VEGABLADET. En flygande holländare sid Långfärdsvarning Res aldrig till Dakar sid. 8 9

Transkript

1 VEGABLADET Urvegan nr 1 kan bli din. Den ligger i Smygehuk och väntar. sid De nordiska Vega-klubbarnas medlemstidning nr En flygande holländare sid. 4 5 Samlingsplats för världens Vegor Lägg in din båt i världsdatabasen sid. 7 Långfärdsvarning Res aldrig till Dakar sid. 8 9 Manövrering Så baxar du en bångstyrig Vega säkert i hamn sid debatt: Hur kan vi hålla samman de nordiska vegaklubbarna i framtiden? sid. 6

2 Svenska vegaklubben Ordförande Delas av: Bengt-Åke Fri och Jan Skoog BS Arken, Kungsängen Kassör Börje Isaksson Enköpings segelsällskap Sekreterare Bo Mejner Webbmaster Kalle Kataikko Medlemsansvarig Börje Isaksson Enköpings segelsällskap Klubbprylar Vegatillbehör som vimplar, handböcker, mm Lasse Emell WEBBEN...lösenord behöver du inte ha längre för att komma in på Vegaklubbens webb. Välkommen. VEGABLADET Redaktion: Jan Skoog ansvarig utgivare Anders Börgö redaktör Ingolf Pedersen redaktör, Danmark Annonsansvarig: Gunnar Ljungholm, mejla: om du vill annonsera i Vegabladet eller på webben Helsida: kr Halvsida: 800 kr Kvartssida: 400 kr Till salu: gratis för medlemmar (övriga annonsformat enligt överenskommelse) Tryck Mariehamns tryckeri, Åland 2 Ordföranden har ordet: Spännande sommar väntar Våra båtar skriker efter att få komma i sitt rätta element. I stora delar av Sverige har man sjösatt sina pärlor. Det stora samtalsämnet för båtägare runt Mälaren är vilka bottenfärger som man får använda. Har man läst vad som skrivs om färgerna. Här är lite olika namn på de nya fantastiska produkterna som ska hjälpa oss att ha rena bottnar: Haj-tech i bottenfärg. En liten dos medetomidin i båtfärgen gör att havstulpanerna inte sätter sig. Giftet ivermectin, en molekyl som produceras av bakteriestammen Streptomyces avermitilis. Vi får hoppas att färgfabrikanterna tar sitt ansvar och tar fram någon produkt som man kan känna att man utan betänkligheter kan använda på sin båt. Vi Vegaseglare har en spännande sommar framför oss, med IFR i Landskorona där man kan träffa andra Vegaseglare från hela Europa. Du behöver inte komma dit med båt några kommer som vi utan båt, bara för att få vara med på detta fantastiska arrangemang. Bengt-Åke Fri Og Vegaen kom i vandet igen... Så blev det forår og Vegaen kom i vandet igen efter en mild vinter, den første sejltur er overstået og vi kan nyde sommeren ombord på vores gamle og driftssikre både. En del har jo sat nye motorer i, -bl. a. undertegnede, så nu kan vi tage 30 år mere med alm. Vedligehold hvis helbredet vil. Vi mødes derude på korte og længere ture, første møde er på Endelave i pinsen og denne sommer skal vi så også til IFR i Landskrona i Sverige og møde Vegaer fra hele verden til hyggelige timer med tur til Ven og lidt kappestrid med efterfølgende Fest. Vi har i bestyrelsen talt om efterårs/vintermøde efter sæson slut nok en gang i november men der er endnu ikke fastlagt noget. Jeg vil slutte denne epistel med at ønske jer alle en rigtig god sæson med sejlerhilsen fra... V 1064 Jørgen Johanssen Sista chansen anmäla er till internationella regattan! När detta nummer av Vegabladet når Er så är det bara drygt en månad kvar till IFR mötet i Landskrona. Datum för evenemanget IFR 2014 är juli. Om detta har beskrivits i tidigare nummer av Vegabladet. Arbetet med att arrangera IFR sker dels lokalt i Landskrona av Susie och Bo Fridh, V3181. I Stockholm sker arbetet av styrelsen i Vegaklubben. I skrivande stund har 25 båtar inkommit med bindande anmälningar. Ytterligare 5 bindande anmälningar finns där färdsätt är bil och husbil. Just nu pågår sammanställning av anmälningar och sammanräkning av deltagande i de olika aktiviteterna. Utflykter skall bokas och middagar beställas. De deltagande länderna är ännu så länge Sverige, Danmark, Tyskland, Holland och Storbritannien. Ännu ingen från Norge och USA. Det är ju långt att segla från USA men man behöver inte komma med egen båt, det går bra att delta som gast på en Vega. Och det går bra att anlända med bil eller tåg, alla Vega-ägare är välkomna.. Anmälningstiden (sista april) har gått ut. Men i mån av plats går det fortfarande att anmäla sig. Alla som anmälde sig 30 april är garanterade att komma med på alla aktiviteter. Anmäler man sig nu kan vissa aktiviteter vara fulltecknade. Vi vill gärna ha fler deltagande Vegor. Ni har alla per post fått anmälningsformulär och avgifter för de aktiviteter som finns att deltaga i. Vill någon vara med (i mån av plats) så hör av Er. Det är mycket att ordna för ett sådant här evenemang, därför vill vi gärna ha in anmälningar så fort som möjligt. På anmälningsformuläret finns förslag på boende om man kommer utan sin Vega. Fyll i och skanna formulären och skicka per mail till bo@mejner.com eller skicka per post till Bo Mejner, Apollovägen 81, Järfälla. Gärna så snabbt som möjligt när ni fått tidningen i Er hand. Funktionärerna... hjälper dig gärna Kontakta oss om du har frågor inom följande områden: Segling Lars Lemby lars@albinvega.com Lännersta båtklubb Teknik Per Wasberg p.wasberg@gmail.com Klubbprylar Lars Emell l.emell@telia.com Bo Mejner Försäkringsombud Svenska Sjö Tommy Jonsson Formanden har ordet: Program IFR 2014 Måndag 14 juli: Ankomst, under dagen invigning och välkomstmiddag på kvällen. Invigning sker vid fem-tiden med flagghissning och tal av VODA ordförande och Landskronas borgmästare. Middagen är av informell karaktär. Meningen är mingel bland alla deltagare. Tisdag 15 juli: Båttur till Ven och Tycho Brahe-museet och efter återkomsten därifrån äger VODA-mötet rum. Vid mötet diskuteras bland annat VODA:s framtid. Onsdag 16 juli: Kappsegling med grillmiddag på kvällen. Torsdag 17 juli: Kappsegling. Fredag 18 juli: Stadsrundtur med bland annat guidad tur Utflykt till Ven blir det på tisdagen. på Citadellet. På kvällen är det regattamiddag. Lördag 19 juli: Avslutning kl.10. Överlämning av flaggan till nästa land som arrangerar IFR Nu är det Tysklands tur. Vega-klubbens styrelse genom Bo Mejner sekreterare bo@mejner.com OBS:Hör gärna av med frågor om något är oklart, Dansk vega klub Formand Jørgen Johanssen formanden@albinvega.dk redaktör, V-1064, Lady Day, Kolding Næstformand Nils Engell naestformand@albinvega.dk V-2268 Disse, Holbæk Sekretær John Johansen sekretæren@albinvega.dk V-2106, Knas, Kulhus Kassereren Henning Adrian kassereren@albinvega.dk V-2826, Athene II, Rungsted Bestyrelsemedlem Søren Salg av Artiklar & Teknisk service V-2060, Havheksen, Dragerup- Holbæk Adresse & hjemmeside Dansk Vega klub, c/o Jørgen Johanssen Søgade 5, 6580, Vamdrup Bankkonto Danske Bank, Waves afdelning, Over Bølgen 2F 2670 Greve Regnr: 1551 Kontonr: (obs nyt kontonr!) WEBBEN kodeord: albin password: styrbord norsk vegaklubb Forman Tom H Rasmussen tomh-ras@online.no Hans Nielsen Hauges gate 29A, N-0481 Oslo / tlf: Styrelsemedlemmer Svein Straand svei-str@online.no tlf: Gyørgi Okos, (mobil) Ivan Ole Sarong, Adresse & hjemmeside: Vega-klubben, Postboks 296, N-1326 Lysaker http//albinvega.org Postgiro:

3 Resa Av de Albin Vega som finns i världen ligger en av de vackraste just nu på land i Tilburg i Nederländerna. Friheten i att kunna segla var som helst i denna robusta båt var en av drivkrafterna när Martin Oppermans tog sig an att restaurera och renovera båten. Att Martin har lagt ner massvis med tid framgår tydligt, men det man slås av är att allt arbete är gjort med en stor kärlek till båten. En kändis även i Nederländerna All interiör, som golv, spis, skåp och träpaneler, har Martin bytt ut och ersatt med nytt. Hon luktar till och med ny inuti, säger han. Fönsterramarna på Vega 1681 är skurna i ett stycke i 12 mm massiv aluminium. Martin Oppermans, från Tilburg i Nederländerna, har ägt sin Albin Vega sedan Efter flera år av seglande i vänners båtar var det dags att köpa en egen båt. När Martin fann Vega nr 1681 i hamnen i Tilburg var det de slanka linjerna, den robusta exteriören och den långa kölen han förälskade sig i. Jag visste att långa kölbåtar var stabila, pålitliga och bekväma, säger Martin. Då han hade tänkt segla mycket på egen hand var också Vegans lagom längd något som tilltalade honom. Längden på 8,25 m är en storlek som är bra att hantera om du seglar ensam mycket, säger Martin. Intresset för segling har kommit naturligt då Martin har haft ett stort intresse för vattensport sen tidig ålder. Han har bland annat ägnat sig åt långdistanssimning, vattenpolo, sportdykning och vattenskidor som han åkt mycket efter en ribbåt med 40 hk som han tidigare ägt. I slutet av 1960-talet tog han sina första seglingslektioner. Jag blev förälskad i segling sen första dagen, säger Martin. Han är också intresserad av att snickra och renovera och detta tillsammans med intresset för segling gjorde att han började planera hur han skulle kunna göra ordning på sin nyköpta båt. Jag ville göra ett nytt skepp av henne, säger Martin. Och under de 13 år han haft henne i sin ägo har han hunnit renovera och restaurera mycket. Bland annat förstärkt mastfoten, bytt fönsterramar och installerat ett nytt roder. Vid segling har styrningskvaliteten förbättrats med nästan 100 procent, nu svarar hon direkt och kan nästan vrida sig runt sin egen axel, säger Martin. Några framtida uppgraderinger är däremot inte planerade, han anser sig vara färdig och ha gjort allt som är nödvändigt. Även om Martin har kunnat göra mycket på egen hand har det kostat mycket pengar, men inte minst arbetstid att fixa till båten som han tänkt. Trots detta tycker han att det var värt all möda. Min båt är en av de vackraste restaurerade äldre segelbåtar som du kan hitta. I Holland är Albin Vega inte en jättevanlig båt, men den är däremot mycket populär och omtyckt. Den holländska Vegaklubben har omkring 180 medlemmar. Sen finns det, precis som i Sverige, ägare till Vegabåtar som inte är medlemmar. Martin har en hemsida som är välbesökt och det ser han också som ett tecken på att båtsorten är populär i Holland, men även på andra ställen i världen. Albin Vega är en av de mest kända äldre segelbåtarna i världen, säger Martin. Det bästa med Vegan anser han vara tjockleken på det S-formade skrovet i kombination med den långa kölen, som gör båten till en stark, pålitlig och bekväm segelbåt. Det är inte heller några problem för en familj, på upp till 4 personer, att ge sig ut på en seglats över en helg eller under en längre tid. Vegan har all den komfort ombord man behöver för en trevlig vistelse på vattnet och hon tar mig var jag vill och ser till att jag och min familj kommer välbehållna till hamnen igen, fortsätter han. Under åren som Martin ägt Vega 1681 har han satt sitt arbete främst och därför prioriterat bort längre seglatser till andra länder. Han och familjen har alltid uppskattat de kortare turer de tagit och många helger har spenderats på båten. Varje gång jag åkt till hamnen för att åka ut och segla så har det varit med en underbar känsla i kroppen, även om det bara handlat om en dagstur, säger Martin. Han tycker om känslan av att vara ute på vattnet och att få känna vinden i håret, att få uppleva den oöverträffbara friheten i att kunna åka var som helst samtidigt som man får vara omgiven av naturen. Är inte det ett stort privilegium?! Text: Maria Broberg Foto: Martin Oppermans Fotnot: Läs mer om Martin och hans Albin Vega 1681 på 4 5

4 debatt Dansk Vegaklub i fremtiden... I marts 2014 afholdt vi generalforsamling. En af de ting der blev snakket om var spørgsmålet, om kontingentet skulle til at indeholde en opsparing til Danmarks næste IFR om 8 år i Da jeg kikkede rundt på generalforsamlingen, var det svært for mig, at se hvem af de delegerede der skulle kunne lægge den energi som det kræver? Jeg var selv med til arrangere IFR Og det var rigtig mange fritimer der blev lagt i det. De medlemmer der mødte op til generalforsamlingen, vil jeg tillade mig at kalde for de aktive i klubben, og jeg undskylder mange gange, men jeg så ikke mange under Jeg tror at hvis klubben skal overleve som aktiv klub, så skal der yngre kræfter til. Jeg var til et møde i HOU, og der så jeg lidt yngre mennesker som måske kunne være en mulighed? Det leder mig frem til mit næste punkt. Skal klubben fortsætte i det meget traditionelle spor, med egen hjemmeside, bestyrelse og stadigt faldende medlemstal? I Norge har man allerede besluttet at hjemmesiden ikke mere opdateres. Eller skal vi prøve at fange de unge/yngre i deres eget miljø? Og så snakker vi fjæsbog (Facebook), og den næbbede Twitter. Presidenten for VODA, Mike Freeman, nævner også Facebook i et af sine indlæg. Kikker man på Vegabladet, så er 90% af teksten Svensk. Heldigvis forstår 60++ erne at læse Svensk, men hvad med den yngre generation af Danskere? Jeg ved de har svært Kunne man forestille sig en Nordisk Vega Klub? Hvor Sverige kunne være den samlende klub? ved at læse det Svenske sprog? Så hvis ikke snart der kommer lidt mere danskpræget tekst i bladet, så tror jeg også dèt snart slutter. I bestyrelsen er der gang i forslagene om vedtægtsændringer, så måske skulle man smide det hele op i luften og virkelig tænke ud af boksen. Kunne man forestille sig en Nordisk Vega Klub? Nordiska Vega Entusiaterne. Hvor Sverige kunne være den samlende Klub? Hvad nu hvis vi tog vores formue, Trött på din gamla dieselmotor? Gör det enkelt - Välj eldrift från esail! og donerede den til Den Svenske Vegaklub? Og Norge gjorde det samme? Rent medlemsmæssigt ville det jo ikke ændre noget. Bådtræf i sejlersæsonen er jo også en tynd kop the. De eneste to arrangementer der kan lade sig gøre i DK, er medlemsmødet i HOU og generalforsamlingen i Ishøj. Ændringen vil jo ikke forhindre os i at forsætte med to medlemsmøder. Den opmærksomme læser har måske lagt mærke til vores nye initiativ? Et forsøg på noget nyhedsmails-agtigt... Og har du endnu ikke modtaget noget, kunne det tænkes at vi ikke har din mail adresse. MEN men men, for at det ikke bare skal blive nogle fuldstændigt ligegyldige news, vil vi rigtig gerne have medlemmerne til at hjælpe. Skriv en mail til sekretaeren@albinvega.dk, når du har noget du gerne vil have formidlet. Så samler han det sammen. Det var lidt tanker om fremtiden for Dansk Vegaklub fra et 60++ medlem. Håber vi kan få lidt gang i debatten, og få fundet en løsning inden det er for sent. John Johansen V2106 Har du lagt upp din Vega i världsdatabasen Albin Vega Worldwide Database? Om inte, gör det gärna. Databasen grundades av dansken Lau Justesen 2007, och i dag finns närmare 400 Vegor från världens alla hörn registrerade. En databas för framtiden Ju fler som lägger in sina båtar i basen ju viktigare kan den bli för att samla världens Vegaflotta för kommande år. Lau Justesen berättar att det var en engelsman som först kom på idéen med databasen: Steve Birch (V-1703 Southern Comfort) fra den Britiske Vega klub kom op med ideen angående en database, for at indsamle info, anekdoter, data og fotos inden det forsvinder, mange af de oprindelige ejere forsvinder jo også løbende, så det er på høje tid at indsamle hvad der findes, säger Lau Justesen. Han efterlyser också foton och material från varvet i Kristinehamn: Jeg håber på nogle produktions fotos hvis der er en venlig sjæl der sender nogle fra værftet, også gerne udendørs fotos af værftet, Vegaén selv er jo gennem fotograferet på kryds og tværs, men selve stedet / værftet hvor de fødtes mangler. Idag läggs 2-4 nya Vegor in i snitt varje månad, men den takten bör kunna öka, om ni Vegaägare som läser detta och inte har båten i databasen, registrerar er båt på Sänd gerne med en bild av bättre kvalité än mobilen: Hvordan får jeg kunderne til at levere nogle bedre fotos??? Nogle gør. Men mange sender et forkølet mobilfoto, jeg redigerer gerne hvis der er noget at arbejde med. Send billedet ubeskåret og uredigeret, hvad serveren ikke magter at trimme og justere redigere jeg gerne, siger Lau Justensen. Laus Vega hedder Röde Orm (V-3358) och har en egen hemsida, där han visar sin renovering av båden, historik och mycket annat. Och när båten är renoverad og engang står færdig: Bliver det 1 max. 2 sæsoner her i Skandinavien, derefter går det mod varmere himmelstrøg, siger Lau. Vegor i WorldWide database Omkring 400 Vegor finns idag i databasen från dessa länder Danmark 56 Italien 8 Frankrike 2 Sverige 54 Irland 7 Spanien 2 Holland 48 Polen 7 Ukraina 2 England 44 Ryssland 6 Martinique 1 Tyskland 40 Schweiz 6 Australien 1 USA 39 Belgien 4 Venezuela 1 Norge 15 Ungern 4 Österrike 1 Finland 15 Grekland 3 Canada 12 Litauen 3 Gå in på: 6 Det började med att Åke, vår elmotor- och teknikexpert, blev tillfrågad om han kunde hjälpa till med att byta ut en uttjänt dieselmotor mot en elmotor i sin segelbåt. Åke tände på idén och. Läs mer på Miss Isle mest långväga Stephen Lane från Sydney i Australien är ganska nybliven ägare till Vega (609) byggd Miss Isle heter hon nu, men hette tidigare Hunk, och han vill gärna veta mer om 609:ans historia. stephenlane.wm@gmail.com Här får du hjälp att lägga in din båt/foto Näthjälp: Skriv ett brev med den info du vill ge om din båt och dig själv, som Veganummer, ägarnamn, hemmahamn, mm. Bildhjälp: Har du pappersbilder på din Vega, hjälper vi dig med att scanna in dem för databasen Skicka till: Anders Börgö, Sundstabacken 8, Stockholm 7

5 Resa Hvor du enn drar her i verden reis aldri til Dakar med båt Här kommer en varning till alla långfärdsseglare från Sigurd och Audhild Lorentzon: Reis aldri til Dakar. Efter ett mardrömsdygn i hamn och kronor fattigare lyckades paret lägga loss och fly hals över huvud... Dakar er den største havnebyen på Afrikas vestkyst, og de fleste antar vel at det er en trygg havn å besøke i våre dager. Vi besøkte den og fant ut noe helt annet. I mitt yrkesaktive liv (skipsbygging) bygde vi en hurtiggående havnebåt for havnevesenet i Dakar, en skikkelig «hitec». Havnesjefen, Eduard Sarr, og jeg ble fine venner under byggeperioden, men han ble like etterpå sparket eller manøvrert ut av sin stilling og vi mistet forbindelsen. Jeg ville gjerne finne han igjen og ikke minst se hvordan det sto til med båten. Ryktene ville ha det til at den lå i fjæra som vrak. Altså satte vi av sted fra Gomera (Kanariøyene) og sørover. Først ville vi innom Kapp- Verde øyene, men vinden var mer lagelig for å gå til Dakar først. Dessuten hadde vi et skadet vindror og trengte deler til reparasjonen. Altså, Dakar here we come! Vi burde nok gjort litt forarbeid først, og vi burde nok luktet lunta allerede da vi snakket med trafikkontrollen. Vi ble nemlig anvist plass ytterst på en øde pir tydeligvis beregnet på store skip. Havnesjefen selv (det sa han at han var) tok imot og sørget for å få tjoret oss fast. Så brøt helvete løs! Hvor de alle kom fra er en gåte, men de svermet over oss, trengte seg om bord og overøste oss med krav. Havnesjefen forlangte en personlig gave så jeg gav han Så brøt helvete løs! Hvor de alle kom fra er en gåte, men de svermet over oss, trengte seg om bord og overøste oss med krav Audhild til rors 400 nautiska mil vest av Vestsahara. En nordostlig storm hadde skadet vindroret. 20 Euro og syntes jeg var generøs. Han lo meg opp i ansiktet og forlangte minst 120. Vi endte på 70. Det likte han dårlig. Dagen etter kom han om bord igjen sammen med noen som Audhild oppfattet var sjefen hans. Jeg var på land akkurat da under eskorte av en «agent» for å prøve å finne utstyr for reparasjon av vindroret. Denne fyren ga seg til å formane Audhild om hvor viktig det var at vi ikke tilbød bestikkelser. Han som dagen før hadde presset oss for 70 Euro sto ved siden av og så fullstendig uberørt ut. Hele tiden hang både havnepolitiet, helsemyndighetene, diverse «agenter» og andre over oss med skrik og skrål. Alle skulle ha penger for ett eller annet eller tilbød/påbød forskjellige tjenester. De var mange og vi var bare to. Gjesteflagg? Bot for mangel eller kjøpe et til 100 Euro (gammelt, fillet og skittent med restene av en flaggline hengende på) Vi måtte ut med 50. Etterpå kom eieren og ville ha det igjen, det var nemlig stjålet fra han samme dag. Fenderplanke? Påbudt det også slik at vi ikke skulle skade betongkaia og ødelegge det tommetykke laget med svart spillolje og skitt. Men den gang ei. Fenderplanke hadde vi selv. Selgeren så tydelig skuffet ut. Helsemyndighetene var tre mann sterke: Desinfeksjonssertifikat? Trodde vi at vi kunne komme her og smitte havnen med farlige sykdommer? Men de hadde råd for det også: Arrest i båten som så ville bli desinfisert på vår regning mens vi bodde på land. Nå ble vi virkelig redde. Heldigvis var sjefen deres en jovial fyr med sansen for en bra handel. Hans nestkommanderende derimot, en høy radmager fyr som tydeligvis var stinn av et eller annet rusmiddel ville kjøre den harde linje. Aldri har jeg sett hatet så tydelig i slangeøynene som satt naglet i meg og aldri blunket. Sjefen tok avgjørelsen i saken og antydet at en rimelig sum i Euro egentlig gjorde samme nytte som en desinfisering. 60 Euro gjorde jobben, og vi har nå et rødt høytidelig dokument som bevitner at vi er desinfisert og smittefrie. Det dokumentet ville han først Dakars hamn. Vi ble anvist plass ytterst på en øde pir. Tidlig frokost i morgentåken mens vi venter på klarering fra trafikkontrollen. ikke gi oss, men vi fikk det da til slutt. Så var det vakthold om bord. Vakthold? Påbudt selvfølgelig, for uten vaktmann ville vi bli robbet og drept første natten slik et engelsk ektepar var blitt året før. «De kommer i båt om natten. Dere har ikke en sjanse!» Bare 50 Euro i døgnet. Vi krangler det ned til 30. Vaktmannen forsvant når mørket kom så vi skalket alle luker og holdt vakt selv. Det ble lite søvn. Samme kjøret neste dag. En vaktmann fulgte meg på land for å finne materialer til vindroret. Endeløse boder med skrap til vanvittige priser. Skitt og søppel. Trakasseringen ville ingen ende ta og vi ble mer og mer fortvilet. En av havnebåtene, en slepebåt, gjorde et nummer av å fosse forbi med bare noen meters klaring. Baugsjøen kastet oss nesten opp på kaia. Selv vaktmannen reagerte på oppførselen. Han snakket et lytefritt engelsk og bar preg av høy utdannelse. Vi gav han en liten påskjønnelse enda han rømte fra oss da mørket kom. Han var det eneste sympatiske mennesket vi møtte. Politiet tok alle våre papirer og skulle betales for å gi dem fra seg igjen, dessuten skulle alle (det var alltid mange av dem) ha gaver, og alle oppførte seg uvennlig og direkte truene. Vi fikk rasehatet, korrupsjonen og grådigheten midt i fjeset. Men vi ble etter hvert litt bedre kjent med sikkerhetssjefen i havna som holdt seg om bord hos oss mesteparten av tiden. Han viste faktisk et snev av anstendighet og hjalp oss gjennom det verste. Uten han ville vi vel ligget i Dakar fremdeles. Dette var en lørdag og vi satte oss fore å komme oss unna så fort råd var. Men alle kontorer var stengt, og noen utsjekk kom ikke på tale før ut i neste uke engang. Ingen kunne si når. Papirer og pass lå hos politiet og han med ansvar for utlevering var bortreist og kom neppe tilbake med det første. Havneavgiften fikk vi vite var på 150 Euro døgnet! Jeg hadde fått tak i en plankestubb fra en knust europall såpass at en nødreparasjon av vindroret var mulig (den måtte selvfølgelig kjøpes 20 Euro prutet ned til 5). Audhild og sikkerhetssjefen gav seg i vei i et vrak av en gammel Mercedes for å forsøke å få tak i papirer og pass og betale havneavgiften. De ble lenge borte og jeg ble mer og mer bekymret. Jeg hadde gjort alt klart og redusert fortøyningene til en tamp i hver ende slik at vi kunne komme fra i en fei, men vinden økte på og presset oss mot kaia. Bruk av spring var ikke mulig slik vi lå, eneste måte var å skyve baugen lengst mulig ut med båtshaken, gi full spiker og håpe på å gå klar av en diger fender som lå like foran båten. Vi har skikkelige båtshaker om bord, to stykker 2 meter lange av solid treverk, ikke disse ubrukelige tannpirkerne av plast man får kjøpt i butikken. Endelig kom Audhild og sikkerhetssjefen tilbake med papirene! Audhild hadde sjarmert politimannen på vakt og fått papirene utlevert uten å betale bestikkelse! (vi hadde ikke mer kontanter heller). Sikkerhetssjefen tok imot havneavgiften og skulle ordne dette for oss over helga etter hva han sa. Kvittering skulle vi få på e- 8 9

6 Resa Ile de Goree. Vi sørger for å få øya mellom oss og havnen så fort som mulig og gir på det vi har av både seil og motor rett til havs. post. (den kom selvfølgelig aldri) Nå var vi klarert for avgang. Men før vi gikk fra kai måtte vi ha tillatelse fra trafikkontrollen. Vi kalte opp på VHF og fikk beskjed om å vente. At noe ikke var helt greit forsto vi av sikkerhetssjefens nervøsitet. Tollvesenet hadde ikke vært om bord enda, og hvis de kom kunne vi bare glemme utsjekk med det første sa han. Ny oppkalling og ny ordre om å vente. Da kom en bil utover kaia i rasende fart. Jeg så den på langt hold og hjertet sank til bunns i Dakars havnebasseng. Så tok tollvesenet oss likevel! Etter instruks fra sikkerhetssjefen hadde vi brukt natten til å lage lister over omtrent alt som fantes om bord. Tollvesenet tok ikke bestikkelser sa han. De minste avvik fra listene ville bli bøtlagt og det ville bli inndragelser. Det manglet ikke på grundighet der i gården! Men det var ikke tollvesenet som kom. En mann hopper ut av bilen og roper at vi må komme oss vekk før det er for sent! Dette gjentar han flere ganger. Sikkerhetssjefen jager også på blås i trafikkontrollen! Inn med tampene. Jeg stikker baugen ut mot vinden det jeg er kar om, og Audhild gir på det som er av motorkrefter. Vi skjærer klar av fenderen så vidt det er og setter kurs for havneinnløpet ikke for fort ikke for sakte. Utenfor havnen ligger en øy med en gammel festning, Ile de Goree. Vi sørger for å få den mellom oss og havnen så fort som mulig og gir på det vi har av både seil og motor rett til havs. 10 En båt kommer fossende etter oss. Den viser seg til vår lettelse å tilhøre fiskerioppsynet og skal en annen vei. Men vi følte oss ikke trygge før mørket kom og lysene fra Afrika langsomt sluknet i natten bak oss. To døgn etterpå bommer vi nesten på Ilha do Sal etter å ha slurvet med navigasjonen utslitte som vi var. Etter et par netter ulovlig for anker ved Santa Maria øst på øya for å få roet oss ned (frokost av stekte flyvefisk) og stelt oss litt seiler vi inn på havna i Palmeiro. Palmeiro er «port of entry» og etter å ha ankret går jeg i land for å finne havnekontoret, men der bryr Da kom en bil utover kaia i rasende fart. Jeg så den på langt hold og hjertet sank til bunns i Dakars havnebasseng. Så tok tollvesenet oss likevel! de seg bare om kommersiell trafikk. Jeg kan jo prøve meg hos politiet. Utenfor havnekontoret står en politimann. Han snakker bare portugisisk, men smiler vennlig og tauer meg med og inn på et nakent rom med to stoler og et bord, antagelig byens politistasjon. Der smeller han et stempel i passene, innkrever 2 (to) Euro og ønsker oss et hyggelig opphold. Og det ble det: Ingen korrupsjon, smil og vennlige mennesker, nesten ingen kriminalitet. Få spor av stor velstand, men ikke av det motsatte heller. Vi ble lenge på Kapp-Verde øyene. Et døgn og fire timer i Dakar kostet oss i overkant av 500 Euro nesten alt vi hadde av kontanter. I tillegg måtte vi kaste flere fortøyningstau fordi de var så tilsvinet av oljesøl at to døgns dorging etter båten ikke fikk dem brukbare igjen. Fenderne var så innsauset at vi måtte pakke dem i søppelsekker og siden skrape dem med kniv og vaske dem i løsemiddel for å få dem så noenlunde rene. Og båten! Tilsvinet av sot og støv og av skitne sko og klær på dem som tok seg til rette om bord. Skutesiden som vendte mot kaia var svart av oljesøl. Vi drev med vasking og rengjøring i ukevis. Min venn, Eduard Sarr fant jeg selvfølgelig ikke slik forholdene var, men vi hørte at han var ansatt i et lokalt rederi. Havnebåten visste ingen vi spurte noe om, men de hadde hørt navnet. Ikke prøv å sjekke denne historien. Gjør du det vil du få vite at intet skip ved navn «Exodus» besøkte Dakar havn den 21. og 22. januar Sikkerhetssjefen fortalte at vi ikke ble registrert, og at bestikkelser og avgifter ville bli fordelt mellom havnefunksjonærene etter en etablert fordelingsnøkkel. Hvor du enn drar her i verden, reis aldri til Dakar med båt! Audhild og Sigurd om bord på S/Y Exodus Vår Vega 3237 Strega kjøpte vi i 2000 og solgte i Vi tenker på henne med stor glede. Dessverre syntes vi hun var litt liten for langfart så vi kjøpte drømmebåten, S/Y Exodus, en Fantasi 37,fra Vegan en äkta veteran Grattis alla Vegabåtseglare nu äger du inte bara en klassisk Vega, utan också ett musieföremål. Sedan i år har nämligen Museiföreningen Sveriges Fritidsbåtar, i dagligt tal kallat Veteranbåtsföreningen, bestämt sig för att även den första generationen plastbåtar som konstruktör Per Brohälls Vegor och Viggar ska klassas som veteraner och därmed välkomnas att gå med i föreningen som har mottot: vårda, värna och visa det svenska båtarvet. Veteranbåtsföreningen startade i början av 70-talet några år efter att det stora skiftet från trä till plast påbörjats med det uttalade syftet att bevara de gamla träbåtarna. Och nu, snart ett halvt sekel, anser föreningen att tiden är mogen att även Vegorna ska ses som veteraner. De skriver: För inte särskilt många år sedan var det enkelt att definiera en veteranbåt det svenska träbåtsarvet. Men allt flyter och gränser i tiden följer med flödet. Åren ilar Nytt båtkapell till denna säsong. Vi har kapellen du behöver snabba leveranstider. Tidningen Veteranbåten nu också för Vegaägare. förbi och den moderna glasfiberarmerade plast som en gång revolutionerade båtlivet och av många sågs med oblida ögon - har idag ett halvt århundrade bakom sig. Därför är det naturligt att idag dra veteranbåtsgränsen gott och väl hitom plastbåtarnas genombrott under 1960-talet. Anders Börgö Berserk II till salu Norska Vegan Berserk II som gjorde en spektakulär rejse till Svalbard och Ryssland i början av 2000-talet är till salu på Finn.no. För kroner är hun din om om hon inte redan är såld när denna tidning kommer ut vegor till salu på Blocket.se 40 Vegor var utbjudna till försäljning på svenska Blocket.se i slutet av maj. Prisspannet var mellan kronor, med ett medianpris på kronor. Sjövattenpump JP F35B-9 komplett 2 195: :- Servicedelar till Lombardini, Volvo, Albin, Yanmar motorer. Nya fönster med aluminiumramar. Mastbalks förstärkning, Albinventiler 2000-talets dieselmotorer. Det självklara valet för båtägare med höga krav på komfort, prestanda, säkerhet och miljöanpassning. Handla direkt Tfn +46 (0) info@vegamarin.se 11

7 NOSTALGI LasseLundin har vårdat denna segelbåt mycket ömt och som i dag kan anses vara i mycket gott skick med komplett originalrigg, med glasfiberarmerad mast samt bom och spinnakerbom i trä. Segelstället är i gott skick och i garderoben ingår en helt ny spinnaker. Motorn är som det skall vara en Albin O-21, som är totalrenoverad. Skrovet är indränkt med linolja inifrån vilket gör henne mycket tät och fin Lennart Andreasson som också tagit alla bilderna Nu kan Ur-Vegan bli din! Ur-Vegan nr 1 är till salu. Lasse Lundin från Smygehuk har ägt båten de senaste 10 åren, men på grund av sjukdom kan han tyvärr inte längre behålla den. Spekulanter finns: problemet är att de bara vill åt den helrenoverade originalmotorn Albin 021. Och Lasse Lundin vill absolut inte att båten skrotas utan istället bevaras för eftervärlden: Hon är ju ett stycke kulturhistoria. Så jag hoppas att någon som förstår värdet vill ta hand om henne, säger han. Sjöhistoriska museet var förra året intresserade, men sedan fick de inte anslag nog att bygga ut utställningslokalerna så det rann ut i sanden. Båten är i gott skick, enligt Lasse. Allt dåligt trä är utbytt, renoverad invändigt, Bra segelställ, lite puts utvändigt behövs. För kronor kan Ur-Vegan bli din. Ring Lasse på Anders Börgö Alla Vegors moder... Ur-Vegan byggdes hos Karl-Erik Andersson på Nötesunds varv på våren Under sommaren provseglades och testades pluggen flitigt och deltog bland annat i Skaw Race. På träskrovet göts sedan en form i plast för fortsatt produktion av de närmare båtar som byggdes och idag finns runt om i världen. 13

8 Manövrering Så får du styr på din bång styriga båt Vegans svaga punkt är som vi alla vet att hon beter sig lite som hon själv vill när du vill lägga till... Vegaen har propellen aktenfor og over roret. Det er det neimen ikke mange båter som har. Det er smart på flere måter - sett fra et seilbåtsynspunkt, men fra et motorbåtsynspunkt er det veldig lite smart. Et eksempel: Som nybakte Vegaeiere og med vanlige båters manøvreringsegenskaper godt innarbeidet - stimer vi inn på havna i frisk motvind. Vi nærmer oss brygga og sakner farten til nesten null. Nå skulle man normalt kunne styre på propellstrømmen og legge henne pent inntil med null fart. Men den gang ei! Hun reagerer hverken på ror eller motor og kaster seg 180 grader rundt før vi vet ordet av det. Det skjedde lynhurtig. Jeg ble skikkelig overrasket, kanskje nesten litt redd. Ingen «vanlige» båter reagerer slik. Det må nevnes at jeg enda ikke hadde sett en Vega på land og ikke visste at propellen sto på «galt» sted. Ikke så rart at Vegaen har ord på seg for å være en vanskelig dame når hun skal manøvreres for motor. Det har flere ganger vært skrevet om dette i «Vegabladet», men merkelig nok det er problemer under akterovergang det skrives om. Hallo! Hvilke problemer? Akterover reagerer hun akkurat som alle andre langkjølbåter som har roret hengslet til akterkant av kjølen. Hun kaster hekken den veien propellen dreier akkurat som alle andre, og hun styrer elendig ved akterovergang - akkurat som alle andre. Så hva er det som er uvanlig med det? Nei, det er under forovergang hun skiller seg ut som allerede forklart. Med en «normal» båt med propellen foran roret kan man styre på propellstrømmen ved null hastighet og for eksempel snu båten rundt sin egen akse. Å gjøre slik med en Vega er så umulig som det kan bli. Hun må først ha fart, etterpå kan hun styres! Alle båtfolk vet jo (?) at båten deres har en «havneside» som man hvis mulig alltid legger til kai: den siden hun kaster hekken til når man «slår bakk». Man går sakte mot kaien i en vinkel på 30 til 40 grader. Når baugmannen hopper i land fra baugen eller kaster tampen, drar man akterover «slår bakk», og båten stopper mens den svinger hekken inntil brygga. Bare vær obs på at båten dreier rundt senter av lateralplanet og derfor samtidig svinger baugen utover. Det er derfor at baugtampen helst bør være i land før man slår bakk. Her oppfører Vegaen seg nesten akkurat som andre båter, hun må bare ha fart hele tiden slik at man ikke mister styringen. Hva gjør man så hvis man av en eller annen grunn må legge til med «gal» side? Med Vegaen må man prøve å gå inn med minst mulig vinkel, eller helst tangere kaikanten midt i en krapp sving utover. For når man slår bakk vil hun kaste hekken ut fra kai, men er hun i rotasjon riktige veien, altså allerede i ferd med å kaste hekken riktig vei, motvirker dette kreftene fra propellen, og med litt hell og dyktighet legger hun seg pent til. Med en «vanlig» båt er det vesentlig enklere. Vinkelen mot brygga bør ikke være for stor og farten lavest mulig. Roret legges over til ut fra brygga, man gir et «spark» forover med motoren slik at hekken kommer i sving rette veien. Så slår man bakk. Man kan gjøre noe lignende med Vegaen - hvis man tør. God fart, fullt ror utover. Få sving på hekken og slå bakk. Kan hende det går bra! Så var det å komme fra kai igjen. Å bruke spring på en Vega er omtrent umulig. Ettersom båten ligger stille er jo roret virkningsløst uten hjelp av propellstrømmen. Man får hekken litt ut, men ikke nok selv i vindstille, og ligger man med «riktig side» til kaien og slår bakk svinger hekken inn igjen med det samme og man er like langt. Feil side til kai virker kanskje litt bedre, men stikk heller baugen ut med båtshaken, gi på forover og styr. Hvorfor er det slik at propellens dreieretning har så mye å si for hvordan båten oppfører seg når man slår bakk? Det finnes flere forklaringer på dette fenomenet. Trångt, trångt, hur ska det gå?... Den riktige er denne: Propellen setter propellstrømmen i rotasjon. Ved forovergang spiller dette ingen rolle (bortsett fra at det betyr tap av energi) Ved akterovergang kommer derimot denne roterende propellstrømmen inn under båten. På den siden der propellbladene svinger oppover dannes det overtrykk. På motsatt side der bladene dreier nedover dannes det undertrykk. Det skyves altså på den ene siden og dras på den andre, og hekken kastes til siden som logisk er. (På moderne båter med flate seksjoner i akterskipet og langt mellom propell og kjøl er denne effekten sterkt redusert) Når så båten tar fart akterover overtar andre krefter etterhvert. Er det vind, (det skal ikke mye til) setter den båten i rotasjon. Kreftene er størst forut der masten og en opprullet genua gir stort vindfang. Båten svinger derfor hekken opp i vinden (eller mer korrekt: forskipet driver av) Med litt fart akterover og med rikelig plass rundt seg kan man få båten til å skjære etter roret, men ikke regn med det hvis det blåser litt. I stille vær går det kanskje på et vis, men det blir mye slinger i valsen, og når hun først får sving på skjæringen gir hun ikke opp så lett. Med andre ord: Under gang akterover skiller ikke Vegaen seg det minste fra andre langkjølede båter med roret hengslet til kjølen. Evnen til å snu hekken mot vinden kan man utnytte til sin fordel på flere måter. Eksempelvis til å ligge nesten helt i ro med hekken i vindøyet uansett hvor mye det blåser. Man bør være litt forsiktig med å gå fort akterover med en Vega. Roret er stort og uten balanse. Rormomentet blir også stort og kan rive rorkulten ut av hendene dine. I så fall smeller roret i borde, og ettersom det ikke er rorstoppere kan det kile seg fast. Jeg har hørt at det har hendt. Når man har erkjent alle disse særegenhetene, kan man bruke dem aktivt til sin fordel. Det er utrolig hva man får til av kompliserte havnemanøvrer bare man vet hva man gjør og hvorfor man gjør det. Hovedregelen for en Vega er altså: Hold fart på båten! Da kan du nemlig styre. Jo mer vind, jo mer fart! Hold deg til lovart i fall du må stoppe slik at det er plass når forskipet driver av. Er det for liten plass i le smeller det uansett hva du ellers gjør. Å snu med sidevind og når plassen er mindre enn båtens svingdiameter høres umulig ut, men det kan gå helt greit. Slå bakk slik at hun legger seg på tvers med hekken mot vinden. Bakk så langt akterover som det er plass til. Nå er halve svingen allerede gjort. Så full motor forover og roret i borde. Det gjelder altså å få henne i fart fortest mulig. Svingen kommer i gang med det samme og blir så krapp som mulig. Du ser snart om svingen vil bli krapp nok. Blir den det ikke er det bare å trekke seg, men det må gjøres tidsnok, altså full motor akterover til du er tilbake der du startet. Så får du finne ut hva du skal gjøre siden. Det sikreste jeg kan komme på er å få festet en tamp i ett eller annet til lo og ligge i ro til forholdene bedrer seg. Heldigvis veier ikke Vegaen så mye og vindfanget er beskjedent, og er man to og har skikkelige båtshaker klarer man ofte å snu båten med håndmakt bare det er noe å hake seg fast i. Med en «normal» båt blir snumanøveren mye enklere. Man starter på samme måten med hekken mot vinden. Når man så gir på forover begynner båten å svinge før den tar fart. Og ved vekselvis for og akterover snur den rundt sin egen akse mens roret hele tiden ligger samme veien. Det trenges som regel en «tung hånd» på spaken og rask veksling. Med «Exodus» snur vi på båtlengden pluss en meter eller to. (Og da hun har SB som «havneside» snur hun raskest til BB) Noe slikt er umulig med en Vega. Å snu i motvind er nesten altfor lett med en hvilken som helst seilbåt. Vinden snur båten rundt dens egen akse aldeles gratis: Vend baugen litt unna vinden den veien du ønsker å snu henne. Stopp helt opp og hun snurrer rundt av seg selv, bare sørg for at forskipet har plass nok når det svinger rundt. Og gir du henne et spark akterover når svingen er kommet i gang går det lynhurtig. Hva så med å snu i medvind? Med Vegaen er eneste mulighet en U-sving hvis det er plass til det. En «normal» båt snur man på samme måte som beskrevet tidligere, men snu rette veien for å utnytte hekkslengen maksimalt (havnesiden utover) Det går fint bare vinden ikke er for sterk. Men er det da ingenting som er bra med Vegaen? Først må jeg jo si at dette med havnemanøvrering riktignok kan være litt kinkig, men det er egentlig av totalt underordnet betydning. Man lærer seg fort. En seilbåt skal måles etter hva båten er god for på havet og om den kan gi sitt mannskap nok sikkerhet og komfort der. Det kan Vegaen stort sett, og det lille som mangler er lett og billig å rette på. Det er ikke for ingenting at så mange Vegaer er på langtur. Jeg har kjent mange båter, men i sin klasse (størrelsesmessig) tror jeg vi skal lete lenge etter noen bedre. I den tiden vi eide «Strega», (Vega nr. 3237), seilte vi under alle forhold, og vi følte oss aldri utrygge på noen som helst måte. Etter å ha vent oss til hennes aparte havnenykker og lært å utnytte dem, syntes vi faktisk at det gikk helt greit med det også. Vi ser henne fremdeles nå og da. Astrit steller pent med henne, og «Strega» ser ut som om hun kom fra verftet i går. Jeg lurer på hvordan en moderne billigbåt vil se ut om 40 år? Sigurd Lorentzen 14 15

9 möte Yrvind mötte Vegaklubben Träffar du inte bör missa Svenska Vegaklubbens årsmöte den 8 mars genomfördes i år på mässan Allt för sjön i Stockholm. Världsomseglaren Sven Yrvind förgyllde mötet med berättelser från sina eskapader. Och eskapaderna är många med hans specialkonstruerade små farkoster. I Svens berättelser finns alltid ett genuint egensinnigt tänkande vad som är rimligt och bäst i olika situationer när naturens krafter tar vid till sjöss på världshaven, och han visade många intressanta bilder från sina äventyr. Och på en timme kunde han ge hurtfriska glimtar från sin barndom och sina udda båtprojekt. Han åtog sig Yrvinds Atlantsegling med Grahns Vega finns fortfarande på lager för nyfikna bokmalar... bland annat att följa med på en seglats med Thomas Grahn i Vegan Maja från Hunnebostrand till Florida som rådgivare. En häftig färd med incidenter. Detta äventyr blev underlag till boken Den unge den gamle och havet från Vi på mötet blev nyfikna och han gav oväntade svar på våra frågor. Fleming Falkenstad Svenska klubben räknar med att ordna ett par träffar sensommar/höst som vi hoppas kan intressera Vegaseglare. Bland annat: l Företaget E-sail har lyft ut den gamla förbränningsmotorn och vill att vi ska sätta in elmotor i våra båtar. Funkar det verkligen? Vad kostar det? Verkningsgrad? Vi träffar företagets grundare för att räta ut frågetecknen med ett elmotor-båttest. l Sjöräddningen i Stockholm har flyttat till nya lokaler och har nu sin hemmahamn vid Hammarby Sluss. Vi tittar på resque-båten och den nya räddningsstationen och får inblick i verksamheten. Tid & plats för de planerade träffarna är inte klara. Men håll utkik på hemsidan och i nästa nummer för mer info... Anders Börgö Dags för en ny vimpel? Ring eller maila Lars Emell så fixar han en ny för bara 133 svenska kronor med porto. emell@telia.com tel: mob: Jag har egen tillverkning av mastbalksförstärkningar, kapellbågar mm. Har även en del begagnade delar till Albin och Volvo Penta. När det gäller reverseringen har jag både delarna och kunnandet så ring och prata reversering. Jag gör även reverseringsjobb. Jag lämnar 10 % rabatt på mina priser på mastbalkförstärkningar och kapellbågar till Vegaklubbens medlemmar. (uppge ditt medlemsnummer när du beställer) Även kapell av högsta kvalitet har jag bra priser på. Lars Roxström.info@clearwatermarine.se Besök vår webbbshop!

10 två Seglarvänner har gått bort Sven Johansson från Hudiksvall har ankrat för gott Sven och hans livskamrat Marianne var trogna eskaderdeltagare på ostkusteskadrarna. I sällskap med Sven hade man alltid roligt, hans humor var alltid med. Jag glömmer aldrig när vi satt i bastun på Utö. Andra seglare kom in och snacket kom igång, om vilka svåra väder de hade varit ute i. Vilka stora höga vågor det hade varit och vilka duktiga sjömän de var. Till sist tröttnade Sven på skrytet och sa på sitt mycket lugna sätt: När jag gick traden på Nordsjön svepte sjön bort livbåtarna på sjätte däck, det var vågor. Då blev det tyst i bastun. Sven hade varit till sjöss. Han tyckte det började bli larvigt. Sven blev 72 år. Jag kommer att sakna Sven och Marianne på våra träffar. Jan Skoog V 1959 Tor-Björn Tesch har lämnat oss Vår styrelsemedlem och redaktör för Vegabladet Tor-Björn Tesch har avlidit efter en tids sjukdom. Tor-Björn medverkade i styrelsearbetet, klubbarrangemangen och var mycket engagerad i innehåll och förnyelse av Vegabladets utformning. Han deltog med sin Vega 1895 Molly i vår eskadersegling så sent som sommaren 2013, men under hösten tog sjukdomen över. Vi saknar dig Tor-Björn. Svenska Vegaklubben ALLT I DEN HÄR ANNONSEN ÄR GRATIS. Så mycket pengar som möjligt ska gå till att rädda liv. Och så lite som möjligt till administration och andra omkostnader som till exempel reklam. Det är målet för Sjöräddningssällskapet. Vi får nämligen inga bidrag av staten utan litar helt på gåvor och frivilligt arbete. Ett bra sätt att stödja oss är att bli medlem på sjoraddning.se. Du kan också ringa eller sätta in en slant på pg Även om den här annonsen är gratis, behöver vi pengar till allt från bränsle och reservdelar till utrustning och utbildning. 18 Till salu / for salg/ til salg Vega nr 3279 i bra skick Byggd Tre ägare. Motor MD7A. Stor, kryss och rullgenoa, spinnaker. Sprayhood, logg, Silvakompass, Ebersprächer. Stålvagga och täckpressening. Ligger i Haverdal. (mellan Falkenberg och Halmstad) Ring: Pris: kronor. Till sist När du håller det här numret i din hand har segelsäsongen börjat på allvar. För er sugna på regatta som inte fått ändan ur finns också fortfarande en chans att anmäla er till den internationella regattan i Landskrona i juli. Alla er andra önskar vi friska brisar och lugna natthamnar med milda sommarnätter. Gennakerpeke, typ Hammax komplett för Vega. Bogsprötet består av två stänger, som är ledbart förbundna med varandra. Det fästes på däck med två fästtappar. Bogsprötet kan förskjutas förut eller akterut på fästtapparna. I sitt förliga läge låses bogsprötet automatiskt vid fästtapparna, se bilder; 450:- Ring Fleming Falkenstad: Enkelt, snabbt att hantera, starkt och stabilt, tar liten plats då det ej används. Seil Spilere (grøn/hvid) og 2 Genuarer er billigt til salg (kun lidt brugte) Henvendelse: erik@leopold.dk Folesletten Vedbæk Den som missade debattinlägget Dansk Vegaklub i fremtiden.. på sidan 6 tycker jag ska bläddra tillbaka och läsa John Johansen text. Han pekar på ett problem som bara kommer att öka i framtiden. Medelålderna på Vegaklubbarnas möten är Om klubbar, webb och tidning ska leva vidare måste en yngre generation ta över stafettpinnarna. Ni unga har redan börjat bemanna de idag prisvärda båtarna. Nu vill vi gärna ha fler engagerade i klubbar och vår tidning, hör av er med ideer om hur vi ska lotsa Vegan in i framtiden. redaktör anders börgö 19

11 VEGABLADET,, Ingen fara. Jag kan vartenda grund häromkring.,, Säger du sådär ibland? Då är du inte ensam. Och förmodligen har du bra koll på dina hemmavatten om inget oväntat inträffar förstås. För även en rutinerad båtägare kan få problem till sjöss. Motorn kan stanna, din GPS kan visa fel, du kan bli sjuk eller helt enkelt bara vara lite ouppmärksam ett ögonblick. Därför är det smart att vara medlem i Sjöräddningssällskapet, även om du är mer eller mindre uppvuxen på havet. I medlemskapet ingår nämligen vår förebyggande utryckning för hela familjen. Det innebär att vi kommer och hjälper till när det behövs, långt innan det blir någon akut fara för livet. Vi är den enda organisationen i Sverige som är helt inriktad på sjöräddning. Att rädda liv är vår viktigaste uppgift. Och vi gör det ideellt, utan bidrag från staten. Tack vare välutbildade frivilliga sjöräddare kan vi ha jour dygnet runt längs hela svenska kusten och i de stora sjöarna. Men för att kunna fortsätta behöver vi ditt stöd. Ge ett bidrag eller bli medlem på sjoraddning.se. Eller ring och prata med oss. Frivilliga sjöräddare sedan Dina pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.