Peter Palm. Historisk veg til stödsverkshus. Karl Bernert. Information om stödsverkshus. Heinrich Rentsch

Transkript

1 Peter Palm Historisk veg til stödsverkshus Karl Bernert Information om stödsverkshus Heinrich Rentsch Vedlikehold og bevaring av blokkhus og stændverkshus Oppgaver til maler og restaurator Vänners Samfund: Sächs. Verein für Volksbauweise / Poln. Heimatverein Bogatynia / Kulturverein Hainewalde Utgave 2, Januar 2010 r.

2 Redaksjon: Peter Palm Redakcja teknisk: Bożena Ziobro Artistisk bilde: Horst Pinkau Trykk: Drukarnia Witold Florczak, Bogatynia, ul. Daszyńskiego 31 tel.: , Copyright by Piotr Palm

3 Den, som ikke kan føre sitt regnskab over 3000 år, sitter uerfaren tilbake i mørket og lever fra dag til dag. J. W. Goethe (1819) Peter Palm Historisk veg til stödsverkshus 1. Dem Oberlausitzernes germanske og slaviske forfedrene fra folkevandringstiden For ca år siden kommer germanene og slavene ut av den historiske tåken. Først germanene, siden den romerske krigsherre Cesar i sin imperiale bestrebelse østover og nordover var nødt til å oppkalle motstanderne sine. (Har han oppkallt dem etter deres hovedvåpen, et tungt kort spyd som kalltes ger? Spydet var ca 2m langt og hadde et 6cm tykt skaft laget av asketre. Spissen var sverdformet og dermed brukbar til både å hogge og stikke. Noen ger manere hadde også et kort sverd et såkalt saxnot til nærkamp. Ættene som brukte den fikk navnet saxen og så heter den tyske landsdelen fortsatt idag -Sachsen- selv om vi ikke bruker saxnoten lenger...) Den germanske verden kom i de følgende århundre i bevegelse. Folk fra skandinavien flyttet sørover pga bevolkningsvekst og klimaforverrelse. Denne folkevandring var ingen kortvarig begivenhet, men forgikk sansynligvis i flere skritt fra generasjon til generasjon og folkets halvpart ble alltid boende i de gamle områdene. Ifra øya Bornholm (tidliger Burgundara-holm) kom burgunderne til Pommern og etterla i senere vandringsgenerasjoner en kirkegård ved det Svarte Berget nær Gørlitz. Denne vandringen endte i Alpen-område med et kongerike. Idag vitner fortsatt Grevskapen Burgund og vår Nibelungensage (NEBELUNG = NEBELLAND = SKANDINAVIEN) om det. Mer ifra Sør-og Middelskandinavien kom gotene (GOTLAND, GØTEBORG) til Pommern og ble værende i noen generasjoner. I den senere gotiske bibelen til biskop Wulfila (5.århundre) er det flere ord som har opprinnelse i det baltiskpreussiske. (preussener, litauerne og latvier er ikke slaver men balter, deres språk ligner mest av alle andre det indogermanske urspråket sanskrit. Preussener gikk språklig inn i det tyske. Det er flere navn med endingen -weit i det tyske språket som fortsatt vitner om det. I de senere generasjonene var halvøya Krim gotenes mål. Ved overgangen over elva Dniester tok vannet bruen og halvdelen av gotene ble igjen. Det gotiske folket ble delt i ostgotene og vestgotene for godt. Gikk gotene bevisst den samme vegen 3

4 tilbake, som de hadde kommet 2000 år tidligere? - den gangen som indogermanske skythen og sarmaten ifra kasachstans stepper til nordeuropa? Deres øverste gud kalt Wotan/Odin/Thiu (sammenligne Thiu, Zeus, Zebaoth) rir inntil i dag på en skimmel (Sleipnir). Folket husket historien langt tilbake i tid allerede den gang, hvorfor skulle de ikke huske opprinnelsen sin? Helt til idag kunne for eksempel den lokale befolkningen i over tusen år tilbake nøyaktig beskrive det som fyrstene fikk med seg som gaver i graven. Østgotene grunnla et kortvarig kongerike på halvøya Krim. De tapte kampen mot det kjempestore hær til de nomadiske hunnene, som kom fra de uendelige steppene (375 e chr.) og måtte som hunnernes tvangsallierte sammen med dem vestover. Det gjørde at vestgotene ble tvunget til å vike vestover også. Først i 451 ble hunnene på de katalanske områdene slått. I ci.100 år hersket østgotene fredlig i italia til de ble utslettet i kamp mot østromerike. Men, som sagt, en del av befolkningen forble alltid på plass. I Odessa fantes det en gotisk biskop inntil det 16. århundret og enno i det 19. århundre snakket en del dalfolk på Krim gotisk. Vestgotene ble herskerne i Spania, (Katalonien = Gotalonien; Andalusien = Vandalusien-vandalerne satte herifra over til afrika) Vandalene kom opprinnelig fra Schlesien, naboområdet til Oberlausitz. (fra den germanske urtiden har vi fortsatt ukedagens navnene i behold etter de germanske gudene). Våre slaviske (slovianiske) forfedre definerte seg over deres forståelse mellom hverandre, de som kan forstå ordene (ord = slovo = slovianske). De ble i mindre grad gjenstand i den romeriske historieskrivningen enn de nærmere germanene. Store byer som Køln(Colonia), Trier, Wien (Vienna) hørte til det Romeriske Rike den gangen. Åsene i øst oppkallte legionærene villsvinåsene (villsvin = suda: Sudeten). Slavene kunne østfra komme som innvandrere i områder, som var forlatt av flertallet til germanene. Sørslavene kom fra og med året 375 (direkte utsatt det bestandige trykket ifra hunnene) som flyktende sorber fra balkanen til områder sør fra Berlin. Her lever de fortsatt idag også kalt venden (denne betegnelsen er overtatt fra romeriske kronister, som betegnet slik de innvandrende sørslavene. Vi vet altså om en folkevandringstid som varte i flere tiår og sluttet ca. i det 6. århundret. Vi vet også at det var ikke så mye annerledes før og etter denne tiden. Den moderne europeer skal være bevisst på at hans forfedre kommer fra alle kanter og skulle føle seg hjemme uansett hvor i europa han oppholdt seg. Overalt finner han spor etter sin fortid. 4

5 1. SKRITT: MED ØKS/SVERD/KNIV LAGET MAN NOEN CA 6M LANGE GROVSTENGER OG BYGDE EN HUSSTILLAGE. PILETRE, VIDJEKVISTER HAKK DETALJ, SKALA CA. 1:10 2. SKRITT: MED GRABSCHEIT (EN SLAGS SPADE) OG HAKKE TOK MAN JORD UT OG FORANKRET BYGGET MED EN LITEN VOLL. PÅ DENNE MÅTEN VAR DET I LE FOR VINDEN. TVERRSNITT SKALA CA. 1: SKRITT: TAKET BLE DEKKET MED TØRT GRESS, KVISTER ELLER TAKRØR. ET BRATT TAK MEDFØRE HURTIG VANNAVLOEP. 5

6 2. Landlige gårdsbygg før og etter folkevandringstida Da de germanske og slaviske ættene slo seg ned mot folkevandringstidens slutt var byggemåten svært avhengig av bondenes utstyr og ferdigheter. Som regel eide bondefamilien lite utstyr laget av stål, bare noen kniver, sigder og økser. Med øksen i hånd har man sikkert ikke prøvd å ta de tykkeste trærne, men heller hugge noen mindre og tynnere istede for. De var godt brukbar til mindre våningshus og uthus som skissen viser: EKSEMPEL TIL ET MIDDELSTORT BONDEGÅRDSHUS RUNDT FOLKEVANDRINGSTIDEN BASISKONSTRUKSJON: NEDGRAVING AV STØTTENE STABILISERER BYGNINGEN I ALLE RETNINGER VERKTØY: SPADE, ØKS, KNIV, HOGGJERN GAVL VIDEST MULIG ÅPEN FOR Å HA LAGRINGSMULIGHET TIL HØSTEN HOVEDVIN DRETNING GRESSTORV STABLET GIR VARME OG STØTTE TVERRPROFIL A B; SKALA CA. 1:100 A B LENGDEPROFIL C D; SKALA CA. 1:100 DEKNING MED LANGHALM, TAKRØR, KVISTER TRESPIKER DACHFIRST =MØNE TRESPIKER KERBE = HAKK SELJE ELLER LINDBAST BJELKE DACHFIRST =MØNE A B C GRUNNRISS SKALA CA 1:100 OMRÅDET CA 1CM TYKK OVERFLATEN BLE SVIDD TRE GANGER LENGERE HOLDBARHET ENKELTHET SKALA CA 1:20 6

7 Siden alle trestøtter ble svidd i ilden før de ble gravd ned (gjorde man inntil i dag på landet) for å unngå råte, finner arkeologene fortsatt idag spor etter disse gamle bygningene. Det er bemerkesverdig at ættens ledere allerde den gangen hadde store representative bygninger som lignet en hall og var dekket med takrør eller langhalm. Bondenes bygninger bestod den gang av et antall enkelt lagde små hytter til forskjellig bruk. Sannsynlig etter behov og slitasje fornyet som fjøs, uthus eller våningshus. 7

8 Omfredningen til gårdene har bestått av enkelt lagde gjerder som tegningen viser. Ordet omfredning viser at det var knyttet noe juridisk betydning til den det vil si at den juridiske situasjonen før omfredningen var helt annerledes enn etter gjerden. FLETTEGJERDE SKALA CA. 1:20 TVERRPROFIL A - B VERKTØY: KNIV / ØKS SVIDD I BÅLET SELJEKVIS TER ELLER VIDJE SKANDINAVISK GJERDE SOM FORTSATT ER I BRUK HVER ENESTE STANG LIGGER PÅ TRE PUNKTER SVIDD I BÅLET SKALA CA. 1:20 8

9 3. Omfanget av lavtete hus i Oberlausitz-området i middelalderen Tyskerne som bodde i øst i frankenriket til Karl den Store og hadde germansk opprinnelse grunnla i 843 en egen stat under kong Ludwig som var barnebarn til Karl den Store. Samtidig ble frankrike og lothringen grunnlagt (Verdun-avtalen). Frankrike under det andre barnebarnet Karl den Ødsle og Lothringen under barnebarnet Lothar. Etter tiårsvis tunge forsvarskamper mot de nomadiske og hedniske riderkrigerne fra ungarnrike (hvor våres hesters hover tråkker vokser det ikke gress på 7 år), lykkes den tyske kongen Otto I. i 955 den avgjørende seier ved Augsburg og 962 ble det nye Kristne Hellige Romerske Riket grunnlagt (består til 1806). De slaviske naboene i øst polakkene (poleni = markboende) ble kristne under Miesko I. Og dannet en egen stat. Tsjekkerne ble kristnet allerede i det 9.århundret og grunnla en egen stat under Przemysliden, men de slet tungt med overfallene ifra Ungarn. Alle de tre folkeslagene oppfattet det nye hellige Romerske Rike som de kristnes beskyttelse og ble medlemmer (polakkene til 1300). Nå skal vi se på den store oppgangstiden, som begynte ca i det 12.århundret de store byene ble utbygget men også det landlige områdene i nærheten. Her møtte slaverne de innflyttende tyskerne. I det 12.århundret var tyskerne på landet sannsynlig fattige nye innbyggere i skogsområder. (fra den tiden har vi fortsatt ordtaket faren død, sønnen nød, barnebarnet brød ). Men det var antagelig ingen mangel på skog. Det er også sannsynlig at allerede den gang kom tømmermannen fra byen og tilbød sine tjenester (selv om det var veldig dyrt for bøndene). Og det var 500 år før de første sagverkene ble til som betydde at alt arbeid måtte skje med hand og enkelt verktøy og det ble langvarig og dyrt. Så derfor solgte vel bondene heller de lange tømmerne til byene eller til fløsser (som transporterte disse over lengre distanser til skip og anleggsbygg). De nøyde seg selv med tømmer av 2. eller 3. kvalitet for å bygge selv eller med hjelp av andre enklere lavtete hus. Konkret har den forenkelsen i byggemåten bestått i: det ble også brukt tømmer som ikke var helt rett, bare barken ble fjernet hjørneforbindelsen fikk overlappe så at det ble en spalte med ca 1/3 tømmertykkelse denne spalten gav plass for å tåle de større vertikale avikene, horisontal har det vært uproblematisk med samme toleransen spaltene ble tettet med lyng eller strå, som ble blandet med leire. Skissen nedenfor viser et eksempel. 9

10 HALVE TØMMER NOE KONKAV UTARBEIDET EVENTUELT IMPREGNERT MED TJÆRE PERSPEKTIVISK TEGNING TIL 1: 1: 1; SKALA CA. 1:50; LAVTET HUS I FORENKELT BYGGEMÅTE INNE LEIREMALING VERKTØY: ØKS, KNIV, HOGGJERN SKISSE VISER HUSGAVL SKALA CA. 1:25 TIL ET LAVTET HUS I FORENKELT BYGGEMÅTE (SENT MELLOMALDER) TRESPIKER ÅPEN TIL RØYKVENTILASJON LYNG UTRETTET OG MED SAMME LENGDE BLANDET MED LEIRE UTEN BARK LEIRE 3-4 LAG BJØRKEBARK 10

11 I Nordbøhmen finnes / bygges slike hus fra 16.århundret helt til idag. Tømmermanns virksomheten på landet, som tidligere nevnt, førte etterhvert til forbedrede konstruksjoner. Byggemåten med nedgraving av støttene førte til at støttene råtnet fort. Dermed var eieren nødt til å skifte treet ofte og ta hensyn til statiken samtidig, noe som sannsynlig ofte gikk galt og derfor på den andre siden førte til overdreven bruk av (forsiktighets) tre. Bindingsverk FACHWERK. Tømmermennene satte støttene på overflaten på et ekstra bindet bjelke (på det tydelige polske fagspråket betyr det podwalina = underkast). Under det hele kom et stenfundament som beskyttelse mot fuktigheten. Speilvendt fikk støttene oppe også spuns for å feste det øverste treet som har i polen betegnelsen oczep = angezapfter). Skissen viser som det ble festet på hverandre i hjørnene. UTFYLLT MED FLETTVERK+STRÅLEIRE, TEGLSTEN, NATURSTEN BRUSTRIEGEL STRAMM VIKLET STRÅ BLANDET MED LEIRE NEDERSTE BJELKE MULIGST DET HARDESTE TREET TIL ØVERST ET LAG MED LEIRE ELLER KALKPUSS HJØRNEFORBINDELSE MED DOBBELT SKRÅNING SOKKEL OG FUNDAMENT BESTÅENDE AV NATURSTEN BINDINGSVERKHJØRNET 1:20 SÅ SPARSOMT OG ØKOLOGISK BYGGET MAN FRA MELLOMALDEREN HELT TIL DET ÅRHUNDRET Flere avstivninger i alle retninger fikk man med skråe stivebjelker som ble festet med trespiker og spuns. Det er absolutt mulig at tømmermennene i begynnelsen brukte disse statiskkonstruktive forbedringer bare ved tvingende nødvendige reparasjonsarbeider på landet, men de har dermed skaffet grunnlagen til overgangen i byggemåten. Det ble mulig å bygge større og bedre bygninger med mindre materialforbruk. 11

12 4.Øtvang til besparelse i treforbruk i slutten av mellomalderen Til slutten av mellomalderen hadde den tyske og den slaviske delen av befolkningen i Oberlausitzområdet allerede blandet seg og det tyske språket ble brukt av mesteparten. Flere aktuelle kommunenavn og familienavn i området har slavisk opprinnelse. Ord som grense har vi overtatt i hele tyskland og det tyske ordet mark (markgraf = grensegrev) ble ikke brukt lenger. Det ble tremangel i slutten av mellomalderen idet hele næringen støttet seg på tre som eneste energikilde. Tre ble brukt til oppvarmingen, til matlaging, til å brenne tegl, kalk, leirkar og til å smelte glass. I tillegg ble tre brukt til å lage trekull og tjære. Trekull trengtes i massevis for det var den eneste muligheten for å oppnå de høye temperaturene som er nødvendig for å smelte metall og for å bearbeide metall i smia. Trekull var i tillegg et viktig kjemisk grunnstoff. Store mengder tre trengtes til å bygge skip, vogn, til bergverksdrift og til byggeindustrien. Skogen var også mer utsatt fordi det var vanlig å ha geiter på beite i skogsomerådene. I det tidlige 16. århundret ble det i denne situasjonen i Sachsen lovfestet at treforbruket ved husbygingen ikke skal overstige 1/3 del av det totale byggematerialet. TRE SOM EN ENESTE KILDE I MIDDELALDEREN TIL OPPVARMING OG MATLAGING BAKING BRØD TIL Ǻ PRODUSERE TREKULL TIL Å BRENNE TEGL, LEIRKAR TIL Å BRENNE KALK TIL Å BRENNE KERAMIKK TIL Å SMELTE GLASS 12

13 TRE SOM EN ALLMENN BYGGEMATERIALER I MIDDELALDEREN TIL Å BYGGE HUS TIL BERGVERKSDRIFT TIL Ǻ PRODUSERE KJERRER TIL Ǻ PRODUSERE TØNNER VERKTØY INNBO TIL Å LAGE TØNNER, VOGN OG SKIP BYGGING MØLLER MASKINERS ELEMENTER 13

14 5. Byggefolkets konstruktive svar særlig i oberlausitzområde på tvang til trebesparelse og høyere trepriser det oberlausitzer standverkhuset Hvordan disse dyktige byggemenn gikk til verks beskrives videre hos Karl Bernert Stödsverkshuses ( Umgebindehäuser ). 14

15 Karl Bernert Stödsverkshuses Förord Författare Kari Bemert, är född 1927, i den dåyarande polskt Galizien. Hans far som specialist drev bryggeri på den polska adelsgodsen. Strax innan II världskriget familj Bernert kom tillbaka till sina hemtrakter i den norra delen Tjeckoslovakien, intilliggande Sachsens Övre Lausitz. Som byggingenjör Karol Bernert tidig intresserade sig och bedrev forskning om stödsverkshusen egenskaper och hur ofta förekommer de. År 1988 utgav han frivilligt omfattande bok om detta (ca 200 sidor A4), som allmänt spridd sig och är tillförlitlig tills i dag. Från denna bok Vänners Samfund Region Bogatynia med hans medgivande presenterar enstaka artiklar för polska husägare i Bogatynia med omnejd samt de som är intresserade av detta. 1. Förutsattningar för uppkomst av stödsverkshus Man kan säga, att för ett tusen år sedan, i de områdena i öster om floden Saale och Elbę, glesbefolkad av de slaviska nationema och pga överflöd av byggnadsmaterial timmer, dominerade timmerbyggnader. Man kan anta, att tyska kolonister, som kom under århundrade från land om andra byggnadsteknik, dvs. regelverk, först använde den enkla och bekvämt sätt att bygga ett hus. Det är logiskt, att. samt med befolkningstäthet, började bli ont om timmer, det är inte bara uthuggning av skog av de nybyggare, men timmer var också det enda energikalla i hushället, till laning av mat, i smedjan att bränna tegel och kalk, att smälta glas och tjära tillverkning, till schaktstöttar i gruvindustri, till träkol avkastning, som dåtidens grundlig kemisk råvara; dessutom skog blev intensiv utnyttjad till betę åt getter och svin. Tecken på början avsaknad av trä fmns i furstars förordning på 1500-talet, som begränsade trä förbrukning vid husbygge till ungefär 1/3 behövligt byggnadsmaterial. I så måtto, av de 100% timmerbyggnad, som timmerbyggnad blev kvar bara en kammare. Dock, uppgiftema ställda av furstars, kunde besegras av uppbyggare. På första våningen, intill kammare, kom murade väggar, på andra våningen anvande man timmer bara med jämna mellanrum som var nödvändiga för att bära takets tyngt; allt genom timmermansbindning styvnade och knutna åt alla håll. Fria utrymme på övre vaningen fyilde mellan konstruktion regel stolpar med pinnar (stoppade in i väggen) och snitthalm blandat med lera. Halm blev kvar på taket. Först år 1580 nämndes officiell om sådant nytt hus i Frydlant (von hertig Wallenstein stad), och år 1599 i Thüringen. 15

16 Framträdande av stödstolpar ställda framför timmerkammaren ha sin motivering, allt det, som har stöd med trä i nybyggda timmerkammare, vid uttorkning bjälkväggen, skulle sänka den ca 7-12 cm, vid ruttnande av nedre bjälke bottensyll kunde senare sänka ytterligare, tills sjunkande del bärande tak få puckel. Allt detta händer inte vid stödsverkshus, eftersom tak har stöd vid timmerkammare på stödpelare, som nästan vid uttorkning håller kvar sin längd och om någon gång deras fot förruttna, så under reparationen man kan lätt ersätta med stöttor och med nedre kilar till konstruktions lyft i med avsikt fömyelse förruttnat fot. Genom fasadens differentiering i element framme och sådana, som kom lite bakom, flek också det övre lausitziskt hus ett vackert och specifik arkitektonisk utseende. 2. Historisk spridning av stödsverkshus Förr spridning strackte sig såsom tätare bebyggelse i Tyskland, som vi redan nämnde på föregaende sida, ända till floden Saale i Thüringen, också vid Leipzig och Berlin. Stödsverkshus byggnader hade förekommit ocksa i Danmark och i Litauen, i Transsylvanien, i Bukowina, i Galizien i Ungern, i Tjeckien och Slovakien samt i Balkan. Stödsverkshus nära Łódź uppbyggdes strax efter år 1800 av bosatta här vavare från Övre Lausitz. På den polska sidan prof. Rdzawska beräknade nu ända upp Sudeterna ca 700 stödsverkshus, men bara en enda tät bebyggelse med ca 100 hus i den ursprungliga skick finns kvar i Bogatynia med omnejd. På den tyska och den tjeckiska sidan, sadant hus täthet, som landskap uttrycker med sitt märke, man kan se från Bogatynias sida, söder om linje Ceska Lipa Jablonec Frydlant (staden som redan ligger på öst sidan), i väster tysk stad Bischofswerda och i norr tyska stader Bautzen (Budziszyn) och Görlitz, samt polska städer Zgorzelec och Zawidów. Allmänt man kan säga, att lopp århundrade stark minskning av antal stödsverkshusen. Men situation är inte hopplös! Människor erkänner ännu mer, att trä och lera är byggnadsmaterial mest människovänlig, skapar bäst boende klimat. I Skandinavien, ganska förmöget folk, lever frivillig i trähus. Vid enstaka nybyggda stödsverkshus visade sig (se ritning på sidan 6), att timmermän idag kräver för sitt arbete för en kvadrat meters boende yta vid enkelt byggestalt ca 50 % byggkostnader. Man måaste veta, att övre lausitziskt hus i efter timmermäns och taktäckarnas arbete, utmärkt passa till självständigt färdigbyggt av ägore. Under plankat lausitziskt övre våningen och under tak man kan utmärkt förtäcka med tjock lager hindrande värmeförlust. Vid trä väggar timmerkammare räknades traditionell, att de gefyra gänger mer värme förhinder än traditionell tegel mur med samma tjocklek, dvs. om kammares bjälke är 20 cm tjocka, så motsvarar detta 80 cm murens tjocklek. Vid boende bra byggt hus räkna man till, som kallas, lågt energi hus. 16

17 3. Historiska konstruktioners förändringar av stödsverkshus 3.1. Ursprungliga flervåningars konstruktion skelett byggnad Det utmärker sig enkelt och tåligt bindning. I västen denna bygg metod försvann redan ca 1700 talet; till i dag blev kvar framför allt i Bogatynia regionen Regel konstruktion med inte genomgående stödstolpe Ovan visas två steg övergångar till nyare sätt att bygga hus. 17

18 4. Hantverkarnas medverkan i byggnaden TRÆRNE BLE ETTER OMHYGGELIG UTVALG FELLT PÅ BESTEMT ÅRSTID. MÅNDENS FASE KUNNE APILLE EN ROLLE I VURDERINGEN...OG SÅ BLE DE TRUKKET TIL PLASSEN FOR DEN FØRSTE BEARBEIDELSE TRESTAMMENE ER LETTEST Å DELE I TO NÅR TREET ER FERSY 18

19 BARKEN MÅ ALLTID FJERNES, MEN VED DEN FERSKE TRESTAMME EVENTUELT BARE DELVIS FOR Å UNNGÅ AT DEN TØRKER FOR FORT OG SPREKKER 19

20 Å SAGE TRESTAMMEN LANGS ER VELDIG SLITSOMT. DET ER IKKE UTEN GRUNN AT TØMMERMENNENE GIKK KLEDD I VIDE BUKSER OG HADDE STORE HATTER PÅ. (SAGFLIS RENNER NED) PÅDEN NYSKAPTE FLATEN MARKERES EN RETT LINJE MED HJELP AVEN SVARTET SNOR 20

21 MED JEVNE MELLOMROM (CA. 1M) HUGGES DYPE HAKK TIL DEN SVARTE LINJEN DERNEST FJERNES TREET MELLOM HAKKENE 21

22 AUSLUTENDE FINBEARBEIDELSE TIL BJELKEN NØYAKTIG TIL DEN SVARTE LINJEN 22

23 VIDERGÅENDE BEARBEIDELSE SLIK BLE SNOREN SVARTET MED HJELP AU TREKULL 23

24 PÅ EN NY BYGGEPLASS BLE MED DET SAMME EN ARBEIDSPLATFORM SNEKRET MED HENSIKTEN Å FREMSTILLE KONSTRUKSJONSDELER 24

25 FØOPPFINNELSEN AN VATERPASS OG NIVELLERREDSKAP I DET TY. ÅRHUNDRET VAR DET MUCIG TREKANT OG LOT Å ARBEIDE VELDIG NØYE SMEDEN TRENGTES BÅDE TIL Å FREMSTILLE BYGGEDELER OG TIL Å VEDLIKE WOLDE VERKTØYET PÅ BYGGEPLASSEN 25

26 Yrkesgruppenes andel til det nybyggde huset Murarna Timmermän Taktäckare Snickare Lera män Kakelugnsmakare Smeder 26

27 5. Särskild sätt utförande av stödsverkshus 5.1. Dessutom i förekommande olikartade i fråga om storlek och prydnad hus, finns också många speciella fall: Stödsverkshus byggdes på brant sluttningar. Det hände att vid övre del sluttningar hus hade en våning, men nedre delen två våningar. Det hände också, som man kan se idag vid museum Ridare Hus ( Reiterhaus och tysk ort Neusalza-Spremberg), att stödstolpe finns i övre våning och andra hus finns på varandra. Ridare Hus (= tysk. Reiterhaus) eniigt Kari Voigts bild Det förekommer också undantag, det finns hus som inte är rektangulära, men sned vertikalprojektion, pga inte så stort byggnadstomt. (I Bogatynia sådana hus försvann; på den tyska sidan några orter finns fortfarande, kallas av folk vacklande hus ). Vid stödsverkshus kan förekomma vertikalprojektion i form av bokstav T, eller sådana, som föreställer vinkel. Genom tillbyggnad kan förekomma också vertikalprojektion i form av bokstaven L, eller i form av kors +. De andra olikheterna är hus med övre halv trappa upp. Berikande form kan man se från utsidan genom tillämpa tak heldragen bakåt (Hästens Huvud), eller också genom att bygga två vånmgar från gatans sida och tak förlängt bakom till första våning (Frack tak). 27

28 Tecknings försök till begrepps förklaring Hästens huvud och Frack tak Ytterligare variant av stödsverkshus är resultat hus byggnader med förstukvist framme (andra namn är loftgång ), eller också framme så kallad kors kammare. Samtidigt förekommer mindre eller större utsprång framför gavelväggen, eller framför hus takskägg, man kan också se mindre eller mer smyckat stöd konstruktion. (Till exempel byggnader vid torget i Sulikowo i Polen) Från den tiden, när hand vävning var fuli utvecklad, kom andra variant stödverks byggnader. Eftersom då, pga vävnmgs utveckling vara hus, till vilka inte tillhörde något jordbruks areal (utan något stall), uppstod hus, som på ömse sidor korridor har timmerkammare. (Så kallad tvåkammares hus, som förekommer också i Bogatynia): Som sällsynthet måste man nämna byggnadssätt i Övre Lausitz med timmerkammare på övre våningen (t.ex. i Waltersdorf, nära tjeckisk gränsen), sådan byggnadssätt förekommer oftare i norra Tjeckien. De byggnaderna visar högt utvecklat timmermansarbetarnas teknik. Mestadels hade vävare bara liten bit jordbruk, så i en litet stödsverkshus vind räckte till att förvara hö för get. (Man måste nämna här, att i 1800 och i början av 1900 talet, när tuberkulos var nästan obotligt, dagligen färsk mjölk från detta nyttiga djur, fattigt lantlig folk hade mycket bra skydd inför stora katastrof). I småbrukare stödsverkshus man kan skilja främre boende del med timmerkammare, mittkorridor med ingång till denna kammare och ofta till liten kammare avsedd för gamlingar ( undantag, livstid ) och också med dörren till stallet, till vilket ofta som fjärde del var tillbyggd lada. Mindre och större småbrukarens stödsverkshus egentligen alltid hade övre våning och stor vind till hö förvaring för det tillbyggda stallet. (Här måste man påpeka för att förhindra större bränder, vindens golv ofta blev gjord av bara tätt lagt trä stång, täckta med ca 5 cm tjock leran. Likadant byggdes intilliggande vägg och till och med vinds dörrar). 28

29 5.3. De största stödsverkshus var ändå inte landbrukarna, men tyg köpmans hus (s.k. faktori), som i regel blev förmögna så visades vid sina hus byggnader. (Sådant ståtlig utmärkt renoverat hus finns i t.ex. Eibau i Tyskland och också i Bogatynia likadana stora hus finns vid l Maja gatan). Man kan allmänt säga, att nästan varje stödsverkshus byggt för två tre århundraden sedan, betjänat många generationer alla yrke, enligt behov varje generation blev mindre eller mer ombyggt; dock sådan konstruktion bestod ett prov. Så t.ex. murat stall ursprungliga lantbrukares hus med sina valv blev omvandlat till förråd eller till affär och i dag där kan det vara matsal och pensionats samlingslokal, eller öl utskänkning i krogen; (så på grund av det leve för oss vara trevliga stödsverks byggnaderna!). 1 Stensockel 6 Huvudregel 10 Bröst regel 2 Timmerhusvägg 7 Bottenregel övre våningar 11 Överfönsters regel 3 Stöd (stolpe) 8 Hörn stolpe 12 Övre regel 4 Svärd 9 Andreas kors 13 Sträva 5 Spännregel 29

30 Stora 2-kammares stödsverkshus i Bogatynia vid. 1. Maja gatan 30

31 6. Stödsverkshus prydnad och smyckning Detaljer vid stödsverkshus konstruktion har alltid konstruktiv samt prydnads funktion. Har flytande övergång: 6.1. Trä spik: Trä spik är använd vid förband av trä i form av beslag och plugg. Vid beslag spik har uppgift att klämma till och hålla, vid pluggar snarare använda som skydd. Spik alltid var gjord av hårt trä. I fali vid hyvlade fyrkantig kärning spik 2 gånger 2 cm, så uppborrat hål blev lite mindre i genomkärningen. I vanliga fall var spiken lite kägelformig och med kort spets. spik håll Spikar längst var lite mer än tjocklek bjälkar, så att på inslags sida stack ut 2-3 cm. I normalt fall använde man en spik vid varje bindningen, ibland två med ca 5 cm mellanrum. Vid visa hus inträffar man också svarvade spikar, vilka ofta hade huvud i form av knopp Svärd och kort svärd, på tyska knagge Svärd och knaggar träffar man i många former med olika smyckningen. 31

32 6.3. Strävor ovan bottenvånings fönster också har mindre eller större smycknings skärningar Pelare har också smyckningar från enkla kanter skärningar till ypperliga dekorer i barock form Dekor form i den övre lausitziskt brädfodring : 32

33 6.6. Skiffer täckning Skiffer kan förekomma i olika utvalda färger och föreställer olika symboler, som t.ex. Solen Dörrar och fönster Väggar vid dörrar ofta förekommer som dekorativa granit stolpar. Trä ingångsdörrar har också dekor profil och inne har de trä bjälke som dörregel. Beslag är också vackra. Farstufönster till hallen i regel har som försedda med smedens galler och ofta har de granit väggar. Fönster på övre våningen är fördelade på sex delar och dekorativ, ute fönsterkammare. Ett av sex fönsterglas man kan öppna för vädrings skull Takfönster Förekommer som förlängt gädda eller som oxes öga, samt snickeri filigrans fönsters arbete ofta utveckla sig i dekorativa blommor (t.ex. i Bogatynia vid. l. Maja gatan nr 2). 33

34 6.9. Inomhus: Korsvalv dekorativ utförd och delvis färgprakt finslipat. Dekorativt tak med brädfodring. Enkel korsvalv med hjälp krok för slaktare och stenbänken, som användes på fritiden framför huset. Exempel på stenbänkar. Modeller på fönstergaller. Från vänster till höger sida allt skickligare. 34

35 7. Konstruktions detaljer vid stödsverkshus, från fundament till takås Inget av stödsverkshus kunde man bygga, om alla handverkare, gesäller, lärlingar och medhjälpare, inte hade samarbetat och samordnat med varandra. Man måste påpeka, att sådant samarbete, var i regel, utan kända idag byggnadsplaner. Av de idag ännu kända handverkare som byggde stödsverkhus var: murare, timmermän, taktäckarna, snickare, stenhuggare, smed, och kakelugnsmakare. Handverkare som arbetar med lera finns inte numera. För handverkare från 1800 till 1900-talet var det en hederssak att utföra sitt jobb i högsta kvalitet, dvs. att man ville utföra vackert arbete också med god förtjänst för hela hus Murararbete vid källare, sockel, väggar, valv och vid skorstenar Källares valv: utgrävning i valvs form. eller genom att ställa trä stämpling färdigt valv 1 Jord; 7 Timmervägg; 2 Valv; 8 Stöd; 3 Påfyllning; 9 Kantverk; 4 Mur; 10 Stöd på två kilar; 5 Ingång till källare; 11 Valvs profil av bjälkar; 6 Golv av plankor på kantverk; 12 Valvs bas gjord av plankor. 35

36 Olika valvs slag: 1 Tunnelvalv nås till golvet; 2 Korsvalv nås till golvet; 3 Upphöjd tunnelvalv; 4 Upphöjd korsvalv; 5 Kupol valv; 6 Segment valv mellan stål bärbjälkar. (Vid stödverkshus 5 i 6 sällan förekommer). Murens hörn av tuktad sten, ser man, bindare, långstenar och hörnstenar. Perfekt utförd sockel med plats för karm och för timmerhusvägg och med sned yta för rinnande vatten. Storleks jämförelse murade skorstenar (till höger modern med två ventilationsöppningar). 36

37 7.2. Timmermäns arbete vid timmerkammares stomme och vid bindning av tak konstruktion. Nere ser man historiska timmermäns redskap: Tvåmans såg; Timmermans yxa; Ensidig platt och lång yxa till sidohuggning av rundvirke. 1 Rundvirke, stock; 2 Rundvirke med räffla nere; 3 Rundvirke bearbetat på två sidor; 4 Fyrasidig bearbetat stock. Timmerkammarens hörn bindning 1 Hörn överlappat i slutet av rundvirke; 2 Som ovan, men med urholkat rundvirke; 3 Som ovan, men med fyrasidig bearbetat rundvirke; 4 Laxstjärt hörn; 5 Höm hake. 37