Vitgröe Vitgröe (Poa annua): Vän eller fiende? Trygve S. Aamlid Ogräs eller kulturgräs? Bioforsk Turfgrass Research Group Norge Innehåll Bekjemping eller kultivering? Morfologiske kjennetegn hos Poa annua De viktigste fördelar och nackdelar vid Poa annua Vitgröens ecologiske anpassning: Livscyklus, fröproduktion, kjänsliga faser Flerårig vitgröe fins den? Egenskaper jämfört med andra gräsarter och konsekvenser for skötsel Frö, groning, etablering Mekaniske behandlinger tidspunkt Gjødsling, spesielt N, P, S Klipping litt om antraknos Kort om övervintring av vitgröe Konklusjon - oppsummering Rikelig fröproduktion Lysegrønne blader med skidspor och båtspets Lite rotsystem Morfologiske kjennetegn I Vanligen ikke utlöpare Morfologiske kjennetegn II 1
Vitgröen har nogon fördelar Bildar bra greener god spelkvalité Reparerar sig själv snabbt Trivs bra i skugga Tål kompakt och dåligt drenerad jord med lite oksygen bättre än andra gräsarter Tåler hård nerklippning (men det går en gräns!) Bildar mindre filt än krypven Mindre kostnad till innkjöpt frö Fördel nr 1: Greenkvalité: På eftersommaren kan vitgröegreener vara fantastiskt täta, snabba och fina att spela på Foto: Frank Rossi Fördel nr 2: Själv etter allvarlig skade är ofte rask än andra gräsartar att läka skador Vitgröe 20.mai 2005, Apelsvoll Krypven % plant cover Vitgröegreener er oft raskare än andra gräsartar att läka skador 1 0 0 9 0 8 0 Krypven 7 0 6 0 5 0 4 0 3 0 2 0 1 0 Vitgröe 0 0 3.ma i 2 3.mai 1 2.ju n 0 2.ju l 2 2.ju l Bueno C ato Independenc e L-93 Nordly s Penn A-1 Penn A-4 Penn G-1 Penn G-2 Penn G-6 Pennc ross Providenc e SRX 1119 True Putt Fördel nr 3: Vitgröe tåler kompakt och dålig drenerad jord bättre enn andre gräs Men vitgröen har också många nackdelar Är mottaglig för dom flesta svampar, båda i svampar i växtsesongen och övervintringssvampar - Pesticid-krävande Har dålig övervintringsförmåga, både frost och istäcke - Mindre speltid om våren / försommaren Stor tillväxtformåga = stort klippebehov Fröar ofta på försommaren sämre puttekvalité Grunt rotsystem - kjänslig för... 2
Nackdel nr 1: Vitgröe er mottaglig for dom flesta svampar, t.ex. antraknos Mottaglig vitgröe Selektert vitgröe Vitgröeförsöket våren 2007 Under nordiska forhållanden er det mera kritisk at vitgröe också är kjänslig mot övervintringssvampar, båda Microcochium och Typhula Från forsøk på Rutgers University, USA Foto i STERF-project på Fullerö: Maria Strandberg, 16 april 50 45 Vitgröen klarar sig dåligt utan svampmedel % övervintringsskador i frå STERF-project på Füllerö, Västerås, våren 2007 50 45 Nackdel nr 2: Vitgröen er också kjänslig for fysiska vinterskador, t.ex. istäcke % skadad yta 40 35 30 25 20 15 10 5 Utan svampmedel 40 35 30 25 20 15 10 5 Med svampmedel 0 21 mars 16 april 7 maj 21 mars Krypven Rödsvingel Vitgröe 0 16 april 7 maj Egna försøk på Penn State, 2005-06t Nackdel nr 3: Vitgröen bildar många frötoppar om försommaren - Sämre puttyta Nackdel nr 4: Vitgröe True Putt Brunven Villa Krypven Penn G-2 Vitgröe har dåligt rotsystem Konsekvensar? 3
Rotutveckling hos krypven och vitgröe i egna forsök på Penn State Penn A-4 Tycker DU som greenkeeper / klubbchef at fördelene eller nackdelene er störst? Tål hård klippning OK spelkvalitet (om eftersommaren) Ikke så krävande till drenering Mindre frökostnad Dålig övervintring Stängda greener om våren Stort behov av svampmedel Stort klippebehov Dålig rotuveckling kjänslig för stress Frötoppar Vitgröe Anser du vitgröen som vän eller fiende? Ecologisk anpassing anpassing:: Vitgröe finnes i olika former och på alla kontinenter, kontinenter, men mindre vid ekvator än mot polene Flerårig vitgröe finnes.. (kommer tilbake til dette) Vilken typ stress er mest allvarlig?.men den ettårige (vinterannuelle) typen er mest vanlig på golfbanor i Norden (Poa annua var. annua) Vinter-annuell-livscyklus Life Cycle Fröet gror vår eller höst, mindre Övervintrar i om vegetativt sommaren stadium Produserar mycket frö Kan blomstre året rundt, men mest om våren / forsommeren 4
Ecologisk anpassning Vinterannuell vitgröe (Poa annua var. annua) Fröformering essentielt Kortlevde plantor som setter frö allerede 3-5 veckor efter groning. Frö på 2 mm höjd Groing av frö gynnas av störningar / öppningar (disturbances) i beståndet. Ca 20% av fröet överlever i jorden på grunn av frövila Fleråriga ädelgräs: krypven, rödven, rödsvingel Satser på vegetativ formering: Nye skott bringer plantan vidare. Eventuelt spriding med utlöpare. Produserer ikke frø ved normal klippehöjd på green, og mycket sjelden på fairway Goda till att tåla stress, men dåliga till att tätta störningar / öppningar i beståndet Den vinterannuelle vitgröen er litar på fröspriding för att överleva Fröet bildas helt ned til 2-3 mm över markytan. Krav för at gräsfrö skall gro 1. Vatten 2. Temperatur 3. Ljus 4. Oksygen (e. Frank Rossi) Foto: Ove Hetland Ljus och temperaturveksling gynnar groningen av vitgröefrö Konstant mørke % grodde frö efter 20 dagar 12 t ljus / 12 t mørke Konstant ljus Konstant 20 ºC 0 20 10 Växling 25/15 ºC 36 75 71 Medel av tre norska vitgroësorter (Netland 1985) Därfor vil gräsfröet gro i öppningar i beståndet (men detta er ikke specielt för vitgröe) Det som er mer specielt for vitgröe er at den har lågare optimumstemperatur for groning enn ädelgräsen Groningstemperaturer anvendt vid international utsädeskontroll: Gräsart Optimumstemperatur dag / natt, ºC Vitgröe / ängsgröe 25 /15 Ven-artar 30 / 15 Svingel-arter 30 / 20 5
Vitgröen gror också bättre enn ädelgräsen på kompakt jord med lite oksygen / mycket CO 2 Fra groningsforsøk med ulike O 2 / CO 2 konsentrasjon (Netland 1986) % groning 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 20% O2 / 0.03% C02 10% O2 / 8% C02 Vitgröe bygger upp en enorm fröbank i jorden! data från en green i Melbourne, Australien (Lush 1988) Antall frön pr m2 Vitgröe 168.000 Krypven 4.900 Sagina procumbens 1.400 Andra arter 8.810 En annan undersökning viste 185.000 vitgröefrön pr m2 i en fairway i Pennsylvania, USA (Watschke et al. 1979) Vitgröe Ängsgröe 180.000 vitgröefrö = 5 kg frö / 100 m2 Flere undersökningar viser: Utveckling av antall vitgröefrö i filtlaget gjennom året 80-90 % av fröene gror med en gång ikke frövila 10-20 % går begraves i filten (thatchen) och går i vila ( persistent seed bank ). Kan överleva minst sex år. Lush 1988 80 % av fröene grodde samme året som de var produsert 10-20% (=30.000 frö pr m2) gikk inn i fröbanken Hur djupt ligger vitgröefröet? Skott och rottillväxt hos vitgröe gjennom året Turgeon (2005) (Tallene viser antal vitgröefro pr jordbor (Lush 1988)) Juni, efter frösetting Vid sesongavslutning På ytan / i gräset 30 4 I filtlaget (3-4 cm) 7 11 Under filten 1 2 Långtids- fröbanken ligger i filten. Nedgraving av fröet vil føre til att fröet går inn i frøvila. Ved mekaniske tiltak kan vi øke langtids-frøbanken. Vinter Kjänslig fas Vår Kjänslig fas Sommar Höst 6
I USA och Australia er det dokumentert at balansen mellan krypven och vitgröe I en mixed green varierar gjennom året Er dessa amerikanska och austaliske resultat relevanta under nordiske förhållanden? Karin Blombäcks modellstudier visar at vitgröen når maksimal tillväxt allereda vid 10-12ºC, ca 5ºC lågare än krypven och rödsvingel. Vitröen gror lengre utover høsten enn krypven och rødsvingel Vitgröen har dåligt rotsystem och er därför mer hemmad av varme och törra forhold under sommaren än krypven och rödsvingel Hur kan vi utnyttja dette i skötselen? Hittils har vi sett på vitgröen som en vinter-annuell växt Men vi har jo hört av vitgröen kan vara flerårig / perenn? Studie med livslängd av av vitgröe innsamlat på olika steder i Norge Åker Vall Vall Hur vanlig er perenn vitgröe i Norden? Vall Gräsmatta Vall Dessa studier viste två olika former av vitgröe i Norge Vitgröe från kontinentale områden, ofta från åker De norska resulaten kan forklares gjennom at vitgröe er uppstått ved krossning av to andre arter % døde planter Sådd 15.aug Vitgröe från kust-, områden, ofta från vall eller grönytor Bergen (Netland 1985) Poa infirma Ettårig Upprett Tuedannende Vanlig i Middelhavsområdet Poa supina (trampgröe) Flerårig (prenn) Krypande Skuggetålande Sentblomstrande Vokser og foredles i Sentral-Europa 7
Denne genetiske bakgrunnen har gitt upphav til två hovedtyper av vitgröe Vinterannuell vitgröe (Poa annua var. annua) Fremmes av åkerbruk og langt, öppent gräs (eks. rough) Vanlig i kontinentale områden med periode: Tørkesommer, kald vinter. Tidlig blomstring stor fröproduktion Mycket frövila stor fröbank Grove, breda blad Moderat skott-täthet Upprett växtsätt Flerårig vitgröe (Poa annua var.reptans) Fremmes av permanent, kortklipt gras, t.ex. green Vanligst i kustområden Sen blomstring Produserar lite frø Lite / ikke frövila Fine blad Stor (enorm) skuddtetthet Krypende vokseform, kan ha stoloner ( creeping bluegrass ) Prof. David Huff, Penn State University, har arbetat med forädling av flerårig vitgröe i snart 20 år. Hovudproblem: De fleråriga vitgröen er rent vegetativ den bildar ingen fröstenglar Perenn Det kan ofte være stor variasjon og markerte skillnader, selv innenfor samme Poa- green Hur upplevs dette på din bana? Vinterannuell Mellanform -Setter vitgröen frö? - Är den flerårig (perenn )? Såing / frö Hur kan vi anvenda denna kunnskap om vitgröe i praktiken? Vill ha bäst möjliga vitgröegreener Klipp utan korger när vitgröen produserar mest frö på våren / försommaren Vertikalskjär / luft like etter frösetning slik at vitgrën skal kunne etablere seg. Bruk ikke pengar på innkjöpt frö, heller ikke på True Putt eller uspesifisert vitgröe (til tross for gode finska erfarenheter!) Vill ikke ha vitgröe Fjern fröbanken i thatch-laget Fjern avklipp som innehåller frö, också på fairway! Bygg opp frøbank av ønska arter i jorden. Det er enkelt å bygge opp frøbank, iallfall av ven. Husk: Frøbanken av vitgröe tilsvarer 5 kg frö / 100 m2. Velg grässorter med god konkurrensformåga mot vitgröe Var nogrann med frökvaliteten! Kan iseed ge mindre vitgröe? 8
Flerårig (?) vitgröe True Putt på Apelsvoll 18.mai Flerårig (?) vitgröe True Putt på Landvik, 5.april 2005 Flerårig (?) vitgröe True Putt i Oulu, Finland Foto: Kristiina Laukkanen Vill ha bäst möjliga vitgröegreener Klipp ekstra uten korger när vitgröen produserar mest frö på försommaren Vertikalskjär / luft like etter frösetning slik at vitgrën skal kunne etablere seg. Bruk ikke pengar på innkjöpt frö, heller ikke av av True Putt eller uspesifisert vitgröe (til tross for gode finska erfarenheter!) Såing / frö Vill ikke ha vitgröe Fjern avklipp som innehåller frö, också på fairway! Fjern filtlag med fröbank Bygg opp fröbank av önskade arter. Husk: Det skal noe til å matche fröbanken av vitgröe! Velg grässorter med god konkurrens-formåga mot vitgröe Kjöp rent frø! Coatede frö kan ge mindre vitgröe? Er det möjlig att bygga upp en fröbank av önskade arter? Systematisk fjerning av avklipp fra fairways reduserte vitgröen med 20 % på två år! Hur stor andel av fröet hos ulike arter utsetter groningen til två etter flera år efter at fröet er produsert? Gaussoin and Branham 1985 efter Frank Rossi (Roberts, 1986) 9
Hur bevarar frö av olika arter grobarheten ved nedgraving på 13 cm djup? Det er alltså möjlig att bygga upp fröbank av önskade arter Lättere för ven-artene än for rödsvingel? (Lewis 1973) Olika gräsarters och grässorters konkurrans-förmåga mot vitgröe Forsök med innsetting av vitgröe-pluggar i olika grässorter Blir vitgröe-pluggen større eller mindre? Foto: Niels Chr. Nielsen Foto: Anne Mette Dahl Jensen Amerikanska forsøk med innsetting av vitgröe-plugg i olika krypven-sorter Sort Skott pr dm 2 Medel av tre år % vitgröe kvar etter tre år Verknad av tidspunkt for såing / hålpiping / vertikalskjæring och sorter av krypven / brunven på andel krypven i i Poa / krypven- green 1.generasjon 2.generasjon 3.generasjon Penncross 1369 58 Providence 1656 37 Pennlinks 1723 52 Penn A1 2456 9 Penn G1 2225 24 Penn G2 2344 0 Penn G6 2634 4 10
Grooming / vertikalskjæring / hållpipning Vill ha bäst möjliga vitgröegreener Vill IKKE ha vitgröe Husk av groning av ven och rödsvingel har større krav til jordtemperatur än groning av vitgröe Vitgröen bildar lite filt og trenger därför mindre vertikalskjæring än t.ex. krypven. Hålpipning och evt. vertikalskjæring bør bare utföres når det bidrar til å forynge beståndet, dvs. når frö er produsert och kan gro I Norden vil dette normalt være i mai, samt sept-okt. Grooming får gräset til å reise seg för klipping. Lättare fjerning av vitgröefrö. Ellers: Stör ikke gräset for mycket. Vitgröen vil normalt gro i störningar / sår i beståndet. Huske at vitgröen har lågare optimumstemperatur for groning än krypven. Många amerikanka försøk har vist at hållpipning / resåing bør flyttes från oktober, når bare vitgröen er i växt, till juni eller augusti, når ädelgräset har större konkurrensformåga. Undvik den varmaste tiden under sommaren (juli). 80% vitgröe ett år efter såing av krypven sent om høsten 20% vitgröe ett år etter såing av krypven i juni (e. Frank Rossi) Frökvalité: Du kjöper vel ikke billigt frö som innehåller vitgröe? Minimumsdeklaration på frösäcken Internasjonale minimumskrav for sertifisering av frö Art Grobarhet % Renfrø % Ikke-ondarta ogräsfrö En art Sum av arter Kvein / Ven 80 90 1,0 2,0 Rødsvingel 75 90 1,0 1,5 Eng. raigras 80 96 1,0 1,5 Engrapp Ängsgröe 75 85 1,0 (1,8)* * Når ugrasa er Poa annua eller Poa trivialis 2,0 (2,8)* Kvalitetsbevisste frøkjøpere forlanger å se analyse-bevisene for enkelt-partiene som inngår i frøblandinga 94% grobarhet. Meget bra 0.5% vitgröe: Med en såmengde på 2 kg rajgräs pr 100 m 2 vil det sås ut 200 vitgröefrön pr m 2! Kan iseed gi bättre konkurrensförmåga mot vitgröe? N och P i coating rundt fröet. Vid såing av 0.75 kg krypven tilføres samtidig 0.15 kg N och 0.03 kg P pr 100 m2. Feed the seed, not the weed Vitgröe, % av banedekke (fotballbane) Kontroll iseed Höst 7 2 Vår 29 16 11
Gjödsling USGAs råd for inngroing av greener lyder Gör jordanalyser för att se behovet av näring Göd inte mer än 1 kg P/100m 2 Innan sådd läggs 0.5 kg N/100m 2 ut av långsamverkande gödning Mylla ner gödningen till 5 cm djup Den höga P-givan gynnar vitgröen! Vill ha bäst möjliga vitgröegreener Behovsprövd gjödsling enligt Tom Ericsson passar bra til vitgröe. Vitgröen har totalt sett större tillväxtförmåga och därmed större kvävebehov än andra gräsarter. På grunn av vitgröens svaka rotsystem er lite och ofte N-tilförsel enda viktigare än for andre gräsarter. N-brist ger antraknos i vitgröen! Vitgröen trivs bäst vid ph 6.0-7.0, dvs. noe högare ph-krav än krypven och rödsvingel. Mindre bruk av surtverkende svavelgjödning, t.ex. ammoniumssulfat. Mindre av N-gjødsla bør gis som NH 4, mer som NO 3. Lite rotsystem och stadig nyetablering från frön tilsier stort P- behov hos vitgröe. Relativ tilväxtförmåga = relativt gödningsbehov i olika gräsarter Lett-tilgjengelig fosfor er nödvendig for etablering av gräsplantor från frö 0 ppm P 1 ppm P 5 ppm P = 0.2 kg P / 100 m2 10 ppm P 20 ppm P Från forsøk med etablering av krypven och vitgröe i ren sand, Penn State University Fra STERF-prosjektet Fertilzer stategies for golf turf (Ericsson, Blombäck, Kvalbein 2008) Gjödsling over 5 ppm P, dvs. 0.2 kg P / 100 m2, stimulerte vitgröe mer än krypven Verknad av N og P gjødsling på innvandring av vitgröe på etablerad krypvengreen, Penn State University 0.5 Krypven Forsøk på ett år gammel USGA putting green, lågt næringsinnhold, Mehlich 14.5 ppm = P-AL 1.0, Kumulativ avling, g/potte 0.4 0.3 0.2 0.1 0 0 1 5 10 20 Vitgröe Ved forsøksstart: 94% krypven Penn A-4, 6% vitgröe Gjødsling annenhver uke over to år. Årlig tilførsel a. 2.0 kg N/100 m 2 i. 0 kg P /100 m 2 b. 2.9 kg N/100 m 2 ii. 0.43 P /100 m 2 c. 3.9 kg N/100 m 2 iii. 0.86 P /100 m 2 d. 4.9 kg N/100 m 2 iv. 1.28 P /100 m 2 P i næringsløsningen, ppm Totalt 16 kombinasjoner 12
Etter två år hadde forekomsen av vitgröe ökt på alla rutor, störst ökning vid sterkest N och P-gjødsling Etter två år med olik gjödsling 1.1 0.9 0.7 0.4 0.2 0 4.5 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 0 kg P/100 m 2 0.86 kg P/100 m 2 Samma kvävenivå på båda rutor: 3.9 kg N / 100 m 2 Vill ha bäst möjliga vitgröegreener Bevattning Daglig metningsvanning - Grunt rotsystem - Avkjølig (syringing) - Mindre antaknos - Vil ikke ha vitgröe Tørkebaset vanning: Mycket och sellan. Tørr yta Rötter djupare ned. Hur mye torka gräset tåler beror på gräsart och gräsets ålder Vill ha bäst möjliga vitgröegreener Klippning Vitgröen tål lågare klipping än andra artar, men det går en gräns: Klipping under 3 mm öker angrepen av antraknos! Klippehöjd mer kritisk än klippfrekvens? Vältning er bra! Vil ikke ha vitgröe Her er också låg klipping kritisk! Underskottsbevattning? Forsøk med stress-sjukdommen antraknos i vitgröe, Rutgers University, aug. 2009 Virkning av klipphöjd på utveckling av bladantraknose på en vitgröe-green på ettersommeren i New Jersey, USA Resistent-vitgröesort Sprøyta rute Usprøyta rute To hovedformer: - Bladantraknos - Rotantraknos (Murphy et al. 2008) 13
Rot-antraknose skal være vanligere än blad-antraknos ved låge temperaturer Foto: Peter Landschoot Topdressing Våte, mjuke vitgröe-greener Vill ha bäst möjliga vitgröegreener Skalpering Antraknos Selv om vitgröen ger mindre filt enn krypven och brunven, er toppdressing nödvänding för att skapa en tørrare og fastare yta. Dressa med minimum 0.5 mm sand (50 l/100 m2) annanvar vecka i sesongen, totalt 6-7 mm. e. Frank Rossi Ulike mengder topp-dressing til vitgröe Övervintring av vitgröe Rutgers University Kontroll, ingen dressing 0.3 mm sand / vecka Vitgröen er aldri i djup vila. Selv om vintern foregår biokjemiske reaksjoner i planten. Direkte frostskade: I praksis tåler tillväxtpuktet hos vitgröen ikke barfrost under 12 ºC Kanadensiske forsøk viser også at vekstpunktet til vitgröe avherdes, tar opp vann og dermed fryser i stykker. Dette kan skje til ulike tider på vinteren. Vekstpunktet til vitgröe bør aldri være i kontakt med smeltevatten! Vitgrën tåler maksimalt 25-45 dagers isdekke, kortest tid hvis det ikke er tele i jorden under isen. Tätt is förer til opphoping av giftiga gasser under isen. Godt kanadisk råd: Törr yta, täta dukar, luft under duken, ikke vatten under duken. 0.6 mm sand / vecka 14
Tillväxtreglering: OPPSUMMERING - KONKLUSJON Vil godkänning av Primo föra til mer stresstolerant vitgröe? e. Frank Rossi Bäst möjlig vitgröegreen Daglig metningsvattning. Bygg opp fröbanken: Ikke fjerne avklipp når fröproduksjonen er størst. Holpipa / vertikalskjära når vitgröen har frödd sig i maj. Behovsprøvd, relativt kraftig N- gjødsling: 2.0 2.5 kg N/100 m2. ph 5.5-7.0 Ikke ammoniumsulfat. Högt P-innehåll i jorden, evt. högt P-innehåll i gjødsla. Vekstreguelring med Primo Dekking foran vinteren. Bruk svampmedel! Bruk Primo? Bekämpa vitgröe Törkebasert vanning mest mulig törr yta Dränering: Få inn oksygen i rotsonen. Fjern fröbanken av vitgröe Fjern avklipp når vitgröen frör sig (fairway!). Bygg opp bank av konkurransesterke sorter Stör inte ytan mer än nödvändig Hålpipa / reså når jordtemperaturen gynnar groning av ädelgräsen. Klipp ikke för lågt. Behovsprøvd gjødsling tilpasset den enkelte art. Undvik för höga P-nivå i jorden. 15