Høgskolen i Molde. Revidering av akkreditering av bachelorgradsstudium i sykepleie

Høgskolen i Molde Revidering av akkreditering av bachelorgradsstudium i sykepleie

FORORD Komiteen for revidering av akkreditering av bachelorgradsstudium i sykepleie, Høgskolen i Molde, legger med dette fram sin rapport. Komiteen har foretatt sine vurderinger ut fra kriteriene i 10 i UFDs forskrift om akkreditering, evaluering og godkjenning etter lov om universiteter og høgskoler og lov om private høyskoler av 2. januar 2003, 3.1 og 3.2 i NOKUTs forskift om kriterier for akkreditering av institusjoner og standarder og kriterier for akkreditering av studietilbud i norsk høgre utdanning av 5. mai 2003 og UFDs rammeplan for sykepleierutdanning av 1. juli 2004. Komiteen har samtidig vektlagt indikatorer på resultatkvalitet i vurderingen. Komiteen har videre etterkommet kravet i komiteens mandat om at komiteens rapport skal inneholde forslag til videre utvikling av studietilbudet ved institusjonen. Som et ledd i komitéarbeidet var komiteen på besøk hos institusjonen 29. april 2005. Komiteen takker institusjonen for imøtekommenhet og tilbakemeldinger på spørsmål og problemstillinger som har dukket opp under arbeidets gang. Komiteens innstilling er enstemmig. Borås, Umeå, Bergen, Oslo, 30. august 2005 Kerstin Segesten Professor Högskolan i Borås Komiteens leder Astrid Norberg Professor Umeå universitet Lin Stokke Bachelorgradsstudent Høgskolen i Bergen Anton Havnes Førsteamanuensis Høgskolen i Oslo 2

Innholdsfortegnelse FORORD... 2 1. BAKGRUNN OG GRUNNLAGET FOR VURDERINGEN... 5 1.1. Bakgrunn... 5 1.2. Kort beskrivelse av institusjonen... 5 1.3. Grunnlaget for vurderingen... 5 1.4. Organiseringen av rapporten... 6 2. PROFIL OG VISJON FOR STUDIETILBUDET... 8 2.1. Studietilbudets profil... 8 2.1.1. Beskrivelse... 8 2.1.2. Vurdering... 8 2.2. Institusjonens visjoner for studietilbudet... 9 2.2.1. Beskrivelse... 9 2.2.2. Vurdering... 9 3. HVORDAN STUDIETILBUDET OPPFYLLER STANDARDER OG KRITERIER I NOKUTs FORSKRIFT... 10 3.1. Studieplanen... 10 3.1.1. Beskrivelse... 10 3.1.2. Vurderinger... 10 3.1.3. Konklusjon og anbefaling... 10 3.2. Faglig personale og fagmiljø... 11 3.2.1. Beskrivelse... 11 3.2.2. Vurdering... 11 3.2.3. Konklusjon og anbefaling... 11 3.3. Infrastruktur... 12 3.3.1. Beskrivelse... 12 3.3.2. Vurdering... 12 3.3.3. Konklusjon og anbefaling... 12 3.4. Kvalitetssikring... 13 3.4.1. Beskrivelse... 13 3.4.2. Vurdering... 13 3.4.3. Konklusjon og anbefaling... 13 3.5. Bachelorgradsreglement... 14 3.5.1. Konklusjon og anbefaling... 14 4. INTERNASJONALISERING... 15 4.1. Beskrivelse... 15 4.2. Vurderinger... 15 4.3. Konklusjon og anbefaling... 15 5. HVORDAN STUDIETILBUDET OPPFYLLER UFDs RAMMEPLAN... 16 5.1. Beskrivelse... 16 5.2. Vurderinger... 16 5.3. Konklusjon og anbefaling... 16 6. STUDIETILBUDETS RESULTATKVALITET... 17 6.1. Kandidatenes tilfredshet... 17 3

6.2. Studentenes tilfredshet... 18 6.2.1. Beskrivelse... 18 6.2.2. Vurdering... 18 6.2.3. Konklusjon og anbefaling... 18 6.3. Arbeidsgiveres tilfredshet... 19 6.3.1. Beskrivelse... 19 6.3.2. Vurdering... 19 6.3.3. Konklusjon og anbefaling... 19 6.4. Gjennomstrømming og eksamenskarakterer... 20 6.4.1. Beskrivelse... 20 6.4.2. Vurdering... 20 6.4.3. Konklusjon og anbefaling... 20 7. HELHETLIG VURDERING... 21 8. KONKLUSJON... 22 9. ANBEFALINGER FOR VIDERE UTVIKLING... 23 10. VEDLEGG... 24 10.1. Komiteens mandat... 24 10.2. Program for institusjonsbesøket... 25 10.3. Liste over dokumentasjon benyttet i revideringen... 25 4

1. BAKGRUNN OG GRUNNLAGET FOR VURDERINGEN 1.1. Bakgrunn NOKUTs styre vedtok 17. juni 2004 å iverksette en revidering av alle akkrediterte bachelorgradsstudier (grunnutdanninger) og mastergradsstudier i sykepleie / sykepleievitenskap. 1 Målet for revideringen av de akkrediterte sykepleieutdanningene var å kontrollere at studietilbudene tilfredsstilte gjeldende standarder og kriterier, samt å bidra til å utvikle kvaliteten i studietilbudene. 1.2. Kort beskrivelse av institusjonen Høgskolen i Molde er en statlig akkreditert høgskole med fire avdelinger; helsefag, økonomi, informatikk og samfunnsvitenskap. Virksomheten er samlet i en nye, vakre og praktiske lokaler. Høgskolen som helhet hadde våren 2005 til sammen 1613 studenter, derav 280 på bachelorgradsstudiet i sykepleie. Hver høst og hver vår tas det opp 50 studenter på bachelorgradsstudiet i sykepleie. 1.3. Grunnlaget for vurderingen Et viktig grunnlag for vurderingen var institusjonens egen selvevaluering med tilhørende vedlegg. NOKUT sendte 15. oktober 2004 ut mal for denne selvevalueringen. Frist for innsending av selvevaluering med ulike vedlegg som faktaark, profilundersøkelse og kompetansebeskrivelser var 15. februar 2005. I tidsrommet november 2004 januar 2005 gjennomførte SINTEF Helse en spørreundersøkelse av kandidatene fra 2003 og 2004 ved det aktuelle studietilbudet. Resultatet fra spørreundersøkelsen ble overlevert NOKUT 10. februar 2004. Resultatet ble oversendt institusjonen i forkant av institusjonsbesøket. Videre har NOKUT lagt til rette noe materiale for komiteen fra Database for høyere utdanning (DBH) og Samordna opptak (SO) som grunnlag for vurderingene. Det formelle vurderingsgrunnlaget til komiteen er: Lov om universiteter og høgskoler av 12. mai 1995 / Lov om private høyskoler (privathøyskoleloven) av 11. juli 1988 Utdannings- og forskningsdepartementets forskrift om akkreditering, evaluering og godkjenning etter lov om universiteter og høgskoler og lov om private høyskoler av 2. januar 2003 NOKUTs forskrift om kriterier for akkreditering av institusjoner og standarder og kriterier for akkreditering av studietilbud i norsk høgre utdanning av 5. mai 2003 UFDs rammeplan for sykepleierutdanning av 1. juli 2004 1 Av kapasitetsmessige årsaker ble påbyggingsstudier innenfor sykepleie (for eksempel jordmorutdanning), desentraliserte studietilbud, deltidsstudier og doktorgradsutdanninger utelatt fra revideringen. 5

Institusjonen ble besøkt av den sakkyndige komiteen 29. april 2005. Til sammen møtte komiteen 28 personer under institusjonsbesøket. Institusjonsbesøket inkluderte møter med rektor, leder ved enheten hvor studietilbudet tilbys, studenttillitsvalgt, FoU-ansvarlig, faglig / vitenskaplig personale, samt studenter. I tillegg møtte komiteen praksisveiledere ved høgskolen, kontaktsykepleiere fra praksisfeltet, samt arbeidsgivere til nyutdannede kandidater. Det fullstendige programmet for institusjonsbesøket finnes i kapittel 10.2. For å forberede institusjonsbesøket hadde saksbehandler i NOKUT et formøte med institusjonen 2. desember 2004. Komiteen har hatt møter i forkant av og i forbindelse med institusjonsbesøket. Som et ledd i kvalitetssikringen av rapporten fikk institusjonen 15. juni 2005 tilsendt et arbeidsdokument til uttalelse om faktiske feil og misforståelser. 24. juni 2005 fikk komiteen tilbakemelding på arbeidsdokumentet, og har på bakgrunn av dette gjort noen mindre justeringer. 1.4. Organiseringen av rapporten Rapporten består av ti deler totalt. Del 1 er denne innledningen. Del 2-7 inneholder de sakkyndiges vurderinger samlet ordnet slik: Rapportens del 2 tar for seg profil og visjon for studietilbudet. I denne delen vil det bli gitt en kort beskrivelse vedrørende enkelte punkter som i hovedsak er hentet fra institusjons selvevaluering med vedlegg. Det vil også bli gitt en kort vurdering fra komiteens side. De enkelte avsnitt i del 3-6 er gitt en tredelt disposisjon med beskrivelse, kommentarer og konklusjon med anbefalinger for videre utvikling. Beskrivelsene er i hovedsak hentet fra institusjonens selvevaluering samt informasjon fremkommet under institusjonsbesøket. Vurderingene i del 3 ser på NOKUTs kriterier for bachelorgradsstudier fra NOKUTs forskrift om kriterier for akkreditering av institusjoner og standarder og kriterier for akkreditering av studietilbud i norsk høgre utdanning av 5. mai 2003 3.1 og 3.2. Del 4 ser på de aspekter ved internasjonalisering som er etterspurt i mal for selvevaluering. Del 5 ser på om aspekter vedrørende UFDs rammeplan for sykepleierutdanning av 1. juli 2004 er oppfylt. Del 6 ser på ulike indikatorer på resultatkvalitet. o Del 6.1. Kandidatenes tilfredshet tar utgangspunkt i funnene fra undersøkelsen som SINTEF Helse har gjort på vegne av NOKUT. o Del 6.2. Studentenes tilfredshet o Del 6.3. Arbeidsgivernes tilfredshet tar utgangspunkt i samtaler med grupper under institusjonsbesøket. 6

o Del 6.4. Gjennomstrømming og eksamensresultater tar utgangspunkt i statistisk materiale etterspurt på et faktaark i forbindelse med institusjonens selvevaluering. Rapportens del 7 gir i tråd med komiteens mandat en helhetlig vurdering av studietilbudet. Konklusjonen finnes i rapportens del 8. En samlet fremstilling av komiteens anbefalinger for institusjonens videre utvikling er gitt i rapportens del 9. I tillegg er enkelte utvalgte vedlegg å finne i rapportens del 10. 7

2. PROFIL OG VISJON FOR STUDIETILBUDET 2.1. Studietilbudets profil 2.1.1. Beskrivelse Studietillbudet har ingen speciell profil men betonar närheten mellan teori och praktik samt att man har intagning två gånger om året och därmed små grupper (50 studenter per gång). Studenterna bör välja tillbudet därför att man har en engagerad lärarstab med goda kliniska kunskaper, goda praktiska utbildningsplatser och god vägledning under utbildningen. Moderna, ändamålsenliga lokaler och en välutrustad övningsavdelning framhålls. Studenter får gott stöd vad gäller bostäder, barntillsyn och resor till praktikplatser. 2.1.2. Vurdering Särskild profil saknas men man tycks ta väl hand om sina studenter. 8

2.2. Institusjonens visjoner for studietilbudet 2.2.1. Beskrivelse Man vill upprätthålla intagningen till utbildningen, öka genomströmningen och öka personalens kompetens. Vidare vill man satsa på FoU-verksamhet i samarbete med hälso- och sjukvården. Man vill också starta ny utbildning för praxisvägledare. 2.2.2. Vurdering Studiets visioner är mycket allmänna, anknyter till ramplanen och ser mera ut som ett kontinuerligt förbättringsarbete. 9

3. HVORDAN STUDIETILBUDET OPPFYLLER STANDARDER OG KRITERIER I NOKUTs FORSKRIFT 3.1. Studieplanen 3.1.1. Beskrivelse Studiet har en väl genomarbetad plan med alla de dokument som förväntas finnas med i god ordning. Pensum är helt på norska, men visar på en viss ambition att lyfta fram sykepleie som vetenskap och det finns vissa aktuella tidskriftsartiklar, dock enbart från norska/nordiska tidskrifter, med på listorna. Däremot saknas doktorsavhandlingar och internationell litteratur. Dokumentation reaterad till studenternas praxisstudier och till examination är också väl utvecklad. 3.1.2. Vurderinger Studieplan och övrig dokumentation är i god ordning, men måste vidareutvecklas. 3.1.3. Konklusjon og anbefaling Studiets akademiska bas måste utvecklas. Pensum måste innehålla internationella vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar, studenterna bör möta pågående forskning och de avslutande upgaverna måste bygga på aktuella forskningsresultat, hämtade ur den vetenskapliga litteraturen. 10

3.2. Faglig personale og fagmiljø 3.2.1. Beskrivelse Undervisningspersonalet ved studietillbudet består av 24,6 stillingsandeler. Merparten har fast anställning men så många som 8,2 är tillfälligt anställda. 2 Gästföreläsare och timlärare motsvarar 1,4 tjänst. I gruppen finns 0,3 försteamanuensis och 1 förstelektor samt 0,2 professor II (från Australien). Dette gir til sammen rundt 6 % förstestillingskompetanse tilknyttet studietilbudet. Cirka 2/3 av de övriga är högskolelektorer och cirka 1/3 är högskolelärare. Merparten av lärarna har pedagogisk utbildning och lektorerna har i de flesta fall studerat sykepleievitenskap eller helsefag vid universitet. En högskolelektor är inne i doktorgradsprogram och ytterligare en kommer att erbjudas samma möjlighet inför hösten 2005. Sedan kommitténs besök har två tillfälligt anställda fullföljt sina hovedfagstudier och erhållit fast anställning. En ny högskolelektor har anställts. Den kliniska förankringen bland undervisningspersonalet varierar. En del av undervisningspersonalet har aktuella kunskaper och ger, enligt studenterna god uppföljning av de kliniska erfarenheterna medan andra har sin kliniska erfarenhet långt tillbaka i tiden och anses därmed ge inaktuella kunskaper. Den vetenskapliga produktionen i form av artiklar och konferensbidrag är begränsad och verkar ha minskat under 2004. Lärare har inte heller utnyttjat möjligheten att vistas utomlands för att få impulser och idéer till utveckling av utbildningen. På pappret bekrivs viss introduktion till forskningsarbete för studenterna, en bild som inte bekräftas vid samtal med dessa. En kompetensutvecklingsplan föreligger. Den genomförs delvis inom ramen för avdelningens budget och delvis med medel som rektor utlovat kommer att skjutas till. 3.2.2. Vurdering Komittén finner att undervisningspersonalets kompetanse inte ligger på den nivå som krävs för ett bachelorstudium. Den akademiska skolning är inte tillräcklig. Egen forskningsverksamhet förekommer i mycket begränsad omfattning. Studenternas introduktion till forskning verkar finnas mer på papper än i verkligheten. 3.2.3. Konklusjon og anbefaling Den plan för kompetensutveckling som föreligger måste intensifieras. Detta gäller att satsa på både kompetenshöjning av egna personalen och nyrekrytering. Viktigt är att inte enbart tänka i kvantitativa termer (antal förstestillinger) utan också i innehåll. Ett bachelorstudium behöver lärare som forskat både med teoretisk och klinisk inriktning och som också bedriver forskning inom olika områden. Den kliniska kompetensen bland lärarna bör också ses över. 2 Dette tallet har gått ned fra 10,7 til 8,2 fra februar 2005 til utgangen av juni 2005. Tallet blir 7,2 dersom man ser bort fra en stipendiatstilling som per definisjon skal være midlertidig. 11

3.3. Infrastruktur 3.3.1. Beskrivelse Infrastrukturen som helhet är föredömlig. Kommittén vill särskilt lyfta fram de välutrustade övningsrummen och bibliotekets goda tillgång på vetenskapliga tidskrifter. 3.3.2. Vurdering Kommittén finner infrastrukturen mycket god. 3.3.3. Konklusjon og anbefaling Kommittén har inget att anföra. 12

3.4. Kvalitetssikring 3.4.1. Beskrivelse Studentrepresentanter finns utsedda i varje kull och dessa har regelbundna möten med ledning och lärare. Skriftlig evaluering sker i slutet av varje år och dessemellan görs evalueringar av enskilda lärare. Varken studenter eller lärare verkar nöjda med detta. Studenterna anser att de inte kan påverka studiet i tillräcklig omfattning och lärare säger att studenterna inte är tillräckligt intresserade. Utveckling av studieplan och delar av studiet sker i olika grupper. Mötet med olika lärargrupper gav dock intrycket att lärarna inte var speciellt sampratade. Synen på sykepleiefaget och studiets innehåll uttrycktes ofta utifrån ett personlig perspektiv och inte som en gemensam bild. 3.4.2. Vurdering Det finns former för studentmedverkan men dessa tycks inte fungera fullt ut. Det interna kvalitetsarbetet som måste bygga på en gemensam syn på faget och utbildningen behöver stramas upp. 3.4.3. Konklusjon og anbefaling Kommittén anser att systemen för studentevaluering och studentmedverkan bör ses över och eventuellt förändras. Det interna kvalitetsarbetet kring faget och utbildningstillbudets innehåll behöver intensifieras och detta arbete behöver ledas av en person med hög akademisk kompetens inom faget. 13

3.5. Bachelorgradsreglement Föreskrift för bachelorgrad föreligger. 3.5.1. Konklusjon og anbefaling Kommittén finner at reglementet fyller de krav som ställs. 14

4. INTERNASJONALISERING 4.1. Beskrivelse Avdelningen har en professor II (20 %) från Australien som framför allt stödjer forskningsverksamhet. Man ingår i sedvanliga nätverk genom Nordplus och Erasmus och har dessutom ett avtal med ett universitet i Minnesota. Studenter har utnyttjat möjligheterna i begränsad omfattning, men åtta studenter har rest ut under 2004 och fyra under 2003. Under samma år vistades tre respektive fyra studenter i Molde under kortare perioder. Ingen utbildning ges på engelska och internationell litteratur i pensum saknas. Det internationella inslaget för studenter som inte själva reser är begränsad. Lärarna tycks utnyttja möjligheter till internationellt utbyte i begränsad omfattning. 4.2. Vurderinger Studiet har goda möjligheter för studenter som så önskar att studera i annat land, men man ser inget av internationalisering för alla; exempelvis internationell litteratur, forskning som är genomförd i andra länder, innehåll om hur vården kan se ut i andra länder. 4.3. Konklusjon og anbefaling Komiteen vil konkludere med at både studenter och lärare bör uppmuntras att använda möjligheterna. Internationella inslag i utbildningen för studenter som inte reser bör utökas. Lärare som är beredda att undervisa på engelska bör identifieras och stöttas. 15

5. HVORDAN STUDIETILBUDET OPPFYLLER UFDs RAMMEPLAN 5.1. Beskrivelse Studiet följer ramplanen vad gäller sammansättning av sykepleie och stödämnen, olika områden och kombinationen teori och praktik. Någon större samverkan kring fellesdelen förekommer inte utöver gemensam undervisning i etik och kommunikation med vernepleiestudenter under första året. Man har ett gott samarbete med praxisfälten. Studenterna får en god grund för det praktiska vårdarbetet och blir säkert patientorienterade och ansvarskännande. Det är mera tveksamt om de blir framtidsorienterade och förändringsbenägna. Varken lärare eller studenter tycks reflektera kring framtida sjukvård i någon större omfattning. De goda ambitionerna att göra studenterna till forskningskonsumenter tycks ha svårigheter att slå igenom i utbildningen. Studenterna verkar också rustas för fortsatta akademiska studier i begränsad omfattning. 5.2. Vurderinger Studiet följer till stora delar ramplanen och rustar studenterna för praktiskt arbete. Det som saknas är ett framtidsperspektiv och studenternas förmåga att möta framtiden genom att följa utvecklingen, ta tillvara forskningens resultat och satsa på egen fortsatt utbildning. 5.3. Konklusjon og anbefaling Kommittén drar slutsatsen att bristerna i uppfyllandet av ramplanens intentioner framför allt hör samman med lärarnas begränsade akademiska kompetens men också med att lärarna inte diskuterat sig samman kring utbildningens ändrade förutsättningar i tillräcklig omfattning. I samband med revidering av studieutbudet bör tonvikt läggas på innehållet i studiet för att nå uppsatta mål. Det är viktigt att de personer som leder utvecklingsarbetet har tillräcklig akademisk kompetens för uppdraget. 16

6. STUDIETILBUDETS RESULTATKVALITET 6.1. Kandidatenes tilfredshet SINTEF Helses frågeformulär besvarades av 48 (56 % av de tillfrågade) personer. Antalet svarande som är nöjda med utbildningen som helhet ligger klart över genomsnittet för landet (87 % jämfört med 52 %). Samma gäller praxisdelen av utbildningen med 79 % nöjda kandidater jämfört med 65 % för landet. Studenterna är också positiva till användningen av forskning i utbildningen, vilket förvånar kommittén, med tanke på den bild vi i övrigt fått. Inom de olika detaljfrågorna ligger kandidaterna från Molde lika som eller något över genomsnittet för landet. Kommittén uppmärksammar det goda resultatet och har inget att anföra. 17

6.2. Studentenes tilfredshet Kommittén träffade sex studenter, två från varje studieår. 6.2.1. Beskrivelse De var öppna och spontana, och gav en blandad bild av studiet. De var mycket nöjda med studiemiljön, de små grupperna och lärarnas engagemang och intresse. De goda möjligheterna som övningsposten gav uppskattades. Mindre nöjd var man med studentinflytandet och det sätt som evalueringar genomfördes på. Man menade att klagomål inte togs på allvar och att mer hänsyn togs till lärares känslor än till utbildningskvaliteten. Man fick sällan återkoppling på de synpunkter som framfördes. De externa lärarna fick i regel beröm, medan kvaliteten på den undervisning som de egna lärarna gav varierade. Vissa lärare, menade man, hade inaktuella kunskaper och läste nästan högt ur läroboken. Det kändes som slöseri med tid att gå på sådana lektioner. Det hände också att lärare hade olika åsikter om hur studieuppgifter skulle genomföras och vilka krav som gällde. Detta skapade stor osäkerhet. Studenterna menar också att det sker en hel del upprepningar och att lärare behöver stämma av innehållet i utbildningen bättre. Beträffande vetenskaplig skolning menar studenterna att man får för lite inskolning för att kunna söka och läsa artiklar på egen hand. Lärare rekommenderar ibland artiklar men sådana rekommendationer följs inte upp. Man kan gå igenom studiet utan att möta vetenskaplig litteratur. Frågor om sykepleiefagets teoretiska grund, hur lärande i teori och praktik går till och hur olika delar hänger samman har studenterna svårt att besvara. Man får intryck av att studierna är mycket görande-inriktade och att reflektion får mindre utrymme. Problemen med alltför svårt anatomiundervisning ventilerades liksom att hälften av studenterna blir underkända i tentamen av detta ämne. Detta förklarar, menar studenterna, att många lämnar utbildningen. Ett annat problem är praxis förlagt till Kristiansund, något som är problematiskt för studenter med familj. 6.2.2. Vurdering Studenterna är både nöjda och missnöjda med sin utbildning. En rad av de synpunkter som framfördes borde kunna åtgärdas utan alltför stora problem. Andra tycks hänga samman med de problem med lärarkompetensen som diskuterats tidigare. 6.2.3. Konklusjon og anbefaling Kommittén anser att studentinflytandet behöver ses över och att studenternas synpunkter behöver tas på större allvar. 18

6.3. Arbeidsgiveres tilfredshet Kommittén träffade fem representanter för arbetsgivare; från sjukhusen i Kristiansund och Molde samt från kommunal hemsjukvård och sjukhem. 6.3.1. Beskrivelse Arbetsgivarna beskrev förväntningar på nyutbildade sjuksköterkor och att det krävs en omfattande inskolning innan de kan fungera självständigt i den komplicerade vårdverksamhet som bedrivs idag. Det framhölls att individuella skillnaderna mellan olika sjuksköterskor är stora, men att de som utbildas i Molde kan ungefär vad man förväntar sig. De nya sjuksköterskorna från Högskolen i Molde skiljer sig inte från de som är utbildade på andra skolor men man tycker att det är mycket viktigt för rekryteringen att ha en egen högskola. 6.3.2. Vurdering Arbetsgivarna har inga särskilda synpunkter på utbildningen. 6.3.3. Konklusjon og anbefaling Kommittén har inget särskilt att anföra. 19

6.4. Gjennomstrømming og eksamenskarakterer 6.4.1. Beskrivelse Antalet studenter som fullföljer sina studier inom normaltid är förhållandevis låg. I kullen VT-01 tog 19 studenter av 47 examen efter tre år. Ytterligare 11 fullföljde senare medan 16 lämnade studiet helt. Av nästkommande kull examinerades hälften inom normaltid. Spridningen av examenskaraktärer är som förväntas. 6.4.2. Vurdering Genomströmningen av studenter inom normaltid är något låg. 6.4.3. Konklusjon og anbefaling Orsaken till den låga genomströmningen bör analyseras och lämpliga åtgärder vidtas. 20

7. HELHETLIG VURDERING Kommittén får en sammansatt bild av sykepleiestudiet vid Högskolen i Molde. Man ger en, i många stycken god utbildning för praktisk sykepleie. Men programmet har också svagheter och en otydlighet som skapar problem. Många av svagheterna hör sannolikt samman med lärargruppens låga akademiska kompetens. Särskilt råder brist på medarbetare med kompetens för förstestillinger. Denna brist har medfört att man inte nått ända fram när det gäller att samlas kring ett studium med klar profil vad gäller förståelse för faget och förväntningar på studenterna, något som i sin tur lett till motsättningar i lärargruppen. Kommittén har intrycket att sykepleiestudiet har gott stöd från högskolans ledning och goda möjligheter att utvecklas. 21

8. KONKLUSJON Komiteen finner at bachelorgradsstudiet i sykepleie ved Høgskolen i Molde ikke tilfredsstiller de oppgitte krav til revideringen. 22

9. ANBEFALINGER FOR VIDERE UTVIKLING For å tilfredsstille NOKUTs kriterier til akkreditering må følgende tiltak iverksettes: Att revidera kompetensutvecklingsplanen så att en rimlig mängd medarbetare (minst 20 %) med förstekompetens kan nås tidigare än vad nuvarande plan medger. Här bör inte bara antal utan också lämplig kombination av kompetenser uppmärksammas. Nyrekrytering av lärare med doktorgrad och erfarenhet från sjuksköterskeutbildning (ev professor II) uppmuntras. Satsning på processen med att hitta samstämmighet i lärargruppen i centrala frågor måste intensifieras avseende förståeles av sykepleievitenskap som akademiskt och professionellt fag, och pedagogiska metoder som stimulerar till kritiskt tänkande, problemlösning och förändringsvillighet i studiet. Studiets akademiska bas måste utvecklas. Pensum måste innehålla internationella vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar, studenterna bör möta pågående forskning och de avslutande upgaverna måste bygga på aktuella forskningsresultat, hämtade ur den vetenskapliga litteraturen. Ovanstående skall betraktas som krav vilka skall vara uppfyllda när NOKUT genomför sin nästa gjennomgang av studietilbudet. Utöver dessa krav rekommenderar kommitten: En strategisk plan för forskningen inom institutionen både vad avser forskningsprofil och resurser. Forskning måste ges samma angelägenhetsgrad, inom ramen för resurserna, som undervisningen och resurserna koncentreras. Samarbetet med andra ämnen inom högskolan kan säkert intensifieras. Strategierna för att tillvara ta studenters erfarenheter och synpunkter bör utvecklas. Att studenter, men framför allt lärare, intensifiera sitt internationella utbyte för att föra nya tankar och ny kunskap in i utbildningen. 23

10. VEDLEGG 10.1. Komiteens mandat Oppgaven til sakkyndig komité er å vurdere hvorvidt bachelorgradsstudiet i sykepleie (grunnutdanningen) / mastergradsstudiet i sykepleievitenskap tilfredsstiller oppgitte krav til revideringen. Vurderingen vil foregå på grunnlag av de standarder, kriterier og indikatorer som er presentert i prosjektplanens kapittel 4 (se prosjektplanen på nettsiden www.nokut.no/sykepleie ). Komiteens vurdering baseres på følgende materiale: Institusjonenes selvevaluering Innsamlet materiale gjennom spørreundersøkelser/intervju, dokumentasjon av oppnådde resultat Annet materiale som komiteen anser som relevant for vurderingen Komiteens erfaringer fra institusjonsbesøk Komiteen skal selv skrive en sakkyndig rapport for hvert studietilbud etter en mal som er utarbeidet av NOKUT. Rapporten skal gi en entydig og begrunnet konklusjon basert på en helhetlig vurdering av om bachelorgradsstudiet i sykepleie/mastergradsstudiet i sykepleievitenskap har en slik kvalitet at det tilfredsstiller de spesifiserte kravene til akkreditering. Rapporten skal ha vurderinger som den enkelte institusjon skal kunne bruke i sitt videre utviklingsarbeid. Komiteen skal kvalitetssikre rapportens faktiske opplysninger før den avgis. All informasjon som fremkommer under prosessen, er å betrakte som konfidensiell. NOKUT fraråder de sakkyndige å delta i offentlig debatt om revideringsprosjektet. Komiteen arbeider på oppdrag av NOKUT og avgir sin rapport dit. 24

10.2. Program for institusjonsbesøket Sted: Høgskolen i Molde, Molde Dato: 29. april 2005 Tid Titler / Funksjoner 0830-0915 Rektor Instituttleder Kontorsjef Studenttillitsvalgt 0915-0930 Pause 0930-1015 Seks tilfeldig utvalgte studenter o En student fra hvert av de tre semestrene 1015-1030 Pause 1030-1115 Studieleder Person med rolle som FoU-ansvarlig og praksisansvarlig 1115-1215 Lunsj 1215-1300 Fem personer fra faglig vitenskaplig personale 1300-1345 Omvisning på studiestedet 1345-1430 Fem personer med funksjon som høgskolens praksisveiledere 1430-1445 Pause 1445-1530 Fem kontaktsykepleiere (praksisinstitusjoners praksisveiledere) 1530-1545 Pause 1545-1630 Fem arbeidsgivere / avtakere 1630-1700 Rektor Instituttleder Kontorsjef Studenttillitsvalgt 10.3. Liste over dokumentasjon benyttet i revideringen Dokumentasjon produsert for revideringen av institusjonen. Øvrig relevant dokumentasjon fra institusjonen som har blitt overlevert komiteen. Rapport om studietilbudet fra SINTEF Helse, februar 2005. 25

Revidering av akkreditering av bachelorstudium i sykepleie Høgskolen i Molde Ny vurdering av: Studieplanens tilknytning til FoU SAKKYNDIG RAPPORT Tillegg til hovedrapport av 30.08.2005

FORORD Komiteen som har foretatt ny vurdering av studieplanens tilknytning til FoU i forbindelse med revidering av akkreditering av Høgskolen i Moldes bachelor i sykepleie legger med dette fram sin rapport. Rapporten omhandler vedtakspunktet som i NOKUTs styres vedtak av 10.11.05 ble gitt ett års frist for forbedring. Rapporten er derfor å betrakte som et tillegg til hovedrapporten som ble lagt frem i 2005. Komiteens mandat er å på bakgrunn av det vedtaket som ble gjort i 2005 vurdere om studietilbudet nå tilfredsstiller standarder og kriterier. Komiteen merker seg at institusjonen har valgt å utvikle en ny studieplan på bakgrunn av den forrige sakkyndige rapporten som kom i 2005. Ett år er knapp tid med tanke på å utvikle nye studieplaner, særlig når fagmiljøet ved institusjonen samtidig er i sterk utvikling. Denne sakkyndige rapporten gir ikke bare et svar på om studieplanens tilknytning til FoU nå er på et akseptabelt nivå, men også en vurdering av den nye presentasjonen av studietilbudet. Komiteen har foretatt sine vurderinger ut fra kriteriene i: NOKUTs Forskift om kriterier for akkreditering av institusjoner og standarder og kriterier for akkreditering av studietilbud i norsk høgre utdanning av 25.01.2006 Komiteens innstilling er enstemmig. Oslo, Åkersberga, 31. august 2007 Ingrid Hanssen førsteamanuensis Lovisenberg Diakonale høgskole Komiteens leder Ingrid Thorell-Ekstrand prof emerita Røda Korset Høgskola Gunnar Handal professor Universitet i Oslo Vegard Johan Jæger sykepleiestudent Høgskolen i Oslo 2

Innholdsfortegnelse FORORD... 2 1. BAKGRUNN OG GRUNNLAGET FOR VURDERINGEN... 4 1.1. BAKGRUNN... 4 1.2. OPPFØLGING AV VEDTAK MED ETT ÅRS FRIST... 5 1.3. GRUNNLAG FOR NY VURDERING... 5 1.4. AVKLARING VEDRØRENDE PROSESSEN... 5 1.5. KOMITEENS FORSTÅELSE AV RAMMENE FOR VURDERING AV FOU... 5 2. HVORDAN STUDIETILBUDET OPPFYLLER STANDARDER OG KRITERIER I NOKUTS FORSKRIFT... 7 2.1. STUDIEPLANEN... 7 2.1.1. Beskrivelse... 7 2.1.2. Vurderinger... 8 2.1.3. Konklusjon... 8 3. KOMITEENS KONKLUSJON OG ANBEFALINGER... 10 APPENDIKS: SAKKYNDIG KOMITÉ, KOMITEENS MANDAT OG UTDRAG FRA NOKUTS FORSKRIFT... 11 SAKKYNDIG KOMITÉ... 11 KOMITEENS MANDAT... 12 NOKUTS FORSKRIFT UTDRAG... 13 3

1. BAKGRUNN OG GRUNNLAGET FOR VURDERINGEN 1.1. Bakgrunn NOKUTs styre vedtok 17. juni 2004 å iverksette en revidering av alle akkrediterte bachelorgradsstudier og mastergradsstudier i sykepleie og sykepleievitenskap. Målet for revideringen av de akkrediterte sykepleieutdanningene var å kontrollere at studietilbudene tilfredsstilte gjeldende standarder og kriterier, samt å bidra til å utvikle kvaliteten i studietilbudene. Revideringen foregår i tre faser. Første og innledende fase ble gjennomført høst 04 og vår 05 og omfattet selvevaluering, kandidatundersøkelse og institusjonsbesøk. Andre fase er en ny vurdering av de vedtak som ga ett års frist for forbedringer av studieplan, infrastruktur og kvalitetssikring, og gjennomføres våren 07. Tredje fase er ny vurdering av fagmiljøet vedtakene med to års frist for forbedring, og dette arbeidet ferdigstilles våren 08. NOKUT engasjert i første fase syv sakkyndige komiteer til ekstern uavhengig vurdering av til sammen 33 studietilbud. Komiteene foretok institusjonsbesøk med en rekke intervjuer. For hvert studietilbud skrev komiteene rapport med observasjoner, vurderinger og konklusjoner. Rapporten konkluderte med en vurdering av om studietilbudet tilfredsstilte de krav som var satt, samtidig som de ga råd til videre utvikling av studietilbudet. Den 1. september 2005 ble de sakkyndige rapportene oversendt til de respektive institusjonene som fikk frist til 13. oktober 2005 med å kommentere rapporten. Vedtaket i NOKUTs styre 10. november 2005 om revidering av akkreditering var basert på både de sakkyndiges rapport og kommentarene fra institusjonen. NOKUTs styre fattet følgende vedtak for Høgskolen i Molde: 1. Bachelorgradsstudiet i sykepleie ved Høgskolen i Molde tilfredsstiller ikke kravene til revidering av akkreditering. 2. For å tilfredsstille kravene til et akkreditert bachelorgradstudium i sykepleie må Høgskolen i Molde: a) Ett år fra vedtaksdato dokumentere i studieplanen at studietilbudet er basert på forsknings- og utviklingsarbeid. Rammeplanens intensjoner om å utdanne endringsorienterte yrkesutøvere må tilfredsstilles. b) To år fra vedtaksdato undervisnings- og forskningspersonalet tilfredsstiller kravet til førstestillingskompetanse. Sammensetningen av fagpersonalet må være tilpasset studietilbudets behov for undervisning og veiledning. Lærergruppen må utvikle et mer helhetlig syn på faget og pedagogiske metoder. 3. Det forutsettes også at fremtidig egenevaluering gjør rede for om og hvordan institusjonen har fulgt opp den sakkyndige komiteens synspunkter og vurderinger.

1.2. Oppfølging av vedtak med ett års frist I november 2006 gikk fristen ut for institusjonene med ett års frist til å utbedre svakheter i forhold til studieplan/fou, kvalitetssikring av praksisstudier, og infrastruktur. Høgskolen i Moldes dokumentasjon/selvevaluering med beskrivelser av studieplan/fou er med dette underlagt ny sakkyndig vurdering. 1.3. Grunnlag for ny vurdering De sakkyndige vurderingene i første fase av revideringen var basert på studieplaner, intervjuer og resultatkvalitet slik disse forelå i 2005. Vedtakene som førte til ett års frist til forbedring hadde således sitt utspring i dokumentasjonen slik den forelå da. Den nye vurderingen er basert på ny dokumentasjon i form av nye studieplaner og øvrige dokument som regulerer gjennomføringen av studiet. I etterkant av vedtaket fra 2005 har NOKUT revidert forskriften, Forskrift om standarder og kriterier for akkreditering av studier og akkreditering av institusjoner i norsk høyere utdanning av 25.01.06 (se vedlegg). Kravet til FoU er nå tydeliggjort i pkt 6 og 7 under standarden 2-1 (1) 2-1(1) Det skal foreligge en plan for studiet: 6) Studiet skal gi studentene innføring i forsknings- og utviklingsarbeid 7) Undervisningen skal bygge på relevant forskning, samt faglig eller kunstnerisk utviklingsarbeid og erfaringskunnskap. Disse to punktene korresponderer således med punktet som høgskolen ble underkjent på i 2005. 1.4. Avklaring vedrørende prosessen I forbindelse med NOKUTs rutine om oppretting av faktiske feil og mangler fikk høgskolen seg forelagt en foreløpig rapport. Også høgskolens kommentarer utover opprettinger gikk tilbake til komiteen før endelig rapport ble utarbeidet. 1.5. Komiteens forståelse av rammene for vurdering av FoU Vedtaket sier at det skal dokumenteres i studieplanen at studietilbudet er basert på forskningsog utviklingsarbeid. Begrepet forskningsbasert undervisning brukes ofte om dette forholdet. Dette begrepet har et variert betydningsinnhold som spenner fra at undervisningen (og studietilbudet) tar utgangspunkt i den forskning lærerne selv driver, til at undervisningen bygger på kunnskap som er underbygget av etablert forskning og utviklingsarbeid. Når det gjelder studiets innhold er det urimelig at profesjonsstudiet i sykepleie, som her vurderes, i høy grad skal baseres på lærernes egen forskning. Til det vil forskningsaktiviteten innen personalet ved en sykepleierutdanning være for liten og for innholdsmessig avgrenset i forhold til den bredde studiet skal ha etter rammeplanen. Det vil være tilstrekkelig, men nødvendig, at studiet, både i pensumlitteraturen og i det innhold som legges frem i undervisningen, inneholder eksempler på varierte primærkilder 5

som presenter relevant forskning. I den grad lærernes egen forskning er relevant for studieinnholdet, er det selvsagt ønskelig at den inngår både i pensum og undervisning. Dette kan gi et levende bilde av forskningsemner og mulighet til å svare på detaljspørsmål. Mange av de fag- og lærebøker som benyttes, vil bygge sine fremstillinger på resultater fra forsknings- og utviklingsarbeid og fra teoridannelser på feltet. Det er derfor viktig at den litteraturen som benyttes innen denne kategorien kilder, har en slik karakter og at den er oppdatert i forhold til forskningsfeltet. Pensum bør også på denne måten være forskningsbasert samtidig som vitenskapelige artikler fra internasjonale refereebedømte tidskrifter også bør inngå. I tillegg er det viktig at studiet også inneholder litteratur som tydeliggjør hvordan den kunnskap som informerer profesjonens praksis er fremkommet og viser at og hvordan denne kunnskapen er usikker og foreløpig. Dette perspektivet bør også prege undervisning som skal være basert på forsknings- og utviklingsarbeid. Det anses ikke som noe krav at pensum må inneholde doktoravhandlinger, da disse er skrevet for et annet publikum og med andre formål enn bruk i et bachelorstudium, selv om det kan finnes relevante eksempler på slike avhandlinger som kan inngå som pensum. Et helt annet betydningsinnhold av begrepet forskningsbasert undersvisning, som også brukes, er at undervisningen er preget av at studentene deltar i forskningslike aktiviteter i sine læringsprosesser (f eks gjennom prosjektarbeid, oppgaveskriving basert på dokumentert forskning, problembasert læring m.v.). Den siste betydningen er klart relevant for arbeidsformene på et studium på bachelornivå som skal være basert på FoU-arbeid. Komiteene legger til grunn følgende generelle kjennetegn på om studiet har tilfredsstillende kvalitet i henhold til kriteriene: Et reflektert pensum som viser bredde og nivå Oppdatert lære-/fagboklitteratur Bruk av forskningsartikler/vitenskapelige artikler Undervisning om forskning Opplæring og stimulering til kritisk tekning Arbeidet med bacheloroppgaven Endringsvilje og dyktighet Hvordan dette gjenspeiles i planene er av avgjørende viktighet. FoU gjenfinnes i de kliniske studiene (praksisstudiene) ved anvendelse av både erfaringsbasert og vitenskapelig kunnskap, bruk av systematiske metoder, trening i kritisk tenkning samt problemløsningsorientert arbeid i den daglige sykepleien. 6

2. HVORDAN STUDIETILBUDET OPPFYLLER STANDARDER OG KRITERIER I NOKUTs FORSKRIFT 2.1. Studieplanen 2-1 (1) Det skal foreligge en plan for studiet. Fagplanen følger rammeplanens hovedemner og fordeling av studiepoeng. 2.1.1. Beskrivelse Komiteen har forstått sitt mandat til å skulle forholde seg til vedtaket til NOKUTs styre etter akkrediteringsarbeidet i fase 1, som omhandler høgskolens fagplan. Nærmere bestemt omhandler mandatet å forholde seg til NOKUTs forskrift 2-1 som gir et rammeverk for hva en studieplan bør inneholde, og i så måte kun vektlegge punkt 6 og 7 i forskriften, nemlig: 6. Studiet skal gi studentene innføring i forsknings- og utviklingsarbeid 7. Undervisningen skal bygge på relevant forskning, samt faglig utviklingsarbeid og erfaringskunnskap. Komiteens vurdering bygger på vedtaket i NOKUTs styre, der det heter at Høgskolen i Molde må: 1 år fra vedtaksdato dokumentere i studieplanen at studietilbudet er basert på forsknings- og utviklingsarbeid. Rammeplanens intensjoner om å utdanne endringsorienterte yrkesutøvere må tilfredsstilles. Vurderingene baseres på NOKUT-styrets vedtak og den foregående komiteens konklusjoner og anbefalinger angående høgskolens fagplan relatert til FoU-arbeid: Komiteen vurderer studietilbudet å være for lite forsknings- og utviklingsbasert i forhold til de krav som stilles til bachelorgradsstudier. Studietilbudet bygger i for liten grad på aktuell forskning og forbereder studentene i for liten grad på et liv som konsumenter av forskning. Komiteen uttrykker at de er usikret på om studietilbudet tilfredsstiller rammeplanens intensjoner om å utdanne endringsorienterte yrkesutøvere. Studietilbudets akademiske grunnlag må forsterkes. Pensum må omfatte internasjonale vitenskapelige artikler og doktorgradsavhandlinger, studentene må få mulighet til å møte aktive forskere og avsluttende oppgaver må være basert på aktuelle forskningsresultater, hentet fra vitenskapelig litteratur. Det må utvikles pedagogiske metoder som i løpet av studiet stimulerer til kritisk tenkning, problemløsning og forandringsvillighet. 7

2.1.2. Vurderinger 1. Faginnhold og pensum Fagplanen gir leseren innsikt i studiets formål, struktur, læringsmål (helhetlig og fordelt på semestre, emner og delemner), eksamensformer og det læringssyn som ligger bak. Både studiets undervisnings- og arbeidsformer generelt og kravene til den avsluttende oppgaven/bacheloroppgaven spesielt, er grundig beskrevet. Pensums nivå er betydelig videreutviklet og oppgradert. Punkt 6: Studiet skal gi studentene innføring i forsknings- og utviklingsarbeid er tilfredsstillende ivaretatt. Litteraturlisten har bra dekning av litteratur som omhandler metoder i slikt arbeid. Det er positivt at 80 % av titlene er publisert fra år 2000 og utover. Det benyttes tekster som bygger på aktuell forskning skrevet av forfattere med den faglige tyngde som en doktorgrad eller annen førstestillingskompetanse gir. I den foreliggende fagplanen finner både engelskspråklige bok- og artikkeltekster på pensum, i tillegg til noen innslag av skandinaviskspråklige tekster. 2. FoU-basert undervisning Utvikling av kritisk tenkende sykepleiere. Kravet i den forrige evalueringen om at Det må utvikles pedagogiske metoder som i løpet av studiet stimulerer til kritisk tenkning, problemløsning og forandringsvillighet ble i NOKUTs vedtak formulert slik: Rammeplanens intensjoner om å utdanne endringsorienterte yrkesutøvere må tilfredsstilles. Disse to formuleringen har ulikt meningsinnhold. Mens den første også omfatter kritisk tenkning og problemløsning, begrenser den siste seg til forandringsvillighet / endringsorientering. I HiMs reviderte studieplan kommer alle disse aspektene klart fram, og det å oppsøke og benytte forskningsbasert kunnskap er noe studentene møter økende krav til gjennom studiets tre år. De akademiske aspektene ved studiet trer dermed tydelig fram, med fokus på kritisk tenkning, problemløsning og stadig ny kunnskapstilegnelse. I delemne 1c gis det en innføring i vitenskapsteori og forskningsmetode, gjennom alle tre års studier. I 2. år legges det stor vekt på kvantitative metoder, noe som er både uvanlig og positivt, så lenge dette ikke fortrenger den nødvendige innsikt i kvalitative metoder. Et av hovedpunktene i forrige vurdering gjaldt bacheloroppgaven. I Rammeplanen heter det at Studenten skal utarbeide en fordyptningsoppgave over et faglig relevant emne med et omfang på minimum 12 studiepoeng. Eksamensformen skal gi rom for at studenten kan bruke erfaringer fra praksisstudiene. Den reviderte fagplanen ivaretar dette kravet på en god måte, med en grundig beskrivelse av hvordan avsluttende oppgaver må være basert på aktuelle forskningsresultater, hentet fra vitenskapelig litteratur. 2.1.3. Konklusjon Komiteen konkluderer med at bachelorstudiet i sykepleie ved Høgskolen i Molde med dette dokumenterer at studietilbudet er basert på forsknings- og utviklingsarbeid. 8

Begrunnelse for konklusjonen: Det foreligger nå en avsluttende oppgave som har et tilfredsstillende omfang og som tilfredsstiller Rammeplanens krav. De nye retningslinjene tydeliggjør at bacheloroppgaven skal være basert på aktuelle forskningsresultater, hentet fra vitenskapelig litteratur. Pensumlitteraturen befinner seg på et tilstrekkelig høyt nivå, og det er tatt inn internasjonale tekster. De nye formuleringene i fagplanen tydeliggjør krav relatert til forskningsbasert undervisning. Målformuleringene er tilstrekkelig eksplisitte ift. hvilken type kunnskap studentene skal basere sin læring på, og i målformuleringene blir det eksplisitt vist til forskningsbasert kunnskap. Fagplanen gir leseren innsikt i hva studentene vil oppleve underveis i studiet. Den nye fagplanen synes å bygge på pedagogiske metoder som gjør det mulig å utvikle kritisk tenkende sykepleiere. 9

3. KOMITEENS KONKLUSJON OG ANBEFALINGER Komiteen konkluderer med at bachelorstudiet i sykepleie ved Høgskolen i Molde med dette dokumenterer at studietilbudet er basert på forsknings- og utviklingsarbeid. Komiteen har følgende anbefalinger: Øke omfanget av litteratur på andre språk enn norsk, og da særlig litteratur som omhandler helsesituasjon og sykepleie i andre land/kulturer enn i Norge. Videreutvikle mulighetene for studenter til å ta deler av utdanningen i utlandet. 10

APPENDIKS: Sakkyndig komité, komiteens mandat og utdrag fra NOKUTs forskrift Sakkyndig komité Ingrid Hanssen, førsteamanuensis, Lovisenberg diakonale høgskole, komiteens leder Hanssen er utdannet sykepleier med doktorgrad i sykepleievitenskap (2002). Hun arbeider som professor, underviser og forsker, er en etterspurt foredragsholder, og har publisert en mengde fagartikler og lærebøker og arbeider internasjonalt med studieutvikling bl.a. i Montenegro. Hennes spesialfelt er pasienter med fremmedkulturell bakgrunn, interkulturelt helsearbeid og -etikk. Hanssen var også med som sakkyndig i innledende fase av revidering sykepleie (Fase 1). Gunnar Handal, Professor Emeritus, Pedagogisk forskningsinstitutt, Univ. i Oslo Handal har lærerskole og mag.art med fagene pedagogikk/psykologi fra UiO (1964), ble ansatt ved UiO som forskningsassistent, ble siden utdanningsforsker og professorvurdert. Han har ledet store forskningsprosjekter, og har omfattende erfaring med utrednings-, utviklingsog evalueringsoppgaver gjennom nasjonale og internasjonale råd og utvalg. Handal har en stor vitenskapelig produksjon. Ingrid Thorell-Ekstrand, professor emeritus, Karolinska Institutet, Sverige Thorell-Ekstrand har sin sykepleieutdanning fra Lund, en Diploma i Ernæring, folkehelse og tropisk medisin, og Medisinsk doktorgrad med sykepleiefokus fra Karolinska Instituttet (1994). Hun har hovedsakelig undervist sykepleiestudenter, drevet forskning og utviklingsarbeid, og siden 1995 vært ansatt ved Svenska Røde Krossen høgskola som dosent. Hun har fått publisert en rekke vitenskapelige artikler. Thorell-Ekstrand var også med som sakkyndig i innledende fase av revidering sykepleie (Fase 1). Vegard Johan Jæger, student 3 år, Høgskolen i Oslo Jæger leder Studentparlamentet ved Høgskolen i Oslo, sitter i valgstyret for StL, har tidligere vært hovedkomitémedlem i Operasjon Dagsverk hvor han jobbet med lærerveiledning, nettsider og organisering, og Fylkesstyremedlem i Elevorganisasjonen i Nordland. Ved siden av studiene på HiO arbeider han som pleieassistent på Nordseterhjemmet i Oslo. 11

Komiteens mandat MANDAT FOR SAKKYNDIGE KOMITÉ Revidering av tidligere akkrediterte bachelorutdanninger i sykepleie, oppfølging av vedtak med ett års frist Oppgaven til sakkyndig komité er med hjemmel i lov om universiteter og høyskoler av 1. april 2005 og Kunnskapsdepartementets forskrift om akkreditering, evaluering og godkjenning etter lov om universiteter og høyskoler av 8. september 2005 å: 1) Vurdere om bachelorutdanning i sykepleie ved følgende studiested: Høgskolen i Molde tilfredsstiller NOKUTs standarder og kriterier i henhold til NOKUTs styrets vedtak av 10.11.2005. 2) Avgi rapport til NOKUT. Det formelle vurderingsgrunnlaget til komiteen er: Forskrift om standarder og kriterier for akkreditering av studier og kriterier for akkreditering av institusjoner i norsk høgre utdanning vedtatt av NOKUT 25. 01.2006. Komiteens vurdering baseres på følgende materiale: Institusjonens selvevaluering/ny dokumentasjon og annet relevant skriftlig materiale som NOKUT og/eller komiteen anser som nødvendig for vurderingen Rapport fra sakkyndig komité fra 2005 NOKUT styres vedtak av 10.11.2005 Oppdraget er avsluttet med NOKUTs vedtak. 12

NOKUTs forskrift utdrag Kapittel 2 Standarder og kriterier for akkreditering av studier 2-1 Standarder og kriterier for akkreditering av studier på lavere grads nivå. Bestemmelsene gjelder studietilbud fra 30 studiepoengs omfang til og med bachelorgradsstudier, og yrkesutdanninger av fire års normert studietid. 2-1 (1) Det skal foreligge en plan for studiet. 1. Studiet skal ha et dekkende navn. 2. Opptakskravene skal være i samsvar med studiets mål, innhold og nivå. 3. Studiets mål skal være klart formulert. Av målene skal det framgå hvilke kunnskaper, ferdigheter og holdninger studentene skal ha ved sluttført studium, samt hva slags kompetanse studiet gir i forhold til videre studier og/eller yrkesutøvelse. 4. Planen skal vise oppbygging av studiet med obligatoriske og valgfrie deler, bredde og fordypning. 5. Pensum og undervisning skal være egnet til å sikre kandidatenes kompetanse i relasjon til målene for studiet. 6. Studiet skal gi studentene innføring i forsknings- og utviklingsarbeid. 7. Undervisningen skal bygge på relevant forskning, samt faglig eller kunstnerisk utviklingsarbeid og erfaringskunnskap. 8. Eksamens- og vurderingsordningene skal være tilpasset den undervisning og veiledning som blir gitt og skal være egnet for å nå målene for studiet. 9. Opplegg for og gjennomføring av eventuell praksis skal være relatert til målene for studiet, den øvrige undervisningen og den kompetansen kandidatene skal ha ved gjennomført studium. 2-1 (2) Institusjonen skal ha et stabilt fagmiljø knyttet til studiet. 1. Størrelsen på fagmiljøet angis i årsverk, og skal være tilpasset undervisnings- og veiledningsbehovet for studiet, samt den forskning og det faglige eller kunstneriske utviklingsarbeidet som skal utføres. 2. Minst 50 % av fagmiljøet knyttet til studiet skal være ansatte med hovedstilling på institusjonen. 3. Minst 20 % av fagmiljøet skal dekkes av ansatte med førstestillingskompetanse. 4. For studier med praksis skal fagmiljøet også ha erfaring fra praksisfeltet. 5. For områder der institusjonen har behov for supplerende kompetanse, skal det legges fram en realistisk plan for hvordan denne skal skaffes. 2-1 (3) Infrastrukturen skal være tilpasset organisering og undervisning og relateres til studiets mål. 1. Tekniske og administrative tjenester skal være tilpasset studiet og antall studenter. 2. Studentene skal sikres tilstrekkelig tilgang på IKT- ressurser. 3. Bibliotektjenestene skal være lett tilgjengelige og i samsvar med studiets faglige innhold og nivå. 4. Institusjonen skal ha egnede lokaler til undervisningen. 2-1 (4) Institusjonen skal delta aktivt i internasjonalt samarbeid innenfor fagområder med relevans for studiet. 2-1 (5) Institusjonen skal ha ordninger for internasjonalisering knyttet til studiet. 2-1 (6) Institusjonen skal redegjøre for hvordan studiet kvalitetssikres i institusjonens system for kvalitetssikring. 13