper at dette spesielt vil engasjere ungdom", sier Berit Brørby, "... som begrunner ønsket om en filmpris med at mange filmproduksjoner i dag er nordiske, med et utstrakt samarbeid over landegrensene i Norden. Ap-politikeren har allerede fått støtte til forslaget om en filmpris fra sine sosialdemokratiske venner i de andre nordiske landene. På den bakgrunn har hun et godt håp om at også andre partigrupper vil støtte tanken. Berit Brørby viser til at Åse Kleveland, som er direktør i det svenske filminstituttet, har tatt til orde at Nordisk Råd oppretter en slik filmpris", skriver Dagsavisen/ANB. Saken ble ikke realitetsbehandlet under sesjonen i København. Sosialdemokratene i Norden har etter sesjonen fremmet saken som et såkalt medlemsforslag. Dette vil bli behandlet av Nordisk Råds kulturutvalg, som vil skrive en betenkning. Det er mulig at presidiet i Nordisk Råd avgjør saken, med tanke på at det er lang tid til neste ordinære sesjon i Rådet. Dagsavisen/ANB - Nordisk Råd MEDIER I NORDEN TRYKT VERSJON

12 PORTO BETALT VED INNLEVERINGA P.P. NORGE/ NOREG /011 Port payé B-Economique Returadresse: Medier i Norden Postboks 1726 Vika, 0121 Oslo, Norge : Mediehistorisk dag for de nordiske samene 20. august var premieredag for nyhetssendingen Oddasat, et samarbeid mellom sameredaksjonene i NRK og SVT. Lang tids planlegging og forarbeid ga resultater: "- Äntligen kan vi samer, oavsett var vi befinner oss i Sápmi se och synas i det viktigaste av dagens mediainstitutioner. Det kommer att få positiva konsekvenser både inom det samiska folket och för övriga nordbor", sa sjefen for Sveriges televisions samiske redaksjon, Bjarne Store Jacobsen, til samiradio.org. TF/samiradio.org INTERNASJONALT : "Outlooks on Children and Media" "Outlooks on Children and Media" er tittelen på årboken for 2001 fra Nordicom/the UNESCO International Clearinghouse on Children and Violence on the Screen. Målet med årboken er å gi en bred oversikt over forholdet mellom barn og medier, med vekt på barns kyndighet når det gjelder å tolke og forstå mediebudskap. Årboken inneholder blant annet artikler om forskningstrender og eksempler på forskning, omtale av konferanser og relevante organisasjoner. Outlooks on Children and Media Child Rights, Media Trends, Media Research, Media Literacy, Child Participation, Declarations Compiled and written by Cecilia von Feilitzen & Catharina Bucht 177 pages, ISSN , ISBN Price Paperback: SEK 200, 15, $ 20 (+ p & p). Boken kan bestilles direkte fra Nordicom. TF/Nordicom : Kommuniké om finansiering av public service-selskaper EUs medlemsland har i prinsippet full frihet til definere virksomheten til landenes public service-selskaper, og hvordan de er organisert og finansiert. Det framgår av et kommuniké som EU-kommisjonen har vedtatt, der den statlige støtten til drift av public serviceselskaper blir behandlet. Det er de historiske tradisjoner og dagsaktuelle behov som skal bestemme hvordan myndighetene i hver enkelt medlemsstat definerer public service-selskapenes rolle. Men definisjonen må være klar, og det skal bestemmes ved lovgivning hvordan selskapene som velges ut til å drive kringkasting, skal drive virksomheten. EU-kommisjonen forbeholder seg retten til å gripe inn i tilfeller den anser som konkurransevridende; der et selskap gis statlig støtte uten at det er tilstrekkelig fundert i behov og lovgivning, framgår det av en pressemelding. TF/EU-kommisjonen : Svensk syn på reklame rettet mot barn får støtte "- Vi har fått ett starkare stöd i barnreklamfrågan än jag räknat med. Även mötet med kandidatländerna överträffade förväntningarna", sa kulturminister Marita Ulvskog ved avslutningen av det uformelle kulturministermøtet som varte fra mai. En pressemelding fra det svenske kulturdepartementet oppsummerer: "Mötet inleddes med ett särskilt möte med kandidat- och EES-länderna (sammanlagt 31 länder representerade) då den audiovisuella sektorns (mediernas) roll både för demokratin och den kulturella mångfalden betonades särskilt. Bevarandet och utvecklandet av en fri och oberoende public service radio och TV lyftes fram. Kandidatländerna uttryckte starkt stöd för de initiativ om ett utökat samarbete med kandidatländerna inom både det audiovisuella och det kulturella området som det svenska ordförandeskapet tagit. Frågor som lyftes fram i diskussionen var bl.a. att kandidatländerna på ett tidigt stadium kan delta i gemenskapens program på kultur- och audiovisuella området. att fria och oberoende medier för bevarandet av kulturell mångfald är av största betydelse. Flera delegationer tog också upp risken för ägarkoncentration på medieområdet. Många kandidatländer redogjorde för sitt anpassningsarbete och lagstiftning och de problem man stött på i denna process, t.ex. relationen mellan en fungerande public service TV/ radio och marknaden", heter det blant annet i pressemeldingen. Videre blir det pekt på at "... medlemsstater uttryckte ett stort intresse att diskutera frågan (om reklame rettet mot barn, red. anmn.). Diskussionen visade också på ett brett stöd för att särskild hänsyn ska visas barn när det gäller reklam. En del medlemsstater välkomnade en översyn av TV-direktivet i syfte att stärka reglerna om reklam riktad till barn. Andra medlemsstater menade att det regelverk som finns i TV-direktivet är tillräckligt och ger utrymme för de medlemsstater som vill att tillämpa strängare regler. Enligt en studie som beställts av EUkommissionen har en tredjedel av medlemsstaterna restriktioner när det gäller reklam riktad till barn". Om public service heter det: "Många medlemsstater välkomnade det svenska ordförandeskapets ambitioner att hålla uppe trycket i denna fråga. Det fanns en stor samsyn om vikten av att slå vakt om medlemsstaternas självbestämmande vad gäller public service och att inte tillåta en negativ inverkan till följd av EU:s konkurrensregler". TF/Det svenske kulturdepartementet 12 MEDIER I NORDEN TRYKT VERSJON 2002