SAMMANSTÄLLNING AV LANDRAPPORTER

Størrelse: px
Begynne med side:

Download "SAMMANSTÄLLNING AV LANDRAPPORTER"

Transkript

1 SAMMANSTÄLLNING AV LANDRAPPORTER vid NBOs årskonferens augusti 2012, Oslo

2 Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer (NBO) är en ideell förening som grundades Syftet är att främja kontakterna mellan anslutna organisationer för utbyte av erfarenheter och samordning av gemensamma intressen. NBOs medlemmar representerar tillsammans drygt bostäder. NBO har en vision om ett Norden med ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart boende för alla. Därigenom skapas förutsättningar för ökad tillväxt i kommuner och regioner, levande och trygga bostadsområden och valfrihet för de boende samtidigt som de kan påverka och utveckla sin livssituation. Idag finns en eller flera medlemsorganisationer i Danmark, Island, Norge och Sverige. Medlemmarna finns representerade med en eller två personer i en styrelse. Till varje styrelsemöte tar respektive land fram en rapport om aktuella händelser och utvecklingen på bostadsmarknaden. Rapporterna publiceras på NBOs webbplats. I denna publikation finns en sammanställning av de aktuella landrapporterna. Trevlig läsning! MEDLEMMAR I NBO Danmark BL, Danmarks Almene Boliger, bransch- och intresseorganisation för almene boligorganisationer i Danmark. Island Búseti Húsnæðissamvinnufélag, en kooperativ bostadsorganisation som ägs av sina medlemmar samt Felagsbustadir Hf, ett kommunalt aktiebolag som äger och förvaltar sociala hyresbostäder i Reykjavik. Norge NBBL, Norske Boligbyggelags Landsforening, intresseorganisation för norska regionala boligbyggelag. Sverige HSB, en kooperativ bostadsrörelse för bosparande, planering, finansiering, byggande och förvaltning, Riksbyggen, en ekonomisk förening med huvuduppgiften att bilda, bygga och förvalta bostadsrättsföreningar samt SABO, Sveriges allmännyttiga bostads företag, bransch- och intresse organisation för de allmännyttiga bostadsföretagen. Mer om dessa organisationer samt kontaktuppgifter finns på

3 Landrapport från Danmark Nyckeltal för Danmark augusti 2012 Förväntad BNP-utveckling i ,0 % Inflationstakt i juni (årligt) 2,2 % Arbetslöshet i juni 6,3 % Bostadsbyggande prognos för påbörjande Antal bostäder detta år Antal bostäder nästa år NBO, Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer

4 Økonomisk udvikling BNP-udvikling De nyeste tal fra nationalregnskabet viser, at BNP steg med 0,4 pct. i første kvartal af 2012, når der korrigeres for prisudvikling og sæsonbevægelser. Det private forbrug, det offentlige forbrug og bruttoinvesteringerne bidrog positivt til væksten. Udenrigshandlen trak væksten ned, idet eksporten faldt med -0,6 pct., mens importen steg med 1,3 pct. Det private forbrug steg samlet med 0,3 pct. Anskaffelse af køretøjer og forbrug af tjenester bidrog til denne vækst, mens forbrug af øvrige varer trak i negativ retning. De samlede faste bruttoinvesteringer steg med 3,9 pct. Denne stigning skyldes især investeringer i maskiner og transportmidler, hvorimod investeringer i boligbyggeri faldt. Arbejderbevægelsens Erhvervsråd forventer, at den samlede BNP vækst for 2012 bliver 1 pct., hvilket er en nedvurdering ift. deres martsprognose (Revideret nationalregnskab, 29. juni 2012, AE-rådet). Tabel 1: Forsyningsbalancen kvt. 2. kvt. 3. kvt. 4. kvt. 1. kvt Realvækst i pct. i forhold til foregående periode BNP 0,1 0,4-0,1-0,4 0,4 Import af varer og tjenester 1 1,5 1-1,2 1,3 Forsyning i alt / endelige anvendelse i alt 0,6 0,6-0,1-0,2 0,7 Eksport af varer og tjenester 4,2-0,4 0,5 0,2-0,6 Indenlandsk endelig anvendelse -1,5 1,2-0,5-0,3 1,4 Privat forbrugsudgift -0,7 0-0,9 1,2 0,3 Offentlig forbrugsudgift -0,7 0,7-1,3-0,5 0,3 Faste bruttoinvesteringer mv. -5,1 5,1 1-0,9 3,9 Lagerændringer Anm.: Tallene er korrigeret for prisudvikling og sæsonbevægelser Kilde: Danmarks Statistik

5 Inflation I juni steg det samlede forbrugerprisindeks med 2,2 pct. i forhold til samme måned sidste år. Måneden før var den tilsvarende årlige stigning 2,1 pct. Højere årlige stigninger på bl.a. bøger og fødevarer har bidraget til at trække årsstigningen op i forhold til måneden før. Det er første gang siden februar 2012, at årsstigningerne har været opadgående, jf. figur 1 (Nyt fra Danmarks Statistik, nr. 368, 10. juli 2012). Den gennemsnitlige inflation i EU var i maj og juni henholdsvis 2,5 pct. og 2,6 pct. Dermed ligger inflationen i Danmark fortsat under inflationen i EU, hvilket har været tilfældet siden august Den højere inflation i EU skyldes bl.a. højere prisstigninger på naturgas, benzin og elektricitet i EU end i Danmark (Nyt fra Danmarks Statistik, nr. 373, 18. juli 2012). Figur 1: Forbrugerprisindeks (stigning i pct. i forhold til samme måned sidste år) Kilde: Danmarks Statistik Arbejdsløsheden I juni måned steg bruttoledigheden 1 med ca fuldtidspersoner og udgjorde fuldtidspersoner svarende til 6,3 pct. af arbejdsstyrken. Siden februar sidste år har ledighedsprocenten ellers ligget stabilt omkring 6,2 pct. (jf. figur 2), men Arbejderbevægelsens Erhvervsråd forventer på baggrund af de nedjusterede vækstudsigter, at ledigheden kan begynde at stige igen. En vending på arbejdsmarkedet kræver, set over en 2-årig periode, normalt en gennemsnitlig vækst på over 1½ pct., og med en forventet BNP-vækst for 2012 på 1 pct. kan konsekvensen være en ny periode med stigende ledighed (Økonomisk kommentar: Arbejdsløshedstal, juni 2012, AE-rådet). 1 Summen af de registrerede ledige og de aktiverede, der vurderes til at være arbejdsmarkedsparate.

6 Figur 2: Sæsonkorrigeret bruttoledighed i pct. af arbejdsstyrken (fuldtidspersoner) Kilde: Danmarks Statistik Husholdningernes nettoformue I 2011 steg de danske husholdningers finansielle nettoformue 2 med 93 mia. kr. svarende til en stigning på 5 pct. eller kr. pr. dansker. Stigningen afspejler en stigning i pensionsformuen, der dog i nogen grad blev modsvaret af kurstab på værdipapirer. I gennemsnit var hver danskers finansielle nettoformue på godt kr. ved udgangen af Foruden den finansielle nettoformue har husholdningerne også formuer i form af faste aktiver som bil og bolig. Den samlede nettoformue, dvs. den finansielle nettoformue plus bolig mv., steg i 2011 med 65 mia. kr. og udgjorde ved udgangen af året mia. kr. Renterne Tabel 2: Nationalbankens rentesatser Rentetype Rentesats Gældende fra dato Diskonto 0,00 pct. 6. juli 2012 Folio 0,00 pct. 1. juni 2012 Indskudsbevisrenten -0,20 pct. 6. juli 2012 Udlånsrente 0,20 pct. 6. juli 2012 Kilde: Danmarks Nationalbank 2 Den finansielle nettoformue fremkommer ved at trække de finansielle passiver (gæld) fra de finansielle aktiver (formue).

7 Befolkningsudvikling I første kvartal 2012 døde der personer og med fødte var der i kvartalet et lille fødselsoverskud på 354 personer. I samme kvartal indvandrede personer, mens kun personer udvandrede, hvilket giver en nettoindvandring (indvandring minus udvandring) i årets første kvartal på Nettoindvandringen sammen med fødselsoverskuddet gav en samlet befolkningstilvækst på personer og folketallet nåede op på Boligmarkedet Boligpriser Fra april til maj var der på landsplan prisfald på alle typer af ejendomme. Prisen på enfamiliehuse faldt 1,2 pct., ejerlejligheder faldt 3 pct. og sommerhuse faldt 1 pct. (Nyt fra Danmarks Statistik, nr. 390, 31. juli 2012). Samlet forventes huspriserne på årsbasis at falde med 5½ pct. i I 2013 skønnes en vækst på 1½ pct., som afspejler bedre konjunkturudsigter og fortsat lave renteniveauer (Økonomisk Redegørelse Maj 2012, Økonomi- og Indenrigsministeriet). Boligbyggeriet og boliginvesteringerne Nybyggeriet forventes at falde i 2012, hvilket både er drevet af en forventning om faldende privat nybyggeri og lavere offentligt støttet boligbyggeri end i 2011, jf. tabel 3. Denne forventning skal ses i sammenhæng med det få antal kommunale tilsagn givet i 2011, jf. figur 3. I 2013 ventes en fremgang i det private boligbyggeri, hvilket afspejler udsigten til et meget lavt renteniveau og en bedring af boligmarkedet i 2013, hvor huspriserne igen forventes at stige. De samlede boliginvesteringer skønnes at aftage med ½ pct. i 2012 og derefter at stige 3 pct. i Tabel 3: Antal påbegyndelser inden for støttet boligbyggeri Alment boligbyggeri Støttede private boliger Støttet boligbyggeri i alt Kilde: Økonomisk Redegørelse Maj 2012, økonomi- og indenrigsministeriet

8 Figur 3: Kommunale tilsagn Kilde: Aktuel boligpolitik Når man ser tilbage på det forgangne folketingsår, må vi især lægge mærke til den enighed, der har været omkring boligpolitikken. Hele to gange har Folketinget stemt en forøgelse af Landsbyggefondens renoveringsmidler igennem, hvor alle Folketingets partier har stået bag. Som led i boligaftalen november 2011 blev Landsbyggefondens investeringsramme fremrykket til 10,6 mia. i 2011, 2,6 mia. i 2012 og i ,9 mia. kr. årligt. For at understøtte beskæftigelsen og imødekomme behovet for renoveringer forhøjes Landsbyggefondens investeringsramme igen ekstraordinært i maj med 4,1 mio. kr. for Efter den seneste forhøjelse er tallene dermed: 2011: 10,6 mia.kr. 2012: 6,8 mia.kr : 1,9 mia.kr. årligt. Med disse forhøjelser har vi gode muligheder for at fremtidssikre boligstandarden og energieffektiviteten i utidssvarende boliger og udsatte boligområder. En yderligere styrkelse af det almene byggeri fik vi i forbindelse med den såkaldte kommuneaftale 2012, hvor regeringen og KL (Kommunernes Landsforening) aftaler de økonomiske rammer for kommunernes aktiviteter. Regeringen og KL aftalte, at kommunernes andel af finansieringen af almene boliger, den såkaldte grundkapital, med virkning fra juni 2012 skal sænkes fra 14 til 10 pct. Nedsættelsen af den kommunale andel erstattes af en forøget statslig ydelsesstøtte, så beboerbetalingen altså forbliver uændret. Dermed forøges kommunernes incitament til at

9 godkende opførelse af alment byggeri. Samtidig har parterne aftalt, at grundkapitalen skal være uændret frem til 2016, så også her ser vi en øget tryghed og stabilitet. I det kommende folketingsår vil BL s fokus være på udkantspolitik. Vi skal have rettet op på den skæve vækst, hvor udkantsområderne rammes af lav beskæftigelse og udlejningsvanskeligheder. Når købmanden og skolen lukker og de kommunale institutioner flyttes, så er det ikke længere muligt at udleje almene boliger i mindre bysamfund i udkantsdanmark. Det fører til mange ledige boliger og konkurser med store omkostninger for samfundet og de øvrige lejere. Udlejningsproblemer i udkantsområdet er et strukturelt problem, som vi ikke kan løse alene - det kræver et bredt samarbejde at finde løsninger. Samtidig vil vi følge tæt med i, hvordan det går med udsættelser. Hele gange måtte fogeden rykke ud i 2011 for at sætte lejere ud af deres lejlighed, fordi de ikke har betalt husleje. Det er ny rekord. I de seneste 10 år, hvor tallet er blevet opgjort, er antallet steget hvert eneste år. I 2002, hvor tallet blev opgjort for første gang, blev der udsat lejere, fordi de ikke kunne betale deres husleje. Det tal er i den 10- årige periode steget med godt 140 procent. Heldigvis ser det ud til, at tallet er stagnerende, men kurven skal knækkes, og vi vil følge udviklingen og opfordre til yderligere tiltag, der kan reducere antallet af tvangsudsættelser.

10 Landrapport från ISLAND Nyckeltal för ISLAND augusti 2012 Förväntad BNP-utveckling 2,8 % Inflationstakt 5,4 % Arbetslöshet 6,0 % Bostadsbyggande prognos för påbörjande Antal bostäder detta år 800 Antal bostäder nästa år NBO, Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer

11 NBO s årskonferens. Oslo augusti 2012 Bostadsmarknad och bostadspolitik på Island 2012 Ekonomisk och politisk bakgrund Islands ekonomi ser nu äntligen ut att vara på väg ut ur sin svåraste ekonomiska kris sedan 1930-talet. De negativa tillväxtsiffrorna tycks ha vänt till den positiva sidan och både fiskindustrin och den snabbt växande turistsektorn visar starka tillväxtsiffror. Valutarestriktionerna som infördes 2008 utgör dock fortfarande ett stort hinder för investeringar inom det isländska näringslivet. Kronans kurs har blivet starkare det senaste halvåret, delvis p.g.a. ökad turism. Utvecklingen av de viktigaste ekonomiska indikatorerna , samt prognoser för , framgår av tabellen Ekonomisk tillväxt 4,7 6,0 1,3-6,7-4,0 3,1 2,8 2,7 2,8 2,8 2,7 2,7 Konsumentpriser 6,8 5,0 12,4 12,0 5,4 4,0 5,4 3,9 2,8 2,5 2,5 2,5 Arbetslöshet 1,3 1,0 1,6 8,0 8,1 7,4 6,0 5,3 5,0 4,6 4,1 3,7 Löneindex 9,5 9,0 8,1 3,9 4,8 6,8 7,4 5,6 5,8 4,3 4,1 5,5 Bostadsinvesteringar 16,5 13,2-21,9-55,7-17,6 8,6 16,0 20,2 14,1 13,9 12,2 9,9 Källor: Hagstofa Íslands (Islands Statistikbyrå), Seðlabanki Íslands (Islands Centralbank). Arbetslösheten 2011 minskade till 7,4 procent, den var 8,0 procent 2009 och 8,1 procent Framåt 2015 och 2016 väntas den vara nede på 4,0 procent. Detta bör jämföras med arbetslöshet på drygt 1 procent under högkonjunkturåren före bankkollapsen. Löneutvecklingen var negativ 2008, 2009 och 2010, men från och med 2011 ser löneindexet ut at stiga något mer än konsumentprisindexet och därmed medföra en blygsam ökning av löntagarnas köpkraft. Islands BNP tillväxtakt på årsbasis, kvartalsiffror - 15,0 12,1 10,0 5,0 4,6 8,0 6,7 9,1 9,5 7,9 6,7 7,0 6,3 5,8 5,8 5,1 3,7 3,1 4,3 3,2 2,0 3,5 4,0 2,8 1,9 0,0-5,0-10, , , ,0-3,4-5,4-5,6-6,4-7,2-6,6-8,2

12 Diagrammet på föregående sida visar hur Islands BNP har utvecklats under både bubbelåren och åren efter bankkollapsen. Utvecklingen vände under 2008 och blev negativ alla kvartaler åren 2009 och Sedan första kvartalet 2011 har utvecklingen vänt till relativt blygsamma tillväxtsiffror på 2-4 procent. Inom det politiska området har Islands tidigare statsminister Geir H Haarde nyligen dömts för att ha brutit mot Islands grundlag genom att inte hålla regulbundna regeringsmöten om bankernas allt svårare läge måndarena före bankkollapsen i oktober Haarde frikändes vad gällde tre åtalspunkter och slipper straff för det enda brott han dömdes för. Det blev alltså en fällande dom, men inget straff utdömdes. En fällande dom för brott mot grundlagen anses dock av många vara ett ganska allvarligt domslut. Den 1 februari 2012 hade den sittande vänsterkoalitionen, som består av socialdemokraterna och det vänstergröna partiet, suttit tre år vid makten, de första fyra månaderna som en mindretalsregering, tills nyvalet i april 2009 gav dem en egen majoritet i Alltinget. I slutet av januari 2009 hade den tidigare regeringen kollapsat efter några veckors kraftiga protester i Reykjaviks centrum. Det har ändå visat sig att regeringens majoritet är rätt bräcklig pga interna strider inom det vänstergröna partiet. Av regeringens mandatperiod återstår nu endast drygt 8 månader, eftersom, om inte ett nyval kommer i mellan, skall nästa parlamentsval på Island äga rum i april Det största politiska tvisteämnet nu under våren och sommaren har varit regeringens förslag till ett nytt fiskekvotesystem. Enligt förslaget kommer fiskindustrin att behöva betala höjda avgifter för sin användning av den gemensamma resurs som de bördiga fiskstammarna runt Island utgör. Från fiskenäringens sida hörs nu ramaskri som gör gällande att merparten av alla företag inom fiskerisektorn kommer att gå i konkurs om förslaget blir till lag. Kritikerna av det nuvarande fiskekvotesystemet däremot kritiserar regeringens föslag från den andra sidan, dvs. att förslaget mestandels befäster nuvarande kvotesystem som av kritikerna betraktas som djupt orättvist. I skrivande stund är det ganska osäkert om Alltinget kommer att ge sitt samtycke till en ny fiskerilagstiftning. Efterdyningarna av bankkraschen pågår fortfarande. Viktig del är den utredningsverksamhet som olika parlamentariska utskott genomför. Våren 2010 kom en rapport i nio band om själva bankkollapsen, i början av februari 2012 kom det tre band om pensionsfondernas stora förluster och samröre med de diskrediterade fallna bankerna. Ett utskott utreder just nu sparkassornas fall och ett annat utreder Bostadsfondens nära konkurs. En ny parlamentarisk utredning kring bankernas privatisering strax efter millennieskiftet är troligen på väg. En särskild åklagare med 80 anställda arbetar med den direkt brottsliga sidan av bankernas.

13 Befolkningsutvecklingen Sedan 2008 har utvandringen från Island ökat, efter en kraftig ökning av invandringen sedan år 2000, i synnerhet under den ekonomiska bubblans höjdpunkt Det följande diagrammet visar hur Islands flyttningsnetto för både isländska och utländska medborgare har utvecklats perioden ,00 Islands flyttningsnetto (procent av befolkningen) - isländska och utländska medborgare - 1,50 1,00 0,50 0,00-0,50 0,21 0,37 0,08 0,28 0,04 0,20 0,28 0,22 0,03 0,11 0,00 0,07 0,01 0,04 0,04 0,07 0,02 0,02 0,07 0,02 0,03 0,08 0,02 0,04 0,08-0,15-0,14-0,29-0,24-0,28-0,23-0,18-0,10-0,45-0,53-0,45-0,29-0,18-0,32-0,02-0,61-0,03 0,41 0,35 0,59 0,51 0,22 0,24 0,26 0,33 0,17-0,39-0,21 1,26 1,82 1,70 0,51-0,09 0,06 0,02-0,17-0,21-0,15 0,04-0,09-0,05-0,15-0,35-0,41-0,77-0,54-0,03-0,14-1,00-0,74-1,50-2,00 Isl medborgare Utl medborgare Efter bankkollapsen hördes många pessimistiska röster som förutspådde en befolkningsförlust på Island med 10 procent eller mer som en följd av händelserna 2008, i likhet med vad hände på Färöarna efter stora ekonomiska svårigheter och bankkonkurser där på 1990-talet. Verkligheten pekar på en nettoutvandring av storleksordningen 2,0 2,5 procent under de mest kritiska åren efter kraschen. Första året efter bankkollapsen, dvs 2009, flyttade ganska stort antal utländska medborgare från Island. Utvandringen av islänningar nådde även en höjdpunkt på 0,77 procent. Denna utvandring har sedan minskat avsevärt både 2010 och Inflyttning av utländska medborgare till Island var till 1990 av ringa omfattning. Som framgår av diagrammet började denna bild förändras vid mitten av 1990-talet och tog sedan ett kraftigt uppsving efter millennieskiftet, då arbetskraftsinvandringen i samband med nolltalets bubbelekonomi nådde sina höjder. Nettoinvandringen av utlänningar uppgick till perioden , därav åren från och med 2005 till och med 2008.

14 Bostadsbyggandet Bostadsbyggandets låga nivå på 1990-talet förändrades undan för undan efter sekelskiftet och slutade på sin historiskt sett högsta nivå någonsin åren före bankkraschen. Höjdpunkterna för både påbörjade och färdigställda bostäder nåddes 2007, det år som i isländska samhällsdebatten har kommit att symbolisera de ytterligheter som i mångt och mycket kännetecknade de galna åren före det ekonomiska sammanbrottet. Bostadsbyggandet på Island Påbörjade Färdigställda Antalet färdigställda lägenheter 2011 uppgick till mindre än 600 lägenheter, den lägsta siffran man har sätt sedan vid slutet av 1930-talet. När man ser på antalet påbörjade lägenheter, så rör det sig där om ännu färre lägenheter, dvs. 142 lägenheter. Byggindustrin befinner sig följaktligen i en djup kris. Sedan 2008 har bostadsbyggandet nästan helt avstannat på Island, treårsperioden 2009, 2010 och 2011, har endast 655 lägenheter påbörjats, jämfört med omkring 12 tusen lägenheter de tre föregående åren, 2006, 2007 och Vissa prognosmakare gör gällande att bostadsbyggandet kommer att börja öka igen de två närmaste åren, andra framhåller att det fortfarande finns ett stort antal tomma eller osålda lägenheter, som hindrar att efterfrågan efter nybyggda lägenheter kommer igång på riktigt. På fastighetsmarknaden i Reykjavik har omsättningen ökat något jämfört med de två senaste åren. En del av förklaringen till detta kan ligga i att de som äger pengar inte kan ellers törs investera dem i aktier och andra värdepapper och väljer i stället bostadsfastigheter som mera säkra investeringsobjekt. Det följande diagrammet visar utvecklingen av de reala fastighetspriserna i Reykjavikområdet januari 2008 till och med mars 2012, månad för månad (100=1 kvartal 2002). Fastighetspriserna har som diagrammet visar legat nästan helt stilla i reala termer sedan det första kvartalet av Fallet av marknadspriserna ser således ut att ha gått över under loppet av det första året efter bankkraschen, år De två senaste åren har priserna på fastigheter i Reykjaviks-området legat på samma nivå som vid mitten av 2004, dvs. strax före bankernas inträde på bolånemarknaden.

15 Fastighetspriserna i huvudstadsregionen - reala priser, Läget på bostadsmarknaden De familjer som påbörjade sin egnahemskarriär under finansbubblans år, ca , har i hög utsträckning erfarit stora svårigheter. Således har uppåt 40 procent av alla egnahemsägare hamnat i den situationen att deras bostadsskulder överstiger bostadens förväntade försäljningspris. Av de som har köpt eller byggt sin bostad efter år 2000 har merparten hamnat i dess svårigheter. Strax efter bankkraschen bildades Hemmens intresseorganisation (Hagsmunasamtök heimilanna) som har fört de skuldsatta hushållens talan och även organiserat regelbundna demonstrationer. Organisationens främsta krav är att bostadslånens indexbindning avskaffas och 20 procent av alla bostadskulder skall avskrivas. Detta innebär att alla låns nominella värde skulle återställas till det som gällde i början av år Regeringen har svarat med att staten inte har råd med så pass generella åtgärder, som dessutom skulle i hög grad även riktas till de grupper som mycket väl klarar av sina bostadslån utan offentligt stöd. I stället har en rad mer selektiva åtgärder genomförts med inriktningen mot de grupper som bedöms vara allra sämst lottade. Vidare har en ny myndighet, Ombudsman för skuldsatta, inrättats. En viss omorientering tycks vara på gång på Island när det gäller inställningen till bostäders olika upplåtelseformer. Allt fler sager sig nu vilja bo i hyresbostäder och en tilltagande skepsis råder gentemot det hittills allenarådande isländska egnahemstänkandet. Även bostadsrättsformen upplevs av alltfler islänningar som ett bra sätt att bo och ett positivt alternativ i boendet.

16 Landrapport från Norge Nyckeltal för Norge augusti 2012 Förväntad BNP-utveckling 3,2 % Inflationstakt 1,0 % Arbetslöshet 3,0 % Bostadsbyggande prognos för påbörjande Antal bostäder detta år Antal bostäder nästa år NBO, Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer

17 Økonomisk utvikling Økende vekst Etter noen år preget av usikkerhet og lavere vekst, ser det nå ut til at norsk økonomi er på god vei tilbake på en bane preget av høy vekst og økende sysselsetting. BNP-veksten i Fastlands-Norge var i 2011 på 2,4 % mot en vekst på 1,9 % i I 2009 gikk derimot BNP ned med 1,6 %. I følge nylig framlagte prognoser fra Statistisk Sentralbyrå (SSB), ligger det an til at BNP-veksten i 2012 blir på godt over 3 %. Det er forventet at BNPveksten vil holde seg omtrent på dette nivået i de nærmeste årene. Samtidig knytter det seg selvsagt usikkerhet til hvordan en trøblete økonomi i mange land utenfor Norge (ikke minst i Europa) også vil kunne påvirke Norge negativt. For tiden opplever man imidlertid betydelige vekstimpulser både fra så vel petroleumsvirksomhet, bygg- og anleggsnæringen og en økende industriproduksjon. I industrien meldes det sommeren 2012 om utflating i produksjonsvolumet, men foreløpig er det ikke tegn til direkte nedgang. På den annen side er det knyttet økende bekymring til en rekordsterk norsk krone: Både i den eksportrettede del av industrien og blant tjenesteprodusenter frykter man for at den sterke norske valutaen skal føre til økende problemer med å få solgt norske varer og tjenester på det internasjonale markedet. Renteutviklingen Styringsrenten ble igjen satt ned til 1,50 % i mars 2012, og forble uendret i Norges Banks rentemøter i mai og juni. I forbindelse med rentemøtet i mai uttalte visesentralbanksjef Qvigstad at grunnen til at man ikke setter styringsrenten ytterligere ned, er bekymringer knyttet til husholdningenes gjeldsopptak i kombinasjon med utsikter til svingende boligpriser. Qvigstad gikk så langt som å si at uten denne bekymringen ville styringsrenten var 0,75 % lavere altså at styringsrenten vill vært på 0,75 %. Uroen i de internasjonale finansmarkedene har bidratt til å holde pengemarkedsrenten oppe på et nivå godt over styringsrenten. I 2011 lå pengemarkedsrenten på nesten 3 %, men forventes å falle til 2,3 % i Rentenivået på godt sikrede boliglån i banker/ kredittforetak ligger for tiden på noe under 4 %. Andelen som velger fast rente på sine lån er fortsatt svært lavt i Norge (under 10 %), men for tiden noe økende. Spådommene om når det norske rentenivået vil vende tilbake til et mer normalt nivå har stadig blitt utsatt. Ved siste rentemøte i Norges Bank i juni skisseres det et løp der renten forblir uendret ut 2012, mens vi deretter får en gradvis økning mot et mer normalt nivå. SSB ser også for seg en renteøkning framover, men de har nå skjøvet tidspunktet for dette ut til Andre økonomisk analytikere mener derimot at rentebunnen enda ikke er nådd og at vil få veldig lave renter i mange år til. Siden rentenivået i Husbanken er knyttet opp mot norske statsobligasjoner, er rentenivået for tiden svært lavt i Husbanken. Sammenlignet med tilsvarende renter i det private kredittmarkedet, er det særlig de lange rentene som ligger lavt i Husbanken. For september 2012 ligger rentenivået i Husbanken på noe under 2 % for lån med 3 eller 5 års binding, mens lån med hhv 10 og 20 års binding ligger på 2,3-2,4 %. Andelen som velger fast rente i Husbanken og andre statlige låneinstitusjoner, er langt høyere enn i privatmarkedet.

18 Stabilt godt arbeidsmarked Sysselsettingen i Norge har ikke i vesentlig grad blitt berørt av den generelle lavkonjunktursituasjonen i Europa. Ledigheten gikk riktignok opp fra noe under 3 % i 2007/2008 til noe over 3 % i 2009/2010, men våren 2012 ligger ledighetsraten igjen på ca. 3 % og yrkesaktiviteten er økende også blant unge. Dette setter Norge i en ganske unik situasjon sammenlignet med resten av Europa. Andelen sysselsatte i aldersgruppen år ligger på vel 72 %. Antall sysselsatte i Norge økte med fra våren 2011 til våren 2012, noe som ikke minst må ses på bakgrunn av sterk arbeidsinnvandring til landet (se nedenfor). Samtidig som det er godt under registrerte arbeidsledige i Norge, er det vel personer som mottar uføretrygd. Andelen på uføretrygd utgjør omtrent 10 % av antall personer i arbeidsfør alder i Norge og tallet har vært og er økende. Noen hevder derfor at det lave registrerte arbeidsløshetsnivået i Norge er «kunstig lavt»; fordi så mange går over i en posisjon som permanent arbeidsuføre. Inntekstvekst og konsum Siden årtusenskiftet har norske husholdninger hatt en betydelig inntektsvekst: Fra 2000 til 2009 økte medianinntekten med nesten 33 %, målt i faste priser. Lønnsveksten i husholdningene ventes å holde seg høy også framover, og ligger for tiden på ca. 4 % pr. år. Det samme gjelder utviklingen i disponibel realinntekt, som også antas å bli liggende over 4 % i de nærmeste årene. Lav prisvekst (1 % i 2012) og lave renter bidrar her positivt for folks disponible inntekt, og forbruket er derfor klart økende i 2012 i forhold til SSB anslår derfor at den årlige veksten i norske husholdningers konsum vil ligge på 4-5 % fram til Gjeld, sparing og boligformue Lave renteutgifter, stigende boligpriser og økende gjeldsopptak har preget det økonomiske bildet for norske husholdninger de siste årene. Gjeldsveksten hos det norske folk har skapt politisk bekymring gjennom flere år, og har de sist årene ligget på ca. 7 %. Boligkredittveksten har vært enda høyere enn dette og fra mai 2011 til mai 2012 økte de totale utlån med pant i bolig med nærmere 10 %. Norske husholdningers totale gjeld med pant i bolig utgjør nå nærmere mrd kroner. Lån med pant i bolig er enten nedbetalingslån eller rammelån (fleksibel kredittramme innenfor % av boligens salgsverdi). Rammelån - som i særlig grad er et låneprodukt for de godt etablerte - har økt sterkt i omfang de seneste årene og utgjør nå mer enn en fjerdedel av alle boliglån. Veksten i rammelån har imidlertid flatet ut, så nå utgjør igjen tradisjonelle nedbetalingslån den klart største del av boligkredittveksten i Norge. Selv om norske husholdninger har mer gjeld enn før, har de samtidig også fått økt sin boligformue. SSB regnet seg i 2009 fram til at den samlede markedsverdien på norske boliger var nærmere mrd kroner. Verdien av norske borettslag ble beregnet til ca. 20 % av dette. Siden borettslagssektoren utgjør drøyt 14 % den norske boligmassen, betyr det at borettslagsboliger har en markedsverdi som ligger over gjennomsnittet for norske boligeiendommer. Dette må nok først og fremst forklares gjennom at borettslag i all hovedsak befinner seg i byer og tettsteder. Fra 2009 til 2012 har boligprisene økt med omkring 30 %, slik at de samlede boligverdier i dag befinner seg over 1 billion kroner høyere enn i mrd kroner i samlet boliggjeld i 2012, utgjør med andre ord godt under 40 % av de samlede boligverdier. I Danmark omtaler man differansen mellom markedsverdi og belåning for friverdi.

19 Uttrykt på denne måten har det norske folk for tiden ca mrd kroner i boligfriverdier ; dvs. noe mindre enn verdien av det norske Oljefondet (ca mrd). En sterk gjeldsvekst skjer for øvrig nå samtidig som husholdningenes sparing (disponibel inntekt minus forbruk) øker noe. Usikkerhet omkring utviklingen i norsk og internasjonal økonomi har trolig bidratt til at en større del av inntektsveksten har gått til sparing. Spareraten (sparingens andel av disponibel inntekt) lå i 2011 på noe over 8 % og det antas at den blir liggende på dette nivået de nærmeste årene. Befolkningsvekst og innvandring De siste 5-6 årene har Norge opplevd en særlig sterk befolkningsvekst på pr. år; der omkring % av veksten skriver seg fra netto innvandring. I 2011 innvandret det nesten , mens utvandret. 2/3 av de utenlandske statsborgerne som i 2011 innvandret til Norge var statsborgere av medlemsland i EU. Det er arbeidsinnvandring som har gitt den store veksten, og her er det særlig polakker og baltere som peker seg ut (ca i 2011), men også svenskene utgjør en stor gruppe innflyttere (over i 2011). Svenskene flytter imidlertid også i stor grad ut igjen, slik at nettoinnvandringen fra vår nabo i øst i 2011 ikke var på mer enn Vinteren 2012 passerte Norge 5 mill innbyggere. I SSBs siste befolkningsframskriving anslås det at Norge vil øke sin befolkning med en ny million innen I denne prognosen legges det til grunn at befolkningsøkningen vil bli på omtrent dagens nivå de nærmeste ti årene, for deretter å falle noe. Den store usikkerheten i framskrivningen knytter seg selvsagt til hvor stor innvandringen vil bli. Mens befolkningsutviklingen i Norge har vært rekordhøy, har ikke boligbyggingen på noen måte hatt tilsvarende vekst. I figuren nedenfor går det fram at mens boligbyggingen lå klart over befolkningsveksten på 1980-tallet, fikk vi på 1990-tallet og fram til 2007 en periode hvor befolkningsveksten lå litt, men ikke mye, over boligbyggingstakten. Fra 2008 og framover har imidlertid befolkningsveksten i Norge vært veldig høy, og betydelig høyere enn nybyggingen av boliger. Stadig flere aktører peker derfor på de utfordringene som dette kan føre med seg, ikke minst gjennom et stort press på boligprisene. Det er særlig i og rundt de større byene i Norge at dette utgjør et voksende problem. Befolkningsvekst og igangsatte boliger Prognose 2012/ Igangsatte boliger Befolkningsvekst

20 Boligmarkedet Boligbyggingen I følge Statistisk Sentralbyrå (SSB) har den totale igangsettingen av boliger vært på drøyt boliger i løpet av første halvår Dette er marginalt mindre enn på samme tidspunkt i fjor, men trenden er for oppadgående. I 2. kvartal lå igangsettingen 12 % høyere enn i fjor. Dette gir grunn til å tro at vi i løpet av 2012 vil havne klart høyere enn boliger som ble satt i gang i De to siste årenes bygging ligger betydelig høyere enn hva som var tilfelle i 2009 og 2010, da igangsettingstallene lå på rundt boliger. Tallene for inneværende år ligger allikevel langt under det byggebehovet som mange eksperter anslår til å utgjøre boliger årlig. Som figuren fra SSB under viser, har variasjonen i igangsettingstallene de siste årene vært størst for blokker/ flerfamiliehus. I 2011 ble det i boligbyggelagene igangsatt bygging av boliger; 53 prosjekter i 21 forskjellige boligbyggelag. Byggingen gikk dermed opp med ca. 5 % i forhold til Den totale boligbyggingen i Norge økte med hele 30 % i samme tidsrom, og boligbyggelagenes andel av boligbyggingen ble dermed redusert fra 7 % i 2010 til 5 % i Basert på rapporterte plantall fra boligbyggelagene, har NBBL tidligere i år anslått at lagene vil sette i gang bygging av omtrent det samme antall boliger i 2012 som i Den siste tids positive trend i byggeaktiviteten tror vi imidlertid også vil gjelde boligbyggelagene. NBBL vil derfor anta at vi nå får en klar økning i lagenes bygging fra 2011 til 2012.

21 Boligbyggelagenes bygging i perioden Igangsatt pr. år. Boutgifter I 2009 brukte norske husholdninger i snitt noe over 31 % av sine inntekter på bolig, lys og brendsel. Det er opp nesten 5 % fra ti år tidligere, og må både ses på bakgrunn av økende boligpriser, men ikke minst økt boligstandard. Dagens lave rentenivå fører imidlertid til forholdsvis lave boutgifter, til tross for høye boligpriser. Norsk Eiendomsmeglerforbund utarbeider kvartalsvis en form for beregnede boutgifter/renteutgifter ved kjøp av en standardbolig for tre norske standardhusholdninger : 1) en enslig førstegangsetablerer med relativ lav inntekt som kjøper en gjennomsnittlig blokkleilighet og låner 80 % av kjøpesummen 2) et ungt par med relativt lav inntekt som kjøper et gjennomsnittlig rekkehus og låner 80 % av kjøpesummen 3) et etablert par med relativt høy inntekt som kjøper en gjennomsnittlig enebolig og låner 60 % av kjøpesummen. Årlige renteutgifter beregnes etter skatt med utgangspunkt i rentesatser og boligpriser det året kjøpet gjennomføres, og det sammenlignes med «vanlige inntekter» etter skatt samme år. Renteutgiftene som andel av inntekt hittil i 2012 er noe høyere enn de var i 2011 pga. økte boligpriser og en mindre økning i rentenivået (0,1-0,2 % poeng), jf. figuren under. Renteutgiftsandelen hittil i 2012 er: 20 % for den enslige førstegangsetablereren 12 % for det unge paret 7 % for det etablerte paret.

22 Husholdningens renteutgifter som andel av lønnsinntekt, Beregnede tall ved kjøp av bolig. Beregninger/beløp etter skatt. Boligpriser Boligprisene har fortsatt å stige i 2012, og prisene har steget mer enn forventet. Eiendomsmeglerbransjens boligprisstatistikk for juni viser en økning på 7,7 % fra juni 2011, men økningen har flatet ut utover i året i juni var det ingen vekst. Om prisene fortsetter å ligge på dette nivået ut året, vil prisstigningen for 2012 ende på ca. 7 %. Prisene på blokkleiligheter og delte boliger steg mer enn eneboliger. Dette kan forklares ved at den største prisveksten naturlig nok er størst i de største byene og i områdene rundt, og at det er her vi finner mest leiligheter/flerfamiliehus. Gjennomsnittlig pris pr. m Månedstall. Alle boliger kroner. Statistisk sentralbyrå (SSB) presenterer kvartalsvis prisstatistikk. Den viser en økning siste år på 6,7 %, mens siste kvartal har økningen vært 3,2 %, mot 3,6 % første kvartal.

23 Hvis vi ser på prisutviklingen for boliger i borettslag, har det i følge NEF vært en økning på 9,9 % fra juni 2011 til juni 2012, mens SSBs statistikk viser en økning på 9,5 %. Gjennomsnittlig totalpris (kjøpspris + fellesgjeld) for en borettslagsbolig i Norge ligger i 2012 på litt over 2 mill kroner. I Oslo og Stavanger ligger gjennomsnittlig kvadratmeterpris på borettslagsboliger på omkring kroner, mens tilsvarende priser i Bergen og Trondheim ligger ca kroner under dette. SSB har i sin rapport presentert eneboligprisutviklingen i Norge sammenlignet med prisutviklingen i Sverige og Danmark, jf. figuren neste side. Eneboligprisen i Norge har økt med 5,4 % fra 1. kvartal 2011 til 1. kvartal 2012, mens tilsvarende tall for Sverige viser en nedgang på 3,7 %, mens prisene i Danmark har gått ned med 0,6 % siste året. Husleieutviklingen Leieprisene i Oslo steg med 3,5 % fra 1-2. kvartal 2012 i følge statistikk fra Boligbygg utarbeidet av Opinion Perduco. Det er den høyeste prisøkningen siden 2. kvartal Økningen har vært størst på hybler og 1-roms leiligheter, med hhv 7 og 5 %. Siste 12 måneder har leieprisene steget med 5,5 %. I gjennomsnitt koster det kroner å leie en gjennomsnittsleilighet i Oslo leieprisen for en 3-roms er ca for hele Oslo, men det er vesentlige variasjoner mellom bydelene. Sammenlignes leieprisene med forrige topp i 2002, har det nominelt vært en vekst på 40 % og nærmere 20 % reelt. Det forventes en økning i leieprisene framover når studentene starter opp igjen etter sommerferien. Store ungdomskull, høy innvandring og høyere egenkapitalkrav ved kjøp av bolig, vil trolig bidra til at vi får et økende press på utleieprisene framover.

24 Aktuell boligpolitikk Come back for boligpolitikk Gjennom svært mange år har boligpolitikken hatt en forholdsvis marginal plass i det politiske ordskiftet i Norge. I løpet av ett års tid har dette bildet blitt snudd på hodet: Boligpolitikk har seilt opp som et helt sentralt politisk temaområde; og mange spår at det vil komme til å stå helt i fremste rekke i valgkampen frem mot stortingsvalget i Stadig økende boligpriser, økende leiepriser og en boligbygging som ikke henger med en sterkt økende befolkningsvekst, danner et viktig bakteppe her. Særlig ropet om flere boliger kommer nå fra stadig «nye aktører» som tradisjonelt ikke har uttalt seg om dette. Viktige eksempler på slike aktører er sentralbanksjefen (Øystein Olsen) og leder av Finanstilsynet (Morten Baltzersen). Men også næringslivsaktører innenfor bolig- og byggebransjen har trådt langt tydeligere ut på den boligpolitiske barenaen. Ett eksempel her er lederen i Norges Eiendomsmeglerforbund som ved gjentatte anledninger har vært ute og advart mot «økende klasseskiller på boligmarkedet». Nedenfor har vi forsøkt å liste opp en del tema- og tiltaksområder som nå står sentralt i debatten. Vi har også forsøkt å få fram hvilke partier som støtter/legger vekt på hva. Hvorfor ikke en egen boligminister? Dagens situasjon er karakterisert ved at det er Miljøverndepartementet som sitter med det overordnede ansvar for planarbeidet (samtidig som de er minimalt opptatt av bolig), mens Kommunal- og regionaldepartementet har ansvar for hvordan det bygges og alle krav som settes til det som bygges (bygningslovgivningen). Flere aktører i Norge har derfor fremhevet behovet for ett departement - og en minister - med et samlet ansvar for plan-, bolig- og byutviklingspolitikk. NBBL har i denne sammenheng foreslått at vi får en egen boligminister, noe som mildt sagt har møtt liten forståelse hos nåværende kommunalminister, Liv Signe Navarsete, som har ansvar for boligpolitikken i dag. Ifølge Navarsete representerer kravet om egen boligminister et gufs fra fortida, men det er grunn til å notere at helt sentrale politikere i det største regjeringspartiet (Arbeiderpartiet) har foreslått det samme som NBBL. Hvordan øke boligbyggingen? Det temaet som flest aktører (inklusive politiske partier) er mest opptatt av i disse dager, er hvordan vi skal få økt boligbyggingen særlig i de største byområdene hvor befolkningsøkningen er sterkest. Ulike forslag har her vært lansert: Forenklinger i plan- og bygningsloven for å få til raskere byggeprosesser. Støttes av de aller fleste. Redusere innsigelsesretten fra statlige myndigheter i boligutbyggingssaker. Først og fremst Høyre og Fremskrittspartiet som har kjørt fram dette, samt byggenæringen selv. Kravene til tilgjengelighet (universell utforming) bør gjøres noe mindre rigide og absolutte. NBBL har gått inn for dette. Politisk er det første og fremst høyresida som har støttet opp om dette, mens det har vært signalisert klar motstand i de tre regjeringspartiene. Det sterke norske jordvernet bør nyanseres. Det er særlig partiet Høyre som har vært ute å markert seg med et slikt standpunkt, men det antas at kravet har stor støtte i FrP.

25 Styrking av Husbanken slik at denne igjen kan spille en betydelig rolle som finansieringskilde for nybygging. Først og fremst Arbeiderpartiet og SV som har støttet dette klart. NBBL har hatt dette som et krav gjennom lang tid. Kommunene må få økt ansvar for å sørge for at det bygges tilstrekkelig med boliger. Mange har kritisert kommunene for at de har vært for passive ifht sin rolle som tilrettelegger for boligbygging (tomte- og reguleringspolitikken). Hvilke konkrete tiltak som må til for å få økt aktivitet i kommunene på dette området, har det derimot vært lite enighet rundt. Men det er grunn til å notere seg at Arbeiderpartiets boligutvalg har foreslått at kommunen bør få et lovpålagt ansvar for å utarbeide langsiktige utbyggingsplaner både for boliger og infrastruktur. Flere utleieboliger? I kjølvannet av både sterkt stigende boligpriser og leieprisnivå, samt økte egenkapitalkrav ved boligkjøp, er det stadig flere som har tatt til orde for at vi Norge må få en mer aktiv politikk for å bedre forholdene på leiemarkedet. Alle er enige om at det i denne sammenheng bør bygges flere studentboliger enn det som er tilfelle i dag. Utover dette er det til dels stor uenighet om hva som bør settes inn av tiltak. Partiet Venstre er for eksempel opptatt av at det må bli enklere for privatpersoner å leie ut deler av sin egen bolig, mens SV har mer enn antydet at ulike former for husleieregulering bør gjeninnføres. Arbeiderpartiets boligutvalg har på sin side gått inn for at det bør gis økonomiske stimulanser for etablering av utleieboliger i regi av boligbyggelag, stiftelser og ideelle organisasjoner og private. Dette partiet ønsker seg også et større profesjonelt leiemarked. Flere politiske partier har også vært inne på at det bør utvikles bedre og flere virkemidler for at (særlig økonomisk vanskeligstilte) personer kan bevege seg fra leie til eie i en og samme bolig. Lavere terskel for boliglån? Høsten 2011 innførte Finanstilsynet i Norge en økning av minstekravet til boligkjøpernes egenkapital fra 10 til 15 %. Det skjerpede kravet utløste sterke reaksjoner både i NBBL og blant mange andre boligaktører. Senere har også flere politiske partier stilt seg kritisk til innføringen av dette kravet. Særlig sterk i sin kritikk har FrP vært, men også Krf og Venstre har reist kritikk mot det generelle kravet til økt egenkapital. Holder BSU-ordningen mål? De skjerpede kravene til egenkapital har aktualisert også en annen sak som NBBL har vært opptatt av, nemlig den gradvise undermineringen av BSU-ordningen (sparing med skattefradrag til boligformål). Dette utgjør det viktigste stimuleringstiltaket for å få unge til å spare til bolig, men det skattesubsidierte sparebeløpet har stått stille i mange år, mens boligprisene har økt. I dag er det maksimale BSU-sparebeløpet kroner og det gis mulighet for å spare inntil kroner pr år, med direkte skattereduksjon for 20 % av sparebeløpet. En samlet politisk opposisjonen har gått inn for at ordningen må bedres/utvides, men så langt har regjeringspartiene ikke villet gå inn for det. Økt boligskatt? Ulike aktører har også framhevet at endringer i skattesystemet for boliger er nødvendig for å skape mer stabile forhold på boligmarkedet. Fra fagøkonomisk hold har dette ønsket vært gjentatt gjennom en årrekke, men også Norges Bank/sentralbanken og Finanstilsynet har ved flere anledninger vært ute og gitt politikerne et nokså utilslørt råd: Gjør noe med skattesystemet for boliger! For disse institusjonene har særlig frykten for boligbobler (ukontrollert prisvekst) og bekymringen for den sterke gjeldsveksten vært avgjørende for advarslene overfor politikerne. Mer overraskende har det vært at den

26 konservative tenketanken Civita har gått ut med liknende synspunkter, der de særlig legger vekt på at dagens skattesystem fører til overinvesteringer i fast eiendom på bekostning av mer produktive næringslivsinvesteringer. Økt boligskatt og/eller innskrenkninger i rentefradragssystemet er imidlertid svært kontroversielle tiltak med liten folkelig støtte, så de politiske partiene har i liten grad tatt opp denne hansken. Et lite unntak her representerer ungdomspartiet til Venstre (sosial-liberalt parti) som har kjørt fram at endringer er nødvendig, blant annet for å skape større skattemessig likhet mellom eiere og leiere. I noen grad har enkeltpolitikere på venstresida i norsk politikk også gitt uttrykk for lignende synspunkter, men uten at partiene har gjort dette til offisiell politikk. NBBL har i all hovedsak valgt og ikke ta aktivt stilling i skattepolitiske spørsmål. Byggemelding med riktig medisin? I løpet av høsten 2012 vil Stortinget behandle St meld nr 28 ( ) Gode bygg for eit betre samfunn. Denne vil kunne få stor betydning for hvilke rammebetingelser boligbyggingen vil få i årene framover. I meldingen trekkes det fram fire prioriterte satsingsområder: - Vi skal bygge smartere med bedre kvalitet. - Bygg skal bruke stadig mindre energi. - Forenkling av regelverk i byggeprosessen. - Et kunnskapsløft i byggesektoren. I tråd med dette er det særlig fire følgende prioriterte områder som behandles i stortingsmeldingen: Kompetanseheving i byggenæringen: Etablering av Bygg 21 etter mønster av tilsvarende satsinger i energisektoren. Styrke FoU-innsatsen og utdanningskapasiteten i byggesektoren. Bærekraftig kvalitet: Det skisseres målsetninger og krav til byggeskikk, robuste/trygge bygg, inneklima, tilgjengelighet/universell utforming og bruk av miljøriktige materialer. Energieffektivitet: I hovedsak en oppfølging av eksisterende politikk, forankret i blant annet klimaforliket på Stortinget, men regjeringen varsler at den vil skjerpe kravene som er gitt i forskrifter for nye bygg. Mer effektive byggesaksprosesser: Regjeringen vil frita flere enkle tiltak for søknadsplikt. Dessuten ønsker de å få til bedre samordning på tvers av politikkområder og forvaltningsnivåer. Regjeringen vil for øvrig at det offentlige skal virke som pådrivere og forbilde for bedre og mer effektive bygg; særlig der staten selv er byggherre. Boligmelding Regjeringen har varslet at den vil legge fram en stortingsmelding om boligpolitikk i begynnelsen av Denne vil måtte følge opp temaer og tiltak som alt er berørt i Byggemeldingen (se ovenfor) og i den offentlige boligutredningen som ble lagt fram i 2011: NOU 2011:5: Rom for alle. Det blir spennende å se hva regjeringen kommer opp med i denne meldingen, særlig i en situasjon hvor boligpolitikk har fått en så framskutt plass både i mediebildet og på den politiske dagsorden. Det faktum at det dessuten foreligger klare spenninger mellom de tre regjeringspartiene på det boligpolitiske området, gjør nok at NBBL og andre aktører i boligsektoren er svært spente og nokså usikre på hva vi har i vente.

27 Landrapport från Sverige Nyckeltal Sverige BNP-utveckling 2,3 % Inflationstakt 0,7 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande prognos för påbörjande Antal bostäder detta år Antal bostäder nästa år NBO, Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer

28 Ekonomisk utveckling BNP-utvecklingen Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade preliminärt med 2,3 procent under andra kvartalet 2012 jämfört med motsvarande kvartal Exporten gav det största bidraget till BNP-utvecklingen. Säsongsrensad och jämförd med det första kvartalet 2012 ökade BNP med 1,4 procent. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 0,8 procent. Störst betydelse för utvecklingen var utgifterna för boende. Däremot minskade utgifterna för framförallt transporter som en följd av minskade inköp av nya och begagnade bilar samt minskade driftskostnader för bilar. Hushållens konsumtionsutgifter bidrog med 0,4 procentenheter till BNP-utvecklingen. Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 1,1 procent. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,3 procentenheter till BNP-utvecklingen. Fasta bruttoinvesteringar ökade med 1,8 procent. I likhet med föregående kvartal bidrog övriga bygg- och anläggningsinvesteringar till ökningen medan en kraftig nedgång i nybyggnationen av småhus hade en negativ effekt. I näringslivet ökade investeringarna med 0,9 procent. Energibranschen och de tjänsteproducerande branscherna, exklusive bostäder, bidrog till uppgången. Samtidigt dämpades utvecklingen av fastighetsbranschens bostadsinvesteringar, byggbranschens egna investeringar och tillverkningsindustrin. Offentliga myndigheters investeringar ökade med 6,8 procent. Sammantaget bidrog fasta bruttoinvesteringar med 0,4 procentenheter till BNP-utvecklingen. Produktionen inom näringslivet ökade med 2,7 procent och exporten med 1,7 procent medan importen minskade med 0,2 procent. Inflation Inflationstakten, det vill säga förändringen i KPI under de senaste tolv månaderna, var 0,7 procent i juli, vilket är en nedgång sedan juni då den var 1,0 procent. Även i maj var inflationstakten 1,0 procent. Till den totala uppgången av inflationstakten sedan juli 2011 bidrog högre boendekostnader (0,9 procent) med 0,2 procentenheter. Det senaste årets hyreshöjningar (2,6 procent) bidrog uppåt med drygt 0,3 procentenheter. Högre räntekostnader (4,8 procent) bidrog med 0,1 procentenhet uppåt. Övriga kostnader för boende, t ex högre priser för bränsle (7,0 procent), bidrog också uppåt. Uppgångarna motverkades av lägre priser på hushållsel (-8,0 procent) som bidrog nedåt med 0,4 procentenheter. Arbetslöshet/sysselsättning: Antalet sysselsatta ökade I juni 2012 var personer i åldern år sysselsatta. En ökning med personer jämfört med samma period förra året. Antalet arbetslösa var vilket motsvarar en arbetslöshet på 8,8 procent. Säsongsrensade data visar att antalet sysselsatta fortsätter öka, men att antalet arbetslösa inte minskar.

29 Reporäntan fortsatt oförändrad på 1,50 procent Riksbanken beslutade i juli att lämna reporäntan oförändrad på 1,5 procent. Trots oron i flera europeiska ekonomier fortsätter den svenska ekonomin att växa, om än svagt. Reporäntan väntas vara kvar på denna låga nivå drygt ett år framöver. Därefter, om inflationstrycket stiger, kan reporäntan gradvis behöva höjas så att den bidrar till att stabilisera inflationen kring målet på 2 procent. Jämfört med beslutet i april har reporäntebanan justerats ner något till följd av försämrade omvärldsutsikter. Utvecklingen i svensk ekonomi har hittills i år varit starkare än väntat. Hushållens konsumtion och företagens investeringar ökade relativt kraftigt i början av året samtidigt som arbetslösheten varit lägre än förväntat. Men den svaga utvecklingen i euroområdet dämpar svensk export och den ökade oron påverkar stämningsläget hos hushåll och företag. BNP-tillväxten väntas därför bli svag under en tid framöver och arbetslösheten stiger något. Hushållens skuldsättning och sparande: Hushållen blev rikare Hushållens finansiella förmögenhet, finansiella tillgångar minus skulder, ökade med 313 miljarder kronor under första kvartalet 2012 och uppgick vid utgången av kvartalet till miljarder kronor. Ökningen kan delas upp i 65 miljarder kronor i nysparande och 248 miljarder kronor i värdeförändring. Hushållens tillgångar är till stor del aktierelaterade, både direkt och indirekt, via fonder och försäkringssparande. Börskursens förändring har således en stor påverkan på den finansiella förmögenheten. Hushållens sparande första kvartalet 2012 var ovanligt högt, 65 miljarder kronor. Detta berodde på att tillgångarna ökade och att låneökningstakten avtog. Hushållen ökade sitt sparande på bankkonton och i utlandsregistrerade fonder. Under hela 2000-talet har hushållens lån i bank och bostadsinstitut, som utgör ungefär 90 procent av hushållens totala lån, ökat. Lånen i bank och bostadsinstitut uppgick vid utgången av första kvartalet i år till miljarder kronor. Det är en fördubbling av lånestocken på sju år. Ökningstakten de senaste två åren har dock avtagit. Under första kvartalet i år ökande lånen med 25 miljarder kronor, vilket var ovanligt lågt. Den genomsnittliga ökningen det första kvartalet för åren var 35 miljarder kronor. Det är främst nyupplåningen i bostadsinstitut som inte varit så låg sedan första kvartalet Nytagna lån minus amorterade i bostadsinstitut uppgick till 11 miljarder, att jämföras med 23 miljarder första kvartalet Befolkningsutveckling: Över invånare Den 3 maj passerade Sveriges befolkning 9,5 miljoner invånare. Sedan 2004 har den årliga folkökningen varierat mellan och personer. Den snabbaste ökningen från miljon till miljon skedde mellan 1950 och 1969 när folkmängden ökade från 7 till 8 miljoner. Inom ett decennium beräknas folkmängden nå 10 miljoner. Om så blir fallet kommer denna ökning från miljon till miljon att bli den snabbaste som skett i Sveriges historia.

30 Bostadsmarknad Kraftig minskning av bostadsbyggandet Under första kvartalet 2012 påbörjades nybyggandet av lägenheter, varav 950 i småhus. Det är en minskning med 35 procent jämfört med första kvartalet 2011, då lägenheter påbörjades, varav i småhus. Påbörjade lägenheter 1:a kvartalet 2012: Oro för bostadsbrist Boverket gör tillsammans med kommunerna och Länsstyrelserna en bedömning av bostadsmarknaden för att spåra framtida trender och tendenser. Enkäten innehåller kommunernas bedömningar av olika frågor och ger därmed en sammanhållen bild av bostadsmarknaden i hela landet. De främsta slutsatserna i bostadsmarknadsenkäten för 2012 är: Fler kommuner uppger brist på bostäder Outhyrda lägenheter fortsätter att minska Stor minskning av sålda allmännyttiga lägenheter Bostadsbyggandet minskar Drygt 8 av 10 kommuner uppger brist på hyresrätter Ungdomar, stora barnfamiljer, äldre och flyktingar har svårt att hitta en bostad

31 Aktuell bostadspolitik Bostadspolitiska initiativ från regeringen under våren I den ekonomiska vårpropositionen är bostadspolitiken ett av sex områden som regeringen särskilt uppmärksammar. Bostadsmarknadens stora betydelse för tillväxt framhålls och i det sammanhanget skriver regeringen att bostäder med hyresrätt representerar en flexibel form av boende som fyller en viktig funktion i kombination med en rörlig arbetsmarknad, för unga hushåll samt för de som inte kan eller vill investera i sitt boende. Regeringen understryker också att dagens regelverk med ett starkt skydd för hyresgästens rättigheter och en etablerad hyresförhandlingsmodell är bra. Bostadsmarknaden går inte att likställa med andra marknader eftersom det handlar om människors hem, skriver man och understryker att fri prissättning av hyror inte är aktuell. Dagens system skapar förutsägbarhet för såväl hyresgästen som hyresvärden och ger trygghet i boendet. Kort sammanfattning av förslagen: Sänkt fastighetsskatt Fastighetsskatten för flerbostadshus (hyresrätter och bostadsrätter) sänks från 0,4 till 0,3 procent av taxeringsvärdet. Det maximalt möjliga uttaget sänks från ca 1400 kronor per lägenhet till ca 1200 kronor. Förlängd tid för avgiftsfrihet vid nybyggnation För nybyggda bostäder ska ingen fastighetsskatt tas ut under de första 15 åren från färdigställandet. Idag råder skattefrihet i fem år och därefter tas halv skatt ut under de följande fem åren. Ny lag för uthyrning av bostadsrätter och villor För att öka utbudet av bostäder vill regeringen stimulera uthyrning av villor och bostadsrätter. Regeringen föreslår en helt ny lag för uthyrning av privatbostad. Med den nya lagen skapas en särskild marknad för privat uthyrning, som frikopplas från delar av hyreslagen, bland annat bruksvärdesreglerna. Syftet är att öka utbudet av bostäder genom ett bättre utnyttjande av det befintliga beståndet. De hyresavtal som kommer att lyda under den föreslagna lagen om uthyrning av privatbostad blir begränsade i tid. Hyran blir i praktiken marknadsstyrd eftersom reglerna för hyressättningen knyts till marknadens värdering av bostadsrätter på orten. Hyrans storlek liksom andra hyresvillkor ska inte kunna ändras retroaktivt av hyresnämnden. Lagen ska inte gälla för andrahandsuthyrning av hyreslägenheter. Enligt gällande regler så ska en bostadsrättshavare ha tillstånd från föreningens styrelse för att kunna hyra ut sin lägenhet. I lagförslaget ges bostadsrättshavaren rätt att hyra ut lägenheten i tre år utan att behöva ange något skäl. Denna del i förslaget kritiseras hårt av de tre stora bostadsrättsorganisationerna i Sverige: HSB, Riksbyggen och Bostadsrätterna (tidigare SBC) som gemensamt uppvaktat bostadsministern i frågan. Utgångspunkten för bostadsrättsorganisationernas kritik är att lagförslaget allvarligt försvårar föreningens möjligheter att förvalta fastigheten på det sätt medlemmarna önskar. Enligt organisationernas erfarenhet så ger andrahandsuthyrning upphov till problem i föreningarna, särskilt om en stor andel av lägenheterna bebos av personer som inte är medlemmar. Bostadsrättsorganisationerna menar också att regeringens bedömning av det antal bostäder som kan komma att tillföras

32 bostadsmarknaden som en följd av förslaget är dåligt underbyggd och kritiserar regeringen för att lägga fram ett förslag som innebär allvarliga nackdelar för bostadsrättsföreningarna utan att motsvarande fördelar för bostadsmarknaden. Regeringen planerar att förelägga riksdagen ett lagförslag under hösten så att den nya lagen kan träda i kraft den 1 januari Beskattningen av hyresrätter ses över Regeringen har tillsatt en utredning som ska lämna förslag på förbättring av den skattemässiga ställningen för bostäder som upplåts med hyresrätt. Syftet är att öka utbudet av hyresbostäder. Kommittén ska eftersträva att så långt som möjligt uppnå skattemässig neutralitet mellan boende med hyresrätt och boende med bostadsrätt. Kommittén ska analysera möjligheten och det lämpliga i att sänka eller avskaffa den kommunala fastighetsavgiften för hyresbostäder. I uppdraget ingår vidare att bedöma om reglerna om skattereduktion för renovering- och ombyggnadsarbeten bör utvidgas till att i viss utsträckning gälla hyresrätter. Den ska även överväga vissa andra skattefrågor rörande oäkta bostadsföretag, kooperativ hyresrätt och privatpersoners upplåtelse av egen bostad. Uppdraget ska redovisas senast den 15 oktober SABO välkomnar regeringens initiativ till en utredning om beskattningen av hyresrätten. Den starka koppling som finns mellan tillgång på hyresrätter och en expansiv arbetsmarknad har SABO framhållit under lång tid. Men utredningens uppdrag är dock alltför snävt för att den ska kunna lägga fram förslag som skapar balanserade ekonomiska villkor. För att öka attraktiviteten att bygga nya hyresrätter krävs det mer omfattande åtgärder än vad som ryms inom uppdraget menar SABO. Kommunernas bostadsförsörjningsansvar ses över Boverket har fått i uppdrag av regeringen att se över bostadsförsörjningslagen. Enligt lagen ska kommunerna ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. I praktiken är det långt ifrån alla kommuner som gör detta. De riktlinjer som tas fram är också av skiftande kvalitet. Avsikten är att förtydliga det kommunala ansvaret och att lyfta det regionala perspektivet. Politikerveckan i Almedalen, Visby Det har blivit en tradition att under den första veckan i juli så håller de politiska partierna möten och seminarier i Visby på Gotland. Under veckan så ordnar också företag och organisationer möten och seminarier. I år hölls närmare olika slags möten under Almedalsveckan och cirka 150 av dem rörde bostadsfrågor. HSB, Riksbyggen och SABO deltog naturligtvis också. SABO höll en serie frukostsamtal under vinjetten Allmännyttiga samtal, medan Riksbyggen hade ett större seminarium under rubriken Hållbart boende så här gör man. HSB arrangerade ett seminarium om vad som krävs för att öka bostadsbyggandet. Bostadspolitiskt debattämne: Har vi en bostadsbubbla i Sverige? Sedan mitten av 1990-talet har bostadspriserna stigit kraftigt i Sverige. Prisökningarna har varit särskilt stora i Stockholmregionen, men höga också i Göteborgs- och Malmöregionerna. Bostadsbyggandet har inte ökat i takt med befolkningsökningen i storstadsregionerna, och inte tillnärmelsevis följt ökningstakten i bostadspriserna. I nedanstående diagram kan man se att huspriserna stabilt följer byggkostnaderna och befolkningsutvecklingen fram till 1990-talet. Sedan 1996 har priserna stigit oavbrutet.

33 Utvecklingen sammanfaller i tid med avregleringen av de finansiella marknaderna. (Diagram och tabell nedan är hämtade från BKN:s marknadsrapport maj 2012.) Hushållens skuldsättning utgörs till största delen av bostadslån. De stigande bostadspriserna är orsaken till en ökad skuldsättning bland hushållen, se diagram. Mot bakgrund av en alltmer intensiv diskussion om riskerna med utvecklingen av bostadspriserna och hushållens allt större bolån infördes ett bolånetak i oktober Enligt Finansinspektionens regler får nya lån med bostaden som säkerhet inte överstiga 85 % av marknadsvärdet. Syftet med bolånetaket är att hushållen ska ha en

34 marginal som trygghet ifall värdet på bostaden minskar. Reglerna syftar också till att stimulera hushållen att amortera på sina lån. Det är svårt att bedöma vilken effekt bolånetaket har haft. Av diagrammet nedan framgår att andelen hushåll med bolån har fortsatt att öka, och andelen hushåll som amorterar på sina lån har fortsatt att minska. EU-kommissionen uppmärksammade i en rapport över potentiella makroekonomiska obalanser bland medlemsländerna, publicerad i februari 2012, den kraftiga ökningen av de svenska hushållens skuldsättning och dess koppling till bostadsprisernas utveckling. Bland tänkbara åtgärder nämner kommissionen översyn av regler för bostadslån, kapitaltäckningskraven för bankerna, hyresregleringen (!), fastighetsskatterna och bygglovsprocessen. Uppenbarligen vill kommissionen se åtgärder som både ökar utbudet av bostäder och begränsar kreditgivningen till bostadssektorn. Något förvånande nämner kommissionen också rent regulation (hyresreglering) som vi inte har i Sverige; hyrorna sätts efter förhandlingar mellan parterna på hyresmarknaden. Regeringen hänvisar till kommissionens rapport som ett motiv för de bostadspolitiska förslag som presenterades i våras, se ovan. I maj återkom EU-kommissionen, den här gången med en direkt rekommendation till Sverige, att vidta åtgärder för att stabilisera bostadsmarknaden. Förutom de ovan nämnda åtgärderna så nämns det låga bostadsbyggandet uttryckligen och även de enligt kommissionen generösa reglerna för skattereduktion av räntekostnader. Den kommande utvecklingen? Utvecklingen på bostadsmarknaden är svårbedömd, men de flesta bedömare menar att Sverige står inför en period av sjunkande, eller i vart fall stagnerande prisutveckling på bostäder. Den statliga Bostadskreditnämnden (BKN) skriver i sin marknadsrapport från maj 2012 att Mycket tyder --- på att priserna på bostäder är övervärderade Samtidigt har bristen på bostäder i storstadsregionerna uppmärksammats alltmer i den

Landrapport från Norge NBO:s styrelsemöte 29 maj 2012 i Malmö

Landrapport från Norge NBO:s styrelsemöte 29 maj 2012 i Malmö Landrapport från Norge NBO:s styrelsemöte 29 maj 2012 i Malmö Nyckeltal för Norge maj 2012 Förväntad BNP-utveckling 2,7 % Inflationstakt 1,3 % Arbetslöshet 3,4 % Bostadsbyggande prognos för påbörjande

Detaljer

Landrapport från Norge NBO:s styrelsemöte 1. mars 2012 i Århus

Landrapport från Norge NBO:s styrelsemöte 1. mars 2012 i Århus Landrapport från Norge NBO:s styrelsemöte 1. mars 2012 i Århus Nyckeltal för Norge 2012 Förväntad BNP-utveckling 2,2 % Inflationstakt 1,3 % Arbetslöshet 3.4 % Bostadsbyggande prognos för påbörjande Antal

Detaljer

Landrapport från Norge NBO:s styrelsemöte i Odense november 2013

Landrapport från Norge NBO:s styrelsemöte i Odense november 2013 Landrapport från Norge NBO:s styrelsemöte i Odense november 2013 NBO, Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer www.nbo.nu Nyckeltal för Norge november 2013. Folkmängd 5 077 798 Förväntad

Detaljer

Landrapport från Norge NBO:s styrelsemöte 21. november 2012 Göteborg

Landrapport från Norge NBO:s styrelsemöte 21. november 2012 Göteborg Landrapport från Norge NBO:s styrelsemöte 21. november 2012 Göteborg Nyckeltal för Norge november 2012 Förväntad BNP-utveckling 3,5 % Inflationstakt 0,9 % Arbetslöshet 3,1 % Bostadsbyggande prognos för

Detaljer

Landrapport från Norge NBO:s styrelsemöte i juni 2014

Landrapport från Norge NBO:s styrelsemöte i juni 2014 Landrapport från Norge NBO:s styrelsemöte i juni 2014 Nyckeltal för Norge juni 2014. Folkmängd 5 124 000 Förväntad BNP-utveckling 2,0 % Inflationstakt 2,3 % Arbetslöshet 3,6 % Styrränta 1,5 % Bolåneskuld

Detaljer

Landrapport från Norge NBO:s styrelsemöte juni 2013

Landrapport från Norge NBO:s styrelsemöte juni 2013 Landrapport från Norge NBO:s styrelsemöte juni 2013 Nyckeltal för Norge juni 2013. Folkmängd 5 063 709 Förväntad BNP-utveckling 2,4 % Inflationstakt 1,4 % Arbetslöshet 3,6 % Styrränta 1,5 % Bolåneskuld

Detaljer

Landrapport från Norge NBO:s styrelsemöte i mars 2014

Landrapport från Norge NBO:s styrelsemöte i mars 2014 Landrapport från Norge NBO:s styrelsemöte i mars 2014 Nyckeltal för Norge mars 2014. Folkmängd 5 109 056 Förväntad BNP-utveckling 2,1 % Inflationstakt 2,1 % Arbetslöshet 3,6 % Styrränta 1,5 % Bolåneskuld

Detaljer

Boligmarkedsrapport og prisstatistikk NBBL 2. kvartal 2015. www.nbbl.no

Boligmarkedsrapport og prisstatistikk NBBL 2. kvartal 2015. www.nbbl.no Boligmarkedsrapport og prisstatistikk NBBL 2. kvartal 2015 Innhold NBBLs prisstatistikk Fortsatt stigende boligpriser s. 3 Sterkest prisvekst i Bergen og Oslo det siste året s. 5 Siden 2009 har Tromsø

Detaljer

Boligmarkedsrapport og prisstatistikk NBBL 3. kvartal 2015. www.nbbl.no

Boligmarkedsrapport og prisstatistikk NBBL 3. kvartal 2015. www.nbbl.no Boligmarkedsrapport og prisstatistikk NBBL 3. kvartal 2015 Innhold NBBLs prisstatistikk Boligpriser flater ut s. 3 Prisene på borettslagsboliger vs. «totalmarkedet» s. 5 Gjennomsnittspriser 3-roms blokk

Detaljer

Landrapport fra Norge NBO:s styremøte 12. februar 2015 Stockholm

Landrapport fra Norge NBO:s styremøte 12. februar 2015 Stockholm Landrapport fra Norge NBO:s styremøte 12. februar 2015 Stockholm Nyckeltal för Norge Folkmängd 5 156 451 Förväntad BNP-utveckling 1,5 % Inflationstakt 2,1 % Arbetslöshet 3,7 % Styrränta 1,25% Bolåneskuld/disponibel

Detaljer

Prisstigningsrapport nr. 5-2009

Prisstigningsrapport nr. 5-2009 OPAKs Prisstigningsrapport Prisstigningsrapport nr. 5-2009 EIENDOMSMARKEDET - PRISUTVIKLINGEN FOR BOLIGER I OSLO OG OMEGN OPAKs BOLIGUNDERSØKELSE I UKE 19/2009 (04.05. - 10.05.2009): side 2/12 OPAK AS

Detaljer

Boligmeteret. Desember 2015. Gjennomført av Prognosesenteret AS for EiendomsMegler 1 07.12.2015

Boligmeteret. Desember 2015. Gjennomført av Prognosesenteret AS for EiendomsMegler 1 07.12.2015 Boligmeteret Desember 2015 Gjennomført av Prognosesenteret AS for EiendomsMegler 1 07.12.2015 Forord Boligmarkedet er et langsiktig marked hvor utviklingen i husholdningenes økonomi og deres forventninger

Detaljer

Prisstigningsrapporten

Prisstigningsrapporten Prisstigningsrapporten NR. 05/2007 www.opak.no EIENDOMSMARKEDET - PRISUTVIKLINGEN FOR BOLIGER I OSLO OG OMEGN OPAKs boligundersøkelse uke 19/2007 (07.-13.mai): side 2/10 OPAK AS har siden mai 1981 foretatt

Detaljer

Prisstigningsrapporten

Prisstigningsrapporten Prisstigningsrapporten NR. 12/2006 www.opak.no EIENDOMSMARKEDET - PRISUTVIKLINGEN FOR BOLIGER I OSLO OG OMEGN OPAKs boligundersøkelse uke 48/2006: side 2/12 OPAK AS har siden mai 1981 foretatt undersøkelser

Detaljer

Landrapport fra Norge NBOs styremøte 26. mai 2016 Reykjavik

Landrapport fra Norge NBOs styremøte 26. mai 2016 Reykjavik Landrapport fra Norge NBOs styremøte 26. mai 2016 Reykjavik Nøkkeltall for Norge Folketall 5 223 256 Forventet BNP-utvikling 0,8 % Inflasjonsstakt 3,2 % Arbetsledighetsrate 4,6 % Styringsrente 0,50% Gjeld/disponibel

Detaljer

NR. 12/2014. Oslo, 02.02.2015 for OPAK AS. Øystein Dieseth Avdelingsleder eiendomsrådgivning. Side 1/12

NR. 12/2014. Oslo, 02.02.2015 for OPAK AS. Øystein Dieseth Avdelingsleder eiendomsrådgivning. Side 1/12 Side 1/12 NR. 12/2014 Det bygges fremdeles for få boliger i Norge sett i forhold til befolkningsveksten, og med de største utfordringene i Osloområdet. Boligprisene i Oslo har steget i 2014, men husholdningenes

Detaljer

Temaer. Bostadsforum 2010 Konserndirektør Arne Giske, Eiendom Skandinavia Stockholm, tirsdag 18. mai 2010

Temaer. Bostadsforum 2010 Konserndirektør Arne Giske, Eiendom Skandinavia Stockholm, tirsdag 18. mai 2010 Konserndirektør Arne Giske, Eiendom Skandinavia Stockholm, tirsdag 18. mai 2010 www.veidekke.no Temaer Litt om Veidekke Boligpolitikken i Norge etter krigen Status boligstruktur, politikk, leiemarkedet,

Detaljer

Boligfinansiering og gjeldsproblemer

Boligfinansiering og gjeldsproblemer Boligfinansiering og gjeldsproblemer Penger til besvær 2012 Oslo 30. 31. oktober Emil R. Steffensen Direktør Finans- og Forsikringstilsyn, Finanstilsynet Agenda Bakgrunn Boligpriser og husholdningsgjeld

Detaljer

Prisstigningsrapport nr. 12-2009

Prisstigningsrapport nr. 12-2009 OPAKs Prisstigningsrapport Prisstigningsrapport nr. 12-2009 EIENDOMSMARKEDET - PRISUTVIKLINGEN FOR BOLIGER I OSLO OG OMEGN OPAKs BOLIGUNDERSØKELSE I UKE 48/2009 (23.11. - 29.11.2009): side 2/11 OPAK har

Detaljer

Makrokommentar. April 2015

Makrokommentar. April 2015 Makrokommentar April 2015 Aksjer opp i april April var en god måned for aksjer, med positiv utvikling for de fleste store børsene. Fremvoksende økonomier har gjort det spesielt bra, og særlig kinesiske

Detaljer

Utviklingen i kommuneøkonomien. Per Richard Johansen, NKRFs fagkonferanse, 30. mai 2011

Utviklingen i kommuneøkonomien. Per Richard Johansen, NKRFs fagkonferanse, 30. mai 2011 Utviklingen i kommuneøkonomien Per Richard Johansen, NKRFs fagkonferanse, 3. mai 211 1 Kommunesektoren har hatt en sterk inntektsvekst de siste årene 135, 13, 125, Realinntektsutvikling for kommunesektoren

Detaljer

Nasjonalbudsjettet 2007

Nasjonalbudsjettet 2007 1 Nasjonalbudsjettet 2007 - noen perspektiver på norsk økonomi CME seminar, 13. oktober 2006 1 Noen hovedpunkter og -spørsmål Utsikter til svakere vekst internasjonalt hva blir konsekvensene for Norge?

Detaljer

CME SSB 12. juni. Torbjørn Eika

CME SSB 12. juni. Torbjørn Eika CME SSB 12. juni Torbjørn Eika 1 Konjunkturtendensene juni 2014 Økonomiske analyser 3/2014 Norsk økonomi i moderat fart, som øker mot slutten av 2015 Små impulser fra petroleumsnæringen framover Lav, men

Detaljer

NR. 05/2014. for OPAK AS. Oslo, 11.08.14. Øystein Dieseth Avd.leder Eiendomsrådgiving. Side 1/8 3968.1

NR. 05/2014. for OPAK AS. Oslo, 11.08.14. Øystein Dieseth Avd.leder Eiendomsrådgiving. Side 1/8 3968.1 3968.1 Side 1/8 NR. 05/2014 I følge OPAKs boligundersøkelse i mai har nominell prisoppgang det siste året vært fra 1 til 6 prosent. Selveierleiligheter har som eneste prissegment hatt prisnedgang. Meglerbransjens

Detaljer

Boligmeteret. Juni 2015. Gjennomført av Prognosesenteret AS for EiendomsMegler 1 25.06.2015

Boligmeteret. Juni 2015. Gjennomført av Prognosesenteret AS for EiendomsMegler 1 25.06.2015 Boligmeteret Juni 2015 Gjennomført av Prognosesenteret AS for EiendomsMegler 1 25.06.2015 Forord Boligmarkedet er et langsiktig marked hvor utviklingen i husholdningenes økonomi og deres forventninger

Detaljer

Aktuell kommentar. Har boligbyggingen vært for høy de siste årene? Nr. 5 juli 2008

Aktuell kommentar. Har boligbyggingen vært for høy de siste årene? Nr. 5 juli 2008 Nr. 5 juli 28 Aktuell kommentar Har boligbyggingen vært for høy de siste årene? Av: Marita Skjæveland, konsulent i Norges Bank Finansiell stabilitet Har boligbyggingen vært for høy de siste årene? Marita

Detaljer

Makroøkonomiske utsikter

Makroøkonomiske utsikter Makroøkonomiske utsikter Byggevaredagen 9. april 2014 Roger Bjørnstad Samfunnsøkonomisk analyse roger.bjornstad@samfunnsokonomisk-analyse.no 2012M01 2012M02 2012M03 2012M04 2012M05 2012M06 2012M07 2012M08

Detaljer

Landrapport fra Norge NBO:s styremøte november 2015 Oslo

Landrapport fra Norge NBO:s styremøte november 2015 Oslo Landrapport fra Norge NBO:s styremøte november 2015 Oslo Nøkkeltall for Norge Folketall 5 189 435 Forventet BNP-utvikling 1,25 % Inflasjonsstakt 2,75 % Arbetsledighetsrate 4,6 % Styringsrente 0,75% Gjeld/disponibel

Detaljer

Norsk økonomi og boligmarked februar 2011

Norsk økonomi og boligmarked februar 2011 A/L NORSKE BOLIGBYGGELAGS LANDSFORBUND 02.03.2011 - TJ Norsk økonomi og boligmarked februar 2011 1. Norsk økonomi på solid vei oppover Moderat konjunkturoppgang i annet halvår 2010, vil trolig bli avløst

Detaljer

Hovedstyremøte 22. september 2004

Hovedstyremøte 22. september 2004 Hovedstyremøte. september Forutsetninger for rente og valutakurs og anslag på konsumprisene justert for avgiftsendringer og uten energivarer (KPI-JAE) og produksjonsgapet i Inflasjonsrapport /. Prosent

Detaljer

Boligpriser, kreditt og finansiell stabilitet Polyteknisk forening 18. november 2013 Finanstilsynsdirektør Morten Baltzersen

Boligpriser, kreditt og finansiell stabilitet Polyteknisk forening 18. november 2013 Finanstilsynsdirektør Morten Baltzersen Boligpriser, kreditt og finansiell stabilitet Polyteknisk forening 18. november 213 Finanstilsynsdirektør Morten Baltzersen INNHOLD Boligmarkedet Husholdningenes finanser Den norske bankkrisen Risikofaktorer

Detaljer

EiendomsMegler 1s Boligmeter for november 2014

EiendomsMegler 1s Boligmeter for november 2014 EiendomsMegler 1s Boligmeter for november 2014 Det månedlige Boligmeteret for november 2014 er gjennomført av Prognosesenteret AS for for EiendomsMegler 1 Oslo, 25.11.2014 Forord Boligmarkedet er et langsiktig

Detaljer

Representantforslag. S (2015 2016)

Representantforslag. S (2015 2016) Representantforslag. S (2015 2016) fra stortingsrepresentanten(e) Helga Pedersen, Eirin Sund, Stein Erik Lauvås, Torstein Tvedt Solberg og Stine Renate Håheim Dokument 8: S (2015 2016) Representantforslag

Detaljer

REGIONALT NETTVERK. Oppsummeringer - nasjonal og for alle regioner NR 2 2014 INTERVJUER ER GJENNOMFØRT I PERIODEN 22. APRIL TIL 16.

REGIONALT NETTVERK. Oppsummeringer - nasjonal og for alle regioner NR 2 2014 INTERVJUER ER GJENNOMFØRT I PERIODEN 22. APRIL TIL 16. REGIONALT NETTVERK Oppsummeringer - nasjonal og for alle regioner NR 2 2014 INTERVJUER ER GJENNOMFØRT I PERIODEN 22. APRIL TIL 16. MAI OPPSUMMERING ETTERSPØRSEL, PRODUKSJON OG MARKEDSUTSIKTER Kontaktbedriftene

Detaljer

Flere boliger hvor og hvordan? Boligbehov og boligpolitiske utfordringer. Adm.dir. Thor Eek, NBBL. 15. jun. 2012. www.nbbl.no.

Flere boliger hvor og hvordan? Boligbehov og boligpolitiske utfordringer. Adm.dir. Thor Eek, NBBL. 15. jun. 2012. www.nbbl.no. Flere boliger hvor og hvordan? Boligbehov og boligpolitiske utfordringer Adm.dir. Thor Eek, NBBL www.nbbl.no Fakta NBBL har 57 medlemsboligbyggelag Boligbyggelagene har samlet: 841 000 medlemmer 415 000

Detaljer

Prisstigningsrapporten

Prisstigningsrapporten Prisstigningsrapporten NR. 12/2007 www.opak.no EIENDOMSMARKEDET - PRISUTVIKLINGEN FOR BOLIGER I OSLO OG OMEGN OPAKs BOLIGUNDERSØKELSE I UKE 48/2007 (26.11.-02.12.2007): side 2/12 OPAK har siden mai 1981

Detaljer

BOLIGMANIFEST Innstilling fra arbeidsgruppen til årsmøtet

BOLIGMANIFEST Innstilling fra arbeidsgruppen til årsmøtet BOLIGMANIFEST Innstilling fra arbeidsgruppen til årsmøtet (AUF i Rogaland logo her) Boligbygging er et politisk ansvar Boligprisene stiger rekordraskt. I Stavanger har boligprisindeksen for perioden 2005

Detaljer

Prisstigningsrapport nr. 5-2008

Prisstigningsrapport nr. 5-2008 OPAKs Prisstigningsrapport Prisstigningsrapport nr. 5-2008 EIENDOMSMARKEDET - PRISUTVIKLINGEN FOR BOLIGER I OSLO OG OMEGN OPAKs BOLIGUNDERSØKELSE I UKE 19/2008 (05.05. - 11.05.2008): side 2/11 OPAK AS

Detaljer

Boligmarkedsanalyse 1. kvartal 2012. Markedsutviklingen pr. 1. kvartal 2012

Boligmarkedsanalyse 1. kvartal 2012. Markedsutviklingen pr. 1. kvartal 2012 Boligmarkedsanalyse kvartal 22 Markedsutviklingen pr. kvartal 22 Prognosesenteret AS og Boligprodusentenes Forening 4/23/22 Markedsutviklingen pr. kvartal 22 Innhold Konklusjoner markedsutviklingen pr.

Detaljer

Boligmeteret juni 2014

Boligmeteret juni 2014 Boligmeteret juni 2014 Det månedlige Boligmeteret for JUNI 2014 gjennomført av Prognosesenteret AS for EiendomsMegler 1 Oslo, 24.06.2014 Forord Boligmarkedet er et langsiktig marked hvor utviklingen i

Detaljer

Boliglånsretningslinjer - et tiltak for finansiell stabilitet og forbrukerbeskyttelse. Finans Norge - Finansnæringens dag 19.

Boliglånsretningslinjer - et tiltak for finansiell stabilitet og forbrukerbeskyttelse. Finans Norge - Finansnæringens dag 19. Boliglånsretningslinjer - et tiltak for finansiell stabilitet og forbrukerbeskyttelse Finans Norge - Finansnæringens dag v/finanstilsynsdirektør Morten Baltzersen Bakgrunn for retningslinjene Forsvarlig

Detaljer

Markedsleie for hybler og leiligheter i Oslo 4. kvartal 2014

Markedsleie for hybler og leiligheter i Oslo 4. kvartal 2014 Markedsleie for hybler og leiligheter i Oslo 4. kvartal 2014 Leieprisstatistikk for Oslo. Utarbeidet av Opinion for Boligbygg Oslo KF med data fra Finn.no Oslo, 11.02.2015 Forord Denne rapporten beskriver

Detaljer

Boligmarkedsrapport og prisstatistikk NBBL 4. kvartal 2015. www.nbbl.no

Boligmarkedsrapport og prisstatistikk NBBL 4. kvartal 2015. www.nbbl.no Boligmarkedsrapport og prisstatistikk NBBL 4. kvartal 2015 Markedssyn 2016 Boligprisene «flater» ikke ut, men stiger om lag 5% 1. NBBLs prisstatistikk NBBL anslår at boligprisene vil stige om lag 5% i

Detaljer

BILDE 2 Og jeg gjør det under sterk påvirkning av Bjørnstjerne Bjørnsons det er tross alt Bjørnson-år i år.

BILDE 2 Og jeg gjør det under sterk påvirkning av Bjørnstjerne Bjørnsons det er tross alt Bjørnson-år i år. BY- OG BOKVALITET 28. SEPTEMBER 2010 BILDE 1. Trengs en nasjonal byfortettingspolitikk? Dersom målet utelukkende er å fortette byen med nye boliger, er svaret nei. Det greier utbyggerne selv. Men om vi

Detaljer

Aktuell kommentar. Bolig og gjeld. Nr. 9 2009. av Bjørn H. Vatne, spesialrådgiver i Finansmarkedsavdelingen i Norges Bank*

Aktuell kommentar. Bolig og gjeld. Nr. 9 2009. av Bjørn H. Vatne, spesialrådgiver i Finansmarkedsavdelingen i Norges Bank* Nr. 9 9 Aktuell kommentar Bolig og gjeld av Bjørn H. Vatne, spesialrådgiver i Finansmarkedsavdelingen i Norges Bank* * Synspunktene i denne kommentaren representerer forfatterens syn og kan ikke nødvendigvis

Detaljer

Makrokommentar. Mars 2015

Makrokommentar. Mars 2015 Makrokommentar Mars 2015 QE i gang i Europa I mars startet den europeiske sentralbanken sitt program for kjøp av medlemslandenes statsobligasjoner, såkalte kvantitative lettelser (QE). Det har bidratt

Detaljer

Markedsrapport. 1. kvartal 2011. P. Date

Markedsrapport. 1. kvartal 2011. P. Date Markedsrapport 1. kvartal 20 Aksjemarkedet Til tross for en turbulent start på 20, hvor jordskjelvet i Japan og den politiske uroen i Nord- Afrika og midtøsten har preget nyhetsbildet, så har verdens aksjemarkeder

Detaljer

Makrokommentar. Mai 2015

Makrokommentar. Mai 2015 Makrokommentar Mai 2015 Relativt flatt i mai Verdens aksjemarkeder hadde en relativt flat utvikling på aggregert basis, til tross for at flere markeder beveget seg mye i mai. Innen fremvoksende økonomier

Detaljer

Boligmarkedsrapport og prisstatistikk NBBL 1. kvartal 2016. www.nbbl.no

Boligmarkedsrapport og prisstatistikk NBBL 1. kvartal 2016. www.nbbl.no Boligmarkedsrapport og prisstatistikk NBBL 1. kvartal 2016 Markedssyn «Summer is coming» 1. NBBLs prisstatistikk NBBLs prisstatistikk for borettslagsboliger viser en prisoppgang på 1,6 prosent i årets

Detaljer

Prisstigningsrapport nr. 6-07 - 2008

Prisstigningsrapport nr. 6-07 - 2008 OPAKs Prisstigningsrapport Prisstigningsrapport nr. 6-07 - 2008 EIENDOMSMARKEDET - PRISUTVIKLINGEN FOR KONTORLOKALER I OSLO-OMRÅDET OG I NORGES STØRSTE BYER side 2/13 Salgspriser på kontorlokaler i Oslo

Detaljer

Aksjemarkedet. Avkastning i sentrale internasjonale aksjemarkeder, samt OSEBX, i NOK. Månedlig avkastning på Oslo Børs og verdensindeksen målt i NOK

Aksjemarkedet. Avkastning i sentrale internasjonale aksjemarkeder, samt OSEBX, i NOK. Månedlig avkastning på Oslo Børs og verdensindeksen målt i NOK Aksjemarkedet var preget av uro knyttet til gjeldskrisen i PIIGS-landene. Dette ga seg spesielt utslag i avkastningen i aksjemarkedene i. kvartal, etter at gjeldssituasjonen i Hellas ble avdekket. I tillegg

Detaljer

Sparebankforeningens årsmøte 2009. Pressekonferanse 21.oktober. Adm. direktør Arne Hyttnes

Sparebankforeningens årsmøte 2009. Pressekonferanse 21.oktober. Adm. direktør Arne Hyttnes Sparebankforeningens årsmøte 2009 Pressekonferanse 21.oktober Adm. direktør Arne Hyttnes Solid økonomi i husholdningene Oppsummering av undersøkelsen: 3 av 10 husholdninger har fått bedre økonomi det siste

Detaljer

Kort om forutsetninger for befolkningsprognosen i PANDA. Kort om middelalternativet i SSBs framskrivning av folketall

Kort om forutsetninger for befolkningsprognosen i PANDA. Kort om middelalternativet i SSBs framskrivning av folketall Kort om forutsetninger for befolkningsprognosen i PANDA Befolkningsutviklingen i PANDA bestemmes av fødselsoverskuddet (fødte minus døde) + nettoflytting (innflytting minus utflytting). Over lengre tidshorisonter

Detaljer

LTLs markedsbarometer

LTLs markedsbarometer 01 LTLs markedsbarometer Resultater fra 3. kvartal 2011 1 Hovedkonklusjoner 3. kvartal 2011 LTLs markedsbarometer viser at: LTL-bedriftenes markedssituasjon flater ut på et moderat nivå Forventningene

Detaljer

Markedskommentar. 1. kvartal 2014

Markedskommentar. 1. kvartal 2014 Markedskommentar. kvartal des. jan. jan. jan. jan. feb. feb. feb. feb. mar. mar. mar. mar. Aksjemarkedet Utviklingen i aksjemarkedene har vært relativt flat dersom man ser. tertial under ett. Oslo Børs

Detaljer

Prisstigningsrapporten

Prisstigningsrapporten Prisstigningsrapporten NR. 11/2007 www.opak.no EIENDOMSMARKEDET - LEIEPRISUTVIKLINGEN FOR KONTORLOKALER I OSLO-OMRÅDET OG I NORGES STØRSTE BYER side 2/12 Prisoppgangen fortsetter for leie av kontorlokaler

Detaljer

Økonomisk utsyn over året 2014 og utsiktene framover Økonomiske analyser 1/2015

Økonomisk utsyn over året 2014 og utsiktene framover Økonomiske analyser 1/2015 Økonomisk utsyn over året 2014 og utsiktene framover Økonomiske analyser 1/2015 2014: Moderat økning i internasjonal vekst Store negative impulser fra petroleumsnæringen, positive impulser fra finans-

Detaljer

Makrokommentar. Mai 2014

Makrokommentar. Mai 2014 Makrokommentar Mai 2014 Positive aksjemarkeder i mai Mai måned startet med at det kom meget sterke arbeidsmarkedstall fra USA hvilket støtter opp om at den amerikanske økonomien er i bedring. Noe av den

Detaljer

Markedskommentar. 2. kvartal 2014

Markedskommentar. 2. kvartal 2014 Markedskommentar 2. kvartal 2 1 Aksjemarkedet Etter en svak start på året for aksjer, har andre kvartal vært preget av bred og solid oppgang på verdens børser som på ny har nådd nye toppnoteringer. Dette

Detaljer

NBBLs BOLIGSTATISTIKK

NBBLs BOLIGSTATISTIKK NBBLs BOLIGSTATISTIKK 215 Om statistikken Norske Boligbyggelags Landsforbund (NBBL) er interesseorganisasjonen for norske boligbyggelag. Per 31.12.215 var 43 boligbyggelag tilsluttet NBBL. Disse har om

Detaljer

Evig opptur & evig boligmangel?

Evig opptur & evig boligmangel? Evig opptur & evig boligmangel? Finansnæringens syn på boligmarkedet Boligkonferansen Oslo, 14. mai 2013 Harald Magnus Andreassen +47 23 23 82 60 hma@swedbank.no Hva mener eierne? (Bolig)byggerne er i

Detaljer

Markedskommentar P. 1 Dato 14.09.2012

Markedskommentar P. 1 Dato 14.09.2012 Markedskommentar P. 1 Dato 14.9.212 Aksjemarkedet Det siste kvartalet har det det franske og greske valget, i tillegg til den spanske banksektoren, stått i fokus. 2. kvartal har vært en turbulent periode

Detaljer

Boligmeteret mars 2014

Boligmeteret mars 2014 Boligmeteret mars 2014 Det månedlige Boligmeteret for MARS 2014 gjennomført av Prognosesenteret AS for EiendomsMegler 1 Oslo, 25.03.2014 Forord Boligmarkedet er et langsiktig marked hvor utviklingen i

Detaljer

Boligmeteret desember 2013

Boligmeteret desember 2013 Boligmeteret desember 2013 Det månedlige Boligmeteret for desember 2013 gjennomført av Prognosesenteret t AS for EiendomsMegler 1 Oslo, 17.12.2013 Forord Boligmarkedet er et langsiktig marked hvor utviklingen

Detaljer

Boligmeteret oktober 2014

Boligmeteret oktober 2014 Boligmeteret oktober 2014 Det månedlige Boligmeteret for oktober 2014 gjennomført av Prognosesenteret AS for EiendomsMegler 1 Oslo, 28.10.2014 Forord Boligmarkedet er et langsiktig marked hvor utviklingen

Detaljer

EIENDOMSMARKEDET - PRISUTVIKLINGEN FOR BOLIGER I OSLO OG OMEGN

EIENDOMSMARKEDET - PRISUTVIKLINGEN FOR BOLIGER I OSLO OG OMEGN 1/9 NR. 5/2006 EIENDOMSMARKEDET - PRISUTVIKLINGEN FOR BOLIGER I OSLO OG OMEGN OPAK har for attende året på rad foretatt en "vårundersøkelse" av boligprisene i Oslo og omegn. Denne undersøkelsen er et supplement

Detaljer

Boligmarkedsanalyse 4. kvartal 2013. Markedsutviklingen pr. 4. kvartal 2013

Boligmarkedsanalyse 4. kvartal 2013. Markedsutviklingen pr. 4. kvartal 2013 Boligmarkedsanalyse kvartal 2013 Markedsutviklingen pr. kvartal 2013 Prognosesenteret AS og Boligprodusentenes Forening 21/01/2014 Markedsutviklingen pr. kvartal 2013 Innhold Konklusjoner markedsutviklingen

Detaljer

Kommuneøkonomien i tiden som kommer Per Richard Johansen, 8.5.2015

Kommuneøkonomien i tiden som kommer Per Richard Johansen, 8.5.2015 Kommuneøkonomien i tiden som kommer Per Richard Johansen, 8.5.2015 Startpunktet Høye oljepriser ga oss høy aktivitet i oljesektoren, store inntekter til staten og ekspansiv finanspolitikk Finanskrisa ga

Detaljer

Sentralbanksjef Svein Gjedrem SR-banken, Stavanger 19. mars 2004

Sentralbanksjef Svein Gjedrem SR-banken, Stavanger 19. mars 2004 Pengepolitikken og den økonomiske utviklingen Sentralbanksjef Svein Gjedrem SR-banken, Stavanger 9. mars SG 9 SR-Bank Stavanger Mandatet. Pengepolitikken skal sikte mot stabilitet i den norske krones nasjonale

Detaljer

Makrokommentar. Januar 2015

Makrokommentar. Januar 2015 Makrokommentar Januar 2015 God start på aksjeåret med noen unntak Rentene falt, og aksjene startet året med en oppgang i Norge og i Europa. Unntakene var Hellas, der det greske valgresultatet bidro negativt,

Detaljer

Innst. 186 S. (2011 2012) Innstilling til Stortinget fra finanskomiteen

Innst. 186 S. (2011 2012) Innstilling til Stortinget fra finanskomiteen Innst. 186 S (2011 2012) Innstilling til Stortinget fra finanskomiteen Dokument 8:1 S (2011 2012) Innstilling fra finanskomiteen om representantforslag fra stortingsrepresentantene Christian Tybring-Gjedde,

Detaljer

Statliga tillbyggnader

Statliga tillbyggnader Hva trenger vi av boliger i Norge? Hva viser de siste tallene fra Boligbarometeret pr. 3 kvartal? Hva er det som egentlig skjer om dagen i markedet? Markedsforhold som påvirker boligmarkedet Boligbarometeret

Detaljer

REGIONALT NETTVERK. Oppsummeringer - nasjonal og for alle regioner NR. 1 2014. Intervjuer er gjennomført i perioden 27. januar til 19. februar.

REGIONALT NETTVERK. Oppsummeringer - nasjonal og for alle regioner NR. 1 2014. Intervjuer er gjennomført i perioden 27. januar til 19. februar. REGIONALT NETTVERK Oppsummeringer - nasjonal og for alle regioner NR. 1 2014 Intervjuer er gjennomført i perioden 27. januar til 19. februar. NASJONAL OPPSUMMERING ETTERSPØRSEL, PRODUKSJON OG MARKEDSUTSIKTER

Detaljer

Boligfinansiering i Norge

Boligfinansiering i Norge Boligfinansiering i Norge Sentralbanksjef Svein Gjedrem OMF forum 27. januar 21 1 Utlån etter långiversektor. Norge Prosent av samlede utlån. 1976 29 1) 1 1 Andre 8 Statlige låneinstitutter 8 6 Kredittforetak

Detaljer

MidtSkandia. Helgeland. Helgeland.

MidtSkandia. Helgeland. Helgeland. MidtSkandia MidtSkandia är ett gränsorgan som jobbar för att undanröja gränshinder mellan Nordland och Västerbotten och bidrar till gemensamma utvecklingsprojekt i både Västerbotten och Nordland, speciellt

Detaljer

Makrokommentar. September 2015

Makrokommentar. September 2015 Makrokommentar September 2015 Volatil start på høsten Uroen i finansmarkedene fortsatte inn i september, og aksjer falt gjennom måneden. Volatiliteten, her målt ved den amerikanske VIXindeksen, holdt seg

Detaljer

En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen

En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen En liten bok om att korsa gränser i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen Öresund-Kattegat-Skagerrak-programområdet Kattegat- Skagerrak Delprogram Kattegat-Skagerrak Delprogram Öresund Angränsande områden

Detaljer

Utsiktene for norsk og internasjonal økonomi. Visesentralbanksjef Jan F. Qvigstad Gjøvik, 1. november 2013

Utsiktene for norsk og internasjonal økonomi. Visesentralbanksjef Jan F. Qvigstad Gjøvik, 1. november 2013 Utsiktene for norsk og internasjonal økonomi Visesentralbanksjef Jan F. Qvigstad Gjøvik, 1. november 13 Oversikt Internasjonal økonomi Norsk økonomi Kapitalkrav og samspill med pengepolitikken Internasjonal

Detaljer

Den økonomiske situasjonen Per Richard Johansen, Srategikonferanse Hordaland, 24/1-12

Den økonomiske situasjonen Per Richard Johansen, Srategikonferanse Hordaland, 24/1-12 Den økonomiske situasjonen Per Richard Johansen, Srategikonferanse Hordaland, 24/1-12 Europeisk konjunkturnedgang hvordan rammes Norge? Moderat tilbakeslag som først og fremst rammer eksportindustrien

Detaljer

Finansiell stabilitet 2/06

Finansiell stabilitet 2/06 Finansiell stabilitet / Pressekonferanse. desember Høy kredittvekst til person- og næringsmarkedet Bankene og kredittforetakenes utlånsvekst. Tolvmånedersvekst. Prosent. Jan. sep. Personmarkedet Næringsmarkedet

Detaljer

Kort om forutsetninger for befolkningsprognosen

Kort om forutsetninger for befolkningsprognosen Kort om forutsetninger for befolkningsprognosen Nettoflytting fordeles automatisk av modellen på alder og kjønn ved hjelp av en glattefunksjon (Rogers- Castro). Befolkningsutviklingen i PANDA bestemmes

Detaljer

EiendomsMegler 1s Boligmeter for februar. Gjennomført av Prognosesenteret AS for EiendomsMegler 1

EiendomsMegler 1s Boligmeter for februar. Gjennomført av Prognosesenteret AS for EiendomsMegler 1 EiendomsMegler 1s Boligmeter for februar Gjennomført av Prognosesenteret AS for EiendomsMegler 1 Forord Boligmarkedet er et langsiktig marked hvor utviklingen i husholdningenes økonomi og deres forventninger

Detaljer

Prognoser for befolkningsutvikling og boligbehov i Rogaland frem til 2030

Prognoser for befolkningsutvikling og boligbehov i Rogaland frem til 2030 Januar 213 Prognoser for befolkningsutvikling og boligbehov i Rogaland frem til 23 Innhold 1. Bakgrunn 2. Sammendrag 3. Forutsetninger for prognosene 3.1 Sysselsetting 3.2 Arbeidsledighet 3.3 Befolkningsutviklingen

Detaljer

Markedsuro. Høydepunkter ...

Markedsuro. Høydepunkter ... Utarbeidet av Obligo Investment Management August 2015 Høydepunkter Markedsuro Bekymring knyttet til den økonomiske utviklingen i Kina har den siste tiden preget det globale finansmarkedet. Dette har gitt

Detaljer

Kort om forutsetninger for befolkningsprognosen

Kort om forutsetninger for befolkningsprognosen Kort om forutsetninger for befolkningsprognosen Nettoflytting fordeles automatisk av modellen på alder og kjønn ved hjelp av en glattefunksjon (Rogers-Castro). Befolkningsutviklingen i PANDA bestemmes

Detaljer

BANKENES ROLLE I BOLIGMARKEDET OG HUSHOLDNINGENES SÅRBARHET. Boligmarkedskonferanse 18.september 2014 Direktør Jan Digranes

BANKENES ROLLE I BOLIGMARKEDET OG HUSHOLDNINGENES SÅRBARHET. Boligmarkedskonferanse 18.september 2014 Direktør Jan Digranes BANKENES ROLLE I BOLIGMARKEDET OG HUSHOLDNINGENES SÅRBARHET Boligmarkedskonferanse 18.september 2014 Direktør Jan Digranes Disposisjon Bankenes rolle i boligmarkedet Attraktive boliglån Tøff kamp om kundene

Detaljer

Aktuell kommentar. Nr. 2011. Norges Bank

Aktuell kommentar. Nr. 2011. Norges Bank Nr. 2011 Aktuell kommentar Norges Bank *Synspunktene i denne kommentaren representerer forfatternes syn og kan ikke nødvendugvis tillegges Norges Bank Husholdningens gjeldsbelastning fordelt over aldersgrupper

Detaljer

75191 Språkleken. Rekommenderas från 4 år och uppåt.

75191 Språkleken. Rekommenderas från 4 år och uppåt. 75191 Språkleken Syftet med detta spel är att skapa kommunikations situationer där barnen måste lära sig att använda beskrivande ord och på detta sätt utveckla sitt språk och språkförståelse. Inlärningsdelar:

Detaljer

Byggenæringen Stabil utvikling og vekst. Trondheim 26. Oktober 2011

Byggenæringen Stabil utvikling og vekst. Trondheim 26. Oktober 2011 Byggenæringen Stabil utvikling og vekst Trondheim 26. Oktober 2011 Byggenæringens Landsforening Organiserer nesten hele verdikjeden i byggenæringen NHOs nest største landsforening 4.100 medlemsbedrifter

Detaljer

EiendomsMegler 1s Boligmeter for desember 2014

EiendomsMegler 1s Boligmeter for desember 2014 EiendomsMegler 1s Boligmeter for desember 2014 Det månedlige Boligmeteret for desember 2014 gjennomført av Prognosesenteret AS for EiendomsMegler 1 Oslo, 16.12.2014 Forord Boligmarkedet er et langsiktig

Detaljer

Hovedpunkter våren 2013

Hovedpunkter våren 2013 For Nord-Norge To utgaver i året siden 1995 Presenterer kunnskap om Nord-Norge som underlag for utvikling av næringsliv og lokalsamfunn Referansedokument regionalt og nasjonalt Samarbeid med Innovasjon

Detaljer

OBOS. Fakta og analyse

OBOS. Fakta og analyse OBOS Fakta og analyse Innhold Boligmarkedet ikke for alle?... 2 Oslo et hjem for hvem?... 1 Stavanger boligprisene til værs og vanskeligere å være førstegangsetablerer... 17 Bergen stor vekst i antall

Detaljer

Larvik kommune. Drømmen om et studiesenter

Larvik kommune. Drømmen om et studiesenter Larvik kommune Drømmen om et studiesenter SkanKomp Ny læring, utveksling av erfaring GEVINST! Ulike tanker om voksnes læring NORGE Voksenopplæring Lovverk som avgrenser Arbeidsretting «Voksenskolen kommer»

Detaljer

NBBLs BOLIGSTATISTIKK

NBBLs BOLIGSTATISTIKK 9 NBBLs BOLIGSTATISTIKK 213 Norske Boligbyggelag Om statistikken Norske Boligbyggelag Norske Boligbyggelags Landsforbund (NBBL) er interesseorganisasjonen for boligbyggelag. Per 31.12.213 var 5 boligbyggelag

Detaljer

Utviklingen på arbeidsmarkedet

Utviklingen på arbeidsmarkedet Utviklingen på arbeidsmarkedet SAMMENDRAG Den registrerte arbeidsledigheten var ved utgangen av april på 38 800 personer, noe som tilsvarer 1,6 prosent av arbeidsstyrken. Det er over 20 år siden arbeidsledigheten

Detaljer

Regionalt nettverk. Oppsummeringer - nasjonal og for alle regioner NR. 1 2015. Intervjuer er gjennomført i perioden 13. januar - 16.

Regionalt nettverk. Oppsummeringer - nasjonal og for alle regioner NR. 1 2015. Intervjuer er gjennomført i perioden 13. januar - 16. Regionalt nettverk Oppsummeringer - nasjonal og for alle regioner NR. 1 2015 Intervjuer er gjennomført i perioden 13. januar - 16. februar OPPSUMMERING ETTERSPØRSEL, PRODUKSJON OG MARKEDSUTSIKTER Produksjonsveksten

Detaljer

FORSLAG TIL BUDSJETT 2008 / ØKONOMIPLAN 2008-2011 KAP. C UTVIKLINGSTREKK

FORSLAG TIL BUDSJETT 2008 / ØKONOMIPLAN 2008-2011 KAP. C UTVIKLINGSTREKK UTVIKLINGSTREKK Vi trenger kunnskap om utviklingen i bysamfunnet når vi planlegger hvordan kommunens økonomiske midler skal disponeres i årene framover. I dette kapitlet omtales hovedtrekkene i befolkningsutviklingen,

Detaljer

Vedlegg: Statistikk om Drammen

Vedlegg: Statistikk om Drammen Vedlegg: Statistikk om Drammen 1 Demografisk utvikling Befolkningsstruktur Figur 1.1 Folkemengde 2001 20011, Drammen kommune Som det fremgår av figur 1.1 har folketallet i Drammen kommune økt markant i

Detaljer

Markedsinformasjon 1. tertial 2015 Virke Byggevarehandel. Virke Analyse og Bransjeutvikling

Markedsinformasjon 1. tertial 2015 Virke Byggevarehandel. Virke Analyse og Bransjeutvikling Markedsinformasjon 1. tertial 2015 Virke Byggevarehandel Virke Analyse og Bransjeutvikling Virkes månedsstatistikk for byggevarehandelen viser en omsetningsvekst på 4,5 prosent for 1. tertial 2015 Omsetningstallene

Detaljer

Budsjettrenter 2015 2018

Budsjettrenter 2015 2018 Budsjettrenter 2015 2018 (Oppdatering etter ny pengepolitisk rapport PPR3/14) Kommunalbanken har de siste årene laget forslag til budsjettrente / flytende rente til bruk i kommende budsjett- og økonomiplanperiode.

Detaljer