Bergvesenet rapport nr Intern Journal nr Internt arkiv nr Rapport lokalisering Gradering

5(4 Bergvesenet Postboks 3021, 7002 Trondheim Rapportarkivet Bergvesenet rapport nr Intern Journal nr Internt arkiv nr Rapport lokalisering Gradering BV 3965 Trondheim Kommer fra..arkiv Ekstern rapport nr Oversendt fra Fortrolig pga Fortrolig fra dato: Tittel Sammenstelld beskrivning øver "Avesta IV A/S Knaben Molybdaengruber, Norge." Forfatter Eriksson, Walfrid Dato Bedrift 30.06 1970 Aesta Jernverks Aktiebolag Knaben Molybdengruber A/S Kommune Fylke Bergdistrikt Kvinesdal Vest - Agder Vestlandske 1: 50 000 kartblad 1 250 000 kartblad 14193 Fagområde Dokument type Forekomster Historisk Råstofftype Malm/metall Emneord Mo Sarnmendrag Rapporten gir en fyldig historisk oversikt over driften ved Knaben.

AVESTA TERNVERKS AKTIEBOLAG Postadress 774 01 AVERTA Telegramadress JERNVERKET, AVESTA Telefern 02213-54600 Telex 7535 DISPONENTEN Vår mtemne VD/bf Datum 30 juni 1970 A/S Knaben Molybdaengruber 4476 KNABEN GRUVOR Norge Er referens Härmed får vi som gåva översanda den av forre disponenten vid Avesta Jernverk, Walfrid Eriksson, sammanställda beskrivningen över Knaben "Avesta IV A/s Knaben Molybdaengruber, Norge". Vi hoppas den skall vara av intresse att införliva med Knabens arkiv. Med vånliga hålsningar AVESTA JERNVERKS AKTIEBOLAG Carl Einar Lenngren NAcy-r-TAT- r 3JUL1970 Ai s-j M. AJA 552

Inkd av aktiema'oriteteni A S Knaben Mol bden ruvor. Anvdndningenav molybden som legeringsmetallinem järnhanteringen var tidigare bcgrdnsad till ett fåtal verktygs- och konstruktionsstål. Genrm introduktionenav molybdenlegeradesyrafasta stål under 1920-taletökades hastigt förbrukningenav molybden. Sammansdttningenav dessa kvaliteter dr i regel austenitisktrostfritt material med tillsatser av molybden, varierandemellan 1,5 och 4,5 %. Kromlegeraderostfria konctruktionsstålmed tillsats av cirka 1 % Mo har funnit användningvid tillverkningav fartygspropellrar och andra konstruktioncdetaljermed anspråk på hållfastighet och motstånd mot korrosionsangrepp. Ar 1926 igångsatteavesta leveranser av molybdenlegeratsyrafast material till kemiska industrier, i bdrjan fdreträdesvis cellulosaindustrin. De gynnsamma resuitatenav de fdrsta leveransernamedförde en snabbt dkad efterfrågan och i detta sammanhanguppkom problemet att säkerstailaleveranser till Avesta av erforderligakvantiteter molybden. Detta prøblem fdranledde JohnSonkoncernensledning att undersdka mdjligheternafdr betryggandeleveranser av molybden. Molybden fbrekommerofta i sammanhangmed andra sulfidmalmer, men oftast dr koncentrationenalltfdr låg fdr att malmen skall kunna ekonomiskt tillgodogdras,i Sverige har ett flertal fyndigheter undersdkts,men hittills har ingen visat sig ekonomiskt bearbetbar. Vid den tidpunkt då Avesta igångsatte tillverkningenav syrafacta stål bearbetaaes i ndmnvård omfattning endast två fyndigheter i den fria varlden, namligen Climax i Colorado och Knaben Gydnorge. Under årens gång har nya fyndigheterupptdckts och bdrjat bearbetas i såval Colorado com i Mexico och Canada. I det senare lehdet med nju fyndigheter i Britich Col:mbia under utbyggnud beraknas produktienenkomma att uppgå till 6.000 å 7.000 ton metallisk Mo per år. Hdrtill kemmer utvinning från de fyndigheter i Quebec som dr under utbyggnad. bnder sbnere årtiondlrnhar utvinningen av Mo52 som biprodukt - vid extraktionenav kopparmalm dkat starkt i omfattningi såvål FJrenta Staterna soffli Cenada och Chile. Av de cirka 40.000

- 2 -- ton metalli2kt io, som fdrbrukadcs i den fria varlden under år Y964, levercradtts inte mindre dn eirka 40 av koppargruvorna. affag,ade utirag ur Lidekriften 'WfuING JOURNAL fhr april er ;JoHh Li av den nuvarande Jituationen på världsmarknaden fer malveden. 'rot2 dct tat r Jtnarc artionden Jkadt antalet produktionscåhet,-r, ar rihr ndrvarande tillglngen pa molybden mycket irgrdndnd ricet på vfirldsmarknaden hbgt. Det beraknas -mellertil, att hni2tituationen upph5ra inom dut n;:intadt, aret d2 nya produktiensenheterna kommit 1 full drift. 4, tirrn Uvun am rh.141ngan pi drldnmarknahlen kulle bli riklig det lika åhgtlaget fur Ave.,:te att ha leveranserna -sdker-,2t* I W.,t ;1"fl. Pro2uktianen uch feradl,jningen på vdrldsmarknaden dr ndmligen nt.=act pi'l elt, fatnt hand r awd kontroll ever leverander,.. och dris, Y. k4t. 4" Pr 1321 yppadu hig Ltt tillfmu fbr johnenkoncernen att fhr- varva aktiumajurlteten I A/:-: Knaben Molybdtngruvor...,, i,t, r. 4 r,l!jr i Knati 4 C irt :tuet.helm, frartrddde då som ombud, hutå: aktledl;ar-, sum ferklarat sig villiga att 1, Av 2c reieg5rat.:ar ter vagkamh, Lun i Knaben som utarbetats 41, av ftarlildnu nt5r(ti A. Th. ;-verro och nnvarande direk- _ Hrrt, Aage Onsid'ua,n tro:t.>nr att molybatnglans upptdektad i w 1 1-171Il-U.:1,-A, men att mineralet då uppfetthdcs 002 Jraflt. Fert 1R1r identifierades mincralet som fl; rt. :tol:tn2-hglans. I. ear:a2, av t a ei 'ndtrna pa.c.habrrn f5rsta ferht! 41virta!tht;:ncer.sHrans och h r»irsth txportyn, nir fflt.tand( I tj i il li i, åy2.. rtrmdr 18'; och till ctt pri ;tv Itt101' L,Itthu vtd. Knabcn I. ', -hr la01 thrsati grdych till 2r i rha2 12ka notagr.t, int Blackva.11cPi vlept. CntTeirt!ft[t)h Utd., Liw.cpcol, 17.3r eirka 270.000 trflun, v n..te tdy, c Lif )17. 1913 lh S.rs11 1X;r,Li, t fl t 1,411, itlf:yal enmelt Lairh, êc ru., Sheffitld, ni!,3 rtn: t drrt nybiliadc Pir.A:41 rksh,r1,holyital2tah,n hrtstlaria" med htt aktiekapital.av renn y nyh ilt ;;LI; Uwd,. n.garu

-3- Aktiekapitaletutdkades samma år till 3.605.000kronor i samband med dvertagandetav A/S OrnehommenMolybdengruber.Det senare fdretagetkom aldrig i drift fdre eller efter dvertagandetk' År 1925 nodskrevs aktiekapitalettill 1.362.740 kronor, fdrdolat på: 22.288 stamaktierh 10 kronor 113.986 preferensaktierà 10 kronor eller sammanlagl 1.362.740kronor. Detta aktiekapitalår sedan dess ofdråndrat. lik Fdrhandlingarnagenom direktdr Robbert ledde till en dvernskommelse den 16 augusti 1929, enligt vilken Firman A. Johnson & Co fdrvärvade: dels Centralbankunsfdr Norge, Oslo, fordran hos Knaben rititskakronor 1.073.668,85 plus rdnta från den 31/12 1928, norska kronor 88.372 01 Sammanlagt kronor 1.162.040,86 dels två tredjedelarav aktiestockeni Knaben = 14.858 stamaktierrch 75.991 preferensaktier fdr dels ett fixerat belepp av svenska kronor 360.092:- dels driftsvinstenfbr år 1929 års rdrelse svenska kronor 66.000:- dels provision 22.000:- eller sammanlagt svenska kronor 448.000:- Den 27 juni 1952 dverldt Firman A. Johnson & Co sin fordran hos Knaben på RuderiaktiebolagetNordstjernanper den 31 december 1931, uppgående till svenska kronor 1.176.872,25vilken fordran senare dverfdrdes på Avesta. fg-s= Det ovan angivna aktleinnehaveti Knaben, sammanlagt 136.274 st dverldts den 26 juni 1965 av GeneralkqnsulAxol Ax:n Johnsons sterbhus till Avesta JernverksAB fdr ott prl'sav kronor 7,25 per aktic eller sammanlagtkrenor 987.986,50. Enligt koncessionsvillkorenkunde vid tiden fdr fdrsta aktickdpet endast två tredjedelarav aktiestockenfdrvarvas av utldndska medborgare elfer fbretag. Denna bestdmmelseupephdvdesfdr Knabens vidkommande enligt resalutionav den 22 juni 1955. Kopior av såvål denna resolution som vid olika tidpunktermeddelade allmanna koncessionsvilikorfdr Knoben bifogas. Med stdd av nvannamnda resolution, som innebdr medgivandu fbr Knabens aktiedgare att avyttra mer ån sammanlagt 2/3 av aktiestocken till utlåndsk kbpare, igångsotte Avesta inkdp av aktier i Knaben, huvudsakligenfr[inmindr\ aktiedgar:,och med hittilis uppnatt resultat:

- 4 Ar Antal inkoptaaktier Inköpspris Svenska kronor 1955 23320 64.045,67 1956 7984 55.118.78 1957 66 453,22 1958 129 859,30 1959 2523 17.920,01 1960 236 1.580,01 1961 300 2.179,50 36558 142.156,49 Med dessa kbp uppgår Avestas aktieinnehavi Knaben till sammanlagt 127.407 st, motsvarande 93,5 % av akticotocken. Knabens molybdengruvordro beldgna i Kvinadals kommun, Fjotlands herred, Vestagder Fylke, Sydnorge. Närmaste järnvdgsförbindelsedr Storekvina station på järnvdgslinjenoslo - Stavanger, cirka 500 km från Oslo. Avståndet från Storekvina jdrnvdgsstationtill Knaben år cirka 50 km och trafiken upprdtthållesmed motorfordon. Narmaste in- och utlastningshamndr Flekkefjord,91 km från Knaben, och transporternautfbres åven hår med landsvägstrafik. Knaben med gruva och samhdlle dr beldget 600 h 700 meter över havet. Mineralfyndigheteri Norge betraktas som statlig egendom och kunna således icke forvdrvas av enskild person eller företag. Ddremot beviljar staten inmutare koncession på brytning av fyndigheter. De koncessioner som Under årens lopp beviljats.knaben Molybdengruvoruppgår till fyra jdmte ett arrendeavtalmellan Knaben och staten. Antalet inmutningar,som för ndrvarandeupprdtthålles av gruybolagetuppgår till etthundratrettiotre,för vilket utgår on sammanlagd avgift på 6.650 kronor per år. Hårtill kommor åttiofyra in:qatningarcom tillhdr norska staten, men som enligt dverenskommelse disponeras av Knaben. Årsavgiften för dessa innutningar uppgår till sammanlagt 4.200 kronor. Sdvål ovannamnda koncessioner som arrendeavtalet utgår den 21 mars 1980. Fragan on fortsatta koncessionsavtal behandlas för narvarande av Knabenc styrelse.

Nuvarande sammanlagdakoncessionsområdetuppgår till 33 km2. Avskrifter av nu gdllande koncessions- och arrendeavtalbifogas. 4. Det område, som tackes av koncessionernaoch arrendeavtaletdgdes från bdrjan helt av fumiljen Knaben, men genom en rad inkbp av mark- och vattenområdenhar gruvb*.ageti stor utstrdckning blivit deldgare i koncessionsområdet.som oxempel på gruvbolagets murkfdrvarvkun nämnas inkbpet av det i anslutning till Knaben II beldgna Hommenfdltet,som år 1935 inkdptes till ett pris av 200.000 kronor. Det med familjen Knaben samdgda området uppgår till.- 2.584.000m2 Forteckning dver gruvbolagetsinkdp av mark- och vattcnområdenbifogas. Från fdrsta igångsdttningenoch fram till och med 1917 utvanns från Knaben I 358 ton Mo32, som fdrsåldos till priser varierande mellan 1-2 kronor per kg MoS2. År 1934återupptogs driften i Knaben I av det nuvurande bolaget och brytningen pågick frum till år 1939 då den brytvdrdamalmtillgångenbedbmdes såsom uttdmd. Produktiononunder denna period uppgick till 212 ton MoS2. Sammanlagdaproduktionenvid Knabel I uppgick sålunda till 570 ton M0S2. I Knaben I fdrekom malmen huvudsakligonsom sprickfyllnadoch i någon mån som impregnutioni dct omgivunde granitmassivet. Malmfbrekomstonnådde ett djup av 30 h 40 meter och en längd av cirka 300 meter. Den återståendeimpregnationendr allt för fattig för att med ekonomiskt recultat kunna bearbetas.do undersdkningar i form av provborrningursom gjorts omkring den ursprungliga fyndplatsenhar icke ldmnat positivt resultat. Knaben II I bdrjan av maj år 1516 igångsattesundersdkningsarbetenav Knaben II, vilkun fyndighet visadu sig vara den mest givande i hela koncessionsområdet. Avståndet mellan Knaben I och Knabun II dr, såsom framgår av bifogade karta, cirka 3 km. De bådu fyndigheternasbeldgenhet inom koncessionsområdetframgår av kartan. Brytningen i Knaben II har cedan starten 1918 pågått oavbrutet mod undantag fdr de tillfdlligastillestånd,som rudovisas i verkställando diruktdrornasberdttelsor.fyndighotonhar en längd av cirka 800 meter och on maktighet av omkring 20 meter. Molybden-.

- 6 - glancen fbrekommerhuvudsakligen(aomimpregnationi granit och gransen fdr bearbetning i sidolcd avgöres av MoS2-halten, som gradvis minskar ut mot sidorna.gransen fdr brytvardhetenkontrolluras genom diamantborrning. Malmkroppen ligger icke vertikalt utan stupar ungefdr 35. Brytningen utfdres i etager genom rum- och pularbrytningoch vertikalavståndot mellan varje etage dr cirka 12,5 meter. Pelare måste ldmnas kvar fdr att stddja hangvaggen. De avsatta pelarnas volym uppgår till 25 h 30 % av malmkroppen.pelarna kunna möjligen framdeles bryta2 och nyttiggbras. Fbr närvarande pågår brytning på 8:e - 10:e etagerna samtidigt som brytning i dagbrott utföres på 3:e etaget. Tillredningsarbetenför framtida brytning pågår jamsides med malmbrytningen och har hittilis utförts ned till 15:e etaget.. Med nuvarande arbetsstyrkauppgår brytningen till cirka 225.000 ton per år och utvinningun av MoS2 till cirka 400 ton per år.arbetsstyrkanuppgår fdr närvarande till cirka 90 man samt ett tjugotal tjanstemanoch fbrmdn. Statictik bver malmbrytningenech produktionenav Mo32 under Aren 1918-1964 bifugas. Av.dennastatistik framgår att effektiva procenten av utvunnen Mo32 under dessa år uppgår till i genousnitt 0,194 %. Under år 1964 uppgick Effektiva procenten till 0,169, medan MoS2-halten i ingående gods uppgick till i medeltal 0,185 %. Det framstdlldakoncentratetinnehålleri genomsnitt cirka 93 % MoG,. Ar 1907 uppfdrdes och igångsattesdet fdrsta anrikningsverket vid Knaben I, vilkot'varkonstruerat fdr mekanisk anrikning.anlaggningskostnadenuppgick till cirka 35.000 kronor. År 1914 installeradesden fdrsta Elmore-apparatenför flotationsanrikning och samtidigt.inmonteradesen kulkvarn.efter nedläggandet av driftun i Knaben I nedmonteradesanrikningsverket. Gedan provbrytninguni Knabon II lamnnt lovande resultat uppfbrdc:s samtidigtmod utbyggandet av gruvanlaggningenett anrikningsverk, boldget cirka 800 meter nedanfdr schaktet vid Knaben II. En linbana anlades 2amtidigt fdr transport av malmon från gruvan till anrikningnverket.fdrldggningenav anrikningsverkettorde hn hdngt samman med verkets vattenfdrsdrjning.anrikningsverket.utrustades efter hand med ny apparatur, och år 1925 dverfördesmaskiner och apparater från det nodiagda anrikningsverketvid Örne-

- 7 hommen. År 1925 anørdnades maskinborrning i gruvan genom anskaff- / ning av en luftkompressor och borrmaskiner. År 1934 fdrstdrdes anrikningsverket genom eldsvåda och ett nytt uppfdrdos i jdrn och betong intill gruvan. Det nya anrikningsverket utrustades med en utor grovkross, 2 mollankrossar, 4 kulkvarnar av Grdndalstyp, 2 åtacellers 43" Fahrenwalds- apparater och en 30" av samma fabrikat samt 2 McIntosh-celler fdr omflotation. Samtidigt uppfdrdes un ny gruvlave i järn och betong samt nytt maskinhuu. År 1940 utbyggdes anrikningsverket och i nybyggnaden inetalleradus 4 nya Grdndals-kvarnar. Under andra varldskriget oukuperades Norge av Tyskland den 9 april 1940 och tyskarna gjorde omedelbart anspråk på Knabens hela produktion av MoSo. Efter hand traffades i maj 1940 under hård press från tyskarnas sida en dverdnckommelse, att tyska fdretaget Krupp skulle få disponera 2/3 av produktionen och Johnsonkoncernen den terstående tredjedelen. Redan i september dama år aterkom tyckarna med nya anspråk och fdrhandlingarna resulterade i ett femårigt kontrakt, som tillerkånde Krupp 75 % av Knabens produktion. Detta kontrakt annullerades når ockupationen av Norge upphdrde. Leveranserna till Tyskland av detta viktiga krigsmaterial riktade snart vdstmakterna.:uppmdrksamhet på Knaben och ett bombangrepp utfdrdes den 3 mnro 1(313av engeldka flygarc, varvid anrikningsverket skadadee svart och inte uindre än 16 av Knabens personal dddades liksom en tyck ingenjdr. Materiella skadorna vid detta bombangrepp beråknades till cirka 1.400.000 kronor. Till,fdljd av bombningen måste produktionen inetållas några månader framåt. Den 16 november samma år utfdrdes nytt bombangrepp av ett utort antal amerikanska fivgaro, varvid.ytterligare stora skador anstd.lidespå såvål byggnaden som maskin- och apparatutrustningen. Tyskarna bcslbt d:irfdratt inratta ett bombsakert anrikningsverk ihr* i gruvan. I chttc verk kundo produktionen i begränsad skala igångsåttac i mitten av 1914, men verket var icke helt färdigbyggt vid tyskarnas återt?ig 1915. Vorket fårdigställdes sedan av Knaben fdr full produktion. FInceringen av anrik:hing:.verketinne i gruvan vicade sig emellerttd ur fl,ra synpunkt,a-ogynh;:nrntoch fbrutom rent tekniska olagen- Leter tillkor ntt eja:omverkelj ferlaggning inte mihdre dn 600.000 Lon rik malm hihv oatko::ligf3r.hrytning. År 1955 beslbt styrelsen att anrikningsverket på grund av dessa olagenheter skulle ater flyttas ut i det fria. Den sdnderbombade

- 8 anrikningsbyggnaden kundd delvis återstdllas medan vissa delar fick uppfdras på nytt. Utflyttningen i det fria slutfdrdes under sommaren 1957. Under ntflyttningetiden kundd produktionen hållas i full gång med undantag av två månader i slutskedet, då driften var begrdnsad till 50 (;,. Till kostnaden fdr utflyttningen bidrog Avesta Jernverks Aktiebolag med 2.000.000 norska kronor. Undersdkningar av fyndighetens utetråckning i Knabenfdltet igångsattes år 1949 genom dinmantborrningar, huvudeakligen av handgivna fyndigheter. Dussa undersdkningar medfdrde icke positiva resultat. Under hdeten år 1949 gunomfdrdes flygburna magnetometriska mätningar dver hela koncessionsområdet. Desea mdtningar medfdrde icke uppmuntrande resultat. Åren 1950-1952 genomfdrdes ett stdrre diamantborrningsprogran med borrningar från dagen i Hommenfältet och Benkehei. Borrningarna i Hommcnfdltet ldmnade positivt resultat och tidigare okdnda malmreeerver på 3,6 miljoner ton kunde noterae som resultat av borrningarna- Ar 1959 tecknndes kontrakt mellan Knaben och norska industridepartementet, som medfdrde rdtt fdr Knaben att bearbeta alla statens inmutningar i fdltct omkring Knabon I. Sedan denna uppgdrelse träffats genomfdrdes under aren 1959-1962 en serie diamantborrningar. Tyvarr medfdrde icke dessn.undersdkningar kdnnedom om förekomst av ytterligare brytvdrd nnlm i fdltet..7,r1962 fick hnaben konceseidn pd Kvina gruvor. Under somrarna 1963-1964 ntfdrdes geologiska undersdkningar med kartläggning av fdltet. Diamantborrningar har pågått under år 1965. Sammanlagt har i Knabenfdltet borrate från dagen 83 diamantborrhal på sammanlagt 13.042 meter. Ddrutdver har ofter år 1945 under jord Knaben II dinmuntborrnts 301 hål mod en sammaniagd ldngd av 12.561 meter. Diamantborrningarnn hnr lannat nusultalct, ntt Knaben vid utgången av år 1964 kunde bdddma dc kdnda och sunnolika nalnreserverna till åtta tio miljoner ton. Hdbtill kommer avsevdrdn kvantiteter ndjlig malm. Som jamfdrclse kan nannas naa malnreserveb oktober 1946 uppekattndes till cirka 950.000 ten, varav dock hdifton beddmdes som :tveksam.

Direktör Aage Christensen har i ett förslag till ansökan om fdr ldngd koncession fdr gruvbrytningen i Knaben gjort en uppstdllning dver resultaten av drift eller provdrift vid olika molybdenföre-.dr komster i Norge under tiden 1885 till mitten av år 1965. Resultaten framgår av följande uppställning: Knaben II 13010 ton MoS2 Knaben I 570 " Kvina Grube 240 " Laksådalen 195 " Dalen i Telemark 101 " Gursli 37 " Undalen (Flottorp) 37 " jvrige 24 gruber 35 " Tillsammans 14225 ton MoS2. Av alla dessa fdrekomster har endast Knaben II visat sådan tillgång på ekonomiskt bearbetbar malm att fyndigheten kunnat i längden tillgodogdras. Till kostnaderna för undersdkningarna av Knabens malmreserv har Johnsonkoncernen bidrngit med avsevårda belopp, Sålunda låmnade Å. Johnson & Co i mars 1942 Knaben ett lån på 700.000 norska kronor. Under mars - oktober 1946 bidrog A. Johnson & Co fdr provborrningår mod 297.501,49 avenska kronor: Under åren 1950-1952 bidrog A. Johnson & Co med sammanlagt 528.440,91 svenska kronor. Hårtill kommur tidigare omndmnda tillskott från Avesta med 2.000.000 norska kronor fdr flyttning av anrikningsverket. Vidare tilikommer 1.000.000 norska kronor, som utgdres av den fordran på Knaben, som ursprungligen innehades av Centralbanken i Oslo, men som ingick i A. Johnson & Co:s kdp av den ur- - sprungliga aktieposten j Knaben. Då Knaben icke erlagt rånta d lånen från Johnsonkoncernen har skuldeumnn dknt år efter ar och uppgick vid 1964 års ufgång enligt KrrWens bokfdring till 1.127.002 norska kronor. Eloktrisk kraft fdr driften via Knnben levereras av Vest - Agder Elektricitetsverk. Aborihemongetuppgår till 1.500 KW. Som reservkraft vid atrdmavbrott eller begransad tilldelning av elektrisk kraft anakaffades år 1959 två dioseldrivna reservaggregat på tillaammans 660 KVA. I Knabens kraftfdrsdrjning ingiek tidigaro två egna vattenkraftstatinner. Dessa dro numera nedlagda.

- 10 - Bostäder Fbr ndrvarande disponerar Knaben dver sammanlagt 94 familjelägenheter i egna hus och 40 rum fbr ungkarlar. Fdre sista vårldskriget dgde bolaget endast ett fåtal familjebostäder fdr tjanstemån och arbetare, och några arbetare hade uppfört egna hem, men den dvervägande delen av arbetarna bodde±baracker. Vid denna tidpunkt fbrsdkte bolaget uppmuntra de anställda att uppfdra egna hum och skaffade fdr detta ändamål lämpligt tomtområde gunom expropriation av ett närliggande markområde, tillhörande Knahenbönderna. Endast några få ugna hem uppfdrdes, som senare inkdptus av bolaget, liksom ett flertal privata bostdder. Dessa inkdp omfattade totalt fjorton fastighuter, varav sex enfamiljsbostäder, 8ju med två ldgenheter samt utt hus med fyrn lägenheter. Då egnahemsidn icke rdnte någon framgång beslbt bolaget att ta bostadsfrågan i egna hdnder och omedelbart efter krigets slut uppfdrde bolaget tre familjubostdder med sammanlagt aderton lägenhcter om två rum, kdk och wc samt bad i kållaren. Senare har uppfdrts ytterligåre elva nya bostadshus innehållande en eller två lågenheter. Aren fbre sista vårldskriget uppfeirdebolaget sjukhus med läkaremottagning, en litcn kyrka samt.fdrsamlingshus. Under senare hdlften av 1930-talet uppfbrdes nära huvudschaktet vid Knaben II ett kontorshus med utrymmen fdr bokfdring och expedition m.m. i fdrsto våningen och bostad fdr verkställande direktbren i dvre våningen. Senare har dvre våningen cmställts fdr mottagning av gäster och sammantråden, mudan en bolagct tillhdrig villa iordningstålldes som bostad fdr verkställanbe direktbren. Scdan Knabens produktibn av MoS2 icke.längre tdoker Avestas växande fdrbrukning av molybdenmetall har rrågan om dkad brytning i Knaben blivit alltmera aktuell. Med ledning av resultaten från de undursdkningar av malmtillgångårna som utfdrts under senare år har Knaben utarbetat ctt fdrslajç.till utdkning av malmbrytningen från nuvarande cirga 220.000 ton till 500.000 ton per år och en motsvarnndu hdjning nv MoS,-produktionen från cirku 400 ton till 900 ton per dr. Malmtillgången i kånda och sannolika kvantiteter uppskattas fdr närvarande till åtta h tio miljoner ton. 'Som kontroll av dennu beråknin:;sknil instundande nommar ctt diamantborrhål om cirka e00 meter drivas ned vid schakt IV inom Hommenområdet. 2dr genomfdrande av produktionsdkningen från 400 till 900 ten per år urfordras enligt Knabens utredning fdljande investeringar: 2

- 12 - Betrdffandefinansieringenav uthyggnadenuppdrogs vid styrelsesammantrådetåt Herrar Erling Lind och Aage Christensenatt undersdka Knabens mdjligheter att på egen hand anskaffa erforderligt kapital, dels genom lån fran den statliga norska fonden fdr industriinvesteringari avlägsna bygder och dels genom bankkrediter,eventuelltmed borgen från Avesta. Stockholm januari 1966

I gruvan bkade tillrodningsarbeten. bkning av antalet skrapspel, lok och vagnar. Hydrauliskt luftmagasin. Skutkrossmed måttfickor. Nytt bergapel. Förstårkningav schakt och lave. Anrikningsverket 3 nya kulkvarnar, 38 nya flotationsceller. Diverse eloktrisk utrustning. För donnn dkning nv nppnraturen finnes utrymmu i nuvarande lokaler. bkad transformntorkapacitet. ikat utrymme fdr reservdelaroch lagerhållning. Stdrre kontorsutrymme(förefallerkunna ordnas inom nuvarande lokaler, då kontorspersonalenenligt fbrslagot behdver dkas med undast två man). 21 nya arbetarcbustader. Anordningar fdr bertfdrandu av anrikningsavfallet,avfallet ilåsteantingen till stor del användas som återfyllningi gruvan eller pumpas till Littlådalen sdder om Knaben II. Utbyggnadstidenberdknas till två h tre år efter definitivtbeslut. Kostnaden fdr gunomfdrandenv dutta byggnadaprogramhar beråknats till 10 tin mil'oner norskn kronor. Den stbrre produktioneneftdr utbyggnaden berdknas draga en dkning nv nrbutsstyrkanmed 30 man, men endast med 2 tjänstemän eller fbrnan. Genom utbyggrindonberdknas ukonomiska resultatetvid nuvarande prisnivå fbr MoS2 komma att fdrbättrasmed fyra å fem miljoner kronor per år. Hdrvid har rdknats med on lbno- och prishdjning av 6 % per år. Utbyggnadsprngrammct behandiades vid sammantrdde med Knabens styrelsu i Stockhulm dea 16 november 1965 i narvare av Bergsingenidr Axci Ax:son johnson. Vid sammantrddet bcsibts i princip att utbyggnaden skulle genomfdras i enlighet med fdralat;ct,d3ck mcd fdljande reservationer: I Betryggamde fdrsmkringar om fortsatta koncessioner efter år 19809 då nuvarandu koncessioncr utgåt, infordras från norska myndignetcrna. II Resultatct av det tidigarc oinlämndadiamantborrhålet vid Hommcn avvaktas för bekrdftelse av uppfattningen om malm-. tillgånr en.

- 13 - PRODUKTION KnabenI År Malmbrytning (torrvikt) ton Utvunnen MoS2 kg Effektiv % 1885 1.000 1886 3.000 1887 3.000 1894 7.000 1895 4.000 1896 4.000 1897 2.400 1901 4.000 1902 20.000 1903 30.000 1904 26.551 1905 25.672 1906 23.170 1907 30.000 1908 25.500 1909 19.425 1913 2.500 1914 38.525 1915 46.810 1916 31.600 1917 10.241 358.397 1934 7.818 25.627 1935 15.071 53.117 0.353 1936 22.657 70.824 0.313 1937 18.496 22.160 0.120 1938 14.328 30.303 1939 4.755 9.398 211.434 0.198 83.125 569.851

- 14 - Ar Knaben II Malmbrytning (torrvikt) ton Utvunnen MoS2 kg Effektiv % 4,.Jr 1918 782 2.485 0.307 1919 6.400 19.805 0.310 1920 -... - 1921 - - - 1922 - - 1923 11.500 38.116 0.327 1924 27.500 87.618 0.309 1925 38.700 111.112 0.275 1926 42.700 149.290 0.340 1927 54.900 154.582 0.273 1928 69.000 217.554 0.306 1929 69.140 227.500 0.318 1950 88.500 284.50t 0.312 1951 61.700 181.192 0.285 1952 119.500 350.620 0.268 1935 161.200 406.971 0.240 1954 83.600 215.557 0.250 1955 252.200 592.000 0.228 1951 517.500 631.918 0.194 1937 266.000 551.955 0.201 1938 550.000 705.000 0.208 1939 539.000 638.155 0.183 1940 277.000 471.808 0.165 1941 215.500 359.210 0.162 1942 556.000 576.600 0.158 1913 227.000 352.800 0.151 1914, 273.000 586.451 0.1375 1941, 82.500 118.616 0.14 1916 12.206 15.925 0.126 1947 96.500 172..M_ 0.173 1948 86.000 152.593 0.497 194s5 83.940 117.119 0.140 1950 62.977 111.378 0.177 1951 110.545 209.060 0,189 1952 115.638 194.937 0.172 1953 110-155 212.7,:9 0.151 1951 114.267 250.305 0.160 1955 171.599 284.691 0.166 1956 160.803 276.57g 0.170 1957 157.511 299.694 0.187 195s 189.r,-)7 56;.430 0.190 195.; 206.475. 585.022 0.186 196fl 206.817 109.897 0.198 1961 17H.115 101.918 0.226 1962 1,)5.76 [54.153 0218 1965 199.227 550.546 0.176 1961 22.756 580.870 0.169 h 519.345 12.797.127 0.194

- 15 - Försdl"ning av Knabens roduktion Pris per kg Forsdljnings- MoS, (norska summa (norska krohor) kronor) År Pris per kg Moso (norska krohor) Fdrsäljningsaumma (norska kronor) 1885 3.00 3.000.00 1949 6.05 488.859.00 1886 2.00 6.000.00 1950 10.86 86.024.00 1887 - - 1951 11.65 3.748.491.00 1888-93 - - 1952 15.00 3.258.217.00 1894 2.00 14.000.00 1953 12.20 2.333.247.00 1895 2.00 6.000.00 1954 9.72 2.466.740.00 1896 1.50 6.500.00 1955 10.54 2.984.250.00 1897 - - 1956 11.05 3.065.495.00 1898-00 - - 1957 11.97 3.389.385.00 1901 1.75-1958 11.97 4.247.637,00 1902 3.00-1959 12.18 4.777.870.00 1903 2.67-1960 12.30 5.218.884.00 1904 2.21 58.800.00 1961 12.97 4.961.088.00 1905 1.53-1962 13.751 5.968.591.00 1906 2.00-1963 13.70 4.863.810.00 1907 -... 1964 14.50 5.664.926.00 1908 1.43-1909 1.50-1910-12 - - 1913 - - 1914 - - 1915... - 1916 - - 1917... _. 1918 - - 1919 - _ 1920-22 - - 1923 - - 1924 7.40 364.547.00 1925 5.83 840.980.00 1926 4.38 426.213.00 1927 5.51 662.177.00 1928 3.37 709.582.00 1929 3.18 797.771.00 1950 5.05 866.250.00 1931 2.95 554.336.00 1932 4.45 1.408.508.00 1933 4.27 1.817.532.00 1934 3.77 921.197.00 1935 3.31 2.116.215.00 1936 3.41 2.419.290.00 1937 3.56 2.058.660.00 1938 4.17 3.071.353.00 1939 1.12 2.663.113.00 1940 5.463 2.559.875.00 1941 6.637 2.562.520.00 1912 8.71 5.055.170.00 1915 10.90 3.821.019.00 1944 18.6'.", 7.106..9fl 1945 18.28 1.765.809,0Ç 1946 5.74 16.196.00 1947 5.598 1.007.738.00 1918 6.00 775.982.00

Ar 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 Driftsvinstkr 62.028.23 497.788.14 511.533.80 26.503.24 536.300.08 418.234.71 171.733.24 626.771.19 368.541.6o 420.028.95 346.911.35 56.789.24 47.571.25 18.113.81 14.136.58 212.750.11 252.847.42 275.823.01 56.568.28 222.887.25 182.096.-- 527.155.25 615.295.74 998.105.25 1.007.759.12 1.320.785.31 848.312.92 954.965.10 551.183.42 rkonomisktresultat Driftsförlust kr Avskrivningar ka 1.800.-- 52.860.18 135.042.47 363.480.26 382.069.99 187.067.93 221.368.48 235.964.67 259.849.86 297.625.49 249.561.42 463.854.62 255.716.17 97.025.85 371.625.10 268.788.24 237.726.40 163.1:=.26 11,5.180 (-) ' o 9 192.236.40 717.479.29 527.577.53 622.709.31 398.967.92 353.773.91 552.7=9.25 65,.981.58 Nettovinstkr 60,228.23 134.307.88 129.463.81 314.931.60 182.270.04 329.145.70 119.180.18 113.195 18 96.789.24 47.571.25 18.113.81 14.136.58 212.750.11-89.64.16 gc.437.21 76.=i3O.25 1C2.887.25 164.918.85 47.814.4 470.527.70 385.049.51 921.817.39 494.539.01 302.213.87 N.ttoförlustkr 167.902.65 160.564.69 88.116.62 43.525.57 97.025.63 371.625.10 260.785.24 237.72E:ie Sfl 16

Pdrteckni dver bil or Koncessioner Karta y3. Tillstånd för utldndskt fdretag att fdrvärvamera dn två tredjedelar av Knabens aktiekapital 4. Knabenu inkdp av markområden m.m. 5. Utdrag ur "MINING JOURNAL" Direktdr A. Th. Sverres berättelseröver Knabens verk samhet åren 1885-1927 och åren 1927-1947 samt Direktdr Aage Christensensfortsättningav historiken för åren 1947-1965 Fdrslag till anedkan om fortsatta koncessionerefter utgången av år 1980

KONCESSIONEROCH ARRENDEAVTALMELLANKNABENMOLYBDEN- GRUVOROCH NORSKASTATEN.

Konsesjon for /s Knaben Molybdengruber til bergverksdrift. 4. Ved kgl. resolusjon av 21de mars 1930 er det bestemt: At der i medhold av lov nr. 16 av 14de desember 1917, kap. II og III, meddeles A/S Knaben Molybdengruber tillatelse til: 1. For et tidsrum av 50 år fra nærværende rosolusjons datum å erhvervo og igangsette bergverksdrift på de i IIandelsdepartementots foredrag av 21de mars 1930 spesifiserte anvisninger i Fjotland herred, Vest-Agder fylke, og videre for samme tidsrum å skjerpe, anmelde og mute eller på. annen måte erhverve mutbaro anvisninger og gruber samt igangsette drift på samme innen det i foredraget beskrevne område i Fjotland herred. 2. Å erhverve eiendomsrett til følgende eiendommer i Fjotland herred: Gr.nr. 22, br.nr. 8. Grubestuen. Grair. 22, br.nr. 9, Knabetjernfossen. Gratr. 22, br.nr. 14, Bergtjorn. Den Hans A. Knaben i fellesskap med Marta R Knaben tidligore for en halvdel tilhørende eiendom under gr.nr. 22, br.nr. 5. Skrubbedalsfossen og Bjorlofossen Knabeelven med tilherende rettigheter under gr.nr. 22, br.nr. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 10 og 11. Konsesjonen gis på de vilkår som or inntatt I Handelsdepartementets. foredrag av 21de mars 1930. ' Kensesjonsområde: Grensen tar sitt utgangspunkt i Store Knabotjerns vestende og følger Knabeelvens sydside til det punkt hvor bekken fra Sandtjern faller ut i elven, følger herfra Sandtjernsbekken i nord-pordøstlig retning til Sandtjern, går langs Sandtjerns vestside og nordside til dot derværende bekkeos, går herfra rettlinjet til vardon på toppen av Grunnevasknuten, herfra rettlinjet til nordspissen av en liten e i Smalvann (ca. 900 m. sv. for nordenden av vannet); herfra går grensen rettlinjet til dammen i Smalvanns nordre ende, herfra rettlinjet til det nordvestlige hjørne av Øvro Finndalsvann, folger dettei nordlige, ostlige og sydlige bredd til utlepet av Finndalsbekken, følger derefter Finndalen sydvestover inntil dalen ved et derværende vann (samlehasseng) beier rett vost; fra den sydligate ende av dette vann går grensen rettlinjet til topp 893 111. I Benkeheia, hvor grenson kommer inn pk Knaben Irs eiendomsgrense, som herefter folges efter kartet til utgangspunktet ved Store Knabetjern. Konseftjonsvilkår: 1. Konsesjonen gir selskapet adgang til utnyttelse av malmforekomstene i overensstemmelse med konsesjonsbetingelsene og