Potetrykket Medlemsblad for Hålogalandkatten Nr

Transkript

1 Potetrykket Medlemsblad for Hålogalandkatten Nr Forsidepiken denne gang er: S*Happy Rag`s Nalle-Maja, Rag a03

2 INNHOLDSFORTEGNELSE POTETRYKKET... 1 INNHOLDSFORTEGNELSE... 2 STYRET I HÅLOGALANDKATTEN... 2 REDAKTØREN HAR ORDET... 3 REFERAT FRA MEDLEMSMØTET I HÅLOGALANDKATTEN RAGDOLL - HISTORIKK... 5 RAGDOLL VS. HELLIG BIRMA - HVA ER FORSKJELLEN? TO SØSTERRASER, AKKURAT SOM NORSK SKOGATT OG MAINE COON ER 6 EN LITEN GÅTE 6 OPPDRETTSPROFIL 7 JANNE HELEN HANSEN 7 TO NYE RASER ER GODKJENT I FIFÈ 10 DON SPYNX OG PETERBALD 10 FORSKJELLEN MELLOM DON SPYNX OG KANADISK SPYNX 12 POLYGENER 13 HVORDAN OPPDRETTERE (UBEVISST) BRUKER DEM 13 GENETIK SILVER & GOLDEN 16 Å SY BURPYNT. ER IKKE BARE BARE! 21 HUR DÖMER EN DOMARE 22 TIPS FÖR DIG SOM UTSTÄLLARE & NÄR DU BÄR SJÄLV 24 MEDLEMSPROFIL 26 HANNE K. SVENDSEN 26 SW-06 (N)STARGATE S AQUILLES OF TERWE S JW 27 ONE OF A KIND 27 FORSIKRE KATT? 30 KLAR TALE! 31 NY REKORD I DUMPING AV KATTER 31 THREE STAGES OF A MANS LIFE 32 STYRET I HÅLOGALANDKATTEN Leder: Leder: Gunn Tove Mikalsen, tlf: Nestleder: Robin Fagerås, tlf: Sekretær: Raymond Jacobsen, tlf: Kasserer: Tone Svendsen, tlf: Styremedlem: Brit Jarling 2. Styremedlem: Sissel J. Tjernstrøm tlf:

3 REDAKTØREN HAR ORDET Så er medlemsblad nummer to klar til å gå i trykken, og denne gangen ble det en litt større utgave enn sist. Jeg var lenge litt utålmodig etter å få inn stoff til bladet da jeg syns det gikk litt tregt, men de siste ukene og dagene før deadline rant det inn en jevn strøm med flotte bidrag fra klubbens medlemmer. Takk til alle dere! Men jeg må også passe på å takke alle ekstrene bidragytere for gode artikler som jeg har fått låne, det setter jeg stor pris på. Vi sender dere en kopi av bladet som takk Ellers vil jeg minne klubbens medlemmer på at bidrag til bladet alltid er velkommen! Smått og stort, dikt, historier, gåter, tegneserier, tegninger, bilder osv. Her har dere en mulighet til å promotere deres rase. Det er nesten obligatorisk å skryte av gode utstillingsresultater, og andre små og store happenings som dere har lyst til å dele med oss andre i klubben. Husk at det også er mulig å annonsere i bladet. Neste utgave vil komme ved årsskiftet 2006/2007, og deadline settes til Kontaktinfo: Mailadresse: familien.tjernstrom@hlink.no, Telefon:

4 REFERAT FRA MEDLEMSMØTET I HÅLOGALANDKATTEN På bildene fra toppen: Bente Akselsen, Helene Levoll med (N)TerWe's Ferrari Noir, Marie Modahl med SW06 (N)Stargate s Aquilles of TerWe s JW og Raymond Jacobsen. Maine Coonen som gjør nytte som bordpynt er svenskimporterte S*Megaton Twinkle Star. Foto: Sissel J. Tjernstrøm Som vanlig ble medlemsmøtet avholdt i Stangneshallens Kafeteria fra Kl Det møtte 15 medlemmer. Møtet ble åpnet av lederen, Gunn-Tove Mikalsen. Hun startet med å ønske alle sammen hjertelig velkommen og fortalte videre om diverse artikler slik som gratis bøker, bøker og Fifè-pins til salgs. Klubben har også NRR porselen til salgs. Klubben har kjøpt en del sett, og hun hadde også med noen sett slik at de som ønsket det kunne få kjøpt det der og da. Klubben hadde også besøk av Marie Modal og Helene Levoll fra Harstad Dyreklinikk samt Bente Akselsen fra Tromsdalen Dyreklinikk. Marie Modal fortalte om et nytt ormebehandlingsmiddel, og Bente Akselsen holdt foredrag om HCM ( En hjertelidelse som kan ramme katter ) Sissel J. Tjernstrøm, styremedlem og redaktør av Potetrykket, ba medlemmer sende inn stoff til bladet, alt fra små og store historier, kort sagt alt som kan være av interesse for leserne av potetrykket. Det ble også minnet på om muligheten til å annonsere i bladet. Neste punkt på sakslisten var kattevisningen som ble flyttet fra mai måned til høsten. Det var stor enighet om at vi burde få til å arrangere dette. Det ble nedsatt en gruppe som setter i gang planleggingen. Gruppen består av: Gøril Søvik, May-Gunn Tran, Britt Jarling og Helga Svendsen. Etter at gruppen er kommet frem til når det passer å arrangere visningen (leie av lokale etc ), tar de kontakt med sekretæren i Hålogalandkatten, som sørger for utsending av info påmeldingsopplysninger til medlemmene. Medlemmene i HÅLKA ble også bedt om å begynne å tenke på at det nærmer seg årsmøte, og om det er verv noen kan tenke seg i Hålogalandkatten. Vi hadde ikke for hånden den fulle oversikten om hvem som er på valg til neste periode. Før foredraget fra veterinærene ble det tid til å kose oss med kaffe og kaker, loddsalg og ikke minst se på de flotte kattene noen av medlemmene hadde tatt med seg. Praten gikk lystig blant alle fremmøtte. Foredraget om HCM var meget interessant og mange fikk nyttige opplysninger om denne lidelsen. Fra Harstad Dyreklinikk fikk alle fremmøtte en skipssekk fra forprodusenten Hills, denne innholdt kattemat, både tørr- og våtfór, matskål, magetaske, refleksbånd samt diverse informasjonsmateriell. Marie Modal lovte og sende foredraget til klubben, og klubben vil videresende dette ut til alle medlemmene. Et trivelig medlemsmøte var slutt for denne gang. Referent Raymond Jacobsen Sekretær Hålogalandkatten

5 RAGDOLL - HISTORIKK Tekst: Solveig B. Damsgaard J. (N) Diadem's Ragdolloppdrett, sept På bildet: DK*Seierø`s Sinclai. Eier og foto: Wenche Hammer, S*Happy Rag s I 1962 i California startet det hele. Mrs. Ann Baker parret en hvit langhårskatt, med navn Josephine - av typen angora med en Hellig Birma hanne. 2 avkom fra denne paringen ble masket med hvite sokker. (Det vi kaller mitted). 1 av hannene som ble kalt "Daddy" ble parrer tilbake på moren. I den paringen ble det 1 brun mitted hunnkatt. Denne siden ble nå kalt "light-side" For og ikke få for meget innavl måtte det parres inn en ny rase - og det ble en brun Burmeser. En hunn Burmeser ble parret med "Daddy" og i det kullet ble det beholdt en brun colourpoint hunn som ble tilbakeparret på sin far. I det kullet ble det en brun mitted hanne og en brun colourpoint hunnkatt. Den brune colourpoint hunnkatten, som fikk navnet "Tiki", ble starten på det man kaller "dark-side". Alle disse kattene finnes registrert under stamnavnet Raggedy Ann. Mrs. Baker begynte å selge sine katter, men hun beholdt et fast grep på avlen. De måtte ha lisens for å få parre videre. Det innebar at de helt og holdent måtte følge hennes regler. En annen oppdretter, Denny Deyton med oppdrettnavn : Blossom Time Deyton delte ikke Mrs. Bakers syn på avlen av Ragdoll. Etter en hard tvist i retten og media brøt Dayton ut og begynte å avle på det vis man gjør med alle andre raser, og herifra har Ragdoll blitt spredt ut over hele verden. Ragdoll ble nå parret kun med Ragdoll - slik det også gjøres i dag. Dayton startet også en Ragdollklubb: RCFI, som hadde til mål å få rasen godkjent i de forskjellige amerikanske kattsportforbund. Han begynte å lage et stamtre der alle ekte Ragdoll kan spores tilbake. Jeg førte stamtreet for Norge og Sverige i flere år og sendte det til Tyskland der Karin Hughs førte det for Europa. Jeg er noe usikker på om registrering blir foretatt i dag da rasen har blitt meget stor. Arbeidet i RCFI gav resultat og i 1969 ble Ragdollen godkjent i det amerikanske forbundet NCFA på våren 1993 godkjente til slutt det viktigste forbundet CFA Ragdollen. Til England og Tyskland kom Ragdollen i Til Sverige kom den første i oktober 1991 Og 2. sept kom Ragtime Phoebe en sjokolademasket bicolour til Norge. Raskt etter kom en brun bicolour hunnkatt, Ragtime Whimsey og en brun colourpoint hannkatt, Ragtime Reggae alle fra June og Brian Riegler. I 1992 godkjente Fife Ragdollen, men det var kun bicolouren som fikk sert.status. De 2 andre variantene ble godkjent kun for avl. Mai 1997 ble colourpointet godkjent for cert. Og i mai 1998 ble også mitted godkjent. - Gjeldene fra 1.jan I dag har det blitt avlet frem både tabby og skilpaddevarianter, samt alle fargevarianter som finnes på Hellig Birma.1.januar 2005 er alle variantene lik; Hellig Birma godkjent i Fife. Vi har to Svensk/Norske ragdollklubber i Norge. Den ene ble dannet samme året som Fife godkjente Ragdollen. Den andre, som jeg selv er kontaktperson for i Norge er: Scandinaviian Ragdoll Club, forkortet; SRC.

6 RAGDOLL VS. HELLIG BIRMA - HVA ER FORSKJELLEN? TO SØSTERRASER, AKKURAT SOM NORSK SKOGATT OG MAINE COON ER Denne teksten er lånt fra hjemmesiden til: Solveig B. Damsgaard J. (N) Diadem's Ragdolloppdret. Kropp: Ragdollen er generelt en mye større katt. Den har lengre kropp og den skal være like bred over skuldre som over bakkropp. Ragdollen skal ha noe høyere bakben en forben. Den er også litt høyere på bena en Hellig Birma er. Halen skal være lang, mens birmaen s skal være middels. Hodet: Ragdollen har et middelstort hode, bred modifisert kileform, med en middels lang nese. Birmaen skal ha et mer hjerteformet hode. Profilen på en ragdoll er helt forskjellig fra en birmas. Det står at nesen skal ha en lett bøy på den øverste tredjedelen og på birmans kommer bøyen nærmere nesespeilet, så selve nesepartiet blir kortere. Ragdollens skal ha et flat parti mellom ørene med velvet panne, birmaen skal ha velvet panne, men avrundet topp. Ørene til ragdollen er middels, mens birmaens skal helle mot små ører. Ragdollen skal ha større øyne en birmaen og de har en litt annen vinkling på øynene. Pels: Pelsmessig skiller det også en del. Birmaen har mer underull i pelsen og er mye mer fluffy en ragdollpelsen. Ragdollen har glattere hårstrå. Ligger mer inntil kroppen og skiller seg når katten beveger seg. Ragdollens pels føles også mer silkeaktig. Gemytt: Både Ragdollen og hellig Birma er sosiale familiekatter. De tilpasser seg meget raskt. Ragdollen elsker som oftes alle andre dyr, men Hellig Birma som oftest er en liten rasist mot andre katter. Ragdollen er nok litt mer pratsom en en Hellig Birma, men tempramentet deres er ganske likt. EN LITEN GÅTE De fleste husker vel denne sangen fra dere var små, skrevet av Margrethe Munthe: Gåte: Hvilken farge har far? (Svaret finner du på siste side) "Å, tenk at Gråpus har fire små! De ligger her i denne kurven, - en sort, en hvit og to lysegrå. Kom hit, her har vi hele hurven! Ja, se her ligger de så lunt og godt, og alle maler de så pent og smått. En heter Sne, de andre tre er Sprett og Lurifaks og Lurven." 6

7 OPPDRETTSPROFIL - JANNE HELEN HANSEN Tekst og foto: Janne Helen Hansen 1) Hva er navnet på oppdrettet? Hvordan og hvorfor valgte du det navnet? Navnet er (N) Azzi s. Jeg hadde en god del forslag før det, som ikke gikk igjennom Så da ble det til slutt bare noe tatt ut fra intet 2) Hvilke rase driver du oppdrett av? Kan du kort fortelle litt om rasen for de som ikke kjenner den/dem? Ragdoll er rasen i mitt hjerte!! Det er en rolig, snill og forholdsvis frisk stor katt. Ragen finnes i tre varianter; colourpoint, mitted og bicolour. Grunnfargene er blå, lilla, brun og sjokolade. Siste året er de også godkjent i andre farger (rød, creme) og mønster (torbie, tortie, lynx), men disse fargene og mønstre er fortsatt nye, og de ser ut til å trenge tid for å få rette typen. 3) Hva gjorde at du skaffet deg katt? Og hvorfor akkurat denne typen katt? Jeg har hatt katt stort sett hele livet, og vil ikke være foruten.. Rasen ble jeg først kjent med via oppdretteren av en hund jeg hadde, jeg falt veldig for de vakre blå øynene og brune ansiktet, flotte kontraster. Da de og ble omtalt som familievennlige, kosete og friske katter, falt valget på Ragdoll. Og det er et valg jeg ikke har angret!! 4) Hvor lenge har du drevet oppdrett? Jeg fikk første Ragdoll i 1999, og da første kull i )Hvor mange kull har du hatt? Jeg har hatt 13 kull med Ragdoll. 6) Hvor mange katter har du i ditt katteri nå? I mitt katteri er det pr i dag; 4 avelshunner, 1 avelshanne, 1 sterilisert hunne og en hunne som er ungdom. 7) Har du egen avlshann? Ja har egen hanne, det er min 4. avelshanne. Jeg er så heldig å ha fòrverter for mine hanner. De flytter direkte til forvertfamilie når de er kattunger, blir brukt i avel en begrenset periode, før de kastreres og lever som kosekatter. De er da heldige og lever som fullverdige familiemedlemmer hele livet. 8) Har du noengang importert en katt? Hvor fra? Erfaringer? Ja har kjøpt en katt fra Ibiza (Spania). Hun kom hjem til meg i april, og det var en stor dag!! Jeg var positivt overrasket over hvor enkelt det var å få tillatelse til å ta henne inn til Norge uten godkjente Rabiesverdier, ved å ta henne inn før hun fylte 3 måneder. Men, det er da viktig å time det rett, det er ikke mange dager mellom at de er leveringsklare (12 uker), og til de er 3 måneder. 7

8 9) Har du inne- eller utekatter? Har du luftegård? Mine katter er innekatter, men de voksne har en stor utegård de disponerer. 10) Hvordan velger du navn til kattungene? Veeel, der er jeg ikke flink selv har så dårlig fantasi! Men jeg har mange rundt meg som hjelper til! Siste kullet nå (P-kullet) har kunstnernavn, som en av de flinke kattepasserne (Ida) har funnet. 11) Nevn en katt i ditt katteri, eller fra ditt oppdrett, som betyr eller har betydd spesielt mye for deg. Hvorfor? Chassi var den første Ragdollen min, og hun er helt klart spesiell, på mange måter. Hun eier fanget mitt, og er selvutnevnt sjef og ordenspoliti blant kattene. Men, de er alle spesielle på sin måte. 12) Hva har du som mål med ditt oppdrett? Målet er å avle frem friske, sunne katter, med godt gemytt. De fleste katter blir solgt til kos, så da er gemytt det viktigste. Så er det jo morsomt å få frem de med god type, som gjør det bra på utstilling, alltid morsomt å få god tilbakemelding på det området også!! 13) Syns du oppdrettere bør stille ut sine katter, og hvorfor/hvorfor ikke? Ja helt klart!! Det er viktig å stille ut av flere grunner. Det er jo en flott måte å vise hvem du og dine katter er, og bra å ha noen bedømminger på katten fra dommere som er flinke på rasen. Men, nå er det ikke alle katter som setter pris på å være på utstillinger, og det bør man som eier/oppdretter respektere. Det er for meg ikke ensbetydene med dårlig gemytt om en katt sprekker eller er urolig på en utstilling, de blir tross alt utsatt for en del ukjente lyder, lukter etc. som kan forårsake stress. 14) Hvilke råd ville du gitt til en som ønsker å starte med oppdrett/utstilling? Om man skal ha oppdrett, så bør man sette seg godt inn i rasens standard. Man bør også ha kjennskap til kattens anatomi, evt. kjente sykdommer/svakheter hos rasen. Og selfølgelig hvordan en kattefødsel er, gjerne be andre oppdrettere om å få overvære en fødsel eller to før man sitter der med egen hunnkatt som skal føde. Og så er det lurt å ha en fast vetrinær, som kjenner både deg og etter hvert dine katter. Dette er jo råd som ikke bare nye oppdrettere kan se på, men også de som er førstegangs katteeiere. Når det gjelder utstilling, så er det greit å innhente råd om påmelding, pelspleie etc før utstillingen, men selve utstillingen er det nok bare å hoppe i og lære underveis!! 15) Hvordan preparerer du dine katter til ustilling? Hmmm Må vel kalle det en statshemmelighet..eller be dere spørre Wenche (Perser). Jo da, jeg steller de selv også, men stort sett så jukser jeg der og overlater showbadet til Wenche. De trenger stort sett å bades, og da gjerne med avfetning av pels først. Så bruk av en god shampo, og så skylle, skylle, skylle. Men vel så viktig er det at de er stellet kontinuerlig, det nytter ikke å bare ta storsjau rett før en utstilling. 16) Er det noe i utstillingssammenheng du kunne tenke deg å endre på, og hvorfor? Ja det måtte vel være at Ragdollen ble stillet i en egen kategori!! Ragdoll stiller i kat. 2, som nok er den tøffeste kat. å stille i. Der konkurerer de med Norsk Skogkatt, Maine Coon, Hellig Birma, Sibirkatt og noen flere mindre raser. Men, da er det jo desto større når en Ragdoll kommer til panel!! 8

9 17) Har du en favorittdommer, og hvorfor? Jeg liker R.Saetre og K.Bjuran godt. De er meget flinke på standarden på Ragdoll. 18) Din største utstillingsopplevelse? Som utstiller var det nok når vår S*Goa Kissens Flickan vant BIS i Tromsø. Men det er alltid en stor opplevelse å få mail eller telefon når en kattunge fra mitt oppdrett har nådd til panel eller tatt tittel. Og det er jo alltid morsomt når andre Ragdolls utmerker seg på utstillinger, det er godt å glede seg med andre og!! 19) Hvor lenge har du vært medlem i Hålogalandkatten? Jeg har vel vært medlem siden 1999 eller ) Hva forventer du av et medlemsmøte? Har du noen forslag til hva klubben kan gjøre for å få flere til å møte på medlemsmøtene? Nå på neste møte (som har vært når dette kommer på trykk), får vi besøk av en vetrinær som skal holde foredrag om HCM, dette synes jeg er kjempeflott, da dette er noe som sikkert opptar en god del medlemmer/oppdrettere. Ellers har jeg vel ikke så store forventninger, men håper å kunne komme på flere medlemsmøter enn jeg har gjort tidligere. Det er alltid koselig å møtes og snakke litt katt!! Gratulerer til (N)Azzi's Noble Man, RAG n03 Som ble BIS i Sundsvall i Sverige Han stilte i klasse 12 UTSTILLINGSLEDERKURS Nå ser det ut som det kan bli utstillingslederkurs i Troms før året er omme, mest sannsynlig ei helg i november. Styret oppfordrer alle som har den minste lille interesse av utstillinger, om å bli med på kurset. Jo flere som har kunnskap om å arrangere utstilling, jo bedre er det for klubben. Kurset i seg selv er gratis, og klubben vil vurdere å dekke eventuelle reiseutgifter for de som velger å ta eksamen. UTSTILLING ER ARTIG! Å HA KUNNSKAP OM UTSTILLING ER ENDA ARTIGERE! 9

10 Tekst: Sissel J. Tjernstrøm TO NYE RASER ER GODKJENT I FIFÈ DON SPYNX OG PETERBALD To nye raser er godkjent i Fifè dette året; Don Spynx og Peterbald, i henholdsvis kategori III og kategori IV. Disse to rasene er enda uvanlige i Norge, men i Sverige fant jeg to oppdrettere som var villige til å bidra med informasjon og bilder av sine raser, tusen takk til Angela Ekberg, S* Don Amour katteri, og Cindy Brorsson, S*Softskins. DON SPYNX Katter fra S*Don Amour Både Don Spynx og Peterbald er nakne katter, og kommer fra Russland der begge rasene faktisk har sitt utspring fra samme katt. I 1986 reddet Elena Kovaleva en hjemløs kattunge som noen ungdommer hadde puttet i en bag og sparket fotball med. Hun tok katten hjem, og den fikk navnet Varvara. Etterhvert som den vokste opp begynte katten å miste pelsen på hodet og på ryggen. Katten ble tatt med til dyrlege, og det ble prøvd mange ulike typer behandlinger for å få katten frisk. Men katten ble aldri frisk, og merkelig nok ble heller ikke Elena sine andre katter syke. Katten ble etterhvert parret med en vanlig huskatt, og to av ungene i dette kullet ble født delvis nakne. Da først forsto man at det var en mutasjon man hadde med å gjøre, og ikke en sykdom. En av ungene i kullet fikk navnet Chita, og i 1992 fikk hun den første ungen som var født naken. Siden da har man jobbet målrettet for Don Spynx rasen. Et særtrekk for rasen er rynker, og en Don Spynx skal ha mest mulig av dem. DON SPYNX Katter fra S*Don Amour

11 PETERBALD T.v. Degålle. Oppdretter: Natalia karetnikova, eier: Veronica Hässelborg. T.h. Giaconda Fiona oppdretter: Giaconda catteyr, eier: Cindy Brorsson Peterbald er egentlig bare en siameser eller en oriantaler uten pels. De er et resultat fra utkrysninger av Don Spynx med siameser. Mens det kun var tillatt i Don Spynx-avelen å bruke europeisk korthårskatter og sibirer, begynte man i St. Petersburg å parre Don Spynx med siamesere. Disse kattene ble kalt Petersburg Spynx (Peterbald), og den første Peterbalden ble født i De var upopulære i Moskva, men ble veldig populære i St. Petersburg. Til forskjell fra den Kanadiske spynxen forårsakes hårløsheten til Don Spynx og Peterbald av et dominant gen, og det er egentlig et håravfallsgen snarere enn et hårløsgen. Godkjente raser for Peterbaldutkrysninger er orientalsk korthår, siameser og Don spynx. T.h: Minimaha,Oppdretter: Natalia karetnikova T.v. Doris Deliri, oppdretter: eier: Cindy Brorsson 11

12 FORSKJELLEN MELLOM DON SPYNX OG KANADISK SPYNX Tekst: Angela Ekberg, S*Don Amour Don-sphynx skiljer sig från sphynx båda fysiologiskt och genetisk. 1. Don är större och kraftigare. 2. Don har en fler rynkor även som vuxen katt 3. Don har öronen som pekar rakt upp och inte lite åt sidor som hos sphynx. Don Sphynx. Tekn. S.O.Grigorjeva Canadensisk Sphynx Tekn. S.O.Grigorjeva 4. Don har tre olika ras typer inom samma ras som skiljer sig med olika nakenhets grad. Första variant är total naken typ som är mycket mera naken än sphynx. Vanlig eller så kallade kanadensisk sphynx är aldrig helt naken. Mest nakna sphynxar har lite kort hår på näsa, bakom öronen, på svansen och hanarnas testiklar. Naken Don är totalt naken och kallas också gummikatt. 5. Hårlösheten hos sphynx orsakas av en recessivt gen. Hos Don orsakas hårlösheten av en dominant gen. Detta gör att om man parar sphynx med en pälskatt blir det aldrig nakna kattungar i första generationen. Om man parar Don med en pälskatt en del ungar blir nakna. 6. Eftersom Don är mera naken än vanlig sphynx - klarar en del allergiker att ha Don bättre än sphynx. 7. Don är mera nyfiken och vänlig mot främmande människor och inte aggressiv alls. Don verkligen älskar människor och vill alltid vara med oss. Katter fra S*Don Amour 12

13 Tekst: Fitz Usmany Bilder: Kiibuyat cattery Oversatt av: Sissel J. Tjernstrøm POLYGENER HVORDAN OPPDRETTERE (UBEVISST) BRUKER DEM Først, til alle de som ikke er spynxoppdrettere må jeg si at polygener virker på samme måten for alle trekk en oppdretter ønsker å forbedre hos sin rase. Derfor er det bare å endre ordet Sphynx til navnet på din egen rase, og hårløshet til det trekket du ønsker å forbedre, så gjelder artikkelen også for deg. Polygener er det jeg vil kalle smågener (eller pluss og minusgener red.). Hovedgenene er de rasetypiske genene: Hos Sphynx er det hr-genet, hos Cornish Rex er det r- genet, hos Devon Rex er det re-genet, hos Siameser er det cs-genet, hos Burmesere er det cbgenet, hos Persere og alle semi langhårsraser er det langhårsgenet. Noen raser har kanskje flere ulike rasespesifike gener, som f.eks colourpoint perserern som har både langhårsgenet og siamesergenet (cs-genet). En renraset katt er en katt der den (poly)genetiske strukturen sammenfaller med en spesiell rasestandard. Intet mer og intet mindre. Selv om noen ønsker å tro at en stamtavle som bare består av katter fra en og same rase er helliggjørende. Det er av den grunn jeg smiler av folk som tror at en F6 er bedre og mer ren enn en F2. Jeg har sett F6ere som har sett mindre "raserene" ut enn visse F2ere. De sistnevnte kan ikke bli vist på utstillinger i enkelte forbund fordi reglene forbyr det Polygener er det som gjør forskjellen mellom en katt som har "kjæledyrskvalitet" og en katt som er "topp show kvalitet" "POLYGENER er gener som har liten eller ingen merkbar effekt alene, men som i grupper er i stand til å skape merkbare effekter. " Så polygener er en gruppe gener som fungerer ved siden av de rasespesifikke genene. Vi vet at de er der, men vi vet ikke hvor de er lokalisert i kromosomet, hvor mange som trengs for å fremheve et spesielt trekk; om de er dominante, reccesive eller ufullstendig dominant, og vi vil sannsynligvis aldri få vite det. For å illustrere vil jeg gi noen eksempler der jeg bruker Spynxrasen. Nakenheten til Sphynx er forårsaket av et kjent reccesivt gen for hårløshet fra en Nord Amerikansk mutasjon som oppsto i +/- 1963/1966 og som beskrives med koden "hr". (Bildet til venstre: F2 pelset kattunge; 12 uker gammel) Normal hår har koden "Hr" En Sphynx er derfor [hrhr] En hybrid med normal pels er [Hrhr] I dette eksempelet skal jeg gå ut fra at hårgenene er støttet av 4 par med polygener (det kunne like gjerne vært 3 par, eller for den saks skyld 100 par!); Jeg går ut fra at alle sammen er ufullstendig dominant. Jeg vil gi 'dunete' symbolet "+" (pluss) og jeg gir "naken" symbolet "-" (minus). Konsekvensen blir at jo flere "-" (minuser) det er i den polygene strukturen, jo mer naken vil Sphynxen bli. 13

14 Så la oss ta en kosesphynx med en polygenetisk struktur som gjør at den er totalt dekket av dun. Denne Sphynxen vil ha den genetiske koden: [hrhr ] Vi parrer denne Sphyxen med en topp kvalitets Sphynx med en polygenetisk struktur som gjør at den er fullstendig hårløs, og som forblir hårløs året rundt uansett hvor kaldt det blir. Denne Sphynxen vil ha den genetiske koden: [hrhr ] Dette Sphynxparet vil få et kull med Sphynxunger som alle har den genetiske koden: [hrhr ] Disse Sphynxene vil ha en middels polygenetisk struktur for hårløshet, og derfor vil hårløsheten deres være godtatt på ustillinger. Men deres hårløshet vil endre seg når den påvirkes av en tredje faktor (f.eks. hormonell inflytelse pga været, kastrert/ukastrert, hann/hunn; sykdom etc etc) ((Den tredje betingelsen som påvirker graden av hårløshet er hormonnivået hos Sphynxen. Katter med underlegne eller middels polygenetiske strukturer for hårløshet vil endre graden av hårighet når hormonnivåene endres; Sphynxer med en overlegen polygenetisk struktur vill alltid være naken, hele året rundt. )) (Bildet under til høyre: To hårløse F2 kattunger; kullsøsken av den pelsede kattungen) Hvis du parrer to "middels" Sphynxer med hverandre [hrhr ] X [hrhr ] vil du få et bredt spekter av ulike kvaliteter på avkommene: Noen vil bli naknere enn sine foreldre (f.eks): [hrhr ] en Sphynx med noe dun og en fluffy løvehale, eller [hrhr ] en Sphynx med en løvehale, eller [hrhr ] en Sphynx med litt hår på neseryggen, eller (når oppdretteren er heldig) [hrhr ] en helt naken. Andre vil bli mer dunete enn sine foreldre: [hrhr ] en Spynx med hårete ører, eller [hrhr ] en Sphynx med hårete ben og en buskehale, eller [hrhr ] en Sphynx med hårete ansikt, eller åherregud!! [hrhr ] en dunete katt (Bildet til venstre: F2 hunnkatt, dekket med krøllete devonaktig hår; kullsøster til ungene over) Hvis du forstår hvordan polygener virker, så forstår du hvordan to dunete Spynxforeldre "plutselig" kan få et helt nakent kull; eller hvorfor to Sphynx av topp kvalitet, kan få et kull med dunete unger. Eller hvorfor kvaliteten i et kull kan variere fra en dunete kattunge på den ene siden, til en topp kvalitet totalt hårløs spynx på den andre. Eller hvorfor to foreldre kan få to påfølgende kull av sjokkerende ulike kvalitert. "Dette er et fantastisk kull, det beste jeg noengang har hatt! Jeg skal gjøre en ny parring med samme kombinasjonen". Neste kull... "åherregud!! Dette kan ikke være sant, de er jo hårete alle sammen!" Polygener er det som en oppdretter bruker til å utvikle rasen ved selektiv avl. Sphynxoppdrettere vil føre videre de "beste" kattungene i avl, og forhåpentligvis kastrere de med dårligst kvalitet (og ikke selge dem til andre oppdrettere som toppkvalitets-katter). 14

15 Hvis en oppdretter har et vellykket avlsprogram vil man se en framgang over noen år. S/Han starter med [hrhr ] kvalitet S/Han fortsetter med en unge med [hrhr ] kvalitet, og neste år S/Fortsetter han med en unge som har [hrhr ] kvalitet Til flesteparten av ungene til sist har [hrhr ] kvalitet Alle oppdrettere vil sikte mot jevne bra kull. Enhet i type og, for Spynxoppdrettere, nakenhet. Så I begynnelsen vil kullene variere mellom [hrhr ] til [hrhr ] og senere [hrhr ] til [hrhr ] og til slutt der alle kattungene er [hrhr ]. Hvis du ser på bilder av gamle persere var ikke ansiktene ekstreme som nåtidens persere er, og pelsen var ikke så silky og lang som den er i dag. Hvis du ser på et bilde av en gammeldags siameser, var ikke hodene deres så lange som der er i dag. Oppdretterne av de rasene valgte å føre videre de kattungene som hadde den ønskede (poly)genetiske strukturen, til et punkt hvor deres katter bare får typede avkom. Se på bilder av de føste Sphynxene; de var ikke så nakne. Over tid utvikler vi rasen, og "forbedrer hårløsheten". (N)TerWe s Persians A PKD-tested cattery Wenche N. Hanssen Fauskevåg N-9419 SØRVIK / wenche@perser.no 15

16 GENETIK SILVER & GOLDEN av Erna Dahlhjelm (Yamacatos - yamacatos@rixtele.com) Visst var kattungen vacker! Men vänta nu, vad var det för färg? Kunde det verkligen bli...? - med sådana föräldrar? Man borde fråga någon som vet, men vem skulle man fråga? Även om man frågar så begriper man inte svaren, det är alldeles för invecklat med så många svåra ord. Tänk om man ändå kunde genetik! Men det är ju så svårt, så man kan väl aldrig lära sig. Och i vanliga fall vet man ju ändå vilka färger man brukar få på ungarna, så jag behöver egentligen inte kunna genetik. Fast ändå! Hur är det möjligt att det kan bli en helsvart unge efter en chinchilla och en shaded silver? Hur får man golden? Kan min hona få goldenungar? Hur ska jag göra för att slippa tabbytecknade shaded silver? Varför har vissa kattungar en brunaktig skiftning i pälsen, fast de är svarta i tippingen? Är dessa i så fall goldenbärare? Kan jag påverka öronstorleken på mina kattungar genom att para på ett annat sätt? Hur ska jag komma ifrån det griniga temperament som min hona gärna nedärver till sina ungar? Känns det igen? När du har lärt in genetiken i kursen, kommer du att slippa sådana funderingar. I varje fall kommer du att kunna veta det mesta om färgerna. Vissa saker blir man ändå aldrig klok på, hur mycket genetik man än kan. Orsaken är att slumpen styr det mesta, precis som i det verkliga livet. Sedan många år har en genetikkurs, inriktad speciellt på "våra" färger varit efterfrågad. Eftersom jag ibland åker runt i Sverige och håller genetikkurser i olika kattföreningar och har ett förflutet som gymnasielärare, kunde jag till slut inte motstå förfrågningarna om att skriva om ämnet. Det är en viss skillnad på att hålla en muntlig genomgång av kursmaterialet, med dialoger med deltagarna, och att skriva ner det hela. Jag hoppas att jag har kunnat åskådliggöra materialet på ett lättförståeligt sätt. Därför har det inte kunnat undvikas att jag måste upprepa vissa saker. Jag hoppas att kursen inte verkar för svår eller fungerar som ett säkert sömnpiller. Jag skulle uppskatta om du som läsare inte lägger ifrån dig texten på en gång, utan verkligen försöker förstå den. Ökad kunskap vinner alla på, särskilt vi som föder upp dessa svåra färgvarianter. Agoutigruppen, som de kallas, hör nämligen till det allra svåraste inom genetiken. Forskarna har ännu inte lyckats kartlägga alla arvslag. För att inte göra materialet för långtråkigt, har jag kryddat upp det med lite funderingar ur min egen erfarenhet som uppfödare. Sedan 1977 har jag fött upp chinchilla, shaded silver och ett par år senare även golden. Av en slump blev det så att min allra första kull var en s k uotcross - en parning mellan shaded silver och vit gulögd perser. Då var ännu inte shaded silver en godkänd färgvariant i FIFe. Det rådde en gammaldags uppfattning om att man bara fick para chinchilla med chinchilla, eftersom den då var en helt egen ras, med egen standard, alltså ingen perser. Först 1984 kom den nya generella standarden på samtliga perser, som fick gemensam standard med samma poängsättning, oavsett färg. Shaded silver upphöjdes från den nesliga gruppen "övriga färger", utan certrätt, till egen färgkod med certrätt och egen standard 1 januari Golden låg länge kvar i utställningarnas gärdsgårdsliga, gruppen "övriga färger", men 1 januari 1984 fick även de certrätt, egen färgkod och standard, samtidigt med den nya generella perserstandarden. Man fick alltså inte para shaded silver med chinchilla, så jag hade inte något val, utan var tvungen att hitta en annan lämplig färg på hanen. Honan som skulle paras var en shaded silver, importerad från England, IC Suncat Starlight. Hennes morfar var en svart perser, så hon var en aning kontroversiell, som shaded silver betraktad. Hennes ögonfärg var länge gulgrön, men vid 2 1/2 års ålder blev den knallgrön. Hon hade bättre typ än de fåtal shaded silver som fanns. De flesta shaded silver som då fanns, var egentligen omregistrerade mörka chinchillor samt några som var utfall i silver tabby aveln. Starlight blev Nordens bästa shaded silver Nåväl, jag skickade ner henne till Gun Berg-Petterssons då nya avelshane CH Midtstuens Chagall, en norskfödd vit gulögd hane. Han är förmodligen den vita perser som betytt mest för svensk perser- och brittavel genom tiderna. Den kull jag fick efter dem, öppnade mina ögon för att solidinslag i silveraveln 16

17 var det jag skulle satsa på hädanefter. Det blev 5 ungar i kullen, varav två hanar skulle betyda mycket för silvertabby- och smokeaveln (IC Yamacatos Silver Avanti, silvertabby och IC Yamacatos Silver Adriano, svartsmoke). En smokehona var faktiskt ultratypad men hade en liten defekt, så hon blev avlivad efter några dagar. Vid denna tid, 1978 fanns det överhuvudtaget inga ultratypade perser, så jag förstod inte ens att hon var det. Med en sådan brådstörtad entré i genetikens mysterium, var jag helt enkelt tvungen att lära mig hur det förhöll sig. Min kunniga och utmärkta guide var Ann-Marie Nilsson, veterinär, kattgenetiker och känd skribent. Hennes bok "Kattens sjukdomar" är ett fynd och den bästa på marknaden. Så ska vi då ge oss in i genetikens område, vilket faktiskt inte är så svårt som man tror. För att kunna förstå varandra, måste man ha ett gemensamt språk, dvs koder, på de anlag man talar om. Om man lär in dessa, kommer resten att bli så mycket enklare i fortsättningen. Vi måste från början vara överens om att föräldrarna lämnar var sitt anlagspar till sina avkommor. Jag kommer att hoppa över alla krångliga förklaringar om gener, kromosomer, alleler och liknande. Är man intresserad, kan man låna böcker på biblioteket och läsa generell genetik. Det vi ska syssla med är huvudsakligen färganlag och kroppsliga skillnader. En annan sak som vi måste ha klart för oss, är att det finns dominanta och recessiva anlag. Dominanta anlag fungerar lika bra ensamma som i dubbla uppsättningar och anges alltid med stor bokstav i våra koder. Recessiva anlag däremot måste alltid förekomma i dubbel uppsättning för att kunna synas. Ex: dominant anlag = en svarttippad chinchilla. En eller båda föräldrarna är svarttippad chinchilla, vilket kan ge avkomma med samma färg. Recessivt anlag = båda föräldrarna måste antingen vara eller bära på anlaget, t ex golden, annars kan inte avkomman få detta anlag. Båda föräldrarna måste antingen vara golden eller bära på goldenanlag för att avkomman ska kunna bli golden. Det är tyvärr så att silver och golden (agoutigruppen) hör den svåraste gruppen att förstå. Svårighetsgraden ökar jämfört med de enklare färganlagen, eftersom det dessutom tillkommer flera andra anlag. Jag ska nu förklara de enklare grunderna. De grundfärger som finns på katt är svart och rött. Därutöver tillkommer andra anlag som kan förändra utseendet på dessa färger. För att enklare kunna hantera anlagen i skrift, måste man använda koder som jag tidigare nämnde: Svart = o Röd = O Svartsköldpadd = Oo Svartsköldpadd är en katt som är både svart- och rödfläckig. (Dessutom finns choklad och lila som jag inte tänker ta upp, eftersom de inte förekommer på våra varianter, åtminstone inte ännu). Det finns vissa uttryck som man måste lära in för att kunna följa med någorlunda i resten av texten. Gå gärna tillbaka flera gånger och repetera orden. Fullfärg (D) = normalanlag. Fullfärg är den ursprungliga grundfärgen, t ex svart eller rött. Dilutionsfärg (d) = utspädd färg. Dilutionsfärg är t ex blått och creme. Blått är en utspädning av svart och creme är en utspädning av rött. När man vill ange i ett korsningsschema att man har med fullfärg skrivs detta med ett stort D. Vill man visa att man har med anlag för dilutionsfärg skrivs det med ett litet d. Om katten är svart skrivs det 17

18 alltså oodd. D och d måste alltid kopplas till en viss färg för att synas. Det kanske verkar som om jag stammar, men du minns kanske att avkomman alltid ärver ett anlag från vardera föräldern vilket anlag det än gäller. Det gäller samtliga anlag. Detta benämns anlagspar. Vill man ange att man har med dilutionsanlaget och det är en blå katt skrivs det så här: oo dd. Alltså skriver man de anlag vi nu kan, så här: Svart = oo DD Röd = OO DD Svartsköldpadd=Oo DD Blå= oo dd Creme = OO dd Blåsköldpadd = Oo dd Ganska fiffigt, eller hur? Luta dig nu tillbaka och tänk på att du redan kan mycket mer om genetik än många uppfödare. Vi ska nu ge oss in på några fler viktiga ord som du måste lära dig utantill. Ingen rast, ingen ro. Hur anlagen förhåller sig till varandra Vit färg (W) är dominant över alla andra färger. Agouti (A) är dominant över alla andra färger utom vitt. En chinchilla parad med en svart ger alltid agoutiavkomma. Förklaring senare. Full färg (D) normalfärg, är dominant över dilutionsfärg. Dilutionsfärg (d) utspädd färg är recessiv i förhållande till fullfärg. För att avkomman ska få dilutionsfärg krävs att båda föräldrarna själva är dilution, eller bär på anlaget. Förklaring senare. Homozygot = lika i anlagen. Skrivs med en stora bokstäver, ex: OO eller med små, ex: oo. Heterozygot = olika i anlagen. Skrivs med en stor och liten bokstav, ex: Oo. Genotyp= hur katten är sammansatt genetiskt, vilket vi visar med koder. Fenotyp= hur katten ser ut. Katten kan genetiskt vara en chinchilla men ser ut som en shaded silver, eller tvärtom. KODLISTA A a O o W w C cs cb b D d Agouti, tickad eller tippad normal färg på hela håret röd färg svart färg vit icke vit full färg i Himalayagruppen, t ex orientaler siamesmaskad Burma choklad normalt pigment, full färg dilution 18

19 L Normal kort päls, Britter, Exotic l lång päls, Perser I inhibitor i icke inhibitor Wb band widening wb normal, icke band widening S spotting, vitfläck s icke vitfläck Ta abessinierticking T tigré (smala ränder) Tb tabby (breda ränder) Rufism rostfärgning av agoutikatter När man studerar kodlistan ovan, även om man inte förstår innehållet ännu, ser man att de stora bokstäverna mestadels betecknar ett s k normaltillstånd. De som betecknas med små bokstäver är avvikande tillstånd. Att komma ihåg - pälsfärger blandar sig inte som vattenfärger - varje anlag nedärvs konstant och förändrar sig inte från generation till generation. Om det var så, skulle vi inte ha olika färger på katter, utan alla skulle vara gråbruna. - dominanta anlag, t ex vit färg, måste synas hos någon av föräldrarna för att kunna föras vidare. Två svarta katter, även om de har var sin vit förälder, kan aldrig ge vit avkomma. - recessiva anlag, t ex blå färg, måste finnas men inte nödvändigtvis synas hos bägge föräldrarna. Två svarta katter som är anlagsbärare för dilution, kan få både svarta och blå ungar. - kom ihåg - att det inte enbart är hankattens fel, om "fel färg" eller missbildningar hittas hos hans avkommor. De flesta missbildningar ärvs recessivt (eller mer komplicerat) varför även honkatten måste bära på anlaget. Hankatten och dess ägare får oftast skulden! Pälslängd I kodlistan ovan, ser man att normal, kort päls betecknas med L. I naturen är den korta pälsen mest ändamålsenlig, så att inte kvistar, kardborrar och annat fastnar i den. Vid något tillfälle har anlaget för hårlängd muterat (förändrat sig) till längre päls. Den längre pälsen har, inom raskattaveln, framavlats med hjälp av polygener, till att bli extremt lång. Allt för att tillfredsställa oss människor, som alltid älskar udda företeelser. Snart insåg man att de korthåriga föräldraparet måste bära på anlaget för lång päls, för att avkomman skulle kunna bli långhårig. Anlaget är med andra ord recessivt och betecknas med l. Parar man två långhåriga katter blir avkomman också långhårig, eftersom ingen av dem har anlag för korthårighet. En ganska utbredd missuppfattning är, att två långhåriga katter med någon korthårig förälder, skulle kunna få korthåriga ungar. Det är helt fel, vilket man förstår när man studerar korsningsschemat för hårlängden. Se fig 1 När man korsar olika anlag brukar man lägga hanens anlag upptill och honans till vänster. I detta fall utgår vi från att båda föräldrarna är korthåriga och har var sitt anlag för långhår. Korsnings schema för hårlängd L = normal hårlängd, kort l = muterad hårlängd, lång Hanen har anlagen Ll Honan har anlagen Ll 19

20 För att förenkla delningen i schemat mellan anlagen brukar man dela dem på följande sätt: Hanen L=l Honan L=l som skrivs som nedan. Man delar upp anlagsparen med ett upptill och ett nertill. Man plockar varje bokstav från den övre raden med den nedre, så att samtliga möjliga kombinationer finns. Stora L i övre raden kombineras med lilla l i nedre. HANE HONA L l L LL Ll l Ll ll Som du ser ovanför har vi fått 4 rutor för barnen (gråmarkerade). När det gäller genetik, räknar man alltid i %. Alltså har vi fått 25% LL= korthårig utan anlag för långhår, 25% ll = långhårig och lika i anlagen, 50% Ll = korthårig med anlag för långhår. Detta visar oss att det inte kan finnas långhåriga avkommor som kan ge korthår. Detta stämmer om vi går tillbaka och kollar att ett dominant anlag (L) aldrig kan ligga dolt och föras vidare. För att komma till uttryck hos avkomman måste en eller båda föräldrarna visa ett dominant anlag. I fortsättningen kommer alla korsningsscheman att se ut på samma sätt. När man har flera olika anlagspar, kommer delningen med = att visa sig vara smartast, när man lägger upp koden för varje individ. När man tar den översta bokstaven och lägger ihop med varje bokstav i nästa grupp. Metodens fördelar visar sig längre fram när vi har fler än en grupp att kombinera ihop. Erna Dahlhjelm, 1997 (Neste del i denne artikkelserien tar for seg kjønnsbunden rød farge og pelsmønster, red.) VIKTIG MELDING fra Direktoratet for naturforvaltning! Fra 14. juli 2006 er det FORBUDT å importere hybrider mellom tamkatt og ville kattearter i yngre generasjoner enn F5, uten særskilt tillatelse fra Direktoratet. Dette omfatter for tiden Bengal, Chausie og Savannah. 20