Kartlegging og verdsetting av friluftslivområder i Solund kommune

Like dokumenter
Saksnr. utval Utval Møtedato 052/16 FORMANNSKAP /16 FORMANNSKAP NAMNSETTING AV ADRESSEPARSELLANE I SOLUND KOMMUNE

VEDLEGG TIL RISIKO- OG SÅRBARVURDERING PÅ KOMMUNEPLANEN

Sveio kommune. Forvaltningsplan for statlig sikra friluftslivsområder. Fakta om kommunen (pr ) DEL 1:

Forvaltningsplan for statlig sikra friluftslivsområder Fakta om kommunen (pr )

Forvaltningsplan for statlig sikra friluftslivsområder. Bokn kommune Fakta om kommunen (pr

[kommunenavn] for [planperiode]

Forvaltningsplan for statlig sikra friluftslivsområder Fakta om kommunen (pr )

Bømlo kommune. Forvaltningsplan for statlig sikra friluftslivsområder. Fakta om kommunen (pr ) DEL 1:

Stord kommune. Forvaltningsplan for statlig sikra friluftslivsområder. Fakta om kommunen (pr ) DEL 1:

Gjemnes for

Sveio kommune for

Presentasjon av områdetyper

AUKRA for Forvaltningsplan for statlig sikra friluftslivsområder. Fakta om kommunen pr DEL 1:

Rekonstruksjon av husmannsplass i Kringlevikjo. Gnr. 232 bnr. 5.

Leirfjord kommune for

Kommunplan Vik Kommune Arealdelen

Kartlegging og verdsetting av friluftslivsområder i Aurland kommune

Etne kommune. Forvaltningsplan for statlig sikra friluftslivsområder. Fakta om kommunen (pr ) DEL 1:

Sulakommune for

DEL 1: Forvaltningsplan for statlig sikra friluftslivsområder. Rygge for

Kvinnherad kommune. Forvaltningsplan for statlig sikra friluftslivsområder. Fakta om kommunen pr DEL 1:

Presentasjon av områdetyper. Kartlegging og verdsetting av friluftslivsområder Veileder M98 Miljødirektoratet

NOEN VIKTIGE INFORMASJONER OM NORGE

- i hjertet av fantastiske Åsenfjorden

Møteinnkalling. Stølsheimen verneområdestyre - AU

RIKET VESTAFOR KVARDAGEN

LYSfosnaVÅG! Eit prosjekt med fokus på Fosnavåg sin identitet

- i hjertet av fantastiske Åsenfjorden

Vedlegg 5: Sognesjøen, fagtema-kart

ULSTEIN KOMMUNE SIDE 1 FRILUFTSLOVA. - Dei viktigaste og utrykk - Kommunens rolle

Forvaltningsplan for statlig sikra friluftslivsområder. AVERØYkommune for ORØYA/ROTHOLMAN

Bygdeutviklings programmet Korleis skape utvikling i eit verna område

UTLAGT TIL OFFENTLIG ETTERSYN KARTLEGGING OG VERDSETTING AV FRILUFTSOMRÅDER I UNJÁRGGA GIELDA/ NESSEBY KOMMUNE

Kulturhistoriske registreringar

Leirfjord kommune for

LOKALID KOMM ÅR EIER FRILUFTOPPHAV OMRÅDENAVN TYPE VERDI NØYAKTIGHETSKLASSE BRUKERFREKVENS REGIONALE OG NASJONALE BRUKERE

Forvaltningsplan for statlig sikra friluftslivsområder Vestvågøy kommune for

Haugen og Dalen bygdeutviklingslag Registreringsrapport

Hemne for Forvaltningsplan for statlig sikra friluftslivsområder. Fakta om kommunen pr DEL 1:

Hole kommune for

Gildeskål for

Skodjekommune

EINHAUGEN Ein bit av Halsa kan bli din!

SKJERVSFOSSEN NATURVANDRING TURISTVEGTILTAK

N Æ R T U R. i Førde

LEIRVÅGEN - TILKOMST PARKERINGSAREAL - FRILUFTSOMRÅDE

5 stk flotte bustadtomter til sals

GANGSTØA. hytte- og boligområde på sagaøya Leka. utsikt fra hytteområdet

Stølsheimen landskapsvernområde - melding om vedtak - enkel tilrettelegging av sti mellom Vatnane og Åsedalen

Hemsedal kommune for perioden

Reguleringsplan for Storøynå hytteområde, Kvaløy

Forvaltningsplan for statlig sikra friluftslivsområder. Vindafjord kommune

Forvaltning. Feil! Fant ikke referansekilden.: 6. Ganddal. [merk og sett inn kart over friluftsområdet]

Vedlegg 2, del I. Kolleid

Presentasjon 12. November Norheim Tolo fjordfront Sivilarkitekt MNAL Alv Martin Vangdal og Sivilarkitekt MNAL Solveig Valland

Kartlegging og verdsetting av friluftslivsområder Akershus. Inger-Marie Juel Gulliksen Fylkeskoordinator

Næring 23 Hytte 34, Bustad 76 Hytte 2

Fjell kommune. Gnr. 42, Bnr. 3; Bnr. 49; Bnr. 99; samt del av Bnr. 83 og 85 MAIMYRA, BRATTHOLMEN

HANDLINGSPLAN 2019 LOKAL UTVIKLINGSSTRATEGI

Rapport frå synfaring av Botn

Notat Samfunnsrom og møtestader

SOGNEFJORDEN 19.JANUAR UT FJORDEN MOT VEST

MÅLØY 2012 KVITT REFLEKTERAR HIMMELLYS OG SYNER EI LYSNING I SENTRUM, HIMMELENS OG LYSETS ALLMENNING

Vågsøy for

Bergen kommune. Kulturminnedokumentasjon. Åsane sykehjem. Del av gnr 188 Myrdal. Utgave: 1 Dato:

Vedlegg til kommuneplanen sin arealdel for vedteke av Eid kommunestyre SIKTE PÅ ATTRAKTIVE OMRÅDE FOR ÅLMENTA

Registrering av kystlynghei. Horgo, Austevoll

FORSLAG TIL PLANPROGRAM

Forvaltningsplan for statlig sikra friluftslivsområder

Sauda kommune. Forvaltningsplan for statlig sikra friluftslivsområder. Fakta om kommunen (pr ) DEL 1:

TURER PÅ EKNE Turkort

Tysvær kommune. Forvaltningsplan for statlig sikra friluftslivsområder. Fakta om kommunen (pr ) DEL 1:

Skodje kommune for

Arbeid med sikring av friluftsområde i Stranda kommune

Friluftslivets år 2015

RAPPORT FRÅ KULTURMINNEREGISTRERING. Naustholmen Gnr/bnr 27/86. Flora KOMMUNE

Sjutoppsturen FAKTA OVERSIKTSKART LØYPESKILDRING

Nystarta leirskule -med ledig kapasitet i 2012

R A P P O R T F R Å K U LT U R M I N N E R E G I S T R E R I N G

Kvernåe naturområde i tekst og bilete

DETALJREGULERINGSPLAN FOR GNR.38 BNR.8 MFL., EGGESBØNES I HERØY KOMMUNE (TILRETTELEGGING FOR ETABLERING AV NYTT NÆRINGSAREAL OG KAIANLEGG)

Tormod Haugland Straumen går Dikt FORLAGET OKTOBER 2012

EIDSVÅGLEIRA BADEPLASS

Osterøy kommune Reguleringsplan Bruvik sentrum, del aust REGULERINGSFØRESEGNER

Utsnitt av komuneplanen med trasealternativ frå RAPPORT. Fjordstien Damskipskaia / Straumen. Datert

Kartlegging og verdsetting av friluftslivsområder Bærum. Inger Marie Juel Gulliksen Fylkeskoordinator

Bustadområde i sentrum. Vurdering

Ørskogkommune for

Områdefreding Stødleterrassen

Kulturhistorisk synfaring. Konsesjonssøknad- Gjerstadfossen kraftverk Osterøy kommune

Sluttrapport fjordstien i Sogndal sentrum

Detaljreguleringsplan for Høgahaug

Reguleringsføresegner Myrkdalen Camping

Kartlegging og verdsetting av friluftslivsområder Akershus. Inger-Marie Juel Gulliksen Fylkeskoordinator

1 OVERORDNA LANDSKAPSTREKK

NOTAT AURLAND BARNEHAGE VURDERING KULTURMINNE. Aurland kommune Asplan Viak v/kjell Arne Valvik Dato: Oppdrag: Aurland barnehage

MAKRO DAL NAUSTDAL FØRDEFJORDEN FØRDE BAKGRUNN

Hemne for Forvaltningsplan for statlig sikra friluftslivsområder. Fakta om kommunen pr DEL 1:

Landskapspark, kva kan det tyde for Myrkdalen?

Gol kommune for

Transkript:

ID Komm unenr Årstall Områdenavn Området Områdebeskrivelse ype 101 1412 2018 Losnegard SS 102 1412 2018 Losna TU Området ligg langs nesten heile den søre delen av øya Losna. Området består i hovudsak av svaberg, strand, jordbrukslandskap og skog. Område vert brukt til båtutfart, bading, fisking og padling. Det er turstiar i området som går frå bygnaden mot Bondefjellet, Stigfjellet og Fagerlifjellet, samt mot Losnedalen. Det vert bada både i Tronvikane og Tjøreneset. Området strekkjer seg over den største delen av den indre delen av øya Losna. Området består av snaufjell med dels bratte fjellsider, skog og nokre små tjørnar. Turområde med merka stiar til Bondefjellet, Stifjellet, Fagerlifjellet og Losnedalen. Desse stiane er knytte saman. Bruke r- frekv ens Regio nale og nasjo nale bruke re Opple velses kvalit eter Symb olver di Funks jon Egnet het Tilrett e- leggin g Kunns Lydmi kapsv ljø erdier Inngr ep Utstr eknin g Tilgje ngelig het Poten siell bruk 4 5 4 3 3 3 2 4 4 3 5 A 3 5 4 2 1 1 2 2 5 5 5 A Verdi Verdibegrunnelse Eigna for fiske frå land i sjø og vatn og turgåing. Eldre bygningar, steinhuset på Losna. Rik edellauvskog. Mykje tilreisande som har hytter på øya. Adkomstsone til sjøområde og indre delar av øya, samt Losnedal. Det er tilrettelagt sti mot Losnedal og mot Stigfjellet og Bondefjellet. Området vert brukt til hjortejakt og sauehald. Mykje hyttebuarar som brukar området mykje. Opplevingskvalitetar er knytt til geologi og jordbrukslandskap. Området vert nytta til turar, og har merka stiar til Losnedal og Bondefjellet. Området vert brukt til hjortejakt og sauehald.det er planar om sti som også knyter Meifjellet inn på resten av stinettet. Det føregår sporadisk fiske i Standalsvatnet. 103 1412 2018 Trodvikneset, Leknessund 104 1412 2018 Urdanipa TU 105 1412 2018 Austrefjorden Bade- og grillområde. Turområde mykje brukt av dei lokale i Leknessundet. Området består av fjell, kystlynghei, myr og litt skog. Det er merka tursti til Urdanipa frå vegen ved Oksehaugmyra. Ein fjordarm som går inn i Sula, på austsida av Dumbefjorden. Utfartsområde for båt, mykje brukt til kajakk. 3 3 2 1 1 3 1 2 4 4 4 B 4 3 3 3 1 1 2 2 4 5 4 A 3 5 4 4 3 4 1 4 5 5 3 A Området vert nytta til bading og grilling. Uradnipa er mykje brukt av dei lokale som går tur, samt hyttebuarar. Opplevingskvalitetar er utsiktspunkt, landskapsformer og geologi. Det er mykje hyttebuarar i området, som brukar området mykje. Det vert brukt spesielt til kajakkpadling. Opplevingskvalitetar er utsyn til regnkog og landskapsformer. Kan nyttast som adkomstsone til Krakksnova. 106 1412 2018 Sandvika i Austrefjorden Nordvendt strand som vert nytta til bading og grilling. 3 3 3 1 3 3 2 4 4 3 3 B Badestrand som også vert nytta til utfart til Austrefjorden. Brukt ein del av hyttebuarar. Området har funksjon som uadkomstsone til Austrefjorden. Opplevingskvalitetar er utsyn til jordbrukslandskap og landskaspsformer. 107 1412 2018 Ruskeholmen i Dumbefjorden SS Nokre holmar nord i Dumbefjorden. Vert brukt til båtutfart. 1 3 2 2 1 2 1 1 4 5 1 B Usikker bruk.

108 1412 2018 Hagevatnet SS 109 1412 2018 Husefjellet TU 110 1412 2018 Engevikvassdraget SS Området består av det store Hagevatnet. Landskapet består av vatn, kystlynghei, berg, skog og myr. 3 5 3 3 2 4 2 2 4 2 5 A Turområde mykje brukt av dei lokale i Hersvik. Området består av fjell, kystlynghei, myr og litt skog. Det er merka tursti til Husetfjellet frå Hersvik og frå vegen ved Barmannsvika. Stort vassdrag på øya Sula som er eit naturreservat. Vassdraget ligg mellom, berg, kystlynghei og myrar. 4 3 2 3 1 1 2 2 4 3 5 A 2 3 4 4 3 4 1 4 5 4 5 B Det er mykje hyttebuarar i området som nyttar området mykje. Området vert nytta til fisking, grilling, bading, hausting og jakt. Det er rydda, men umerka sti frå vegen til Vassenden. Området som vertmykje brukt av dei lokale på Hersvik, samt hyttebuarar i området. Det er merka tursti til Husefjellet og frå vegen ved Barmannsvika. Området vert brukt mykje til fisking, padling og roing. Området er eit naturreservat, med verna skog/ eventyrskog. Andre opplevingskvalitetar er geologi og kystlynghei. 111 1412 2018 113 1412 2018 Indre Dumbefjorden Krakhellenipa og Ulvegreina TU Nordvendt fjordarm som har Engdal på eine sida og Strandheim på den andre sida. Området ligg mellom Krahella i aust, vegen i nord, Nessa i vest og Kråkevåg i sør. Området består av høge fjell med Krakhellenipa, som er Solund sitt høgaste fjell på 569 moh. Det går ein veg med bom til Ulvegreina. Det går turstiar til Krakhellenipa, mellom Krakhella- Engdal, til Salnae og til Dumbetinden. Området vert brukt til tur, jogging, sykling og buldring. 3 3 3 3 3 1 1 2 4 2 5 B 4 3 5 5 1 4 2 4 5 3 5 A Området vert nytta til båtutfart og padling. Det vert nytta v både lokale og tilreisande. Opplevingskvalitetar er utsyn til jordbrukslandskap og landskapsformer. Det går ein veg med bom til Ulvegreina. Det går turstiar til Krakhellenipa, mellom Krakhella-Engdal, til Salnae og til Dumbetinden. Området vert brukt til tur, jogging, sykling, storvegg-klatring og buldring. 114 1412 2018 Stranda ved Krakhella frå Mjeltevika til Kobbevika Ligg på Krakhella ved ferjekaien. Svaberg som er flotte å bade frå. Området omfattar også Hamnen med eldre bygningar. 3 3 3 3 3 3 2 2 4 3 5 B Området vert nyatta både av lokale og tilreisande. Det vert nytta til bading, tur, padling og dykking. Opplevingskvalitetar er eit båtvrak, samt eldre byningar, landskaspformer og utsyn. 115 1412 2018 Gåsvær SK Øygruppe som ligg nord-vest i kommune, like ved eit naturresservat. Det er eit levande fiskarbonde-samfunn, som gjev gode høver til å oppleve kystkultur både frå land og på sjøen. 3 5 5 5 1 3 1 4 5 3 5 A Området vert brukt av både lokale men spesielt mykje tilreisande. Området vert nytta til tur, padling, fisking og båtutfart. Opplevingskvalitetar er eldre byggningar, eit lavnde fiskarbondesamfunn og jordbrukslandsakp med blomsterenger og steingardar, samt utsiktpunkt.

116 1412 2018 Ospa TU 117 1412 2018 Færøy TU 118 1412 2018 Gåsevågen, Færøy 119 1412 2018 Spovika, Færøy Ei øygruppe som ligg nord i kommunen. Området hadde mykje aktivitet under krigen, med senkinga av MB 345 som den største hendinga. Det er elles steinalderfunn i Ospekyrkja. Området er eit padleeldorado og vert også brukt til båtutfart og dykking. Det går merka tursti til Ospefjellet, frå Nordre Resevågen. Øygruppe som ligg nord i kommune. Det er eit levande fiskarbonde-samfunn, som gjev gode høver til å oppleve kystkultur både frå land og på sjøen. Flott vestvendt badevik på vestsida av Færøy. Sørvestvendt badevik på sørvestsida av Færøy. 3 5 5 5 1 5 1 4 5 5 1 A 3 4 4 3 1 1 3 2 4 3 5 A 3 4 3 2 3 5 1 2 5 3 5 A 2 3 2 1 3 2 1 2 4 2 5 B Området vert brutk til tur, hausting, padling, fisking og båtutfart. Det går merka tursti frå Vassdalsvika til Espa. Opplevingskvalitetar er fiskarbondesamfunnet, utsiktpunkt, eventyrskog og kulturlandskap. Området vert brukt både av lokale og tilreisande. Ei badestrand som er vidgjeten fordi den er så flott. Den vert brukt til bading og grilling. og grillplass. 120 1412 2018 121 1412 2018 122 1412 2018 Sjøkleivesanden, Færøy Tveranganspollen og Huvøyna Stroka, Avløyp og Drengenes SS Sørvendt badevik på søraustsida av Færøy. Område med med trange sund, fjord og flotte vikar. Det strekkjer seg frå Hersvikbygda i aust til Drengenes i vest. Stadvis forreven klippekyst som er svært vêrutsett, elles er det kystlynhei og myr som dominerar. 2 3 2 1 3 2 1 2 5 3 5 B 3 4 3 3 3 3 1 2 5 4 3 A 4 4 3 3 3 3 2 4 5 3 5 A Bade og grillplass. Området som vert brukt mykaj av lokale, men spesielt mykje av tilreisande. Området vert nytta mest til båtutfart og padling, men også til bading. Området er adkomst mot Færøy og Saltskoren. Opplevingskvalietar er mykje nedlagde bruk og landskapsformasjonar og utsyn mot øyane i nord Solund. Området som vert brukt mykje av lokale og tilreisande. Området vert brukt mest til turgåing. Området gjev adkomst til Hognefjorden. Opplevingskvalitetar er utsiktspunkt og naturbeitemark, samt geologiske formasjonar. 123 1412 2018 Lågøystolane SK 124 1412 2018 Kyrkjeberget, Lågøy Sjø og landområde med dei særprega i Lågøystolane i midten, elles er det kystlynghei og myrar som dominerar på land. Austvendt badeplass i vik med dyrka mark rundt. 3 5 5 5 1 3 1 4 5 5 1 A 2 3 2 1 1 3 1 2 4 3 5 B Sjø og landområde som vert nytta som utfartsområde både av lokale og tilreisande. Området vert brutk til båtutfart, fisking og padling. Området har spesielt særmerkete landformasjonar som er nytta i marknadsføring av Solund og difor viden kjend også utanfor Solund kommune. Dette gjev høg symbolverdi. Bade- og grillplass.

125 1412 2018 Gåsevågen, Lågøy 126 1412 2018 Hognefjorden SS Søraustvendt badeplass i vik med kystlynghei rundt. Sjø og landområde med kystlyngheia av høg kvalietet. Området er ein fjord som strekkjer seg frå Steinsund i sør til Lågøy og Drengenes i nordaust. Det ligg mange øyar og skjer i området. Det er mykje villsau i området. 2 3 2 1 2 3 1 2 5 5 4 B 4 5 5 5 3 5 3 4 4 3 5 A Bade- og grillplass. Område som vert nytta både av lokale og tilreisande. Det er eit sæskilt flott område til padling, men vert også nytta til båtutfart, fisking og dykking. Området har vore eit velkjent turområde i lang tid og har høge opplevingskvalitetar i forhold til utsyn til kulturlandskap av høg kvalitet og landskapsformer som er typisk for Solund. 127 1412 2018 Botnavika 128 1412 2018 Lauvika 129 1412 2018 Råkeneset SK 130 1412 2018 Pollatinden og Fonnaheia TU 131 1412 2018 Indre Hagefjorden SS 132 1412 2018 Gylteskogen 133 1412 2018 Kvernhusvatnet i Nessa Vestvendt badevik som er omringa av kystlynghei og bart fjell. Nordvendt grunn badevika med kystlynghei, bart berg og barskog rundt. Freda husmannsplass som er nytta av DNT til turisthytte. Huset er omringa av dyrka mark, bart fjell og kystlynghei. Fjellområde som består av konglomerat som ligg i dagen, saman med kystlynghei og noko dyrka mark. Området har nokre vatn og tjønnar. Nordvendt fjordarm som har går nord til Vauleholmen. Lågtliggande område som er dekka av skog, kystlynghei, bart fjell og einer. Området har ein del vatn og tjønnar. Grunt vatn som ligg i kystlynghei. 3 3 2 1 3 3 1 2 4 3 5 B 5 3 2 1 3 3 1 2 4 3 5 A 4 5 5 4 3 5 2 4 5 4 5 A 4 4 4 5 3 1 2 4 5 4 5 A 4 4 4 3 3 1 1 2 4 2 5 A 5 3 3 4 3 3 3 2 4 4 5 A 3 2 2 3 1 5 1 2 5 5 3 B Bade- og grillplass. Bade- og grillplass. Dette er ein freda hsmasnnplass som DNT Sogndal eig og driftar. Området vert difor mykje brukt, speseitl av tilreisande som nyttar området som overnatting og utfartsstad til Råkesundet og vidare nord eller sør. Opplevingskvaliten på staden er utsikten og opplevinga av å sjå og bu i det gamle huset. Området vert brukt mykje både av lokale og tilreisande, då Polatinden har fått tilnamnet Dronningfjellet (etter at Dronninga var det for nokre år sidan). Dette gjev området ein høg symbolverdi. Området har meir og mindre merka stiar til Pollatinde, Fonnaheia, Karihåjen og Tverranger. Området vert brukt mest til turgåing. Orådet vert brukt både av lokale og tilreisande. Det vert nytta til båtutfart, fisking og padling. Det fungerar som adkomstsone til padleområder lenger nord. Området vert nytta mykje av lokale, men også tilreisande. Det vert nytta til turar, spesielt for barn, samt fisking, jogging, bading, padling, roing og sykling. Opplevingskvaliteten er eventyrskogen. Området har lenge vore kjent som eit turområde for barn og har noko tilrettelegging i form av merka stiar og bord og benkar. Området vert nytta til å gå på skøyter.

134 1412 2018 Vindnova i Nessa 135 1412 2018 Hegrenesvika 136 1412 2018 Rånøyna TU Bratt fjell som ligg i kystlynghei og einer. Vestvendt badevik som ligg ved kystlynghei og skog. Øy med ei blanding av kystlynghei, bart fjell, skog og dyrka mark. Det ligg nokre vatn og øyar i området. 2 5 2 2 1 5 3 2 3 2 5 A 2 2 2 1 1 2 1 2 4 5 1 C 4 3 4 3 3 1 2 2 4 3 3 A Området vert nytta til klatring med ferdig bolta ruter. Området vert nytta til båtutfart, badingog grilling. Omrdådet vert brukt spesielt av dei lokale til turgåring. Då spesielt på grusvegen til Tangenes og på merka stiar til Hummarstakken og Rånøykletten. Området vert også nytta til fisking. Området har flotte opplevingskvalitetar på utsikt, landskapsformer og jordbrukslandskap. 137 1412 2018 Steinsundøyna TU 139 1412 2018 Bjørnefjorden SS 140 1412 2018 141 1412 2018 Kråka og Sognesjøen Nessefjorden og Nesøyna 142 1412 2018 Eide 143 1412 2018 Sandvika ved Strembeneset SS SS 144 1412 2018 Pollen 145 1412 2018 Hopsvika 146 1412 2018 Sandvika ved Knaget Turområde som ligg nær kommunesenteret. Det er dekka av kystlynghei, bart fjell og nokre vatn og tjønnar. Sørvendt fjordarm som er avgrensa ved Guleskjeret. Sjøområde som går frå Steinsund bru til Slåttevika i Hopsosen. Sjø- og område som dekker Nessefjorden, Hopsosen og Nessa til Kråkeneset. Nessa og øyane består av kystlynghei, dyrka mark, noko skog og litt små tjønnar. Leikeområde med sørvendt badevik. 5 3 4 4 3 1 2 2 4 2 5 A 4 3 3 4 3 3 1 2 4 3 5 A 4 3 3 4 3 3 1 4 4 3 5 A 4 3 3 3 1 3 1 2 4 2 5 A 5 3 2 1 3 5 5 2 4 1 5 A Sørvestvendt badevik som er omringa av kystlynghei, bart fjell og skog. 3 5 3 3 3 5 2 2 4 3 5 A Sørvestvendt badevik som er omringa av bart fjell og ein molo. Austvendt vik som ligg blant buer og naust omgjeve av skog, dyrka mark og kystlynghei. Vestvendt vik som ligg ved bart fjell, kystlynghei og einer. 2 2 2 1 3 3 1 2 4 3 5 B 3 3 2 2 3 3 1 2 4 2 5 B 2 2 2 1 1 2 1 1 4 5 1 C Området vert nytta spesielt mykje av dei lokale til turgåing. Det går umerka sti til Vardefjellet og Hellelinipa. Det går merka sti til Stokkevåg. Området kan nyttast til adkomst til Bjørnefjorden. Opplevingskvalitetane går på utsiktpunkt og landskapsformer i form av lausmassar, samt vassbruksmiljø i Stokkevåg. Området vert nytta av lokale og tilreisande. Området vert nytta til fisking, båtutfart og padling. Det fungerar som adkomstområde til Vardefjellet. Opplevingskvalitetar er utsikt til kulturlandskap og og landskaspformer. Området vert nytta mest nytta av dei lokale, men ogås tilreisande. Iområdet vert nytta til båtutfart, fisking og padling. Symbolverdien ligg i Sognesjøen/Sognefjorden. Viktig område for lokale og tilreisande som vert nytta til turgåing, hausting, fisking, padling, båtutfart, jakt og dykking. Viktig område for dei lokale. Det vert brukt mykje og er tilrettelagt med ballbinge, leikeapparat, badeplass. Badevik som vert nytta av lokale, men spesielt tilreisande i tilknyting til hytefeltet. Eignaheita er god. Badevik som vert nytta av lokale. Vik som vert nytta til roing, padling, bading, grilling og fisking.

147 1412 2018 Ytrøy SS 148 1412 2018 Sandpøyla, Lundøy 149 1412 2018 Naustvika i Lundsholet 150 1412 2018 Gildreneset SS 154 1412 2018 Humresanden Sjøområde som går frå Ytrøy og nord til Olderkalven. Området har mange store og mindre øyar som er dekka av kystlynghei, einer og bart berg. 3 4 4 4 3 4 1 4 4 2 5 A Søraustvendt badevik som er tilrettelagt med parkering og volleybalbane. Omringa av lystlynghei og bart berg. 3 4 3 3 3 5 3 2 4 4 5 A Sørvendt badevik omringa av bart berg, kystlynghei og einer. 1 2 2 1 1 2 1 2 4 3 4 C Sjøområde knytt opp til Grønehellaren som består av holmar og vikar. Det strekkjer seg frå Sætrevåge o nord til Kjeholmen i sør. Frankenwald ligg i området. 3 4 4 3 3 4 1 4 4 3 5 A 151 1412 2018 Sætrevågen Nordvendt badevik, oringa av særprega geologi, kystlynghei og myarar. 2 3 4 3 3 5 1 2 4 3 5 A Sjøområde som strekkjer seg frå Hammaren i nord til Lyngøyna i sør. Området består av 152 1412 2018 Hjønnevåg SS noko landområder som er prega av bart fjell, klippekyst og kystlynghei. Sjøområdet ligg 4 4 2 5 A vêrhadrt til med forholdsvis lite holmar og skjer. 3 4 4 3 3 4 1 153 1412 2018 Istjønna 3 4 2 2 1 3 1 1 4 1 5 A. Badevatn som ligg like ved vegen og ligg i ly for nordavinden. 3 3 3 2 3 5 1 2 4 2 4 A Område som vert nytta både av lokale og tilreisande. Det er ein del hytter i området. Omrdet vert nytta til båtutfart, fisking, bading, grilling, hausting, padling og dykking. Har opplevingskvalitetar i form av utsyn, geologiske landformer og kulturlandskap. Badevik som er tilrettelagt med sand, parkeringplass, volleyballbane og bålplass. Sjøområde som vert brukat både av lokael og tilreisande. Det er nokre hytter i område. Området vert nytta til fisking, hasuting, padling, bårutfart og dykking. Opplevingskvalitetar er særprega landformer, Frankenwald og kulturlandskap. Sjøområde som vert nytta av både lokale og det er mykje hytter i området. Det vert nytta til båtutfart, fisking, padling og roing.. Blir brukt av dei lokale og tilreisande. Kan nyttast som adkomstsone til sjøområdet Hjønnevåg. 155 1412 2018 Hjønnøyna 156 1412 2018 Ytre Sula TU 157 1412 2018 Gunnardalstjønna Nordaustvendt badevik som er omgjeve av bart berg og kystlynghei. Turområde som dekkjer landområdet på Ytre Sula. Området er prega av spesiel geologi, kystlynghei og einder. Det ligg mykje vatn og tjønnar i dalbotnane, samt myr. Det er nokre små områder med skog. Grunn tjønn som ligg ved vegen. 2 3 3 2 1 3 1 2 5 5 1 B 5 4 4 4 3 3 2 4 4 3 5 A 3 3 2 2 1 5 1 1 4 3 5 A. Vert brukt mest av tilreisande. Område som vert nytta både av lokale og tilreisande. Oppelvingskavlietteane er høge både med tanke på geologi, kulturminner og utsiktpunkt. Tjønn som vert nytta til å gå på skøyter. 158 1412 2018 Badevik Søre Hjønnevåg Nordvendt vik i Søre Hjønnevåg. Omringa av veg, bart berg og skog. 2 2 2 1 2 2 1 1 4 3 5 C Badevik i Søre Hjønnevåg. Nytta i mindre grad. Har funksjon som adkomstsone til sjøområdet Hjønnevåg. 159 1412 2018 Lomtjønna Badevatn som er oringa av bart berg og kystlynghei. 2 2 2 2 1 3 1 2 4 4 4 B Badevatn ved Søre Hjønnevåg. Tidvis også nytta til skøyter.

160 1412 2018 Kolgrov SS 161 1412 2018 Husøyna, Kolgrov 162 1412 2018 Norde Kalvika, Kolgrov 163 1412 2018 Rørdalsfjorden 164 1412 2018 Kringlevågen 165 1412 2018 Båtsmannsvika 166 1412 2018 Trovågstjønna 167 1412 2018 Trovågen 168 1412 2018 Molodammen 169 1412 2018 Nautøyna SS Sjøområde som strekkjer seg frå Lyngøyna til Rørdalsfjorden. Området består av mykje holmar og skjer, inkludert Kverknappen. Nordvestvendt badevik som er omgjeve av bart berg og kystlynghei. Nordvestvendt badevik som er omgjeve av bart berg og kystlynghei. Sørvestvendt fjordarm som er omgjeve av bart berg, kystlynghei, einer og myr. Sørvendt vik omgjeve av einer, noko skog og lyng. 3 5 4 4 3 4 1 4 4 3 5 A 1 3 3 1 1 3 1 1 4 5 1 B 2 3 2 1 1 3 1 1 4 3 4 B 3 4 4 4 3 4 1 2 4 3 5 A 3 2 2 2 3 4 1 2 4 3 5 B Sørvestvendt vik som er omgjeve av einer og lyng. 2 3 3 2 3 3 1 1 4 5 4 B Vatn tilrettelagt med skjelsand og benk. Området er omgjeve av bart berg, einer og 3 4 2 2 1 4 4 2 4 3 5 A lyng. Sørvestvendt vik midt i bygda omgjeve av lyng, einer og fjell. 2 2 2 1 3 3 1 2 4 3 5 B Kunstig laga dam omgjeve av lyng, einer og fjell. Hyttesamfunn ytterst i havet, med kystlynghei og myr på land. Det er ei myriade med holmar og skjer i området. 3 2 2 2 1 4 1 1 4 1 4 B 3 5 4 4 1 5 1 4 4 4 3 A Sjøområde som vert nytta mykje av lokale og spesielt tilreisande. Oppevingskvalitetane går på geologi, utsyn og godt ivaretaken kystlynhei. Sjøområde som vert nytta av loakel og tilreisande. Det er nokre hytter i næreiken. Det vert nytta til båtutfart, fisking, padling og som adkomstsone til Ytre Sula. Opplevingskvalietane går på kulturlandskap, geologi og utsyn. Område som vert nytta til bading, grilling med meir. Vert nytta av både loakle og tilreisande. Det har tidlegare vore årleg med på Coastwatch. Opplevingskvalitetar er utsyn. Det har funksjon som adkomstsone til sjøomådet Nåra. Blir brukt mykje på sommaren av lokale og tilreisande. med benk og bålplass. Vert nytta av lokale og tilreisande. Har funskjeon som adkomstsone til sjøen utanfor. Vert nytta til skøyteaktivitet. Område som har mykje hytter og får høg brukar frekvane.s Området vert nytta mest til tur, bårutfart, fisking, padling og dykking. Området har høg symbolverdi som eit levande samfunn som dokumenterar litt av Solund si fortid. Opplevingskvalitetane er geologi, kutlrulandskap, fugleliv og utsyn. 170 1412 2018 Utvær SK Hyttesamfunn ytterst i havet, med kystlynghei og myr på land. Det er ei myriade med holmar og skjer i området. Utværfyrstasjon tår på den største øya. 4 5 5 5 1 5 3 4 4 4 3 A Område som har mykje hytter og får høg brukar frekvane.s Området vert nytta mest til tur, bårutfart, fisking, padling og dykking. Området har høg symbolverdi som eit levande samfunn som dokumenterar litt av Solund si fortid. Opplevingskvalitetane er geologi, krigshistorie, kulturlandskap, fugleliv og utsyn.

171 1412 2018 Hamnafjellet TU 172 1412 2018 Buskøygavlen TU Turområde med tursti til Hamnafjellet. Området består av ein del vatn og tjønnar, skog, einer, myrar og kystlynghei. Turområde som består av lyng, tre, myr og grasrabbar. 3 3 4 2 2 4 2 4 5 3 5 B 3 3 4 4 1 3 1 2 5 3 4 B Området vert brukt av både lokale og tilreisande. Det vert nytt til turområde, hausting og fisking. Opplevingskvalitetane er utsikt, kulturlandskap, barskogområde og geologi. Område som vert nytta til tur. Vert brukt av lokale, men mest tilreisande. Området har godt utsikt og ein imponerande varde. Området vert brukt til bading. 173 1412 2018 Kvernhusvatnet omgjeve av berg. 2 2 2 1 1 2 1 1 5 2 3 C 175 1412 2018 Djupevågen Sørvendt badevik som er omgjeve av skog og Området vert brukt til bading. 2 2 2 1 2 2 1 2 4 3 2 C myr. 176 1412 2018 Pirkestjønna Grunt vatn som ligg i myr. Området vert brukt til skøyter. 3 2 2 2 1 5 1 3 3 3 3 A 177 1412 2018 Holmenkollen KL Dyrka mark. 3 2 2 4 1 5 1 3 4 4 4 A Området vert brukt til aking og ski. Dels dyrka mark, skog og bart fjell. Området vert brukt både av lokael og tilreisande. Området vert brutk til 178 1412 2018 Teigeneset NT 4 3 3 2 3 3 1 3 4 4 3 A turgåing, fisking og hausting. Det går sti ut til området og i området. Det har funksjon som adkomstsone til Teigenesvika. Området har utsikt. 179 1412 2018 Teigenesvika Sørvendt badevik som ligg ved ein skog. 3 3 3 2 1 4 1 2 4 4 3 B. Området ligg dels i skog, men også ope lende. Området vert nytt mest av lokale barn 180 1412 2018 Ti-kronaren 5 2 2 2 1 4 1 2 3 2 5 A til fri leik. 181 1412 2018 Idrettsbyggområde Tilrettelagt leikeområde. Området vert nytta mest av lokale barn 5 2 2 5 1 5 5 1 3 1 5 A til fri leik. Område har leikeapparat. t 182 1412 2018 Teigen KL Dyrka mark. Området vert brukt mest av lokale barn 3 2 3 2 1 4 1 2 4 3 5 B til ski og aking. Område med tursti til mast pg vidare til Området er både av lokale og 183 1412 2018 Masta NT idrettsbana. Det er gras og lyng i området. tilreisande. Det går ein tursti frå 3 3 3 1 3 4 2 2 3 2 5 B Internatet til idrettsbana, via masta. Det er flott utsikt over. 184 1412 2018 Hånessanden Nordvendt badevik omgjeve av bart fjell, lyng og einer. 4 3 2 3 3 3 2 1 4 2 5 A Området vert nytta til bading. Det har funksjon som adkomstsone til innløp. 185 1412 2018 Håneset Turområde som består av tre og bart fjell. Området vert nytta til tur og 3 2 3 2 1 2 2 2 4 4 4 B haustingsområde. Norvendt badevik som er omgjeve av veg, hus, Området vert brukt til bading og leik. 186 1412 2018 Sildevika bart fjell og lyng. Det vert nytta mest av lokale. Det vert 4 3 2 2 3 3 1 1 4 2 5 A nytta til adkomstsone til innløp. Norvendt badevik som er omgjeve av veg, hus, Området vert brukt til bading og leik. 187 1412 2018 Storevika bart fjell og lyng. Det vert nytta mest av lokale. Det vert 5 3 2 2 3 3 1 1 4 2 5 A nytta til adkomstsone til innløp. 188 1412 2018 Håneset leikeplass Tilrettelagt leikeområde. 5 2 2 2 1 3 5 1 4 1 5 A Leikeplass med leikeapparat.

189 1412 2018 190 1412 2018 191 1412 2018 Storhaugen leikeplass Arboretet og Idrettsparken Langhaugen NT 192 1412 2018 Valsvatnet Tilrettelagt leikeområde. Tilrettelagt område med brei turveg, Arboret, utgagspunkt for fleire turstiar, sendebrettbane, klatrepark, friidrettsbane og fortabllbane. Turområde som bsetår av myr, lyng, skog og bart berg. Det ligg nokre tjønnar i området. Badevatn. 5 2 2 2 1 3 5 1 4 1 5 A 5 2 2 4 3 5 5 2 4 1 5 A 3 2 3 2 3 3 2 3 4 4 5 B 3 3 3 4 1 5 1 1 4 4 4 A Leikeplass med leikeapparat. Området vert nytta mest av lokale. Det vert nytta til fri leik, til sendebrett, klatring både i klatrepark og fjell. Det vert også nytta til tur og hausting. Det ligg fotballbane og friidrettsfelt på området. Området er adkomstsone til Ramnenipa og Kråka, og Masta. Området vert nytta mest av lokale. Det vert nytta til turgåing og hausting. Det fungerar som adkomstsone til Ramnenipa og Kråka, samt Valsvatnet. Det går sti til Valsvatnet frå vegen ved Sildevika. Området vert nytta til bading og grilling. 193 1412 2018 Hop NT 194 1412 2018 Verpingsvika 195 1412 2018 vika 196 1412 2018 Ramnenipa og Kråka MA 198 1412 2018 GK Teigeneset GK 199 1412 2018 GK Kyrkja -Hamna GK 200 1412 2018 GK Grendahuset GK 201 1412 2018 Mjølkemyra KL Turområde som ligg i skog og dyrka mark. Bade- og aktivitetsplass, som ligg i skog, berg, myr og lynghei. Badevik som ligg inne i hamna. Turområde som som vekslar mellom bart fjell, kystlynghei, einer, myr og skog. Området strekkjer seg frå Ramnenipa til Kråka, frå Leirvågen til Hopsosen. Det ligg fleire vatn og tjønnar i området. Sti frå hamn til Teigeneset. 3 3 3 2 3 3 1 2 4 2 5 B 3 2 2 3 3 3 1 2 4 5 1 B 3 4 3 4 3 5 3 1 4 1 5 A 5 4 4 4 3 3 3 3 5 5 5 A 4 3 3 3 3 3 1 1 4 4 4 A Snarveg mellom hamn og kyrkja/ pensjonatet. 5 2 3 4 3 4 2 2 4 3 5 A Snarveg mellom Solund senter og Grendahuset. 5 1 1 3 3 3 1 1 3 4 5 A Område som vert nytta til i hovudsak vinterakitvitetar, men også til å gå tur. Området har noko dyrka mark, elles er det skog, myr, kystlynghei og bart fjell. Det er eit vatn som vert nyta til fisking i området. 3 1 3 1 1 3 1 2 4 4 4 B Området vert nytta til turgåing og hausting. Det vert nytta både av lokale og tilreisande. Området vert nytta mest av lokale. Det vert nytta til bading, men har også vore brukt av skulen og har hatt diverse aktivitetsstasjonar der., brukt mykje av lokale men mest tilreisande. Vert brukt til adkomstsone til innløp. Området vert brukt av lokale og tilreisande. Området vert brukt til tur, hausting og fisking. Det er merka sti til Ramnenipa frå Storehaugen og Brattelia, samt merka sti frå Storehaugen til Hop og vidare til Brattelia. Det skal merkast sti til Avløypeneset der dagsturhytta skal vere. Området har utsikt, kulturlandskap og særprega geologi. Dete er ein mykje brukt sti frå stien mellom kaia og kyrkja som går ut i Teigeneset. Dete er ein mykje brukt sti frå kaia til kyrkja og vidare til Solund pensjonat. Ein snarveg som vert nytta frå vegen ved Solund Næringsbygg til Grendahuset. Innmark i Steinsund som vert nytta til vinteraktivitetar.

202 1412 2018 Gjerdet i Steinsund KL 203 1412 2018 Krakksnova TU 204 1412 2018 Indre Steinsund og Liasundet Område som vert nytta til i hovudsak vinterakitvitetar. Området er stort sett bart fjell. Turområde som består i hovudsak av kystfuruskog, som er freda. I tillegg er det ein del bart fjell og nok myr og kystlynghei. Det er eit vassdrag i området. Innløpet til som vert nytta mykje til båtutfart, roing, padling, bading og fisking. Området strekkerj seg frå Steinsund bru til Trolleklubben/Djupevågen. Det er ein del holmar og vikar i området. 2 1 2 1 1 3 1 2 4 4 4 B 2 3 4 3 1 3 1 4 5 5 1 B 5 3 4 5 3 4 2 4 3 2 5 A Innmark i Steinsund som vert nytta til vinteraktivitetar. Område som vert nytta i noko grad. Området vert nytta til turområde og hausting. Det er eit freda område med kystfurskog, kulturhistorie og utsiktspunkt. Område som vert brukt mest av dei lokale, men også mykje av tilreisande. Området vert nytta til båtutfart, fisking, padling, roing og dykking. Området er adkomstsone til Kråka og Hognefjorden. Området har utsikt og spesiell geologi. 205 1412 2018 Lågøy 206 1412 2018 Saltskoren, Færøy SS 207 1412 2018 Husefjellet Nessa TU 208 1412 2018 Losnedal SS 209 1412 2018 Nåra SS 210 1412 2018 Skogen TU Området består av kystlynghei, myrdrag og bart fjell. Området vert brukt til turområde. 3 3 3 3 3 3 1 2 4 4 5 B Sjøområde som strekkjer seg frå heile Saltskoren og nordaust til sør og sørvest på Færøy. Det er ein del holmar og skjer i området. Området vert brukt til båtutfart, fisking og padling. Turområde som består mest av bart fjell, men også einer, kystlynghei og skog. Det ligg eit vatn i omrdet. 3 3 3 3 3 3 1 2 4 2 5 B 3 2 3 1 2 3 2 1 5 4 5 B Turområde som strekkjer seg frå Losnegard til Nordre Seievika. Området består av skog, myr, kystlynghei og bart berg. 2 4 3 2 3 3 2 2 5 4 4 A Området dekkjer heile Nåra, samt sjøområde. Øya er dekka av myr, einer, kystlynghei og bart berg. Området strekkjer seg frå området som heiter Hagevatnet og nord til Hesten. Det er bart fjell, myr, kystlynghei, einer og skog i området. 3 3 3 1 2 3 1 2 4 2 5 B 4 3 3 3 1 4 1 2 5 4 5 A Området er vert brukt både av lokale og tilreisande. Området vert nytta til tur, hasuting og fisking. Området er vert brukt både av lokale og tilreisande. Området vert nytta til båtutfart, fisking og padling. Området er vert brukt mest av dei lokale. Området vert nytta til tur og hausting. Det skal lagast sti frå Eide, via Husefjellet til Nessa. Området er vert brukt både av lokale og tilreisande. Området vert nytta til tur og hausting. Det går merka stiar frå området Losna og Losnegard inn i området. Området er vert brukt både av lokale og tilreisande. Området vert brukt til fisking, båtutfart og padling. Det er adkomstsone til Ytre Sula. Området er vert brukt både av lokale og tilreisande. Området vert nytta til tur, hausting og fisking. Området strekkjer seg frå Husefjellet i Turområde nytta mest av lokale. 211 1412 2018 Steinsneset TU Steinsund i nord til Steinsneset i sør. Området består av myr, kystlynghei, einer og bart berg. 2 1 2 1 1 3 1 2 5 4 4 B 212 1412 2018 Straumen KL Dyrka mark. 2 2 2 2 1 3 1 2 4 3 5 B Område nytta til skileik og aking 213 1412 2018 Kråkeneset og Lending TU Området strekkjer seg frå Lending til Kråkeneset. Det består av myr, einer, kystlynghei og bart fjell. 3 3 4 2 1 1 1 2 4 3 3 B 214 1412 2018 Aspentkyrkja Austvendt badevik omgjeve av lyng og myr. 2 4 4 2 1 3 1 1 5 5 2 A Turområde nytta både av lokale og tilreisande. Området vert nytta til turområde. Området har interessant geologi og utsiktspunkt. Området er ikkje tilrettelagt.

215 1412 2018 Skardnagel Austvendt badevik omgjeve av lyng og myr. 2 4 3 2 3 3 1 1 4 3 3 A 216 1412 2018 Sanden i Nessa Sørvendt badevik omgjeve av dyrka mark. 3 3 2 2 3 3 1 1 4 3 5 B 218 1412 2018 Norde Kallevika, Nordvestvendt badevik som er omgjeve av bart 1 3 3 1 1 3 1 1 5 4 1 B Hogneskjela berg og kystlynghei. 219 1412 2018 Gyltevatnet nord Sørvendt badevik omgjeve av lyng og einer. 3 3 2 2 3 3 1 1 4 3 4 B 220 1412 2018 Gyltevatnet sør Nordvendt badevik som er omgjeve av skog, 3 3 2 2 3 3 1 1 4 3 4 B lyng og einer. 221 1412 2018 Haslevikane i Ytre Sørvendt badevik som er omgjeve av myr, lyng, 1 2 3 1 1 3 1 1 4 4 4 B Steinsund einer og litt skog. 222 1412 2018 Pollen på Poll som er omgjeve av dyrka mark. 3 3 2 3 3 3 1 1 5 4 3 B Tangenes 223 1412 2018 Sandvika, Rånøy Sørvendt badevik som er omgjeve av skog. 1 3 3 1 1 3 1 1 4 3 1 B 224 1412 2018 Tretteholmen ved Sørvestvendt badevik som er omgjeve av bart 1 2 2 1 1 2 1 1 5 5 1 C Storøy berg og lyng. 225 1412 2018 Nilsvika Nordvenst badeplas mellom fleire skjer som er 2 4 5 3 3 3 1 1 5 4 1 A omgjeve av bart berg, lyng og einer. 226 1412 2018 Sørvendtbadevåg på søraustsida av Gåsvær. Hattevågen, Omgjeve av bart berg og veldriven kystlynghei. 3 4 3 2 1 3 1 1 5 4 4 A Gåsvær 227 1412 2018 229 1412 2018 Langholmen, Indre Steinsund Kolgrov kai og strand 230 1412 2018 Sanden på Sanden 231 1412 2018 Steinsundvika 232 1412 2018 Moloen på Hersvik 233 1412 2018 234 1412 2018 Verdsendvika, Gåsvær Vaulevika på Sanden 235 1412 2018 Dalesundet Vestvendt badevik, med stupeplass på austsida. Området er omgjeve av lyng, einer og bart berg. 2 2 2 1 1 2 1 1 4 5 1 C Kai og strandområde som vert nytta å bade frå.omgjeve av grøntområde og bygningar. 3 3 3 2 3 3 2 1 4 3 4 B Sørvendt vik på Sanden, med dyrka mark, bart berg og kystlynghei i omgjevnadane. 3 3 2 2 3 3 1 1 4 3 4 B Sørvendt område innst i hamna til gardane i Steinsund. Omgjeve av dyrka mark. 3 2 2 2 3 3 1 1 4 3 4 B Vestvendt badeplass både frå moloen og i vik inne i moloen. Omgjeve av moloen og 3 4 2 2 3 3 2 2 4 3 5 A bygningar. Brakkvannsdam som vert brukt til bading. Omgjeve av bart berg. 2 2 2 2 1 2 1 3 5 4 4 C Austvendt vik med bart berg og skjer, ligg blant kystlynghei. 3 3 3 2 3 3 1 2 4 3 5 B Sund mellom Rånøy og Steinsundet, samt rundt til Leivika og Tangeneset. 3 2 3 2 3 3 1 2 4 3 5 B Området som vert nytta til båtutfart, padling og fisking.