Søknad. Deltakelse i nordisk nettverk for små og mellomstore byer innen temaet bærekraftig byutvikling i region av Nordiske ministerråd.

Transkript

1 Søknad Deltakelse i nordisk nettverk for små og mellomstore byer innen temaet bærekraftig byutvikling i region av Nordiske ministerråd. 1

2 1. Innledning Kommunene Lund i Sverige, Viborg i Danmark og Hamar i Norge er tre byer i Norden som i en årrekke ved jevne mellomrom har møttes for å drøfte og utveksle erfaringer knyttet til tjenester og rammevilkår for samfunnsutvikling i sine respektive byer. Tross ulikheter når det gjelder størrelse, demografi, miljøutfordringer, kulturelt mangfold, næringsstruktur, sosial kapital, etc., så har vennskapsbysamarbeidet mellom disse byene skapt en felles forståelse byene imellom for den kompleksiteten det er å trekke opp gode strategier for å sikre bærekraftig byutvikling. Med bakgrunn i tidligere felles erfaringsutvekslinger og drøftinger rundt tverrsektorielt arbeid innen byplanlegging og byutvikling, har byene et felles ønske om å kunne bidra videre til hverandres utviklingsstrategier gjennom ytterligere at udvikle fælles erfaringer og sparring. Vi ønsker derfor å engasjere oss sammen med andre nordiske byer, og etablere møteplasser for erfaringsutveksling rundt metodeutprøving og utviklingsstrategier for bærekraftig byutvikling. Da vi tenker at erfaringer og utprøvde metoder delt mellom Hamar, Lund og Viborg kan gi grobunn til ny kunnskap sett i en større kontekst med andre bykommuner som kanskje har helt andre utfordringer og muligheter, søker vi om samlet deltakelse i det nordiske nettverket om bærekraftig byutvikling. 2. Lund, Viborg og Hamars mål med felles deltakelse. Hamar, Viborg och Lund har förutom sina halvsekellånga vänortsrelationer många strukturella likheter och gemensamma utmaningar: 1. En historisk stadskärna med utvecklingsbara potentialer 2. Utmaningar vad gäller social inkludering och intenationell attraktionskraft 3. Ambitiösa miljömål, -planer och visioner, inkl. drastiska neddragningar av växthusgaser och etablerande av en zero carbon footprint 4. Stora högprofilsanläggningar inom akademi/vetenskap/infrastruktur och näringsliv i eller i närheten av staden 5. Vi uppfattar alla midtbyn som centrum og dynamo for vækst og positiv udvikling för hela byen och omlandet. Sterk befolkningsvekst i alle byene har skapt press på kommunene for å finne gode og bærekraftige løsninger innen byutvikling, parallelt med at man må hensynta endrede rammebetingelser knyttet til miljøutfordringer, demografi/age/gender, globalisering, liberalisering, etnisitet, etc. Vi må derfor i stadig økende grad evne å skape merverdi ved å samtenke innsatsene fra forskjellige sektorer og fagområder. Med dette som bakgrunn ønsker Lund, Viborg og Hamar å bidra inn i nettverket, og sammen har vi felles interesser om å jobbe sammen om spesielt følgende tema: Utarbeide metoder som sikrer demokratiet og skaber ejerskab til utviklingsplaner og utviklingsarbeid «samskapelse». Sikre at borgerne er med til at udvikle løsninger. Utvikle metoder og strategier for etablering av gode bylivsregnskap for å legge til rette for bærekraftig byutvikling. Sætte fokus på at få flere enkeltprojekter til sammen at understøtte værdiskabende udvikling. Utarbeide metoder som synliggjør de ulike sektorers betydning for bærekraftig byutvikling, inkludert den private/økonomiske sektoren i byplanlægningen. Utvikle metodikk knyttet til riktig generering og anvendelse av data/informasjon i sitt plan- og utviklingsarbeid Utveckla kommunernas arbete med FN:s globala mål som ett verktyg för att nå hållbar stadsutveckling. Organisation, ledning/styrning och samverkan med andra aktörer behöver utvecklas. 2

3 Utveckla metoder för att «Engagera flera» för att nå medborgare och verksamma i kommunerna i omställningen till hållbara städer. Vi behöver gå från information till konkreta beteendeförändringar för att nå uppsatta mål inom miljö- och klimat; - smart cities och smart citizens. 3. Bærekraftig byutvikling i Lund, Viborg og Hamar Hamar Litt om Hamar by/hamar kommune Hamar by har en befolkning på noe over innbygger og er regionhovedstad for den mest befolkingstette regionen i Innlandet (Hamarregionen) som teller ca innbygger. Byen vokser langt raskere enn nabobyer og omtales som Innlandshovedstaden. Økt infrastrukturutbygging nordover fra Oslo og Gardermoen (ny E6 og dobbeltspor jernbane er under utbygging) har ført til at Hamar i økende grad ser seg selv om en integrert del av Osloregionens bo- og arbeidsmarked. Næringsstrukturen er under endring, og vareproduserende bedrifter erstattes av kunnskapsbedrifter. Hamar har en stor andel statlige arbeidsplasser og Høgskolen i Innlandet ligger her. Det er et sterkt politisk ønske om at kommunen skal bli god på medvirkning og demokratiske prosesser i utviklingen av byen God eksempler på tverrsektorielt arbeid med byutvikling Etter mange år med lite fokus på betydningen av utviklingen av en attraktiv by iverksatte Hamar kommune ved tusenårskiftet et stort løft innen byutvikling. Behovet for å sikre gode bykvaliteter resulterte i at det ble gjennomført byromsanalyse og byromsplan, og det har blitt kjørt prosesser med stor tverrsektoriell medvirkning knyttet til en rekke utviklingsprosjekter. Byparken Koigen med bynær strand, skateanlegg, strandvollyballbaner og andre rekreasjonstilbud i byen var et stort prosjekt i så måte. Videre har vi Sea Side 2,0 som både i planarbeidet og gjennomføringen ble gjort med stor medvirkning av brukerne, som først og fremst var ungdommer. Byggingen av nytt kulturhus som en regional storstue var en stor oppgave med stor tverrsektoriell medvirkning. Byplanarbeidet for Stortorget ble gjennomført i form av en stor medvirkningsprosess der innbygger fra barnehage til pensjonister ble invitert til å delta og mene noe. Prosjektet «Bygg Hamar» var et paraplyprogram som synliggjorde revitaliseringen og utbyggingen av byens gater og torg. Her ble det kjørt en rekke folkemøter for å sikre engasjement og delaktighet. Det ble bygget en egen paviljong i sentrum for å synliggjøre, informere og skape engasjement. Hamar satser nå videre som sykkelby for å planlegge gode gå- og sykkelveier. Innen tjenesteproduksjonen knyttet til vann, avløp og renovasjon er tverrsektoriell kompetanse lagt til grunn for å sikre bærekraft og innovasjon i tjenestene. Fot å optimalisere forvaltningen og utviklingen av byen som handelsområde og møteplass er det videre etablert et gårdeiersamarbeid som skal videreutvikles. I tillegg har det vært et kvartalsløft der man har sett på måter kommunen sammen med de ulike eierne av gitte kvartal i fellesskap kan sikre kvartalsvis utvikling. I rollen som tilrettelegger for næringsutvikling har Hamar kommune tatt en aktiv rolle. Kommunens aktive engasjement har resulterte i at Biohus Hamar ble etablert. I disse dager jobber kommunen med etableringen av et innovasjonssenter knyttet til IT & virtuell reality (VR) i sentrum; et tverrsektorielt samarbeid som vi gi både gründere og etablerte bedrifter et felles værested midt i byen Veien videre for Hamar Kommunen har høye klimamål og har en ambisjon om at Hamar og Innlandsregionen skal bli norges bioøkonomiregion som vil lede an i nasjonens grønne skifte. Befolkningsmessig har politikerne i Hamar vedtatt et ambisiøst mål om en fremtidig årlig vekst på 1,5%. Dette tilsier ca. 400 nye innbyggere pr. år. Omringet av noe av landets beste landbruksjord og flere naturreservat har Hamar en stor utfordring når det gjelder å identifisere de riktige grepene for 3

4 å sikre en videre bærekraftig vekst. Endring i demografi, økt innvandring, endring i næringsstruktur, etc. er bare noen av parameterne som må ivaretas. Kommunen har derfor behov for verktøy og metoder for å bygge attraktive, sosialt, økonomisk og økologisk bærekraftig både i og utenfor bysentrum. Vi ønsker at innbyggernes kreativitet og kompetanse tas i bruk i arbeidet med å bygge både en smart by og bidra til at våre innbyggeres adferd blir smart og bærekraftige Lund Litt om Lund/Lunds kommun - Lund är en växande stad. Invånarantalet har ökat med runt 1000 personer per år de senaste 50 åren och är nu , varav ca bor i själva staden Lund. - I Lund etableras två internationella forskningsanläggningar för materialforskning i världsklass, MAX IV och ESS. - Befolkningen är ung, till stor del tack vare de studenterna vid Lunds universitet. - Tillsammans med Sigtuna är Lund den äldsta staden i Sverige, ca 1000 år, med en medeltida stadskärna med höga kulturhistoriska värden. - Externa köpcentra påverkar cityhandel och stadens centrum - Näringslivsstrukturen förändras, tillverkande företag ersätts med kunskaps- och innovationsföretag - Det finns en politisk vilja att utveckla demokratiprocesser och nya sätt att involvera medborgare i utvecklingen av staden - Lund har ambitösa miljömål, i programmet för ekologisk hållbar utveckling finns mål om halverade växthusgasutsläpp till 2020 (jmf 1990) och nära noll Lund har skrivit under Borgmästaravtalet 2030 (Covenant of Mayors) God eksempler på tverrsektorielt arbeid med byutvikling Lund NE/Brunnshög. Lund bygger en ny stadsdel i Brunnshög, i anslutning till de nya stora vetenskapsanläggningarna ESS och MaxIV. Med en planeringshorisint på över 30 år uppför vi ett nytt Lund nordöst om staden. På sikt kommer denna nya stadsdel att bebos av ca invånare. Visionen är att skapa - Världens främsta forskningsanläggningarlkk - Ett europeiskt föredöme för hållbart stadsbyggande - Ett internationellt utflyktsmål för vetenskap, kultur och rekreation Arbetet bedrivs tvärsektoriellt såväl inom Lunds kommun som externt. Nya, attraktiva och innovativa lösningar för medborgarnas transporter, boende och arbete har utarbetats i samverkan mellan stadsbyggnadskontoret, tekniska förvaltningen, serviceförvaltnigen, Renhållningsverket och i stort sett alla kommunala aktörer som verkar för samhällservicens produktion och utveckling. Externt arbetar vi t.ex. genom Science Village Scandinavia tillsammans med Lunds universitet och Region Skåne för utvecklingen av en världsledande vetenskapsby. När visionen blir verklighet skapas en stadsmiljö för företagsetableringar, affärskontakter, kultur, forskarmöten, vardagsliv, lek och innovation. Det ska bli en upplevelserik, hållbar och socialt inkluderande livsmiljö för människor med olika bakgrund, intressen och professioner. Future by Lund. Future by Lund är en innovationsplattform för utveckling av hållbara attraktiva städer. Här samlas nya och etablerade aktörer sida vid sida. Inom våra fokusområden skapar vi olika testmiljöer. Vi verkar och främjar Smart cities & Smart citizens. Tillsammans med våra kompetenta partners inom Lunds kommun, näringsliv och akademi 4

5 samarbetar vi för att lösa globala utmaningar och skapa innovativa och hållbara städer. Tillsammans utforskar vi möjligheter, identifierar behov, utvecklar, inspirerar och leder nya kvalitativa innovationer och affärsmodeller. Tillsammans skapar vi framtiden. Fokus ligger på sex utmaningar som har stor betydelse för utformningen av hållbara städer: Energi, Moving things and people, Makers & Sharing, Digitala människan, Future Living & Spaces och Human Centric Light." Veien videre for Lund Vi behöver utveckla verktyg och lösningar för att bygga attraktiva, socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara stadscentrum och bättre utnyttja vår befintliga medborgares kreativitet och kompetens. Vår ambition är inte bara att hitta sätt att tillåta avancerad forskning och utvecklingsverksamhet att sameksistera med ett fungerande, tillgängligt och attraktivt historiskt centrum. Vi vill hitta nya sätt att göra det möjligt för dem att få styrka och inspiration från varandra, och att stärka stadsutvecklingsverktygen för de människor som bor och arbetar i staden. Med en växande befolkning behövs nya lösningar för att: Stärka kopplingar mellan stad och land för att stärka synergier och sluta kretslopp Bygga för nya bostäder och verksamheter utan att exploatera värdefull jordbruksmark Förtäta staden samtidigt som ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden förstärks Skapa hållbara transportsystem där gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras Integrera smarta lösningar där digitaliseringen blir ett verktyg i arbetet med den hållbara staden Skapa cirkulära flöden med nya innovativa affärsmodeller, varor och tjänster ( greentech/cleantech ) för att minska resursanvändningen och öka livskvaliteten hos medborgarna 3.3. Viborg Litt om Viborg by/viborg kommune Viborg Kommune er den 9. største kommune i Danmark med knap indbyggere. Geografisk er den Danmarks 2. største. Kommunen er både en stærk land- og bykommune. Viborg er Regionshovedstad i Midtjylland og kommunen er en del af Business Region Århus. Viborg By har ca indbyggere og er dynamo for kommunens udvikling. De sidste 10 år er kommunen vokset med ca. 6% årligt, mens Viborg By er vokset med ca. 13%, hvilket er langt over landsgennemsnittet i Danmark. Viborgs styrker er den historiske bykerne, at være en stærk administrationsby og have et veludbygget regionshospital. Viborg er hjemsted for mange mellemlange uddannelser God eksempler på tverrsektorielt arbeid med byutvikling Viborg Baneby eks. på samskabelse i byudvikling med private aktører. Et udtjent erhvervsområde, der ligger centralt ved Viborg Station er under omdannelse til en dynamisk og mangfoldig bydel m² etageareal til institutioner, erhverv og boliger og ca nye beboere. Et Banebyråd med politikere, større grundejere, boligselskaber og private udviklere er nedsat for at sikre fremdrift i udviklingen. I Banebyrådet arbejder mange parter sammen for at realisere udviklingen, og de professionelle udviklere er blevet en væsentlig drivkraft i hele omdannelsen. 5

6 Sønæs eks. på tværsektorielt samarbejde mellem kommune og forsyning, som skaber merværdi (1+1 = 3). Tidligere våde boldbaner er omdannet til en unik landskabelig park, som samtidig løser et spildevandsteknisk problem (regnvandshåndtering). Byparken har skabt et attraktivt bymiljø med afsmittende effekt for naboområdernes værdi. Arnbjerg eks på byudvikling med bred tværfaglig arbejdsgruppe i samspil med konsulenter (trafik, natur, vand, miljø og kulturhistorie). En ny bæredygtig bydel på 100 hektar bar mark til ca. 800 boliger (1.700 beboere) udvikles syd for Viborg i et følsomt landskab. Området ligger i Viborg Naturpark, og der har været et samskabelsesprojekt med parkens brugerråd for at øget biodiversiten i bydelen i form af en vejledning om naturpleje. Tilgængelighed til kulturarv eks. på samarbejde med fonde. En investering, der har øget kvaliteten af byliv i Viborgs historiske bymidte. Projektet har haft fokus på formidling, fysiske tiltag og øget tilgængelighed for alle. Sammen med 4 fonde og en række følgegrupper har kommunen skabt info, bedre tilgængelighed, nye torve og nye funktioner til tomme bygninger med respekt for kulturarven. Projektet har revitaliseret den gamle bydels kvaliteter, skabt nye værdier og givet nye muligheder for såvel hverdagsliv, caféliv, torvehandel, oplevelser og en øget turisme Veien videre for Viborg Viborg Kommunes vision er at skabe større bykvalitet og en mangfoldighed af oplevelser som grundlag for bosætning og et godt hverdagsliv. Gennem dialog på tværs ønsker kommunen at gå nye veje og skabe nye resultater. Udfordringer: - Videreudvikle samarbejdet og samskabelsen med private aktører i byudviklingsprojekter. - Få viden om, hvad der virker: Udvikle metoder til at måle effekten af investeringer i f.eks. kulturliv og infrastruktur. - Blive bedre til at udvikle nye løsninger sammen med borgerne og arbejde på tværs i den kommunale administration og med eksterne institutioner. - Udnytte sociale, demografiske og sundhedsmæssige data i planlægningen til at frembringe et evidensbaseret beslutningsgrundlag. Det vil sige at omsætte tabeldata til aflæselig kortdata (f.eks. i GIS-systemet). 4. Oppsummering/konklusjon Hamar, Viborg och Lund har åtnjutit ett tätt och förtroendefullt vänortssamarbete i över ett halvt sekel. Vi kan blicka tillbaka på många projekt, utbyten och aktiviteter som berikat medarbetarna i våra kommunala organisationer professionellt och givit oss unika möjligheter att förbättra vårt arbete för kommuninvånarnas bästa. Vi är som byar såpass lika, att vi kan dra direkta slutsatser från varandras arbete och omedelbart omsätta dem i våra respektive organisationer, rutiner och system. Men vi är samtidigt så olika, att vi på var sitt håll samlat på oss egna unika erfarenheter och lösningar som är intressanta för oss alla att lära från. Hamar, Lund og Viborg har i planeringen av denna ansökan samrått med Växjö kommun i Sverige. Vi har båda noterat flera gemensamma intresse- och utvecklingsområden. Vi är därför mycket intresserade av att samverka med Växjö inom ramen för ett NMR-projekt. Vi ser denna satsning på ett nordiskt stads-/byutvecklingsnätverk med understöd från det Nordiska ministerrådet som en lysande möjlighet att bygga vidare på våra gemensamma och erkända styrkor, att lära från varandras unika expertis - och att sprida våra samlade kunskaper och insikter till hela Norden. 6