Norræn nöfn Nöfn á Norðurlöndum. Hefðir og endurnýjun Nordiska namn Namn i Norden. Tradition och förnyelse



Like dokumenter
Prosjektet Moderne importord i språka i Norden Helge Sandøy. Dansk Sprognævn, København 7. november 2018

Det nordiske språksamarbeidet i 2006 Rikke E. Hauge

- med fokus på musikk- og kulturskolene

Last ned Talemål etter Last ned. Last ned e-bok ny norsk Talemål etter 1800 Gratis boken Pdf, ibook, Kindle, Txt, Doc, Mobi

Innbydelse til den tolvte konferansen om leksikografi i Norden. Oslo august 2013

Beslutningsreferat. 1/09 Godkännande av dagordningen. 2/09 Information från Generalsekreteraren. Nordisk Ministerråd

KNUT GEORG ANDRESEN M A N N E N S O M V I L L E D Ø LY K K E L I G

Referat fra NAS årsmøte 14.september 2007 Hotell Scandic Anglais, Stockholm

Bibliography: The Norwegian Language in America (Under construction) Arnstein Hjelde

Små ekonomiers sårbarhet. Gruppe A Konklusjon


Bilder på nettet, video på Facebook. Denna veckan i Dubai

Statistiske oppgaver over selvmord i Norge, Norden og de baltiske land. Suicide statistics in Norway, the Nordic and the Baltic countries

Ingen vet hvem jeg egentlig er. Hjelperens møte med skammens kjerne - ensomheten

Innbydelse: Fra kvinestreiken Stígamót og Nordiske kvinner mot vold, ønsker hjertelig velkommen til en begivelsesrik langhelg i Island

BUS NORDIC NY NORDISK BUSSVEILEDER

Hvordan snakke om bøker du ikke har lest?

En annen hovedtype av arbeidshukommelse kan kalles forforståelsens

NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016

Generalforsamling. Tirsdag 3. mai kl på Sundhaugen skysstasjon i Åmot. Saksliste Valg av to medlemmer til å undertegne protokollen.

MAKE MAKE Arkitekter AS Maridalsveien Oslo Tlf Org.nr

Observera att de frågor som skall transformeras redan är vända i den här versionen.

Hvordan fremme og styrke utsatte unges medvirkning og deltakelse? Erfaringer fra «Ungdom i svevet» Catrine Torbjørnsen Halås

Det er en særlig fornøyelse for meg å få ønske Roger Abrahamsen, rektor ved Norges landbrukshøgskole på Ås, velkommen hit til Bessastaðir.

nøkkeltall Omsetning 2012 (inkl.franchise) Antall ansatte Hotel of the Year

ordbok svensk norsk D2AE A6FB1F5F3D088033F02A Ordbok Svensk Norsk 1 / 6

Terry og Sammy har satt seg ved bordet. Terry leser i menyen mens Sammy bare stråler mot ham. TERRY... Jeg beklager det der i går.

Hvor mye forstår dagens ungdommmer i Norden av hverandres språk?

NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016

Ordenes makt. Første kapittel

PROTOKOLL fra møtet i styringsgruppen for Regionprosjektet Vaajma

LEIAR G. Akselberg: Norske doktorgradsarbeid i namnegransking 2 NORSK NAMNELAG A. Svanevik: Landsmøte i Norsk namnelag 3 Medredaktør Lars Vikør

Et lite svev av hjernens lek

Rådgivningsgruppen for og med utviklingshemmede i Bærum (RGB)

Svanhildur Bogadóttir byarkivar Reykjavik. Det kommunale arkivmiljøet på Island, byarkivene, og Byarkivet I Reykjavik

NVF. Svensk avdelnings årsmöte 2015

Last ned Magdalena Thoresens brev I-III - Magdalene Thoresen. Last ned

MIN SKAL I BARNEHAGEN

Velkommen til minikurs om selvfølelse

Mittnordiskt nätverk för entreprenörskap i skolan. Jämtlands Gymnasium Wargentin + Thora Storm vgs

Felles nordisk læringspakke i naturvitenskap for barnehagen

Islandsk Norsk Ordbok

16. Congress of the International Federation of Infection Control mars Wien, Østerrike

Nytt behandlingsalternativ for type 2-diabetes: Fra barken av epletreet til moderne SGLT-2 hemming i klinisk praksis

# # # # # Gode #og# dårlige #navn#i#oslo:## hvilke#stedsnavn#foretrekker#byens#innbyggere?#

Sprog i Norden. Titel: Språksamarbeid i Norden Forfatter: Ståle Løland. Kilde: Sprog i Norden, 1995, s URL:

kjempe hele tiden, bevise at vi klarer saker og ting»

Sprog i Norden Betingelser for brug af denne artikel Søgbarhed


Nordisk partnerskap. Sosial ulikhet i helse Norden fra kunnskap til implementering av innsatser Partnerskap:

Effektivisering av skadefelling på freda rovvilt i Oppland

Innlegg 07. juni Europeisk og internasjonal handel og samarbeid

I tidligere har jeg skrevet om hvor stor betydning undervisning om ekteskap for shanfolket er. Og jeg har igjen sett hvor viktig dette er.

FIRST LEGO League. Västerås 2012

Nordisk barnefattigdom Et problem å bry seg om? Barnefattigdom Stockholm 19/ Tone Fløtten

Fase 2: Spørreskjemaundersøkelser i Finland, Færøyene, Island og Norge. Hvert land har publisert egne rapporter

Oppgavesett nordiske språk i norskfaget

LAGS RESULTATER JOUKKUEEN SIJOITUS

En app for fuglekikkere

Trugar «teljekantsystemet» norsk som forskingsspråk?

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

Innstilling: at EK-K godkjenner protokollen fra EK-K 1/2006 sammen med protokollen fra EK-K 2/2006 på neste møte den 4. mai i Oslo.

Hvorfor blir det færre og færre elever på noen skoler enn på andre?

FIRST LEGO League. Härnösand Laggabraxxarna. Lagdeltakere:


Systemer for industrielt trebyggeri - IKT Thomas Bajer Moelven Utvikling AS Projektledare Från DAK till DAP Trehus Innlandet

Teknologien er den enkle biten, menneskene er mer utfordrende

Gruppe 1900 (1): Vi kommer om lidt, skal lige have webcam på, Danmark

Uke:18 og 19 Navn: Gruppe: G

Rune Blix Hagen. Hekser. Fra forfølgelse til fortryllelse

Månedsbrev for Marikåpene januar 2014

Karriereveileder Solveig Berge Karrieresenteret ved Universitetet i Oslo. Karriereveiledning til ph.d.-kandidater

Nordiska studier i lexikografi

NVF-utvalgs konkretisering av arbeidsområde, virksomhetsplanlegging og rapportering for perioden 7/2012-6/2016

TB-615 / TB-617 Wireless slim keyboard. EN User guide SE Användarhandledning FI Käyttöohje DK Brugervejledning NO Bruksanvisning

Proof ble skrevet som et teaterstykke og satt opp på Manhatten i Senere ble det laget film av Proof.

Last ned Stadnamn i Rogaland - Inge Særheim. Last ned. Last ned e-bok ny norsk Stadnamn i Rogaland Gratis boken Pdf, ibook, Kindle, Txt, Doc, Mobi

Nordisk navnebibliografi 2006

Tunnlar. Agenda for møtet. Arbetsgrupp 3 (Drift och underhåll) Protokoll möte 1 Dag 1: Dag 2:

Oversatt: Sverre Breian. SNOWBOUND Scene 11

Undervisningsopplegg til txt 2015 Tidsinnstilt

MODERNE IMPORTORD EI UNDERSØKING AV UTALANDSK PÅVERKNAD PÅ SPRÅKA I NORDEN

Den norske modellen: Trender og endringer. NTL - konferanse Tone Fløtten og Jon Hippe, Fafo Oslo 30. august 2013

10 mest brukte navn ; jenter/kvinner. * betyr at flere skrivemåter er slått sammen

Norske nazister på flukt

Nordiske utdanningsprogrammer i juss og juridiske fag

UBAS Nordisk. Lik og ulik Tilnærminger til variasjon i gravskikk. Universitetet i Bergen Arkeologiske Skrifter. Terje Østigård (red.

Forfedre av. Agnete Aronsdotter

PIONÉRMAIL. juni :: PK för att utrustas för församlingsplantering i Helsingborg.

Sámi dieđalaš áigečála. - samisk vitenskapelig tidsskrift. Solveig Joks. Hovedredaktør, Sámi allaskuvla Berit Nystad Eskonsipo

Personlighet viktigere enn penger

2017 ble et godt år for NBCC med god vekst i antall medlemmer

Kongressen Kongressgruppen har arbeidet, og flere avklaringer er nå gjort. Program skal foreligge i juni 2015:

Regionalpark som samarbeidsmodell Finnskogen Natur- og kulturpark

Forvandling til hva?

Det står skrevet i evangeliet etter Johannes i det 10. Kapittel:

Utfordringer og muligheter KVALITETSDAGENE

Saga Trail Iceland Islands sagaturisme

Vekeplan 10. klasse. Namn:. Veke 7 og 8. Norsk: Ei ulik verd Matte Funksjonar veke 7. Samf: Ei ulik verd Eng.: Romeo and Juliet

Proof ble skrevet som et teaterstykke og satt opp på Manhatten i Senere ble det laget film av Proof.

Transkript:

NORNA-RAPPORTER 84 Norræn nöfn Nöfn á Norðurlöndum. Hefðir og endurnýjun Nordiska namn Namn i Norden. Tradition och förnyelse Handlingar från Den fjortonde nordiska namnforskarkongressen i Borgarnes 11 14 augusti 2007 Redigerade av Guðrún Kvaran, Hallgrímur J. Ámundason, Jónína Hafsteinsdóttir och Svavar Sigmundsson With summaries in English or German or Icelandic NORNA-FÖRLAGET UPPSALA 2008

NORNA-RAPPORTER 84 Utgiven av NORNA i samarbete med Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum. Tryckt med bidrag från Letterstedtska föreningen och Nordplus Språk. ISSN 0346-6728 ISBN 978-91-7276-083-7 Respektive författare 2008 Satt med Adobe Garamond Pro Tryckt på Island Leturprent, 2008 Abstract Nordiska namn Namn i Norden. Tradition och förnyelse. Handlingar från Den fjortonde nordiska namnforskarkongressen i Borgarnes 11 14 augusti 2007. Redigerade av Guðrún Kvaran, Hallgrímur J. Ámundason, Jónína Hafsteinsdóttir och Svavar Sigmundsson. (Nordic names Names in the Nordic countries. Tradition and renewal. Proceedings from the 14th Nordic Congress of Onomastics held in Borgarnes, August 11th 14th 2007. Edited by Guðrún Kvaran, Hallgrímur J. Ámundason, Jónína Hafsteinsdóttir och Svavar Sigmundsson.) NORNArapporter 84. 550 pp. Uppsala 2008. ISBN 978-91-7276-083-7 The 14th Nordic Congress of Onomastics was held in Borgarnes, Iceland, August 11th 14th 2007. The congress was organized by The Árni Magnússon Institute for Icelandic Studies and The Onomastic Society. Names of natural features, settlement names, urban names, names in contact, names on maps, names of ships, personal names, nicknames, literary names and other onomastic topics connected to the congress theme Nordic names Names in Nordic countries were discussed by 62 participants from Denmark, The Faroes, Finland, Great Britain, Iceland, The Netherlands, Norway and Sweden. This volume contains 44 papers of 47 read at the congress. Keywords: congress proceedings, proper names, place-names, personal names, urban names, street names, name contact, ship names, literary names.

Innehåll Förord................................................... ix Vésteinn Ólason Öppningsanförande........................................ xi Terhi Ainiala Förändringar i namnlandskapet i Helsingfors..................... 1 Emilia Aldrin Finns det sociala skillnader i modern förnamnsgivning?............ 13 Gulbrand Alhaug og Minna Saarelma Eeva Törmänen eller Eva Dørmænen?........................... 21 Anfinnur Johansen Færøske personnavnelove og personnavnegivning................. 39 Eva Brylla & Sonja Entzenberg Brodström, Melchezedec och Vikenstjerna........................ 53 Richard Coates Some observations on the Scandinavian toponymy of Lincolnshire.... 61 Peder Dam De nordiske -torper........................................ 75 Lennart Dehlin Redovisningen av samiska ortnamn på svenska kartor under 100 år... 101 Birgit Eggert Nordisk navnerenæssance i Danmark......................... 113 Eli Johanne Ellingsve Tradisjonsrike navn ny formidling.......................... 141 Riikka Eskelinen Namnbruket i stadsdelen Berghäll i Helsingfors................. 149 Märit Frändén Andersson, Pettersson, Lundström och Nutti...................... 157 Peder Gammeltoft og Torben Egeberg Gamle navne i et nyt medium............................... 161 Guðrún Bjarkadóttir Namn på trälar och leysingjar i de isländska sagorna.............. 177 Guðrún Kvaran Nye tendenser i islandsk navngivning hvorfor?................. 189

vi Lennart Hagåsen Varför rata Ratfl at, Hildhelm och Jan-Göran Sundlund?............ 199 Haraldur Bernharðsson Lokal markerethed i islandske stednavne....................... 205 Botolv Helleland Genus som formell og semantisk kategori i usamansette vassførenamn 217 Johnny Grandjean Gøgsig Jakobsen Dominikanske klosterhelgener i Norden....................... 235 Ole-Jørgen Johannessen Skipsnavn i oljevirksomheten............................... 249 Carina Johansson Kungsan, Rålis, Björnsan och Humlan familjära eller förnedrande namn?....................................... 261 Bent Jørgensen Avnslev eller Aunslev...................................... 267 Kristin Magnussen Eyðargøta og Frammi í Dali................................. 277 Katharina Leibring Ronja och Fritjof förnamn inspirerade av fiktionslitteratur........ 287 Marteinn H. Sigurðsson Perfectly mamillary...................................... 297 Kristina Neumüller Namnkonkurrens och förändring............................ 309 Leif Nilsson Från Nora-Anna till Foppa.................................. 317 Eva Nyman Skillnader i suffixförrådet i ortnamn mellan olika delar av Norden... 331 Staffan Nyström Såningsmannen och efternamnen............................ 347 Guro Reisæter Islendingar fer austover.................................... 359 Rúna K. Tetzschner Nogle stednavne i nærheden af Hólar i Hjaltadalur............... 367 Lennart Ryman Omtal av individer i Sverige under äldre tid.................... 381 Tom Schmidt Navneleddet holt i Norge................................... 391

vii Paula Sjöblom Namnens tolkning som en kognitiv process..................... 419 Ola Stemshaug Inndeling av det norske namneforrådet........................ 425 Agneta Sundström Rodskarl, Trynta och Spænneklo.............................. 433 Annette C. Torensjö Alderholmen eller Gävle strand............................... 443 Maria Vidberg Urbana ortnamn i Nykarleby och attityder till dem.............. 453 Per Vikstrand Folketymologier......................................... 461 Susanne Vogt Reskriptet af 1/11 1771 og hvordan det blev mod taget i Sønderjylland 469 Kendra J. Willson 1400 Icelandic nicknames.................................. 487 Benedicta Windt Islandske navn i Sigrid Undsets verk.......................... 495 Þórhallur Vilmundarson Skáney og Skandinavien.................................... 507 Bente Holmberg Nordiske navne navne i Norden. Tradition og fornyelse.......... 525 Nordic names names in the Nordic countries. Tradition and renewal 529

Förord Den fjortonde nordiska namnforskarkongressen hölls i Borgarnes, Väst-Island den 11 14 august 2007. Vésteinn Ólason, professor och chef för Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum öppnade kongressen. Institutet stod för arrangemanget tillsammans med Nafnfræðifélagið. Den första nordiska namnforskarkongressen hölls í Uppsala i august 1946 och kongresser har hållits med fyra eller fem års mellanrum sedan dess. Denna kongress var för första gången arrangerad av isländska namnforskare. Svavar Sigmundsson, avdelingschef för Namnavdelingen i Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum och ordförande i Nafnfræðifélagið, hade som medarrangörer Guðrún Kvaran, Hallgrímur J. Ámundason och Jónína Hafsteinsdóttir. Vi tackar Clara Lachmanns Fond, Kungliga Gustav Adolfs Akademien i Uppsala, Nordplus Sprog, Edda útgáfa och Glitnir Bank för stöd till kongressen. Kongressen hade som tema Norræn nöfn nöfn á Norðurlöndum: hefðir og endurnýjun (Nordiska namn namn i Norden: tradition och förnyelse). I kongressen deltog 62 namnforskare från 8 olika länder: Danmark (7): Peder Dam, Birgit Eggert, Peder Gammeltoft, Bente Holmberg, Johnny G. Jakobsen, Bent Jørgensen och Susanne Vogt. Finland (6): Terhi Ainiala, Riikka Eskelinen, Leila Mattfolk, Minna Saarelma, Paula Sjöblom och Maria Vidberg. Färöarna (4): Anfinnur Johansen, Eivind Weyhe, Kristin Magnussen och Steingrímur Abrahamsen. Holland (1): Louise H. Maas. Ísland (11): Ágústa Þorbergsdóttir, Baldur Sigurðsson, Guðrún Bjarkadóttir, Guðrún Kvaran, Haraldur Bernharðsson, Jónína Hafsteinsdóttir, Marteinn Sigurðs son, Rúna K. Tetzschner, Svavar Sigmundsson, Kendra J. Willson och Þórhallur Vilmundarson. Norge (12): Gulbrand Alhaug, Eli Johanne Ellingsve, Botolv Helleland, Ole- Jørgen Johannessen, Torill Letto, Oddvar Nes, Ingvil Nordland, Guro Reisæter, Tom Schmidt, Ola Stemshaug, Inge Særheim och Benedicta Windt. Storbritannien (1): Richard Coates. Sverige (20): Emilia Aldrin, Eva Brylla, Lennart Dehlin, Sonja Entzenberg, Birgit Falck-Kjällquist, Märit Frändén, Lennart Hagåsen, Carina Johansson, Katharina Leibring, Carl-Erik Lundbladh, Kristina Neumüller, Leif Nilsson, Eva Nyman, Staffan Nyström, Lennart Ryman, Berit Sandnes, Agneta Sundström, Annette C. Torensjö, Per Vikstrand och Mats Wahlberg. På kongressen hölls 46 föredrag mestadels i två parallella sektioner, där den ena i stort sett behandlade ortnamn och den andra personnamn. Bente Holmberg avslutade kongressen med en sammanfattning. Tre av föredragen, av Baldur Sigurðs-

x son, Steingrímur Abrahamsen och Inge Særheim, finns inte i rapporten. De övriga 43 är tryckta i denna rapport tillsammans med Bente Holmbergs sammanfattning som här också finns översatt till engelska. Ordförande vid de olika sessionerna var följande: Bente Holmberg, Ole-Jørgen Johannessen, Haraldur Bernharðsson, Ágústa Þorbergsdóttir, Eva Brylla, Bent Jørgensen, Guðrún Kvaran, Mats Wahlberg, Svavar Sigmundsson, Eivind Weyhe, Anfinnur Johansen och Paula Sjöblom. Kongressen ägde rum på Hótel Borgarnes där också de flesta kongressdeltagarna bodde. Söndagen den 12 augusti slutade föredragen vid lunchtid och därefter följde exkursion till Reykholt i Borgarfjörður med ett uppehåll vid Deildartunguhver. Samma kväll besökte kongressen Landnámssetur Íslands i Borgarnes och fick uppleva de två utställningar som finns där, den ena om landnamet på Island och den andra om Egils saga. Kvällen avslutades med mottagning i Landnámsseturs lokaler. Efter måndagens förhandlingar anordnades festmiddagen på hotellet med Baldur Sigurðsson som konferencier. Tisdagen inleddes med Bente Holmbergs sammanfattning av kongressen. Därefter talade Berit Sandnes om rekryteringen till namnforskningen och forskningsprogrammet Urbane stednavne presenterades av Bent Jørgensen. Kongressen avslutades med NORNA-kommitténs allmänna möte mitt på dagen den 14 augusti. En ny kommitté valdes med Ole-Jørgen Johannessen (Norge) som ordförande, Guðrún Kvaran (Island) som viceordförande, och som övriga medlemmar: Birgit Eggert (Danmark), Leila Mattfolk (Finland), Per Vikstrand (Sverige) och Anfinnur Johansen (Färöarna). Bent Jørgensen inbjöd till Den femtonde nordiska namnforskarkongressen i Danmark 2012. Till slut vill vi tacka Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum som givit oss möjlighet att hålla konferensen och att utge denna volym. Bessi Aðalsteinsson tackar vi för ombrytningen av rapporten. Hótel Borgarnes skall också ha tack för utmärkt mat och logi under kongressdagarna. Särskilt tackar vi Letterstedtska föreningen och Nordplus Språk för deras bidrag till publiceringen. Reykjavík i november 2008 Redaktionen

Vésteinn Ólason Öppningsanförande Ærede navneforskere. Det er meg en glede som leder for et nytt institutt, Árni Magnússon- instituttet for islandske studier, å få hilse på dere og åpne denne kongressen. Det nye instituttet, som begynte sin virksomhet for knapt et år siden, ble til ved en sammenslåing av fem institutter som hadde forskjellig status innenfor vårt forskningssystem: Orðabók Háskólans, vårt leksikografiske institutt, Stofnun Árna Magnússonar á Íslandi, som oppbevarer håndskrifter og folkloristisk materiale og driver tekstfilologiske og folkloristiske studier, Örnefnastofnun Íslands, institutt for stednavnsforskning, Íslensk málstöð, sekretariat for Islandsk språknevnd m.m., og Stofnun Sigurðar Nordals, som har hatt ansvar for islandskundervisning i andre land såvel som forbindelse med forskningsmiljøer i og utenfor Island. Vi har gått i gang med en gradvis integrering av virksomheten, som har som hovedmål å ta godt vare på de viktige oppgavene som instituttene har hatt ansvar for, og å styrke virksomheten gjennom bedre utnyttelse av ressursene og økt samarbeid mellom de enkelte avdelingene. I øyeblikket er de forskjellige avdelingene spredt, men innen få år regner vi med å flytte inn i et nytt hus som vil gi en ramme om virksomheten og muligheter for større integrasjon. Internasjonalt og ikke minst nordisk samarbeid har vært viktig for de enkelte instuttene og vil bli høyt prioritert i vårt nye institutt. Derfor er det en stor glede for oss at våre navneforskere dette året har påtatt seg å holde den fjortende nordiske navneforskerkongress Jeg er selv litteratur- og tekstforsker og har ikke beskjeftiget meg med navneforskning, selv om jeg alltid har funnet navn et fascinerende fenomen. For noen år siden hørte jeg en tysk filolog erklære noe som var nytt for meg, men dere sikkert kjenner til, nemlig at navn/propria ikke har noen betydning. Jeg forstod likevel at dette hadde noe for seg, for så vidt som et navn brukt om et individ eller et enkelt bestemt sted, peker direkte på dette stedet forbindelsen med referenten er umiddelbar i motsetning til ord som bare indirekte peker på en konkret referent gjennom betydningen. Men det er naturligvis en sannhet med modifikasjoner, fordi så snart vi begynner å diskutere navn uten å forbinde dem med en enkelt konkret referent, oppstår behovet for å gi dem en mening, en betydning. Navn har i hvert fall stor betydning (i en litt annen mening) i den gamle islandske litteraturen. Nettopp fordi de peker så direkte på konkrete referenter individer eller steder spiller de en avgjørende rolle for skapelsen av fortidens verden. I et verk som vår Landnámabók vrimler det med navn, og både stedsnavn og genea-

xii logier skaper bånd mellom fortidens virkelighet og senere tiders verden. Det å gi steder navn i et nytt land er et slags landnåm. Det gir også en hel del til kjenne om hvordan våre forfedre så landet, hva de ventet seg av det og hva slags forhold de hadde til det. Alle disse landnåmsnavnene, navn på steder, mennesker og dyr, sier også en hel del om fortiden til landnåmsmennene, de steder og den kultur som de forlot, men allikevel tok med seg. Jeg er nettopp kommet tilbake fra en reise rundt i de ytre Hebrider, Orknøyene og Shetland. Her vrimler det som kjent med nordiske stedsnavn som vekker mange spørsmål og forteller om en kultur som aldri fikk sin Landnámabók. Hvordan kunne alle disse norrøne stedsnavnene få fotfeste og overleve i så forskjellige språksamfunn som det engelsk/skotske eller geliske? Men nå er jeg visst kommet inn på nettopp de emnene som dere skal diskutere og være mere eller mindre uenige om, så det er best å holde opp. Velkommen til Borgarnes. Jeg ønsker dere en livlig og fruktbar konferanse og erklærer den fjortende nordiske navneforskerkongress for åpnet.