Larviks Sjømannsforening

Sjømannssanger Samlet og redigert av: Larviks Sjømannsforening

Ain t she sweet... 59 Anna Lovinda. 16 Barn av regnbuen.. 30 Beautiful Dreamer.. 61 Blomman... 47 Blowing in the Wind..... 69 Bouquet of Roses.. 61 Båklandets vackra Maja 21 Calle Schewens vals.... 14 Camptown Races.. 76 Carry me back to old Virginny.. 76 Cecilia Lind... 47 Cottonfields... 55 Dansen på Måkeskjær.... 15 Das gibs't nur einmal.... 52 Das muss ein stück von himmel sein..... 52 De nære ting... 37 De yndige små mus... 28 Deep River.... 74 Den bitte lille drinken... 45 Den første gang jag såg dig.. 19 Den glade vandrer.. 21 Den skyldige..... 35 Den store kjærleken.. 24 Den vackraste visan.. 12 D'et er liddeli flaut.... 9 Det gåtefulla folket... 43 Det var en god gammel bondemann.. 6 Drikkevise. 8 Du skal få en dag i mårrå.. 37 Edelweiss.. 58 En fattig trubadur.. 41 En gång jag seglar i hamn. 17 En prästkrage i din hand... 40 Samlet og redigert av: Larviks Sjømannsforening 2

Falle Landers vise. 24 Flicka från Backafall.... 12 For ned på Nøtterø finns... 36 Fritiof och Carmencita.. 11 Får jag lämna några blommor... 9 Gjest Bårdsen (Fjellvise).. 34 Good-night Irene 56 Green, green grass of home.. 71 Gud vet hvem der kysser dig nu... 50 Guttane som kommer nerafra isen.... 51 Gå til onkel.. 23 Han hadde seglat för om masten 13 Havah Nagilah 38 Helgedagskveld i timmerkojan.. 46 Her er en sørgelig liten vise.. 23 Herr President. 31 Hi, Lilly - Hi Lo. 73 Home on the Range... 70 Husker du den gang i måneskinn.. 49 Hvis dine ører henger ned..... 26 Hvite måke.... 46 Här är gudagott att vara 48 I got a shoes.. 74 I see the moon.. 62 I m looking over a fourleaved clover 58 Ich tanze mit dir... 54 If you were the only girl... 57 In the early morning rain... 65 Jag väntar vid min stockeld.. 48 Jamaica Farewell... 69 Jeg elsker ditt smil 49 Jingle Bells 63 Jungfrun på Jungfrusund 16 Jørgen Hattemaker. 38 Kjæm du i kveld 33 Koleravise 28 Samlet og redigert av: Larviks Sjømannsforening 3

Lilla Märtha.. 27 Lilla vackra Anna.. 32 Lily Marlene.. 64 Little Boxes... 66 Lugn vilar sjön.. 44 Lullaby of Birdland 56 Lystseilads... 42 Längtan till Italien. 55 Långt ner i Småland.. 7 Man borde inte sova.. 48 Mari du bedåre.. 34 Maybee it s because I m a Londoner 65 Molly Malone 64 Morgensang.. 29 Morning has broken.. 72 My old Kentucky Home 71 Nidelven 18 Nobody knows de trouble I've seen.. 74 O pige, vil du høre dig en sang. 20 Oh, dear, what can the matter be.. 57 Old Black Joe. 75 Over the rainbow.. 57 Oxdragarsång 25 Plaisir d amour.. 52 Red River Valley 75 River Jordan.. 68 Rosa på bal 17 Rose Garden.. 60 Scarborough Fair 67 Show me the way to go home 66 Side by side 59 Sjösalavals.... 18 Sommer i Tyrol. 53 Sommersol til siste stund.. 50 Samlet og redigert av: Larviks Sjømannsforening 4

Steinkjersainnan 27 Svarta Rudolf. 19 Sving low sweet Chariot 74 Sønnavindsvalsen.. 36 Så lenge skutan kan gå... 15 Så lunka vi så småningom... 7 Tennessee waltz 60 The foggy, foggy dew 72 The last thing on my mind 67 The story of Tina.. 59 The streets of Laredo. 70 Theodor. 33 Those were the days my friend. 68 To små røde roser.. 25 Too young.. 63 Trink, Trink... 8 Tulipaner fra Amsterdam.. 26 Tycker ni som jag. 6 Tømmerkoje - vise 29 Tønsbergvisa. 10 Valdresvise 39 Vandringsvise 39 Vaya con dios 62 Ved kajen.. 45 Vem kan segla..?... 42 Vi sejled op ad aaen.. 22 Vila vid denna källa.. 21 Waltzing Matilda.. 73 When Israel was in Egypts land 63 When Johnny comes marching home 63 White Christmas 58 Wien, Wien 54 Yesterday.. 58 Øverbyvals... 22 Å, den som var en løvetann.. 44 Samlet og redigert av: Larviks Sjømannsforening 5

DET VAR EN GOD GAMMEL BONDEMANN Det var en god gammel bondemann som skulle ut efter øl som skulle ut efter øl som skulle ut efter øl efter øl, efter hopsasa, tralalala som skulle ut efter øl. Til kona kom der en ung student mens mannen var ut efter øl mens mannen var ut efter øl mens mannen var ut efter øl efter øl, efter hopsasa tralalala mens mannen var ut efter øl. Han kysset henne på rosenmunn og klappet henne på kinn mens mannen var ut efter øl mens mannen var ut efter øl efter øl, efter hopsasa tralalala men mannen var ut efter øl. Men mannen stod bak en dør og så hvordan det hele gikk til. Du trodde jeg var ut efter øl du trodde jeg var ut efter øl efter øl, efter hopsasa, tralalala du trodd jeg var ut efter øl. Han tok studenten i buksen bak og ut av døren ham smed. Du trodd jeg var ut efter øl du trodd jeg var ut efter øl efter øl, efter hopsasa, tralalala Og så gikk han ut efter øl. TYCKER NI SOM JAG Tycker ni som jag så nubbar vi, för av nubbar blir man glad och fri, Vi nubbar en och två og tre och fire och fem, och sen så tar vi flickorna med klem. Solen den går upp och ned, men vi nubbar bara mer, for sudderutan tull, når jag er full, ja då er jag så god som gull. Samlet og redigert av: Larviks Sjømannsforening 6

SÅ LUNKA VI SÅ SMÅNINGOM Så lunka vi så småningom från Bacchi buller och tumult, når døden ropar: Granne, kom, ditt timglas är nu fullt: Du gubbe, fäll din krycka ner, och du, du yngling, lyd min lag: den skønsta nymf, som åt deg ler, inunder armen tag: Tycker du att graven är ör djup, nå välan, så tag dig en sup, tag dig sen dit e n, dito två, dito tre, så dör du nøydare. Du vid din remmare och press, rødbrusig och med hatt på sned, snart skrider fram din likprocess i några svarte led. Och du som pratar där så stort, med band och stjärnor på din rock, re n snickarn kistan färdig gjort och hyvlar på dess lock. Tycker du.. osv. LÅNGT NER I SMÅLAND Långt ner i Småland där rider själva djäveulen med laddade pistoler och knallade gevär Och alla små djävlar, de spela på fioler, och själva fader satan, han spelar handklaver. Hurra för Gøtaland. Hurra för Svealand. Hurra för potatisland. som gär oss brännevin. Ja, nog har vi glas, men haver inget brännevin. Finns här någon chalmerist som bjurder på en sup? Hurra for Ja, nubbar kan tagas på mangahanda sätt och vis. Dom lindar sig om hjärtat, som rumpan gå en gris. Hurra for Samlet og redigert av: Larviks Sjømannsforening 7

DRIKKEVISE Oppe i et juletre satte en elg i fred, tygget talglys til den ble veldig lei av det. Hvordan den skal komme ned skjønner ikke je. Ikke bry deg, men gi tål, talgelysets skål. Nede i et badekar satt en pinnsvinfar på et skiddent putevar og med pompen bar. Hvordan han får skrubba seg skjønner ikke jeg. Ikke bry deg men gi tål, pinsevinens skål. Rundt omkring en enerbusk løp et lommerusk, tørket sved og annet snusk av sin pannebrusk. Åfforn ikke brukte bil skjønn det den som vil. Ikke bry deg men gi tål, lommeruskets skål. Nede i en balje tom svømte Wilhelm om. Hvis det hull i baljen kom, Wilhelm straks kom om. Hvordan han får pudra seg skjønner ikke jeg. Ikke bry deg men gi tål, tulleballets skål. TRINK, TRINK Trink, trink, Brüderlein, trink, lass doch die Sorgen zu Haus. Trink, trink, Brüderlein, trink, leere dein Glas mit mir aus. :/: Meide den Kummer und meide den Schmerz dann wird das Leben ein Scherz. Trink, trink, Brüderlein, trink, lass doch die Sorgen zu Haus. Trink, trink, Brüderlein, trink, leere dein Glas mit mir aus. :/: Kauf dir ein Auto, fahr gegen ein Baum, dann wird das Leben ein Traum. Trink, trink, Brüderlein, trink, lass doch die Sorgen zu Haus. Trink, trink, Brüderlein, trink, leere dein Glas mit mir aus. :/: Meide die Weiber und meide das Bier, dann wird s ein Sportsmann aus dir. Samlet og redigert av: Larviks Sjømannsforening 8

D ER LIDDERLIG FLAUT Da jeg for første gang i mitt liv var tørst, da kom min mor og ga meg litt mjælk og sa atte mjælka den var bra. Da hun siden prøvde med vann, så sa jeg: Takk jeg ska ke ha. I vannet der bor jo fiskene, mor vi kan da ke drekke det da? Det er lidderlig flaut da gitt å drekke bare vann. Men blanda med whisky kan det jo til nød gå an, men reneste vare smaker best og reneste vare fyller mest, det må til i storm og blest. Engang blev jeg syk og lagt inn på en kjempemessig sal på et hospital, det var magan som var skral. Doktor n skjønte slet s ingenting, og situasjonen var fatal, men saken den var jo enkel og klar: Jeg hadde vært reint for total. Det er farlig for magan gitt å drekke bare vann, osv. Engang holdt jeg på å krepere i Saharas ørkenland. Jeg tok det som en mann, skjønt jeg lå på gravens rand. Hvor jeg snudde hue, så så jeg bare himmel, sol og sand. Jeg skjønte jo sjæl jeg tørsta i hjæl. Da var det jeg ba om litt vann. Det er lidderlig flaut da gitt å be om bare vann, osv. Siden kan jeg tydelig huske at jeg var i nød engang, tenk jeg lå og slang utpå sjøen i bare tang. Skuta var sunket til bunns, jeg syntes tiden falt litt lang, jeg lå der å fløt, det var jo litt bløtt, jeg svælja og gulpa og sang: Det er lidderlig flaut da gitt å gulpe bare vann, osv. FÅR JAG LÄMNA NÅGRA BLOMMOR. Får jag lämna nårgra blommor, et par rosor i din vård, och du må ej vara delsen min kära - Ty de rosorna är komna från en konungagård, och det vil svärd til att komma dem så nära. Den ena den är vit - och den andra den är röd, men den tredje vill jag helst dej förära. Den blommar inte nu, först när givaren är död. 1: den är underlig den rosen min kära. 2: men då blommar den rätt länge min kära. Samlet og redigert av: Larviks Sjømannsforening 9

TØNSBERGVISA Tønsberg er for den som ikke vet det en mer enn tusenårig gammel by. I århundreder har dette stedet over hele kloden vunnet ry. Den gang vikingene våre herjet da var byen vår en metropol. Vi ble nesten ald(e)ri beseiret på grunn av fluesopp og alkohol. Vår historie vet å fortelle at byens trivsel gikk litt opp og ned. Og at almuen der under fjellet trosset ildebrann og krig og fred. Vi for i viking, og vi bygget borgen og folket knoget for et daglig brød. Men byens borgere de glemte sorgen og slukket tørsten i et horn med mjød. Tønsberg har en egen atmosfære og byens fjell er vårt Akropolis. I denne byen er det godt å være ja, den minner faktisk om Paris. Gå en aftentur på fjellets tufter når alle byens glade lys er tent. Da vil du blant vårens rare dufter kjenne putringen av hjemmebrent. Etter flere hundre år i dvalen kommer attenhundresyttitre. Med harpunjakten på bardehvalen og Tønsbergenserne var med på det. Siden har vi jo i genrasjoner drevet hvalfangst i fra pol til pol. Og i pakt med gamle tradisjoner applauderer vi med alkohol. Ja, med rette Tønsberg salutterer for våre sjømenn og vårt kremmeri. Vi tar hatten av og gratulerer vårt edle håndverk og vår industri. En ærlig takk til byens stolte fedre som seilte ut fra landets andedam. De brente broers menn - de vil vi hedre og de er ærlig verd en liten dram. Vi har pågangsmot og pionerer, ja Tønsberg har en egen koloritt. Fra lasaroner til olympierer og monopol med sprit og akevitt. Dette er vist blitt en drikkevise og den kom rekende utpå ei fjøl. Når Tønsberg - gutten priser paradiset er det godt å skryte a seg sjøl. Samlet og redigert av: Larviks Sjømannsforening 10

FRITIOF OCH CARMENCITA Samborombon, en liten by førutan gata, den ligger inte långt från Rio de la Plata, nästan i kanten av den blåa Atlanten och med Pampas bakom sej många hundra grøna mil, dit kom jag ridande en afton i april før jag ville dansa tango. Dragspel, fiol och mandolin hørdes från krogen och i salen steg jag in, där på bänken i mantilj och med en ros vid sin barm satt sen bedårande lilla Carmencita. Mamman, värdinnan satt i vrån, hon tog mitt ridspø, min pistol och min manton. Jag bjød upp och Carmencita sa: Si gracias, senor, vámos á bailar este tango! Carmencita, lilla vän, håller du utav mej än? Får jag tala med din pappa och din mamma, jag vil gifta meg med dej Carmencita! Nej, Don Fritiof Andersson, kom ej til Samborombon, om Ni hyser andra planer när det gäller mej än att dansa tango! - Ack, Carmencita gør mej inte så besviken, jag tänkte skaffa mej ett jobb här i butiken, skøta mej noga, bara spara och knoga, inte spela och dricka men bara älska dej. Säj, Carmencita, det är ändå blott med mej, säj, som du vil dansa tango. - Nej, Fritiof, Ni førstår musik men jag tror inte Ni kan stå i en butik och förresten sa min pappa just i dag att han visste vem som snart skulle fria til hans dotter. En som har tjugutusen kor och en enstancia som är förfärligt stor. Han har prisbelønta tjurar, han har oxar, får og svin, och han dansar underbar tango. - Carmencita, lilla vän, akta dej för rika män! Lyckan den bor ej i oxar eller kor, och den kan heller inte köpas för pengar. Men min kärlek gör dej rik, skaffa mej ett jobb i Er butik! Och när vi bli gifta söta ungar ska du få, som kan dansa tango. Samlet og redigert av: Larviks Sjømannsforening 11

FLICKA FRÅN BACKAFALL Flicka från Backafall, briggen Tre Brøder kryssar i kväll i Karibiska sjön, medan en landvind från kusten i söder styrker som sunnan där hemma kring ön. Luften är kryddad av tusende salvor, men jag ger bort dem var endaste en mot att få vandra bland Backafalles malvor - allt medan månen går vakt över Hven. Vänta mig inte til sommaren, Ellen. Då skall jag ännu ha linjen i norr. Men när du står innvid kyrkan om kvällen, tänk då att jag är en yr ollenborr, som utan lov tar en törn mot din tinning och - medan du med små händerna slår - letar sig ner under bluslivets linning - allt medan månen i malvorna går. Känn att inkräktaren bara vill veta, om dina bröst bli som malvornas blom var gång du känner min tanke seg leta hem från sin vakt vid mesanseglets bom. Känn att det blott är din gosse som sänder hälsningen att han som bärgat kapten landar en gång under Backafalles stränder - allt medan månen går vakt över Hven. DEN VACKRASTE VISAN Den vackraste visan om kärleken kom aldrig på pränt. Den blev kvar i en drøm på Montmartre hos en fattig Paris-student. Den skulle ha lyst over länderna och tvingat en vår på knä, och en värld skulle tryckt til sitt hjärta en ny, en ny Musset. Han skulle ha vandrat vid kajerna med en blek liten blåøgd Lucielle och diktat violer och kyssaar nu en natt i apil. Den vackraste visan om kärleken kom aldrig på pränt. Den begrovs i en massgrav i Flandern med en fattig Paris-student. Samlet og redigert av: Larviks Sjømannsforening 12

HAN HADE SEGLAT FÖR OM MASTEN Han hade seglat för om masten som en man uti många år. Han hade seglat med förskjutning i lasten från Frisco till Singapoore. Han hade seglat med fransmän och briter och med dem som betalt honom bäst. Han hade slungats mot Sydjyllands klitter en gång i en storm från sydväst. Hans rum var den gråa skansen och hans bädd var den hårda koj. Hans hem var den mörkblå Atlanten, i storm som i dyning loj. Hans dröm var en annan skuta en annan kokk och kapten. som han sett vid kvällslampans sken. Hans liv var de tusen haven, det var rus på en snuskig krog. Ett slagsmål, en dans med en Eva, som tog hans pengar och log. En ändlös kedja av vakter när stormen ligger i, en törn vid ratten där akter en stormnatt när skutan låg bi. Men så en dag det sig hände det var i en Kinahamn. Då kom där en skuta han kände som bar hembygdens namn. Han blev lite röd om kinden, när skeppet med ens föll av och flaggan slog ut för vinden, den flagg som han en gång höll av. Han såg den, fast svart av röken och blekt av tropikernas sol. Han hörde den fladdra likt göken, som i hembygdsskogerna gol. Och den var gul som ett skälvande klänge han sett i en flickas hand. För första gång på länge, han mindes sitt fädernesland. Han mindes då en röd liten stuga någonstans i ett hölje skyggt, där höga trädstammar buga sig inför så skön en bygd. Han hörde flickskratt ifrån logen och en välbekent dragspelslåt. Han mindes en gång uti skogen, och slutligen brast han i gråt. Samlet og redigert av: Larviks Sjømannsforening 13

CALLE SCHEVENS VALS I Roslagens famn på den blommande ø där vågorna klucka mot strand och vassarna vagga och nyslagit hø, det doftar mot mig i öland, där sitter jag uti bersån nå en bänk och tittar på tärnor och mås, som størta mot fjärden i glitter och stänk på jakt efter fødan, gunås. Själv blandar jag fredligt mitt kaffe med kron till angenäm styrka och smak, och lyssnar till dragspelets lockande ton, som hørs från mitt stugugemak. Jag är som en pojke, fast farfar jag är ja, rospiggen spritter i mig. Det blir bare värre med åren det där med dens och med jäntornas blig. Se, måsen med løjan i näbb, han fikk sitt. Men jag fikk en arm om min hals. O, eviga ungdom, mitt hjärta är ditt, spel opp, jag vil dansa en vals. Det doftar, det sjunger från skog och från sjø, i natt skal du vara min gäst. Här dansar Calle Scheven med Roslagens mø, och solen går ned i nordväst. Då vilar min blommande ø vid din barm, du dunkelblå, vindstilla fjärd, och juninattsskymningen smyger sig varm till sovande buskar och träd. Min älva, du dansar så lyssnande tyst och tänker, att karlar är troll, den skälver, din barnsliga hand, som jag kysst, och valsen førklingar i moll. Men hej, alla vänner, som gästa min ø. Jag är både nykter och klok. När morgonen gryr, skall jag vålma mitt hø och vittja tvåhundrade krok. Førdøme dig, skymning, och drag nu din kos. Det brinner i martallens topp. Här dansar Calle Scheven med Roslagens ros, han dansar, när solen går opp. Samlet og redigert av: Larviks Sjømannsforening 14

SÅ LENGE SKUTAN KAN GÅ Så länge skutan kan gå, så länge hjärtat kan slå, så länge solen den glitrar på böljorna blå, om blott en dag eller två, så håll till godo ändå, för det finns många som aldrig en ljusglimt kan få. Och vem har sagt att just du kom till värden för att få solsken och lycka på färden? Att under stjärnornas glans bli purrad ut i en skans att få en kyss eller två i en yrande dans? Ja, vem har sagt att just du skall ha hörsel och syn, höra böljornas brus och kunna sjunga. Och vem har sagt att just du skall ha bästa menyn och som fågeln på vågorna gunga. Och vid motorernas gång och ifall vakten blir lång så minns att snart klämtar klockan för deg: ding, ding, dång. Så länge skutan kan gå, så länge hjärtat kan slå, så länge solen den glitrar på böljorna blå. Så tag med glädje ditt jobb, fast du lider, snart får du vila till eviga tider. Men inte hindrar det alls att du är glad och ger hals så kläm nu i med en verkligt sju, sungande vals. Det är en rasande tur att du lever min vän och kan valsa omkring uti Havanna. Om pängarna tagit slut gå till sjöss om igjen med Karibens passatvind kring pannan. Klara jobbet med glans, gå i land någonstans, ta en kyss eller två i en yrande dans. Så länge skutan kan gå, så länge hjärtat kan slå, så länge solen den glitrar på böljorna blå. DANSEN PÅ MÅKESKJÆR Dansen den går ut på Måkeskjær i lyse sommernetter, guttene svinger den de har kjær i nattens friske vind. Det blåser så herlig fra havet der, det skvulper og det skvetter. Badet i lys ligger Måkeskjær i ild og måneskinn. Småbølger kruser sjøen, blinker som sølv om øen. Trekkspillet lyder fra båtene. Øynene stråler om kinnen blusser så varmt imot vinden. Aldri forglemmer jeg nettene her ute på Måkeskjær. Samlet og redigert av: Larviks Sjømannsforening 15

JUNGFRUN PÅ JUNGFRUSUND Før ingen gav meg en sådan stundsom Jungfrun på Jungfrusund. och ingen räkt meg en sådan mundsom Jungfrun på Jungfrusund. Jag hållit i mina armar, så många ljuvliga barmar, men ingen, ingen så ljuv och rund som Jungfrun på Jungfrusond. ANNA LOVINDA Anna Lovinda sov stilt under stjerner, sov stilt under stjernene, du. Det klinger en shanty fra nattsvarte havet, tyss, kan du høre det nu? Anna - Anna Lovinda. Tyss, kan du høre det nu? Det kommer en skute for slukte lanterner, som stilt under liljer i natt. Der speider et øye fra riggen der ute, der kneiser en skipper bak ratt. Anna - Anna Lovinda. Min pike, jeg kommer i natt. Ja syng meg en shanty om Anna Lovinda, hun hviler så lunt under lyng. Syng mens vi stiger fra tangsvarte skoger, ja, syng gode shantymann, syng! Anna - Anna Lovinda, Ja, syng gode shantymann, syng. Og sangen skal bæres på havmåkens vinger, og vugges med vind imot land, skal hviskes i gresset omkring hennes leie og nynnes av bølger mot strand. Anna - Anna Lovinda. Skal nynnes av bølger mot strand. Ja, tyss kan du høre det, Anna Lovinda, snart ankrer en skute i havn. Snart lyder hans fottrinn på stien der nede, han stanser og hvisker ditt navn: Anna - Anna Lovinda. Han stanser og hvisker ditt navn. Ja, sov under liljene, Anna Lovinda, sov blidt under liljer og løv. En vandrer har blottet sitt hode i kvelden. En tanke har knelt for ditt støv. Anna - Anna Lovinda. En tanke har knelt for ditt støv. Samlet og redigert av: Larviks Sjømannsforening 16

EN GÅNG JAG SEGLAR I HAMN Liten blir stor drömmer och tror kommer du snart till mej? Rosende kind kommer en vind för den mej hem till dej. Oh, en gång jag seglar i hamn en gång är du i min famn en gång berettas, min vën sagan om dem som kommer igjen. En gång i drömmarnas land vandrar vi två hand i hand en gång, min älskling, kommer jag hem till dej. Blågröna svall tång och korall lurar inunder mej, men ovanför stjärnorna hör sången jag skrev till dej. ROSA PÅ BAL Tänk att jag dansar med Anderson, lilla jag, lilla jag med Fridtjof Anderson. Tänk, att bli uppbjuden av en så'n populär person! Tänk vilket underbart liv de' ni för! Säj mej, hur känns det att vara charmör, sjöman och cowboy, musiker, artist, det kan väl aldri bli trist? Nej, aldrig trist, fröken Rosa, har man som Er kavaljer, vart jag än ställer min kosa, aldrig förglömmer jag Er! Ni är en sångmö från Helikons berg, o, fröken Rosa, Er linje, Er färg, skuldran, profilen med lockarnas krans, ögonens varma glans! Tänk, inspirera herr Anderson, lilla jag, inspirera Fridtjof Anderson! Får jag kanhända min egen sång, lilla jag, en gång? "Rosa på bal" - vackert namn eller hur? Början i moll och finalen i dur. När blir den färdig, herr Anderson, säj, Visan om Er, fröken Rosa, får Ni i kväll till Ert bord. Medan vi tala på prosa, diktar jag rimade ord. Tyst, ingen såg att jag kysste Er kind. Känn hur det doftar från parken av lind. Blommande lindrar kring månbelyst stig- Rosa, jag älskar deg! Samlet og redigert av: Larviks Sjømannsforening 17

SJØSALAVALS Rønnerdahl han skuttar med ett skratt ur sin säng. Solen står på Orrberget. Sunnavind brusar. Rønnerdahl han valsar øver Sjøsala äng. Hør min vackra visa, kom, sjung min refreng! Tärnan har fått ungar och dyker i min vik, ur alla grøna dungar hørs finkarnas musik, och se, så många blommor som redan slagit ut på ängen Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol. Rønnerdahl han virvlar sina lurviga ben under vita skjortan som viftar dring vaderna. Lycklig som en lärka uti majsolens sken, sjunger han för ekorrn, som gungar på gren! - Kurre, kurre, kurre! Nu dansar Rønnerdahl! Koko! Och göken ropar uti hans grøna dal, och se, så många blommor som redan slagit ut på ängen! Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol. Rønnerdahl han binder utav blommor en krans, binder den kring håret, det gråa och rufsiga, valsar in i stugan och har lutan til hands, väcker frun och barnen med drill och kadans. - Titta! ropar ungarna, pappa är en brud med blomsterkrans i håret och nattskjorta til skrud! och se, så många blommor som redan slagit ut på ängen! Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol. Rønnerdahl är gammal, men han valsar ändå! Rønnerdahl har sorger och ont om sekiner. Sällan får han rasta - han får slita för två. Hur han klarar skivan, kan ingen förstå - ingen, utom tärnan i viken (hon som døk) och ekorren och finken och vårens första gök och blommorna, de blommor som redan slagit ut på ängen. Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol. NIDELVEN Langt i det fjerne bak fjellene blå ligger det sted jeg har kjær. Dit mine tanker og drømmer vil gå, alltid du er meg så nær. Refreng: Nidelven, stille og vakker du er her hvor jeg går og drømmer. Drømmer om deg som jeg hadde så kjær, nu er det bare minner. Den gamle bybro er lykkens portal sammen vi seiler i stjernekorall. Nidelven, stille og vakker du er her hvor jeg går og drømmer. Samlet og redigert av: Larviks Sjømannsforening 18

SVARTA RUDOLF Se, svarta Rudolf han dansar han böjar sin nacke og ler. Han tänker på stormande nätter i Amsterdams glädjekvarter. Han drömmer om flickornas kransar och svävande bruna ben på stranden av blåa slätter vid Samoamånens sken. Han böjer sin nacke och blundar i flygande roslagsvals. Så höll han i smäktande lundar sin arm kring chilenskans hals, så böjde han krullig hjässa en afton i negerbyn mot trettonårig prinsessa med eldsken på ebenholtshyn. Så dansa de svajiga karlar på Malagas vinstänkta redd, Den vitröda tösen bävar, bedärad, förlorad, förledd. Hon ler i den veldiges nävar åt allt hvad han tog och gav han suckar, och vinden svarar från Ålands jäsande hav. DEN FÖRSTA GÅNG JAG SÅG DIG Den första gång jag såg dig, det var en sommardag, på förmiddan, då solen lyste klar, och ängens alla blommor av många hundra slag, de stod bugande i par vid par. Och vinden drog så saktelig och nere vinvid stranden, där smög en bölja kärleksfull till snäckan uti sanden. Den första gång jag såg dig, det var en sommardag, den första gång jag såg dig uti i handen. Den första gång jag såg dig, då glänste sommarskyn, så bländende som svanen i sin skrud. Då kom det ifrån skogen, från skogens gröna bryn liksom ett jubel utav fåglars ljud. Då ljöd en sång från himmelen, så skön som inga flera, det var den lilla lärkan grå, så svår att observera. Den första gång jag såg dig, då glänste sommarskyn så bländande och grann som aldrig mera. Derför när jag ser dig, om och i vinterns dag, då drivan ligger glittrande och kall, nog hör jag sommarns vindar och lärkans friska slag, och vågens brus i alla fulla fall. Nog tycker jag ur dunig bädd sig gröna växter draga med blåklint och med klöverbland, som älskande behaga, att sommarsolen skiner på dina anletsdrag, som rodna och som stråla och betaga. Samlet og redigert av: Larviks Sjømannsforening 19

O PIGE VIL DU HØRE DIG EN SANG O, pige vil du høre dig en sang, mens vi ganger at spasere oss en tur, ja, en sang ifra Amerika hvor mormonere og menskeædre bor. Trallera, mens vi står, trallera, mens vi danser i det grønne, ja, en sang ifra Ameirka hvor mormonere og meneskeædre bor. Det var en kone udi Wasjington, hun var skjønn at skue som få. Hun var kledd i atlaskeskjole med alskens dingelinger hengte på. Dingeling, mens vi går, dingeling, mens vi står, dingeling, mens vi danser i det grønne. Den pene kone hun havde sig en mand, han var fæl og så hesligen ud. Og i panden havde han nogle krusediller, kruseduller som en stud. Krusedill mens vi står, krusedull, mens vi går, krusedulle, rulle, rum i det grønne. Og en aftenstund da manden kom hjem, så han noget han nødig skulde sett. Men så trakk han straks sin revolver og så skjød han dem ned på samme plett. Bomberom, mens vi står, bomberom, mens vi går, bomberom, mens vi danser i det grønne. Og blodet det spruded på det gyldene tapet, og elskeren skreg som en gris. Og da de så begge var døde, skjød mannen sig selv naturligvis. Akkamej, mens vi står, akkamej, mens vi går, akkamej, mens vi danser i det grønne. O, min pige, sig vil da have mig til mand, skal vi knytte kjærlighedens bånd? Men o! du må alltider huske på den troløse udi Wasjington. Husk på det, mens vi går, husk på det, mens vi står, husk på det, mens vi danser i det grønne. Men hvis du siger nei at du ikke vil mig ha, så kan du såmen lade vær! For jeg ved en pige i Chikago, hun er penere end nogen pige her, Trallera, mens vi står, trallera, mens vi går, trallera, mens vi danser i det grønne. Samlet og redigert av: Larviks Sjømannsforening 20

BÅKLANDETS VACKRA MAJA Båklandets vackra Maja, är du min hjärtanskär? Ser du min vimpel svaja, röd vid ditt brune skär? :/: Duken är röd och namnet ditt. sirligt sömmat i guld och vitt. Båklandets vackra Maja, är du min hjärtanskär? :/: Du var ljuv att betrakta, len som ett silkesskot. Tågen knastrade sakta under din bara fot. :/: Dungen var tyst och soln gick ned. Standen blev mörk på Båklandsed. Du var ljuv att betrakta, len som ett silkesskot. :/: Båklandets vackra Maja, var du min hjätanskär? Grannare vimplar vaja snart vid ditt bruna skär. :/: Vågen för ditt spår på strand, vågen bär annan tång i land Båklandets vackra Maja, var du min hjärtanskär? :/: DEN GLADE VANDRER Den glade vandrer kalles jag, for sorgløs går jeg på den endeløse landevei, der liker jag å gå. Falleri - fallera - falleri, falle - ralle - ralle - ralla, falleri - fallera -, der liker jeg å gå. Den varme sol den er min venn, og regnet er min bror, naturen, å, jeg elsker deg, all verden er min bror. Falleri.. Jeg kaller skogens dyr ved navn, og alle kjenner meg, jeg tar dem varsomt i min favn, og ondskap kjennes ei. Falleri.. Den glade vandrer kalles jeg, for godt er mitt humør, må himlen gi meg lov å gå på veien til jeg dør. Falleri.. VILA VID DENNA KÄLLA Vila vid denna källa. Vår lilla frukost vi framställa. Röttvin med pimpinella och en nyss skjuten beckasin. Klang, vad buteljer, Ulla, i våra korgar, överst fulla, tömda i gräset rulla, och känn vad ångan dunstar fin. Ditt middagsvin ska vi ur krusen hälla med glättig min. Vila vid denna källa. Hör våra valthorns klang, cousine, (cornu) - - - - - - valthornens klang, cousine. Samlet og redigert av: Larviks Sjømannsforening 21

ØVERBYVALS En sång som jag sjöng om sommaren när ingenting fanns som tog ifrän mig mitt skratt, och lengesen jag sjöng så bran som då. Jag ställde mig høgst upp på vårat berg, høgre än nogonstans. Man kan inte annat, när fåglarna sjunger, när färgerna spelar upp, och vindarna tar sig: En vals med alla måsarna uppe på Øverbyberg. Och Vindø Strømmar blomar av segel och båtar i färg - Kom hit! Här bjuder mamma på blåbär med socker och kylskåpskall fil. skogen syns längt i dag och vattnet minst ett par mil. Mamma med inget pudder alls, men härlig brun ändå. Och fötter med ingenting på. Dom kommer till mej på vårat berg, högre än någonstans. Dom kan inte annat, når fåglarna sjunger, när färgerna spelar upp, och vinderna tar sig: En vals med alla måsarna När sommar'n er slut och vintern här är vit och vacker men kall. Då vänjer man sig också vid den, man måste ju i alla fall. Men rätt vad det är, så blundar jag, och då kan det tänka sig att jag får høra hur fåglarna sjunger och färgerna spelar upp och vindarna tar sig: En vals med alla måsarna VI SEJLED OP AD AAEN For vi sejled op ad aaen og vi sejled nedad igen. Det var vel nok en dejlig sang den må vi ta ennu en gang. For vi sejled op ad aaen og vi sejled nedad igen. Samlet og redigert av: Larviks Sjømannsforening 22